Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Relevanta dokument
Innovativa online sensorlösningar för säker dricksvattenleverans

Online-övervakning av dricksvattennätet för säker dricksvattenleverans. -SVU-projekt En integrerad del av Vinnovaprojektet Sensation III

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

SNABB VARNING VID FÖREKOMST AV OLJA, DIESEL ELLER BENSIN I VATTENTÄKT MATS ERIKSSON LINKÖPINGS UNIVERSITET

Innovation for growth

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Projektansökan. Svenskt Vatten Utveckling

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Vad är vatten egentligen?

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Rapport Nr Elektronisk tunga och andra onlinesensorer för detektion av föroreningar i dricksvattennätet en utvärdering

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Vattenverk i Askersund kommun

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Utmaningen säkrare dricksvatten

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Per Ericsson Görvälnverket

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Is i livsmedelsanläggningar

Fekal källspårning i ytråvatten

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Riskbaserat beslutsstöd

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Ökad risk för magsjuka

Kontrollprojekt 2015

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Cryptosporidium och Giardia

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Per Ericsson Norrvatten

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Schysst vatten i kranen?

Dricksvatten från små vattenverk

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Egenkontrollprogram för vattenverk

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten. Utbrott i Sverige år

Vattenverk i Askersund kommun

små dricksvattenanläggningar

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Transkript:

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson, Linköpings universitet/kemiska sensorsystem

SENSATION III - Innovativa online sensorsystem för resurseffektiv och säker vattenhantering. Finansieras av VINNOVA On-linemonitorering i realtid av vattenkvalitet Tidig varning Applikationer: Monitorering av Råvatten Dricksvattennät (samfinansieras av SVU) Industriellt processvatten

Sensation III 2015-2017 29 partners RISE Acreo är koordinator Organisation Norrvatten 1 Trollhättan energi 1 Kretslopp & Vatten (Gbg Stad) 1 Sydvatten 1 Tekniska Verken i Linköping AB Norrköping Vattenverk Växjö Vattenverk Vivab 1 Volvo 1 GKN Siemens Castrol Nynas GBG SSAB 1 Bodycote Roll i projektet Kravställare industri Kravställare industri Kravställare industri Kravställare industri Kravställare industri Kravställare industri Kravställare industri Organisation SETEK Cactus Vinnter Alcontrol Luode Sense2bits AB Acreo Swedish ICT 1 SICS Swedish ICT 1 IVL 1 Swerea IVF 1 Swerea Kimab 1 Linköpings universitet 1 FOI Chalmers DRICKS 1 1 Deltog i SENSATION II Roll i projektet Producent Producent Producent Producent Producent Producent Utvecklare Utvecklare Utvecklare Utvecklare Utvecklare Utvecklare Utvecklare Kompetenscentra

Samfinansiering - Svenskt Vatten Utveckling Utvärdering av elektronisk tunga och andra on-linesensorer för detektion och lokalisering av kemiska och biologiska föroreningar på dricksvattennätet Leds av Tekniska Verken i Linköping och FOI Tekniska Verken övervakar idag distributionsnätet med ett sensornätverk av fysikaliska sensorer (tryck och flöde) + simuleringsverktyg som man vill komplettera med kemisk/biologisk information om vattenkvaliteten. Krav: Mäter direkt på trycksatta ledningar Så låg detektionsgräns för avloppsvatten som möjligt Så tätt mellan mätpunkterna som möjligt (gärna på sekundnivå) Minimum av falsklarm Max. 1 månads serviceintervall...

Fälttester hos Tekniska Verken med brutet dricksvattensystem Sensation-sensorer Elektronisk tunga (LiU) Elektrokemisk mätning, pulsad voltammetri Elektronisk näsa (LiU) Mätning av flyktiga ämnen i gasfas Flödescytometer (Acreo) Videobaserad flödescytometri där flourescerande antikroppar specifikt binder till E. coli-bakterier Kommersiella sensorer Spectro::lyser (Loude) Ljusabsorption i våglängdsintervallet 190-720 nm Konduktivitet (Loude) Standard 4-punktsprob ph (Loude) Standard ph-probe Kloröverskott (Tekniska Verken)

Fekal påverkan smittämnen Folkhälsomyndigheten, 2015, Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten Utbrott i Sverige år 1992-2011 : 78 kända vattenburna magsjukeutbrott (gastroenterit) i Sverige orsakade av dricksvatten med totalt 70 000 smittade. Vanligaste smittämnen (antal utbrott): Okänt smittämne, Norovirus, Cryptosporidium, Campylobacter, patogena E. coli, Giardia, Shigella Gemensam nämnare: Fekal påverkan Orsaker: Fekalt förorenat vatten har kommit in i distributionssystemet Sjukdomsframkallande mikroorganismer, av fekalt ursprung från människor eller djur, finns i råvattnet och har passerat genom beredningen i vattenverket till dricksvattnet. Behov enligt Folkhälsomyndigheten Medvetenhet Tillräckliga barriärer Att distributionssystemet underhålls Att det finns så kallade tidiga varningssystem för att upptäcka utbrott.

Avloppsvatten är en viktig källa till smittämnen Livsmedelsverket, Rapport 19 2013, Mikrobiologiska risker vid dricks-vattendistribution översikt av händelser, driftstörningar, problem och rutiner Nästan 40 procent av alla kända dricksvattenrelaterade sjukdomsutbrott kan härledas till händelser i distributionsanläggningen (dricksvattenledningsnätet): Ledningsbrott (vanligast, inträffar minst en gång i månaden i över hälften av kommunerna). Tryckfall (inträffar minst en gång per år i över hälften av kommunerna). Övriga störningar, som händelser på reservoarer korskopplingar och översvämmade anordningar inträffar mer sällan än årligen i de flesta kommunerna. De flesta kommuner har över 80 procent av dricksvattenledningsnätet i samma rörgrav som avloppsledningar. Den risk som flest kommuner bedömer som störst är samtidigt ledningsbrott på dricksvatten- och avloppsledningar. Sverige har cirka 70 700 km ledningar som distribuerar dricksvatten från produktionen ut till konsumenterna. Kända orsaker till utbrott (under perioden 2002-2012):

Scenarier Forskningscentrum DRICKS vid Chalmers (Thomas Pettersson) Relevanta scenarier: Tryckfalls-scenariot (Litet inläckage) Markvatten med 1 % spillvatten tränger in i ledningsnät pga. lågt tryck/tryckfall: 0,05 % spillvatten i ledningen 1. Everöd-scenariot 2015 spillvatten förorenar dricksvattnet efter kraftigt regn: 0.7 % spillvatten i ledningen. Nokia-scenariot 2007 inpumpat renat avloppsvatten i dricksvattennätet: 10 % renat spillvatten. 1 Hur detta översätts till halter av E. coli och andra mikroorganismer beror på halterna i spillvattnet.

Sensation-sensorerna, respons för 0.05, 0,24, 0.70, 3.4% avlopp e-tunga Flödescytometer Särdrag 1 Särdrag 2 0.05 0.24 0.70 3.4 % e-näsan hade problem med kondensation (snuva), klart sämre känslighet än e-tungan

Kommersiella sensorer, respons för 0.05, 0,24, 0.70, 3.4% avlopp spectro::lyser UV254t (s::can, Loude) spectro::lyser Apparant color (s::can, Loude) condu::lyser conductivity (s::can, Loude) Kloröverskott ph::lyser ph (s::can, Loude)

e-tunga vs. spectro::lyser UV254t spectro::lyser UV254t e-tunga e-tunga, brusreducering e-tunga, särdrag 2

Långtidsstabilitet, e-tunga 161208 161213 161215 161220 170112 170117 170126

Kommersialisering av e-tungan påbörjad Start-up-företag: www.sense2bits.se info@sense2bits.se

Sammanfattning Nyutvecklade och kommersiella sensorer för on-linemonitorering har undersökts för avloppsdetektion i dricksvatten e-tungan presterar bäst av Sensationsensorerna (prototyp) spectro::lyser presterar bäst av de kommersiella produkterna e-tungan presterar bäst av dessa två vid låga avloppshalter e-tungan är på gång att kommersialiseras av sense2bits AB, www.sense2bits.se