Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014 K A R I N S H E I K H I M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Z A I D K A M A L 1
Planering Presentation Presentation av avhandlingen Frågor, erfarenhetsutbyte och diskussion Slutsatser och förslag 2
Hur går samtalsdeltagarna tillväga för att uppnå delad förståelse? 3
4
Forskningsfrågor 1. I hur hög grad och på vilket sätt använder sig förstaspråkstalaren av stöttande kommunikativa handlingar? 2. Hur används omformuleringar som en interaktionell resurs i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? 3. Hur skapas delad förståelse i ett långvarigt kommunikativt projekt? 5
Deltagare och material 6
Delstudie 1: I hur hög grad och på vilket sätt använder sig förstaspråkstalaren av stöttande kommunikativa handlingar? Hypotes: Förstaspråkstalaren anpassar mängden stöttning till andraspråkstalarens språkliga färdighetsnivå. Antaganden: Antalet stöttande handlingar kommer att minska genom samtalsserien allteftersom andraspråkstalarnas språkförmåga utvecklas. Man kommer att finna färre stöttande samtalshandlingar med en mer avancerad andraspråktalare. I vilken mån kan de utvalda samtalshandlingarna bidra till delad förståelse? 7
I hur hög grad forts. Kvantitativ analys: mycket svagt stöd 8
I hur hög grad och på vilket sätt använder sig förstaspråkstalaren av stöttande kommunikativa handlingar? forts. Sammanfattande, förtydligande, slutledande, samtalsstödjande Utdrag 1 Modifierad upprepning 1 M: ää efter tre år 2 B: om tre år 3 M: mm 4 B: mm 5 M: jag klart två år ää (.) i för tre dagar 6 B: ja okej Den kvalitativa analysen visar att de stöttande samtalshandlingarna fyller flera funktioner och används sparsamt 9
Delstudie 2: Hur används omformuleringar som en interaktionell resurs i det gemensamma arbetet mot delad förståelse? Utdrag 2 Sammanfattande omformulering 1 B: då prata vi mycket om de här med va vill du göra å va 2 har du för mål å hur ser vägen ut (.) till de här målet 3och ää (1) du ville bli lärare då (1.5) eller du har vari 4lärare å 5 M: aa ää ja nej ((skakar på huvudet)) 6 B: i irak 7 M: nej nej inte lärare nej 8 B: oj ha jaha [då har ja skrivi fel 9 M: [nej nej bara bara ja ((pekar på huvudet)) 10drömmer å tänker 11B: du drömde [om att bli lärare så va dä 12M: [ja alltid alltid ja tycker om att ää lära 10
Delstudie 3: Hur skapas delad förståelse i ett långvarigt kommunikativt projekt? Den sökandes planer som ett kommunikativt projekt genom fyra samtal Språklig förståelse Förståelse av samtalets ramar Förståelse av SYV-frågor 11
Sammanfattning Andraspråksförmåga inte avgörande Lokal förståelse lättare än global Förstaspråkstalarens ansvar http://hdl.handle.net/2077/32652 Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, 031-786 45 35 12
13
Frågor, erfarenhetsutbyte och diskussion I avhandlingsstudien har framkommit att andraspråkstalande sökande ofta är glada för ett visst språkligt stöd från vägledaren, till exempel att hen rättar felaktiga uttryck, föreslår ord när de tvekar och ibland förklarar vad ord eller uttryck betyder. Hur ser du på din yrkesroll och möjligheten att ge sådant språkligt stöd? Vill du? Kan du? Borde du? Om du i samtal med en andraspråkstalare märker att ni har svårt att förstå varandra vad gör du? Diskutera konkreta sätt att samtala som kan underlätta den delade förståelsen. Hur vet man att man förstår varandra i ett vägledningssamtal? Flera studier visar att mängden interaktion och så kallad språklig förhandling ökar möjligheten till gemensam förståelse mer än om förstaspråkstalaren anpassar sitt språk till andraspråkstalaren genom att använda enkla ord och konstruktioner, lägre taltempo osv. Det vill säga, den gemensamma samtalsaktiviteten verkar vara en nyckel. Hur kan du som samtalsledare (och förstaspråkstalare) stimulera en sådan samtalsaktivitet? 14
15
Hur ska man prata, då? Förstaspråkstalare + samtalsledare + expert = SYV Pauser, lämna utrymme Dela upp, återkom, ta om Kontrollera förståelsen Undvik reducerade former mm. [harufråganelle ] Omformuleringar Omstöpningar Öppna/slutna frågor Explicithet, metaprat 16
Tack för uppmärksamheten! 17
Diskussionsfrågor: Vägledning med flerspråkiga sökande I viss vetenskaplig litteratur om vägledning kommer man fram till ju mer lika vägledare och den sökande är varandra, desto bättre flyter samtalet och desto bättre hjälp får den sökande. Blir det då med automatik ett sämre samtal om jag som vägledare inte är lik personen framför mig? Diskutera också vad den här likheten (eller skillnaderna) kan handla om. Ett resultat i avhandlingen är att den sökandes framväxande förståelse framstår som en lärandeprocess. Känner ni igen den beskrivningen? Pågår lärande i vägledningssamtalet? Vad är, i så fall, vägledarens roll i lärandeprocessen? På tal om lärande var möjligheten att öva talad svenska en viktig anledning att träffa SYV:en för tre av de sökande i avhandlingsstudien. Det är inte omöjligt att fler andraspråkstalare uppskattar möten med SYV och liknande av samma skäl. Har du mött sökande som säger samma sak? Hur tänker du som yrkesperson kring ett sådant motiv att till att söka upp en vägledare? Och förändrar det din roll som vägledare? 18
Fler diskussionsfrågor. Ni träffar dagligen sökande i samtal i vad som kan kallas mångkulturella möten. Diskutera vad detta mångkulturella innebär! Vad kännetecknar ett mångkulturellt samtal? Finns det samtal som inte alls är mångkulturella? Eller borde, tvärtom, alla möten betraktas som mångkulturella? (I grunden ligger nog det svåra begreppet kultur, och alla de betydelser det kan ha.) När jag läste in mig på litteratur om mångkulturell vägledning hittade jag en del förvånande resultat. Jag vill citera en liten bit från forskningsöversikten ur min avhandling. Min tanke är att ni kan diskutera om ni känner igen, håller med om eller på annat sätt reagerar på beskrivningen av kommunikationsstilar. (Som ni förstår av citatet reagerade jag negativt, men det finns utrymme för andra reaktioner!!) 19
Även Launikari (2005:156ff.) varnar för missförstånd och beskriver översiktligt två kommunikationsstilar han kallar för direkt respektive indirekt. Jag vill kort nämna något om den indirekta stilen, eftersom jag anser att den utgör ett exempel på det enligt min mening genomgående ganska ytliga förhållningssätt till språkbruk och kultur som framträder i vägledningslitteraturen. Dessutom är den indirekta kommunikationsstilen förknippad med araber (Launikari 2005:157), varför den skulle kunna ha relevans för kommunikationen mellan deltagarna och vägledaren i min studie. Launikari (2005:157 158) menar att mycket lite av informationen kodas i ord i en indirekt kommunikationsstil. Den finns i stället i den fysiska miljön, internaliserad i de samtalande eller kodas icke-verbalt. Icke-verbala signaler utgör nycklar till det outtalade, enligt Launikari. Han menar att kulturerna som förknippas med en indirekt kommunikationsstil som helhet är homogena och kollektivistiska och att människor arbetar nära varandra. Av den anledningen, menar Launikari, förstår alla varandra väl och har därför mindre behov att uttrycka sig explicit. Vidare är det enligt Launikari viktigare att rädda varandras ansikte än att tala sanning och man säger därför sällan vad man menar. Den här beskrivningen framställs som en motsats till den direkta kommunikationsstil som påstås höra hemma i Skandinavien. Vägledaren ska, enligt Launikari, anpassa sin vägledning till den indirekta stilen då hon möter en icke-skandinav. (Sheikhi 2013:10 11) Den text jag refererar är Launikari, Mika 2005. Intercultural Communication as a Challenge in Counselling Immigrants. In: Launikari, Mika & Sauli Puukari (eds), Multicultural Guidance and Counselling. Theoretical Foundations and Best Practices in Europe. Jyväskylä: Centre for international mobility CIMO and Institute for Educational Research, s. 151 172. Det är en stor och välkänd antologi och den ingår som kurslitteratur i programmet för studie- och yrkesvägledare. 20