STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel



Relevanta dokument
Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

10 Tillgång till fritidshus

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Den nya HUT:en. Hushållens utgifter

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Varför handla ekologiskt?

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Konsumenterna och GMO

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Svenskarna och sparande Resultatrapport

TOTALA UTGIFTERNA

De viktigaste valen 2010

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Föräldraundersökningen 2012

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Föräldraundersökningen 2012

2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter

Svenskarna och lokalproducerat

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit

Hushållens boende 2012

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report

Vaddå ekologisk mat?

Hushållsstatistik 2012

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

Bilaga 3. Redovisning av familjer

14.1 Övergripande åtaganden

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Hushållens ekonomiska standard

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar

De viktigaste valen 2010

Varför föds det så få barn?

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Kommunfakta barn och familj

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

Utdrag ur Mat i Sverige,

Our Mobile Planet: Sverige

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

Var med och beskriv läget i länet

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Hushållens utgifter (HUT)

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Partipolitiska aktiviteter

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Registerbaserad hushållsstatistik

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:

Hushållens ekonomiska standard

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop

Var tionde hushåll saknar buffert

Malmöbon och delad konsumtion

Hushållens ekonomiska standard 2013

6. Barn vars föräldrar avlidit

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Transkript:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Attityder till ekologiska December 2004

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(23) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Bakgrund...3 Resultat från attitydundersökningen...4 Ekologiska kontra icke-ekologiska...4 Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska?...6 Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla?...7 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken?...9 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla?...10 Resultat från kassaboksundersökningen...11 Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen...12 Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen...14 Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT)...16 Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten....17 Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt...18 Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp...20 Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region...22

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(23) Attityder till ekologiska Inledning Inom ramen för projektet Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av Jordbruksverket presenteras nedan delprojektet Attityder till ekologiska. Underlaget till denna rapport baseras på Hushållens utgifter, HUT, 2003, en undersökning avseende hushållens utgifter under ett år. I tillägg till kassaboksundersökningen har de hushåll som var utvalda till undersökningen under andra kvartalet 2003 intervjuats per telefon om sina attityder till ekologiska. I rapporten presenteras dels resultaten av telefonintervjuerna, dels några resultat från kassaboksundersökningen. Med ekologiska avses här sådana som är certifierade och märkta med KRAV, Demeter eller EU:s symbol för ekologiska produkter. I kassaboksundersökningen har de undersökta hushållen gjort en markering i kassaboken när de köpt en ekologisk vara. Det finns alltid en möjlighet att man vid inköp inte sett att varan var KRAV-märkt eller man kan även glömt att fylla i kassaboken. Det bör också påpekas att kan vara ekologiskt producerade, men säljas som en icke-ekologisk produkt. Detta gäller bland annat ekologisk mjölk som ibland säljs som konventionell mjölk. Syfte Syftet med projektet är dels att uppskatta attityder till ekologiska bland konsumenter, dels att jämföra dessa med hur konsumenterna handlade. Undersökningen bygger på material från SCB:s undersökning Hushållens utgifter från 2003. Intresset för statistik om ekologiska har ökat under de senaste åren både nationellt och internationellt. Rapporten har skrivits av Bodil Mortensson. I arbetet har även Åsa Andersson, Gunnar Larsson och Gunnel Wahlstedt deltagit. Bakgrund HUT är en undersökning som vänder sig till hushåll. De utvalda hushållen får under en tvåveckors period föra kassabok över alla sina utgifter. Alla inköp ska specificeras och utgiften ska anges. För produkter som är ekologiska eller miljömärkta skall dessutom en markering göras. I tillägg till kassaboksföringen görs ett antal telefonintervjuer med hushållen då man bland annat frågar om större utgifter; bostad, bil, försäkringar etc. I urvalet för 2003 ingick 4 000 hushåll som slumpades på 52 startveckor. Varje vecka påbörjade ett antal hushåll sin två veckorsperiod med kassabokföring.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(23) I samband med ett av telefonintervjutillfällena ställdes under andra kvartalet 2003 frågor om hushållets attityd till ekologiska ; i vilken utsträckning man föredrar ekologiska framför icke-ekologiska, om det är lätt att hitta ekologiska i sin butik, om utbudet av ekologiska påverkar valet av butik etc. I andra kvartalet ingick cirka 1 000 hushåll, av dessa svarade 548 hushåll på frågorna i telefonintervjun. Viktat till riksnivå motsvarar det 3 825 139 hushåll. Frågorna som ställdes i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 1. Mer om undersökningen Hushållens utgifter återfinns i bilaga 2. Indelningar och begrepp som används i rapporten redovisas i bilaga 3. Tabeller med resultat från attitydundersökningen redovisas i bilagorna 4-6. Resultat från attitydundersökningen Resultaten från attitydundersökningen kan redovisas förutom totalnivå även på bakgrundsvariablerna hushållsgrupp, inkomst, region och utbildning. Det visade sig att resultaten fördelade på inkomst och utbildning inte gav signifikanta skillnader och berörs därför inte i denna rapport. Se bilaga 3 för beskrivning av indelningar och förklaringsvariabler. Det bör observeras att frågorna i telefonintervjun mer ger uttryck för attityder till ekologiska än absoluta svar. I vissa fall har några frågor slagits samman vid tolkningen av resultaten. Ekologiska kontra icke-ekologiska I den första frågan i intervjun ställdes ett antal påståenden där den svarande skulle välja vilket som stämde bäst in för hushållet. Påståendena var graderade från att hushållet för alla föredrar ekologiska framför icke-ekologiska till att hushållet föredrar icke-ekologiska framför ekologiska. Efter några veckor lades alternativet Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl till då det framförts vid intervjuerna. Drygt hälften av hushållen (52 ) svarar att de för vissa eller de flesta föredrar ekologiska framför icke-ekologiska. Dessutom anger tre procent av hushållen att de föredrar ekologiska framför ickeekologiska. Se även diagram 1 nedan.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(23) Diagram 1 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll - totalt 31 12 2 3 52 Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Det finns inga tydliga skillnader i hushållsgrupp bland dem som svarat att de föredrar ekologiska för de flesta eller för vissa. En liten övervikt kan dock ses bland sammanboende utan barn. När hushållen ska svara på vilket alternativ som stämmer bäst in när det gäller inköp av ekologiska är det 18 procent av de ensamstående med barn som väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl. Motsvarande andelar för de övriga hushållsgrupperna ligger runt tio procent (diagram 2). Diagram 2 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på hushållsgrupp 60 50 40 30 20 10 0 med barn utan barn med barn utan barn Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Ser man istället på var i landet hushållen finns som säger att de föredrar ekologiska framför andra konventionella helt eller för vissa/flesta så är det vanligare i Göteborg och Malmö (65 procent)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(23) än i övriga landet. Motsvarande andelar för övriga H-regioner varierar mellan 50 och 54 procent (diagram 3). Diagram 3 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på H-region 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska? På frågan om hur ofta hushållet väljer att köpa ekologiska är det 35 procent av hushållen som alltid eller för det mesta väljer ekologiska (diagram 4). Denna jämförelse avser de där det finns ett ekologiskt alternativ till den konventionella produkten. Det är 20 procent lägre än i fråga 1 när frågan ställdes om hushållen föredrog ekologiska varor. Diagram 4 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? 3 4 18 31 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 44

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(23) Fördelat efter hushållsgrupp är det åtta procent av de som är ensamstående med barn som aldrig köper ekologiska. För övriga hushållsgrupper ligger andelen som aldrig köper ekologiska mellan 15 och 20 procent (diagram 5). Den hushållsgrupp som i fråga 1 var den som oftast valde bort ekologiska av ekonomiska skäl är i denna fråga den grupp som verkar vara minst negativ till att helt avstå från inköp av ekologiska. Diagram 5 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? 60 50 40 30 20 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 10 0 med barn utan barn med barn utan barn Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla? Hur lätt det är att hitta ekologiska där man brukar handla beror på till exempel hur många butiker man brukar handla i, storlek på butiken/butikerna, utbudet i butiken/butikerna och hur de ekologiska livsmedlen placeras i butiken. Även det egna intresset för ekologiska inverkar på hur lätt man uppfattar att det är att hitta dem i butiken. De flesta hushåll, 70 procent, tycker att det är lätt att hitta ekologiska i de butiker man brukar handla (diagram 6).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(23) Diagram 6 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 3 Vet ej 12 Alltid 27 mesta inte 14 mesta 44 med barn tycker i något högre utsträckning än andra hushållsgrupper att det alltid är lätt att hitta ekologiska där man brukar handla (diagram 7). Detta är samtidigt den grupp som i högre utsträckning än de andra hushållsgrupperna svara att de för de mesta inte hittar ekologiska i sin butik. Diagram 7 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? Hushållsgrupp 50 40 30 20 med barn utan barn med barn utan barn 10 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Åtkomsten till ekologiska återspeglas i vilken region man bor. Generellt kan sägas att det är lättare att hitta ekologiska produkter i storstäderna än i norra tät- och glesbygden och södra mellanbygden. I norra tätoch glesbygden är det tio procent av hushållen som säger att de aldrig hittar ekologiska i sin butik (diagram 8).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(23) Diagram 8 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? H-region, 60 50 40 30 20 10 Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? Om den ekologiska varan man tänkt köpa inte finns i butiken så är det endast en mindre andel av hushållen (fyra procent) som går till en annan butik och köper den ekologiska varan där istället. Mer än hälften av 60 procent, köper istället motsvarande vara utan ekologisk märkning. För en tredjedel av hushållen är frågan inte relevant då man inte bryr sig om ekologisk märkning. Diagram 9 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? 3 Köper motsvarande konventionell vara Väntar och köper i annan butik 33 Bryr mig ej om ekologiska varor Vet ej 60 4 Fördelning på H-region ger samma mönster som på totalnivå (i diagram 9). Fördelat på hushållsgrupp finns en liten skillnad så tillvida att ensamstående med barn i betydligt högre utsträckning väntar med att handla produkten och köper den i annan butik istället (diagram 10).

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(23) Diagram 10 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Fördelat efter hushållsgrupp. 70 60 50 40 30 20 10 0 med barn utan barn med barn utan barn Köper motsvarande utan ekologisk märkning Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Vej ej/vill ej svara Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? Utbudet av ekologiska varor verkar inte påverka val av butik. Endast tre procent av hushållen säger sig välja butik efter det ekologiska utbudet. Närmare 70 procent säger att det aldrig påverkar valet av butik. Diagram 11 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Alltid 2 3 9 mesta mesta inte 18 Vet ej 68 Om man bryter ner materialet på regioner visar det åter på skillnader mellan Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö där intresset att välja butik efter det ekologiska varuutbudet är större, se diagram 12.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(23) Diagram 12 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Fördelat efter H-region. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej Stockholm Gbg och Malmö Större städer S. mellanbygden N. tät- o glesbygden Resultat från kassaboksundersökningen Under två veckor förde de utvalda hushållen kassabok över sina utgifter. För varje inköpt ekologiskt skulle en markering göras i kassaboken eller på kassakvittot. De olika varorna har aggregerats till varugrupper. Totalt över alla hushållsgrupper står andelen ekologiska för cirka 2,2 procent av sinköpen. Tabell 1 Andel köpta ekologiska per utgiftsgrupp 2003, procent Livsmedel, totalt 2,2 Bröd, spannmålsprodukter 1,6 Kött 0,8 Mjölk, ost och ägg 5,1 Frukt och bär 2,6 Grönsaker 2,6 Som framgår av tabell 1 är den varugrupp som hushållen lägger mest pengar på ekologiska mejerivaror, främst mjölk (5,1 procent). För frukt och bär är cirka 2,6 procent av de inköpta varorna ekologiska. För bröd och spannmålsprodukter är det cirka 1,6 procent av utgifterna som lagts på ekologiska produkter och för kött 0,8 procent. Uppgifterna avser hur stor del av utgifterna som lagts på ekologiskt märkta produkter. Eftersom priset oftast är något högre för ekologiska produkter bör andelen av produktmängden vara lägre.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(23) Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen I fråga 1 i attitydundersökningen efterfrågas om man föredrar ekologiska. I fråga 2 var avsikten att vara mer konkret och vi frågade hur man väljer ekologiska varor. Resultaten blir ganska olika och nyanserar de svarandes åsikter. I denna undersökning fanns även möjlighet att sedan jämföra med faktiska inköp. Vid jämförelse med kassaboksmaterialet kan det konstateras att totalt lades 2,2 procent av utgifterna för på ekologiska varor. Den hushållsgrupp som lade mest på ekologiska varor var ensamstående utan barn. Även sammanboende utan barn lade en större andel av sutgifterna på ekologiska varor än barnfamiljerna. Notera dock att värdena inte är signifikanta (diagram 13). Diagram 13 utgifter för ekologiska i förhållande till totala sutgifterna per hushållsgrupp. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 med barn utan barn med barn utan barn Den hushållsgrupp som hade minst utgifter för ekologiska varor var ensamstående med barn. I fråga 2 tyder resultaten på att de skulle ha en större andel ekologiska varor i inköpen

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(23) I tabell 2 nedan visas de ekologiska produkter som har den största andelen av sutgifterna för respektive produkt. Störst ekologisk andel av utgifterna per produkt har mellanmjölk där 10,7 procent av utgifterna läggs på ekologisk mellanmjölk. Tabell 2 sutgifterna för några ekologiska produkter, 2003 Mellanmjölk 10,7 Rotfrukter 9,9 Ägg 9,7 Standardmjölk 7,6 Bananer 6,8 Filmjölk/yoghurt 6,3 Mjöl/gryn 4,7 Ris 4,6 Soppor, sallader, grönsaksrätter 3,5 Potatis 3,3 Kaffe 3,0 Smör 2,8

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(23) Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen Telefonintervjun börjar med en fråga om intervjuaren får ställa några frågor om hushållets inställning till ekologiska. För de hushåll som svarar ja kommer en definition av ekologiska Med ekologiska menas märkta med KRAV eller Demeters symboler. Alternativ 6 i fråga 1 infördes efter cirka fyra veckor eftersom det svaret uppgavs relativt ofta. Fråga 1 Vilket av följande påståenden stämmer in för ditt hushåll? 1 För alla föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 2 För de flesta föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 3 För vissa föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 4 Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 5 Jag/vi föredrar icke-ekologiskt framför ekologiskt 6 Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl 9 VET EJ/VILL EJ SVARA Fråga 2 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför icke-ekologiska (när det är möjligt)? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(23) Fråga 3 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 4 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? 1 Köper motsvarande utan ekologisk märkning 2 Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik 3 Ej relevant, jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 5 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 6 Nu när du varit med i den här undersökningen, har du då upptäckt att du/ni köper mer eller mindre ekologiska än du trodde? Eller är det ungefär så mycket som du räknade med? 1 MER 2 MINDRE 3 LIKA MYCKET 9 KAN INTE UPPSKATTA/VILL EJ SVARA

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(23) Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT) Huvudsyftet med undersökningen om hushållens utgifter är att belysa utgifter för varor och tjänster bland olika hushållsgrupper. HUT är en urvalsundersökning. Urvalet utgörs av 4 000 slumpvis dragna individer i åldrarna 0-79 år från registret över totalbefolkningen (RTB). Urvalspersonen och de personer, som tillhör hans/hennes hushåll (kosthushåll) utgör undersökningsenheten. Insamling gjordes via telefonintervju och kassabokföring under kalenderåret 2003. Samtliga hushållsutgifter bokfördes under en tidsperiod av två veckor. I intervjun ställdes frågor om utgifter som man har mer sällan eller oregelbundet (t ex utgifter för bostad, drivmedel och försäkringar). Dessutom samlades kontrolluppgifter in för tomträttsavgäld, A-kassa och fackföreningsavgift. Undersökningen skall i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvalspersonerna skulle vara högst 79 år. Hushållet definieras som den grupp personer, som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet. Personer, som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdomshem, långvårdsanstalt osv. ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella. Hushållen dras med sannolikheter proportionella mot storleken på hushållet. Detta ger en förstärkning av gruppen stora hushåll, vilket antas vara en lämplig kompromiss mellan de olika krav som användarna ställer. Varje hushåll lämnar uppgifter för två på varandra följande veckor. Urvalet av hushåll delas slumpmässigt på 52 lika stora grupper där varje grupp tilldelas en av de 52 startveckorna för bokföring. Syftet med denna fördelning över året är att fånga in den säsongmässiga variationen av den totala konsumtionen och dess sammansättning. HUT publiceras i Statistiska meddelanden, serie PR 35 och finns på SCB:s hemsida http://www.scb.se/statistik/pr/pr0601/2003a02/pr0601_2003a02_sm_pr 35SM0402.pdf.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(23) Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten. H-region: (H = homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag längs skalan storstad glesbygd. Det finns totalt sju H-regioner. Hushållsgrupp: Hushållen har grupperats efter sammanboende med respektive utan barn samt ensamstående med respektive utan barn. I HUT bildas kosthushåll som är det hushåll som utgörs av alla personer som vid intervjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället. I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(23) Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Totalt 3 51 31 12 2 Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Totalt 4 31 43 18 3 Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Totalt 27 44 14 3 12 Vet ej/vill ej svara

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvarande icke-ekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr Väljer bort mig/oss inte om ekologiskt av ekologisk ekonomiska märkning skäl Totalt 60 4 33 3 Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Totalt 3 9 18 68 2 Vet ej/vill ej svara Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Mer Mindre Lika mycket Kan inte uppskatta/vill ej svara Totalt 2 13 70 15

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(23) Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl ej Vet ej/vill svara med barn 7 49 26 18 0 utan barn 5 50 31 9 5 med barn 3 50 36 12 0 utan barn 2 55 33 10 0 Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn 1 38 50 8 3 utan barn 5 35 42 16 2 med barn 5 30 43 20 1 utan barn 5 27 44 20 4 Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn 33 30 25 0 12 utan barn 26 45 16 4 9 med barn 26 45 13 2 13 utan barn 25 46 11 4 14

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl med barn 47 11 37 4 utan barn 66 3 28 2 med barn 55 5 39 2 utan barn 61 3 33 4 Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn 7 11 10 69 4 utan barn 5 10 18 65 2 med barn 3 10 20 67 1 utan barn 0 7 20 71 2 Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara med barn 0 25 67 8 utan barn 4 10 63 23 med barn 1 15 75 9 utan barn 1 13 72 14

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(23) Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Stockholm 3 51 34 11 1 Göteborg och Malmö 7 58 25 9 0 Större städer 2 50 33 14 2 Södra mellanbygden 3 48 35 12 2 Norra tätoch glesbygden 3 47 29 12 9 Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Stockholm 6 26 50 17 1 Göteborg och Malmö 5 42 37 12 4 Större städer 1 32 39 24 3 Södra mellanbygden 7 28 47 18 1 Norra tätoch glesbygden 3 25 51 12 5 Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm 29 48 10 4 10 Göteborg och Malmö 22 48 18 0 13 Större städer 28 44 13 3 12 Södra mellanbygden 28 38 16 0 18 Norra tätoch glesbygden 20 37 20 10 12

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl Stockholm 67 1 10 4 Göteborg och Malmö 58 6 18 0 Större städer 60 44 13 3 Södra mellanbygden 52 38 16 0 Norra tätoch glesbygden 62 37 20 10 Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm 3 5 16 75 0 Göteborg och Malmö 3 13 24 59 1 Större städer 2 8 19 68 3 Södra mellanbygden 4 8 17 70 1 Norra tätoch 0 11 13 70 7 Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara Stockholm 2 22 55 21 Göteborg och Malmö 3 13 62 22 Större städer 0 12 78 10 Södra mellanbygden 8 8 69 14 Norra tätoch glesbygden 2 9 80 9