Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning



Relevanta dokument
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer

för verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna)

Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

Samverkansavtal med Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Ungdomsmottagning. Utvecklingsarbete, Nationella medel 2016 REKO

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansavtal om ungdomsmottagning i Dals-Ed mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Dals-Eds kommun

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Ungdomsmottagningar Motion av Mirja Räihä Järvinen m.fl. (s) (2008:39)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Gotlands Ungdomsmottagning

ungdomsmottagning TCT VÄSTRA i Strömstad Hälso- och sjukvärdsnämnden Samverkansavtal om mellan och Strömstads kommun zoih~ooo^3-3 GÖTALANDSREGIONEN

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen


Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Elevhälsoplan för Rättviks kommun

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Bilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Barn- och Elevhälsoplan

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Vägledning för Elevhälsan

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Lagstiftning kring samverkan

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Samordnad individuell plan

Svensk författningssamling

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Enhetsplan för Nödingeskolan

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

1. Har stimulansmedel använts/intecknats för ökad bemanning? 1 a. Inom vilka yrkeskategorier har ni ökat bemanningen? Ange antal årsarbetare.

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Från Eva Annerås OH-bilder:

Gemensamma rekommendationer för Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende ungdomsmottagningarna i staden

Transkript:

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1

Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen Tid för överenskommelsen Informationsskyldighet och omförhandling Skiljaktighet Målgrupp och upptagningsområde Sid 4 Bemanning Mål och inriktning Övergripande mål för den gemensamma verksamheten Verksamheten omfattar följande områden: Mål kopplade till kvalitetsuppföljning/indikatorer Mått / Indikatorer Sid 5 Tillgänglighet Sekretess och följsamhet mot lagstiftning Parternas åtagande och ansvarsfördelning Sid 6 Ledningsorganisation Ekonomi Lokaler och inventarier Verksamhetsuppföljning Godkännande Sid7 Sid 8 Bilaga1. Roller för respektive enskilda yrkesgrupper Bilaga 2. Modell för verksamhetsuppföljning. 2

Uppdraget Barndialogens styrgrupp fick våren 2011 i uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan kommun och landsting att för respektive verksamhet ta fram förslag på enhetlig grundstruktur för familjecentraler och ungdomsmottagningar i länet. Förslaget har utarbetats av representanter från berörda yrkesgrupper i samverkan med Barndialogen och för Familjecentralerna med stöd från forskare inom området knuten till Regionförbundet FoU-rum. Bakgrundsmaterialet bygger på aktuell nationell kunskap tillsammans med erfarenhet från verksamheterna i länet samt resultat av egna kartläggningar och utredningar i länet. Vad är en ungdomsmottagning? En ungdomsmottagning (UM) bedriver verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande som riktar sig till unga män och kvinnor. Verksamheten ska säkerställa att unga män och kvinnor bemöts på lika villkor och att insatserna är individuellt anpassade oavsett sexuell identitet, funktionshinder, kön, etnisk, religiös, kulturell eller livsfilosofisk tillhörighet. De ska i mötet med personalen känna sig trygga. Insatserna ska vara kostnadsfria och utgå från behov. Kontakterna med UM bygger på frivillighet och det är i huvudsak ungdomarna själv som söker sig dit. UM är en lågtröskelverksamhet som ska präglas av god tillgänglighet. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, kommunerna och landstinget, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärprofessionell samverkan. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens är nödvändigt och gagnar helhetssynen. Förutsättningen för att garantera detta är jämn resursfördelning mellan medicinska och psykosociala kompetenser. Syfte och mål med överenskommelsen Syftet med denna överenskommelse är att reglera och stärka samverkan kring driften av UM. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Målet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet. Tid för överenskommelsen Överenskommelsen löper fortgående med möjlighet för parterna att skriftligt säga upp överenskommelsen med 12 månaders varsel. Informationsskyldighet och omförhandling Parterna har skyldighet att informera varandra och göra riskanalys om någon av huvudmännen har för avsikt att vidta åtgärder som kan få betydelse för den gemensamma verksamheten. Respektive part äger rätt att påkalla förhandling om förändring av villkoren för överenskommelsen sker. Ändring av avtalet kan ske utan formell uppsägning om parterna är överens. Skiljaktighet Skiljaktighet på grund av denna överenskommelse ska avgöras av ledningsgruppen för samverkan kommuner och landsting. 3

Målgrupp och upptagningsområde UM betjänar unga män och kvinnor som bor eller studerar inom upptagningsområdet. Upptagningsområdet är varje enskild kommun om inte annat avtalas t ex samverkan mellan mindre kommuner. Åldersgruppen för ungdomsmottagning i länet gäller från 13 år och fram till den dag man fyller 22 år. Åldersgränsen kan anpassas undantagsvis och i enskilda fall dock högst upp till den dag man fyller 25 år. Bemanning Bemanningen ska anpassas efter antalet unga män och kvinnor inom upptagningsområdet. Rekommendationen är 1 kurator/psykolog (100% tjänst) och 1 barnmorska (100% tjänst), per 3 500 unga män och kvinnor. Övrig personal anpassas efter verksamhetens behov och lokala förutsättningar. Kommunerna och Landstinget ska gemensamt eftersträva bemanning med båda könen på varje UM. Mål och inriktning Övergripande mål för den gemensamma verksamheten Det övergripande målet är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. UM ska också uppmärksamma frågor om ungdomars utsatthet för våld och ersättning för sexuella tjänster. Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter samt utåtriktat arbete. Verksamheten omfattar följande områden Sexualitet och samlevnad Psykologiska och psykosociala frågeställningar Kulturrelaterade frågeställningar Livsstilsfrågor Allmänmedicinska frågeställningar såsom kroppsutveckling och hälsofrågor utifrån ovan nämnda områden. Mål kopplade till kvalitetsuppföljning/indikatorer Att arbeta för människors lika värde och jämställdhet med fokus på genusperspektivet. - andelen unga män som besöker mottagningen ska vara minst 20%. Att varje UM ska tillhandahålla ungdomshälsovård i form av preventivmedelsrådgivning, enskild rådgivning i sex och samlevnad, STI-förebyggande arbete, provtagning samt råd och stödsamtal av psykosocial karaktär. - minska antalet/andelen oönskade graviditeter. - minska antalet/andelen aborter. - minska antalet/andelen STI. - öka provtagningen av klamydia och andra STI. Att arbeta med ett aktivt utåtriktat arbete: - UM ska erbjuda elever i grundskolans årskurs 8 eller 9 studiebesök på mottagningen samt vid förfrågan erbjuda information till föräldrar. - Andelen elever som gör studiebesök på mottagningen ska vara 80%. - UM ska kunna erbjuda gymnasier och eftergymnasiala utbildningar medverkan vid t ex temadagar och klassrumsträffar samt vid behov arbeta med riktade grupper. 4

Mått / Indikatorer Tillgänglighet - drop-in besök - erbjuda rådgivning om preventivmedel och STI inom en vecka, - erbjuda psykosocialt stöd (telefon eller besök) inom en vecka Besök på mottagning - antal besök till respektive yrkesgrupp fördelat på kön och ålder, - insatsens omfattning och innehåll. Klamydiastatistik - antal klamydiaprovtagningar, antal positiva klamydia på mottagningsnivå Gruppverksamhet (återkommande t ex tjej/killgrupp, riktade grupper) - antal grupper och deltagare fördelat på kön samt kommunnivå Utåtriktad verksamhet (studiebesök från högstadiet på UM, besök på gymnasieskola) - andel elever från högstadiet på studiebesök på UM fördelat på kön, antal besök på gymnasieskolan fördelat på antal elever/besök. Kundnöjdhet - tillgänglighet, delaktighet och bemötande mäts med enkät. Tillgänglighet Verksamheten ska utformas så att tillgängligheten är god vilket innebär möjlighet till kontakt med UM alla vardagar via telefon, mina vårdkontakter, drop-in eller bokat besök. UM ska i största möjliga utsträckning vara öppen året om. Reducering av verksamheten kan bli nödvändig under sommarperioden. Denna ska i så fall planeras i samverkan mellan huvudmännen och med hänvisning till annan verksamhet. Sekretess och följsamhet mot lagstiftning Lagar som reglerar UM.s verksamhet är; Barnkonventionen, Patientdatalagen, Socialtjänstlagen, Lagen om Offentlighet och Sekretess, Hälso- och sjukvårdslagen, Abortlagen, Smittskyddslagen, Patientsäkerhetslagen samt Föräldrabalken. All personal har tystnadsplikt vilken regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Information om enskilda personliga förhållanden som omfattas av sekretess får inte föras vidare till någon annan utan att den som berörs av uppgifterna har lämnat samtycke till detta. All personal på UM omfattas av det som kallas sträng sekretess. Det innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men. Allt utbyte av information ska ske enligt lagen om Offentlighet och sekretess, Patientjournallagen, Socialtjänstlagen, Skollagen och andra vägledande dokument och ska vara känd hos alla medarbetare på UM. Det åligger respektive chef att informera sin personal. De unga männen och kvinnorna ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i Patientdatalagen och Personuppgiftslagen. Behov finns av en gemensam medicinsk datajournal för patientsäkerheten. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadshavarens rätt till information uttunnas dock då barnet blir äldre. Parternas åtagande och ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för medicinska åtgärder och kommunerna ansvarar för psykosociala insatser. Huvudmännen ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis vad gäller studiebesök, kvalitetssäkring och uppföljning. 5

Dokumentation, kvalitetssäkring och uppföljning styrs av lagarna för respektive verksamhet samt gemensam uppföljning enligt mått ovan. UM ska i samverkan med andra aktörer följa och medverka till kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet samt anpassa verksamheten därefter. Kommunerna och Landstinget ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomsmottagningarna har rätt kompetens och att all personal har de egenskaper som krävs för att kunna bemöta unga män och kvinnor på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och landsting ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling. Ledningsorganisation För varje kommun ska finnas en styrgrupp/referensgrupp med verksamhetsansvariga chefer representerade för respektive huvudman. Styrgruppen följer upp verksamhetsbeskrivning och årsberättelser med en kvalitetsredovisning. Ekonomi Respektive huvudman svarar för kostnader för personal och personalutveckling. Övriga kostnader fördelas enligt överenskommelse i styrgruppen. Lokaler och inventarier Lokalerna ska vara anpassade efter det som anses lämpligast inom varje kommun. Kostnaderna för städning fördelas mellan parterna enligt samma principer som för lokalhyran. Separat hyresavtal upprättas lokalt. Varje verksamhet ansvarar för inventarier inom den egna verksamheten. Verksamhetsuppföljning Uppföljning av UM.s verksamhet sker genom en årlig verksamhetsrapport enligt gemensam modell i länet (se bilaga 2). Besöksrapportering och budgetuppföljning sker utifrån respektive huvudmans riktlinjer. Kvalitetsredovisning sker enligt framtagna indikatorer som är gemensamma för länets ungdomsmottagningar. Överenskommelsen följs upp årligen. Godkännande Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Landstinget i Jönköpings län Datum:.. För..kommun Datum:... Namnteckning av förvaltningschef.... Namnteckning. Namnförtydligande. Namnförtydligande Bilagor 1. Roller för enskilda yrkesgrupperna (kompletteras / korrigeras vid eventuell förändring ) 2. Modell för verksamhetsuppföljning 6

Bilaga 1 Roller för enskilda yrkesgrupper All personal på UM skall vara en lokal kunskapsbank dit människor kan vända sig för information, utbildning och konsultation i frågor som rör unga män och kvinnor. Arbetsuppgifter för barnmorska Förebygga oönskade graviditeter Sexuell hälsa Förhindra uppkomst och spridning av sexuellt överförbara infektioner. Rådgivning och hjälp till ungdomar som söker för allmänna somatiska besvär. Frågor om ANT-alkohol, nikotin och droger samt kost och motion. Förebyggande och utåtriktat arbete tillsammans med övrig personal och i samverkan med andra aktörer i kommunen såsom skolan, ungdomsgårdar, föreningar. Medverka vid olika samhällsaktiviteter där riskbeteende kan befaras, t ex festivaler. Arbetsuppgifter för undersköterska Vara barnmorskan behjälplig vid provtagning. Tidbokning, sortera besök/telefon till kurator / barnmorska. Värdinna i väntrum om specialkompetens kan ha gruppverksamhet. Arbetsuppgifter för socionom/kurator har det yrkesmässiga ansvaret när det gäller frågor av psykosocial karaktär utifrån enskilda unga kvinnor och män. Kortare eller längre kontakter i form av råd och stöd, utifrån de behov den unge har. Skall utifrån en psykosocial helhetssyn uppmärksamma och bedöma sociala och psykologiska problem hos unga män och kvinnor. I samförstånd erbjuda adekvat behandling. Behandling kan ske enskilt, i grupp och ibland även i familj. På gruppnivå kan arbete ske tillsammans med andra yrkeskategorier utifrån problemställning. Huvudansvarig för social information, kontakter med sociala och psykiatriska instanser samt ser till att samhällets resurser integreras i behandlingsarbetet. Tillsammans med övrig personal på UM arbeta utåtriktat och hälsofrämjande främst mot högstadie- och gymnasieskolor. 7

Bilaga 2 Modell för verksamhetsuppföljning på ungdomsmottagningarna i Jönköpings län Redovisas halvårsvis d v s 1 januari-30 juni och 1 juli-31 december. Tillgänglighet / Besök på mottagning Kön och Antal Antal planerade besök ålder drop-in besök Bma Kur Psyk Läk Ssk < 15 år < 15 år 15-19 år 15-19 år 20-21 år 20-21 år K 22 år 22 år Totalt Ange de tre vanligaste orsakerna till besök Antal och andel (%) nya besök Antal och andel (%) återbesök Andel (%) erhållit råd, p-medel och STI inom 1 v Andel (%) erhållit psykosoc. stöd inom 1 v Klamydiaprovtagning Kön och ålder Antal klamydiaprovtagningar Antal och andel (%) positiva klamydiatester < 15 år < 15 år 15-19 år 15-19 år 20-21 år 20-21 år K 22 år 22 år Totalt 8

Gruppverksamhet (t ex tjej/killgrupp Antal riktade grupper samt typ av Antal deltagare per grupp fördelat på kön gruppverksamhet Utåtriktad verksamhet under läsåret Grundskola och särskola Kön och skolår (år) Andel (%) elever i grundskola som nås Andel (%) elever i särskola som nås år 8 år 8 år 9 år 9 Gymnasieskola Antal besök på gymnasieskola (ange vilken/vilka skolor) Antal elever som deltog Kundnöjdhet Har enkät genomförts som mäter kundnöjdhet? Kortfattad reflektion kring resultatet 9