BALANS AKTEN Nordiskt samarbete om Utbildning för Hållbar Utveckling



Relevanta dokument
HU2 vårmöte

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Program för social hållbarhet

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Strategi för barn och unga i Norden

Folkuniversitetets internationella ramprogram

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Scouternas gemensamma program

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Kursplan för SH Samhällskunskap A

ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

En stad medarbetare. En vision.

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Obunden Samling för Åland r.f.

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

Guide till HELSINGBORG

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Ängelholm är en Fairtrade City

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Barnens Rättigheter Manifest

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Vad innebär egentligen hållbar

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

1 (5) Verksamhetsplan 2012

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

SV Gotland Strategisk plan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Utskottens verksamhetsplaner och resultatuppföljning för perioden 7/2008-6/2012

Eftermiddagens innehåll:

Att bygga hållbara förändringar

En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Ekonomi och konsumtion - Vad olika matvaror kostar. Prisjämförelser mellan matvaror. Miljö och livsstil, ekonomi och konsumtion

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

minoritetspolitiska arbete

Policy för Miljö och hållbarhet

Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

Grön skola kriterier

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Policy för internationellt arbete

Medborgardialog med unga

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Lokal överenskommelse i Helsingborg

SOCIALDEMOKRATERNA I NACKA KOMMUNFULLMÄKTIGE

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

De bästa mötesplatserna i Skandinavien tar samhällsansvar

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Humanistiska programmet (HU)

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Seminarium 20 februari 2019 OMEP:s stockholmskrets

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Transkript:

BALANS AKTEN Nordiskt samarbete om Utbildning för Hållbar Utveckling Ett projekt från Idébanken, Ekocentrum och Øko-net till FN:s tio år för Utbildning för Hållbar Utveckling 2005-2014

Vill ni vara med i projektet Balansakten? Vi har kallat detta samnordiska projekt kring Utbildning för Hållbar Utveckling för Balansakten efter projektets symbol en rad skulpturer som har skapats av bildhuggaren Jens Galschiøt och som illustrerar denna broschyr, som en konkret och visuell symbol på den balans hållbarhet kräver. Vi inbjuder och uppmanar härmed alla Nordens utbildningsinstitutioner att ansluta sig till Balansakten och det viktiga arbete som ingår i projektet och dess process för en hållbar utveckling. De institutioner som ansluter sig förpliktigar sig att arbeta för Balansaktens 7 värderingar och att nå dess 3 mål. De 3 målen stöds av en rad målsättningar som man ska arbeta med under processen. De 3 övergripande målen, är att: Undervisningen bygger på hållbarhet i teori och praktik Institutionens verksamhet är hållbar Institutionen skapar folkbildning samt allmän och politisk debatt om hållbar utveckling Nätverk och årsmöte Det ligger i projektets idé att de anslutna institutionerna bildar ett nätverk där de kan utväxla erfarenheter och idéer samt vidareutveckla projektet. Det sker via projektets hemsida där alla deltagande institutioner presenteras och där det kommer att fi nnas en idébank och ett debattforum. Målsättningen är att det hålls ett möte årligen där alla anslutna institutioner samlas. Dels för att se över projektets status, hur långt enskilda institutioner har nått när det gäller att uppfylla Balansaktens övergripande mål, dels för att utbyta erfarenheter och idéer angående arbetet, och slutligen för att sätta upp nya, gemensamma mål och målsättningar för projektet. De utbildningsinstitutioner som ansluter sig till Balansakten får rätt att använda projektets symbol och namn i sitt kommunikationsmaterial, till exempel på broschyrer, hemsida och brevpapper.

Varför Utbildning för Hållbar Utveckling På FN:s Konferens för Miljö och Utveckling i Rio de Janeiro 1992 antog världens länder Agenda 21 en dagordning för hållbar utveckling under det 21:a århundradet. I denna står bland annat att utbildning är avgörande för främjandet av en hållbar utveckling och ökar människors förmåga att lösa miljöoch utvecklingsproblem. Tio år senare, år 2002, under ett nytt, världsomspännande FN-toppmöte i Sydafrika, kontrollerade man ländernas framsteg i hållbar riktning. Här slog man fast på allvar att utbildning är ett av de viktigaste redskapen i arbetet för en hållbar värld. Av denna anledning beslutade FN därför att man ska genomföra tio år av Utbildning för Hållbar Utveckling under perioden 2005-2014 för att sätta fart på utvecklingen av Utbildning för Hållbar Utveckling. FN:s organisation för utbildning, forskning och kultur, UNESCO, är koordinator för verksamheten under dessa tio år. På nationell nivå har regeringen och UNESCO:s nationalkommission i respektive land ansvaret för verksamheten. UNESCO:s vision för dessa tio år lyder: En värld, där alla har möjlighet att få utbyte av utbildning och lära sig de värden, beteenden och livsformer, som stödjer en hållbar framtid och en positiv samhällsmässig förändring. Norden kan spela en central roll Initiativ från regeringar och en internationell organisation räcker emellertid inte för att leva upp till andemeningen i Agenda 21. Ett centralt tema i Agenda 21 är just att en hållbar utveckling endast kan säkerställas med ett brett folkligt deltagande och aktiviteter på gräsrotsnivå. Detta gäller också för Utbildning för Hållbar Utveckling. Norden är i detta sammanhang unikt på två områden: Vi har i de nordiska länderna en historisk tradition av mycket aktiva folkliga organisationer, som såväl befolkningar som regeringar lyssnar till. Och vi har en historisk tradition av folkbildning och debatt. Samtidigt har vi språket gemensamt och kan därför enkelt kommunicera över gränserna. Därför tror de tre nordiska folkbildningsorganisationerna: Øko-net (Netvärket for ekologisk folkbildning og praksis) i Danmark, Stiftelsen Idébanken i Norge och Stiftelsen Ekocentrum i Sverige att vi i Norden kan komma att spela en central roll i realiseringen av Utbildning för Hållbar Utveckling genom att gå i täten, utveckla konceptet gemensamt och genom våra exempel visa resten av världen hur man kan göra. Vi har därför utvecklat och fått stöd för detta projekt, som vi nu inbjuder skolor och utbildningsinstitutioner i hela Norden att deltaga i. De tre organisationerna bildar även projektets styrgrupp.

Balansaktens 7 värderingar Projektet bygger på 7 värderingar för hållbar utveckling och Utbildning för Hållbar Utveckling som de deltagande institutionerna förbinder sig till som grundval för deras arbete: Vi ska ta hänsyn till kommande generationer och kommer därför att värdera följderna av våra handlingar i ett långsiktigt perspektiv. Vi förstår att vi endast har ett jordklot med begränsad tillgång på resurser och kapacitet och vi kommer därför att prioritera miljö- och resursansvar. Vi förstår att vi lever i en värld med ojämn fördelning, och att det därför är vårt moraliska ansvar att arbeta för en mer jämn fördelning av jordklotets resurser och tillgångar. Vi inser att alla måste deltaga för att lösa de globala utmaningarna och kommer därför att bidra till detta samtidigt med att vi arbetar för att stärka demokratiska värderingar på alla nivåer. Vi kommer att söka ny facköverskridande kunskap för problemlösning och utveckla människor, som känner sitt globala medborgarskap och är medvetna om miljömässiga och sociala problem. Vi vill visa sammankopplingen mellan ord och handling genom att arbeta efter hållbarhetsprinciper i den dagliga, praktiska verksamheten. Vi kommer att bidra till en allmän och politisk debatt om hållbarhet och vara synliga och debattskapande i samhället såväl om värderingarna som om vilka åtgärder som kan öppna vägen för hållbara rutiner.!hållbar utveckling handlar om framtiden, förvaltad nu! Om att ta ansvar för resultatet av dagens handlingar, som drabbar någon annan, vid en annan tidpunkt och på en annan plats.

Balansaktens 3 mål och målsättningar > De 7 värderingarna konkretiseras här i några konkreta mål och en rad målsättningar för att nå de 3 målen och utveckla Utbildning för Hållbar Utveckling: Undervisningen bygger på hållbarhet i teori och praktik Målet är att eleverna/de studerande utöver den utbildning institutionen erbjuder också erhåller kunskap och kompetens för att kunna vara ambassadörer och förändringsagenter för hållbarhet. Därför måste institutionen ha som mål att: Undervisa eleverna/de studerande i värderingar, teoretiska och praktiska lösningar om hållbarhet samt i information och kommunikation, så att de kan informera och skapa debatt om hållbarhet både under och efter deras utbildning. Undervisa eleverna/de studerande i naturens kretslopp och samspel, i natur- och miljöetik och fi losofi, i demokrati och mänskliga rättigheter och i globaliseringens konsekvenser, möjligheter och risker. Ta med eleverna/de studerande i genomförandet av de praktiska lösningarna under mål 2 och 3. Undervisa eleverna/de studerande i, och diskutera, livsstilsanalys, -jämförelse och -kritik. Vidareutbilda lärarna i hållbarhet i teori och praktik. > Institutionens verksamhet är hållbar Målet är att institutionen uppvisar hållbarhet i praktiken och därmed belyser sambandet mellan ord och handling för både eleverna och omvärlden. Därför ska institutionen arbeta för och påbörja en omställning inom följande områden: Källsortering av avfall, återvinning och återanvändning av material. Grön inköpspolitik inklusive ekologiska livsmedel i kök/storkök. Hållbara transportlösningar till och från institutionen för elever och lärare Miljöledningssystem, som omfattar hållbar drift när det gäller energi- och vattenförbrukning, rengöring m.m. samt vidareutbildning av personal i hållbar drift.

> Institutionen skapar folkbildning samt allmän och politisk debatt om hållbar utveckling Målet är att institutionen ska föregå som gott exempel som visar såväl andra institutioner som det lokala samhället och hela landet hur det är möjligt att iakttaga hållbarhet i praktiken och integrera det i undervisningen. Därför är det en målsättning att institutionen under loppet av ett år arrangerar minst ett offentligt arrangemang av t.ex. följande slag: Utbildningsinstitutioner i närheten inbjuds till ett informations- och debattevenemang om projektet och FN:s tio år kring Utbildning för Hållbar Utveckling och därmed uppmuntrar fl er utbildningsinstitutioner att delta. Föreningar, myndigheter och näringsliv i lokalområdet inbjuds till informations- och debattevenemang om projektet och FN:s tio år för Utbildning för Hållbar Utveckling samt hållbar utveckling generellt. Det arrangeras ett offentligt informations- och debattmöte eller annat uppmärksamhetsskapande arrangemang om projektet och FN:s tio år för Utbildning för Hållbar Utveckling samt hållbar utveckling generellt. Få lokala och/eller nationella medier att informera om institutionens arbete och deltagande i projektet för att skapa synlighet och uppmärksamhet. Engagera lokalsamhället i realiserandet av praktiska, hållbara lösningar/åtgärder, exempelvis de lösningar/åtgärder som nämns under mål 2. Status och vidareutveckling på projektets årsmöte De deltagande institutionerna har med Balansakten ett processverktyg, som ska fungera som stöd kring processen för en hållbar utveckling och utvecklingen av Utbildning för Hållbar Utveckling. Varje institution genomför en gång om året en egen utvärdering genom att ta reda på hur väl man har lyckats med att leva upp till de tre målen. Denna redogörelse läggs dels in på projektets hemsida, dels presenteras den för de övriga deltagande institutionerna på projektets årsmöte. Institutionernas redogörelser används på årsmötet som underlag för projektets status, erfarenhetsutbyte och utveckling av nya idéer och åtgärder. Årsmötet är dessutom den plats där de deltagande institutionerna gemensamt sätter upp nya mål och målsättningar för projektet och diskuterar och beslutar om den fortsatta utvecklingen, inklusive samarbete med andra länder.

Att gå med i Balansakten Om din utbildningsinstitution vill vara med i projektet Balansakten ska du skicka en anmälan via brev eller e-mail till projektets sekretariat under adressen: Øko-net Svendborgvej 9, Ollerup DK-5762 Vester Skerninge Att.: Lars Myrthu-Nielsen (koordinator) E-mail: eco-net@eco-net.dk Anmälan ska göras av institutionens ledning som ska utse minst en medarbetare som kontaktperson på institutionen för projektet. Anmälan ska innehålla fakta om institutionen, antal elever etc. Styrgruppen/sekretariatet kommer därefter att se till att institutionen omnämns på hemsidan och att ytterligare material översänds om projektet samt att institutionen löpande hålls informerad om projektets utveckling. Balansaktens symbol Balansakten, som pryder broschyren sidor och som har gett namn till projektet, består av ett antal skulpturer skapade av den danske bildhuggaren Jens Galschiøt som en internationell symbol för FN:s tio år för Utbildning för Hållbar Utveckling. Balansakten har skapats som en konkret och visuell symbol för projektet och för den balans som hållbarhet kräver. Balansakten är ett antal bronsgestalter som balanserar på 14 meter höga, böjliga kolfi berstavar. Ofta håller fi gurerna balansen med nöd och näppe, men kolfi berstavarna ser till att de hela tiden rätar upp sig, som ett uttryck för att vi kan hitta en hållbarhet i balans om vi anstränger oss. Skulpturerna kommer som ett led i det nordiska projektet att uppföras i Norge, Sverige och Danmark som startskottet till och symbolen för projektet.!hållbar utveckling handlar om en miljömässigt, ekonomiskt och socialt rättvis framtid din, vår och kommande generationers framtid. Tar du ställning och agerar, påverkar du utvecklingen. Gör du det inte, påverkar du den också! Projektet har i samarbete med Jens Galschiøt planerat att skulpturerna ska uppföras på många platser i världen. Visionen är att uppföra 10 skulpturer, en för var och en av Balansaktens 7 värderingar och 3 mål. Målet är att uppföra skulpturer i Europa, Grönland, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Indien, Kina, Sibirien, Japan och Australien. Skulpturerna kommer således att både bli ett lokalt uttryck för deltagande i projektet i de nordiska länderna och en symbol för att man med projektet ingår i ett större globalt sammanhang.

Var med i Balansakten! Detta projekt inbjuder och utmanar alla utbildningsinstitutioner i Norden att ansluta sig till ett nordiskt samarbete kring Utbildning för Hållbar Utveckling. De institutioner, som ansluter sig, förpliktigar sig att arbeta för 7 värderingar och 3 konkreta mål. De 3 övergripande målen, är att: Undervisningen bygger på hållbarhet i teori och praktik Institutionens verksamhet är hållbar Institutionen skapar folkbildning samt allmän och politisk debatt om hållbar utveckling www.balansakten.se De tre organisationerna bakom projektet Balansakten Stiftelsen Idébanken Akersgata 34 N-0180 Oslo Tlf +47 23310960 www.idebanken.no Stiftelsen Ekocentrum Aschebergsgatan 44 SE-411 33 Göteborg Tlf. +46 31 70 50 740 www.ekocentrum.se Øko-net Svendborgvej 9, Ollerup DK-5762 Vester Skerninge Tlf. +45 62 24 43 24 www.eco-net.dk www.ubu10.dk Projektets gemensamma nordiska hemsida från Norge, Sverige och Danmark www.balanseakten.no www.balansakten.se www.balanceakten.dk Internationell hemsida www.balancingact.dk Balansakt-skulpturerna Skapad av bildhuggare Jens Galschiøt, Art In Defence Of Humanism www.aidoh.dk Layout Mand Over Bord och Courage Design Upplaga Norsk utgåva, 1:a upplaga: 3000 Svensk utgåva, 1:a upplaga: 3000 Dansk utgåva, 1:a upplaga: 6000 Tryck SvendborgTryk. Denna trycksak är Svanenmärkt och tryckt på miljögodkänt, klorfritt och 100% återanvändbart papper med vegetabilisk tryckfärg utan lösningsmedel. ISBN Norsk utgåva: 87-988167-2-1 (tryck) 87-988167-5-6 (webb) Svensk utgåva: 87-988167-6-4 (tryck) 87-988167-7-2 (webb) Dansk utgåva: 87-988167-8-0 (tryck) 87-988167-9-9 (webb) 541-072 Tryksag Februari 2006 Stöds av Dansk Folkeoplysnings Samråd