Årsredovisning 2002. För ett renare hav

Årsredovisning 2002 För ett renare hav

2

Årsredovisning 2002 Foto: ANNA JOLFORS Gryaab Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400 Postgironr: 42 11 00-9 Telefon Expeditionen: 031-64 74 00 Fax Expeditionen: 031-64 74 99 E-post: info@gryaab.se Hemsida: www.gryaab.se Vid brådskande ärende utom expeditionstid ring 031-62 72 50 som sätter Dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. 3

Innehåll Gryaab 5 VD-kommentar 6 Gryaabs mål 8 Tillrinning och tillförsel 11 Vattenbehandling 12 Materialbalans för Ryaverket 14 Slambehandling och slamdisponering 15 Underhåll 15 Kvalitet 17 Kemikalier, energi och avfall 17 Anslutningen av Lerums kommun till Gryaab prövas av miljödomstolen 18 Utvecklingsarbete 19 Recipientkontroll 22 Information 23 Personal och organisation 24 Lokalprojektet 25 Ekonomi 26 Nyckeltal 28 Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkning för år 2002 34 Balansräkning per den 31 december 2002 35 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag 36 Tilläggsupplysningar 37 Resultaträkningar 5 års översikt (Mkr) 40 Balansräkningar 5 års översikt (Mkr) 41 Styrelsen 42 4

Foto: ULF NYLÉN, BLR Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan starten 1970 har Gryaab investerat över en miljard kronor i reningsverket och anslutande tunnlar. Detta har resulterat i att regionens vattendrag befriats från avloppsutsläpp. Samtidigt har den långtgående avloppsvattenrening som sker före utledning i älvmynningen lett till att vattenmiljön i älven och i skärgården avsevärt förbättrats. Aktieägare Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg 6 500 71,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 Totalt 9 100 100 Utgående vatten. 5

VD-kommentar Miljööverdomstolen har äntligen fattat beslut om Gryaabs slutliga villkor och ändrar miljödomstolens tidigare fastställda dom från 2001. Den mest betydelsefulla ändringen är att det totala fosforutsläppet från och med 2005 inte får överstiga 0,4 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde. Från och med 2007 gäller 0,3 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde. Beslutet kommer att få en avgörande betydelse för bolagets verksamhet och kostnader under lång tid framöver. Det sistnämnda villkoret innebär att Gryaab måste investera flera hundra miljoner kronor i nya reningsanläggningar. Vi har nu ett omfattande arbete framför oss för att besluta vilket utbyggnadsalternativ som skall väljas för att klara de nya skärpta villkoren. Ombyggnad och tillbyggnad av Ryaverket är ingen nyhet för Gryaabs medarbetare. Det har varit 6 Miljööverdomstolens beslut kommer att få en avgörande betydelse för bolagets verksamhet och kostnader under lång tid framöver. en del av vardagen ända sedan verksamheten startade för över 30 år sedan. Att klara driften samtidigt som omfattande byggnadsarbeten har pågått är mycket imponerande. Men det har också varit mycket ansträngande för många medarbetare. Med denna bakgrund är jag lite bekymrad för de villkor som nu kommer att gälla framöver. Jag hade hoppats att det skulle bli tid för organisationen att hämta andan, men nu ställs vi inför nya utmaningar. Jag hoppas dock att vi med gemensamma ansträngningar skall klara av allt arbete som kommer att krävas de närmaste fyra åren. Efter två och ett halvt år som VD har jag nu lärt känna verksamheten ganska bra. Mitt första intryck av företaget och medarbetarna har förstärkts. Vi har många duktiga medarbetare och en tekniskt avancerad anläggning med unika processlösningar där många anläggningsdelar körs med maximal belastning. Gryaabs bassängvolymer är mindre än hälften av jämförbara reningsverk, samtidigt som vi behandlar mer än dubbelt så mycket vatten. Driftsoptimering och processövervakning är därför en ständigt pågående process och en omfattande del av verksamheten. Anläggningens utformning gör att de som arbetar med driften har en mycket central roll för att vi ska uppnå ett bra reningsresultat. För att klara driften och även utveckla och underhålla anläggningen på ett bra sätt, måste flertalet av medarbetarna ha hög kompetens inom flera olika områden. Här måste vi fortsätta att tillsammans utveckla den stora praktiska och teoretiska kunskap som finns hos olika medarbetare i organisationen. Det är bara att konstatera de nya miljövillkoren kommer att ställa stora krav på Gryaabs organisation och medarbetare. Inför år 2002 fastställde styrelsen nya övergripande mål för verksamheten. De nya målen bygger i stort på de tidigare målen. Ett av målen är dock nytt och handlar om kunskap och utveckling. De övergripande målen är formulerade för att vara beständiga på längre sikt. Med utgångspunkt från de övergripande målen kommer varje enhet på Gryaab att formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Arbetet med målstyrning hoppas jag skall hjälpa alla medarbetare att fokusera på de mest väsentliga frågorna i verksamheten. Gryaab har under en längre tid undersökt möjligheterna att köpa eller få option på att köpa närbelägen mark för framtida utbyggnader. Under 2002 förvärvades knappt 1 ha industrimark av Statoil. Genomförda undersökningar visar att delar av fastigheten är förorenad med petroleumkolväten. I köpeavtalet mellan Gryaab och Statoil har ansvaret och kostnader för en framtida sanering reglerats. Markförvärvet ger vissa möjligheter till ytterligare utbyggnad av anläggningen. Byggande av en bergtunnel för att ansluta Lerums kommun kommer nu att prövas av miljödomstolen. Utredningsarbetet har avslutats och en tillståndsansökan skickades in till domstolen. Projektet kommer att prövas i enlighet med Miljöbalken. Tillståndsprövningen beräknas att pågå under minst ett år, kanske längre. Under förutsättning att miljötillstånd erhålls bedöms tunneln kunna vara klar tidigast under 2007. Parallellt med Gryaabs tunnelprojekt ansöker Lerums kommun om tillstånd för överföring av Lerums avloppsvatten till Gryaab. Denna tillståndsansökan prövas av länsstyrelsen. Under 2002 fattades ett beslut om en till- och ombyggnad av Gryaabs lokaler. Byggnadsarbetena påbörjades hösten 2002 och planeras vara klara till hösten 2003. Vi bygger en ny matsal, nya omklädningsrum, nya kontorsrum och en ny datacentral. Vi genomför dessutom ett antal arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Projektet genomförs efter flera års diskussioner och jag hoppas verkligen att de nya lokalerna kommer att bli bra eftersom behovet har funnits under en längre tid. Den största investeringen under året är byte av processtyrsystem. Arbetet har genomförts i 14 etapper. Vid bytet av processtyrsystem har stora delar av elsystemet (svagström) i anläggningen också bytts ut. Den nya anläggningen har dokumenterats i det anläggningsinformationssystem (AIS) som parallellt har införts. Arbetet har varit mycket omfattande och ställt stora krav på såväl medarbetare som anlitade konsulter och entreprenörer. Det nya processtyrsystemet hanterar bland annat 5 000 digitala signaler, 1 000 analoga signaler, 400 processinstrument och styr 1 300 objekt. Vi har tagit fram 2 500 nya kretsscheman, 300 skåp har byggts om och 175 000 kopplingar har utförts i det nya elsystemet. Den totala arbetsinsatsen för projektet har varit cirka 43 manår, ett imponerande arbete av de som har deltagit i projektet. Det är tillfredställande att vi har kunnat klara gällande reningskrav trots att vitala anläggningsdelar tidvis har tagits ur drift.

Stig Hård, VD Gryaab Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och VA-Forsk. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av våra biobäddar. Gryaab har också ingått ett treårigt samarbete med Chalmers tekniska högskola, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Slammets sedimenteringsegenskaper är en nyckelfråga för våra reningsresultat och för möjligheterna att uppfylla fastställda miljökrav. En av VA-branschens stora utmaningar under de närmaste åren är att klara kunskapsöverföring mellan äldre och yngre medarbetare. Men det handlar också om att kunna rekrytera nya medarbetare i en allt mer ökande konkurrens på arbetsmarknaden. Under 2001 och 2002 har ett systematiskt arbete genomförts för att möta dessa strategiskt viktiga frågor i ett längre perspektiv. Vi har anställt nio nya medarbetare och är nu cirka 70 personer på Gryaab. Medelåldern har därigenom sänkts och var vid årsskiftet cirka 44 år. Vi vill fortsätta att utvecklas och profileras som ett ledande miljöföretag där man kan trivas och där det skall vara intressant och utvecklande att arbeta på alla nivåer. Ambitionen är att utveckla Gryaab som ett positivt och stabilt företag som arbetar för en bättre miljö och ett renare hav. Som ett led i arbetet med att förmedla denna strävan och budskap, har Gryaab under året antagit en ny grafisk profil. Bolagets framtida utveckling och verksamhet de närmaste åren kommer till stor del att avgöras av de miljökrav som föreskrivs av Miljööverdomstolen. För att belysa företagets utveckling på lite längre sikt har en långtidsplan utarbetats i samråd med styrelsen. I långtidsplanen räknar vi med att investera cirka 350 Mkr under den närmaste femårsperioden. De viktigaste projekten utgörs av en ny anläggning för bräddvattenrening, kompletterande kväverening, slamhygienisering och anslutningen av Lerums kommun. Till detta kommer ytterligare stora investeringar för att klara de miljökrav som nyligen fastställdes av Miljööverdomstolen. Förutom dessa projekt har ett antal strategiska framtidsuppgifter identifierats. Den viktigaste är att utveckla verksamheten för att klara de nya miljökraven. Vi måste också vara beredda på förändringar samt att utveckla företaget utifrån nya förutsättningar och trender som diskuteras inom VA-branschen både i Sverige och internationellt. Vi kommer också kanske närmare den stora gemensamma branschfrågan som har diskuterats sedan slutet av 1980-talet, den framtida slamhanteringen och slamkvaliteten. Kan slammet återföras till odlad mark eller kommer slamförbränning att bli det slutgiltiga alternativet efter jordtillverkning, vilket idag är huvudspåret för de flesta i branschen? Det är således flera komplexa frågor som skall hanteras inom de närmaste åren. De ovan nämnda projekten och de strategiska framtidsfrågorna kommer i hög grad att påverka Gryaabs verksamhet både tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt. Tillsammans med mina medarbetare ser jag med tillförsikt fram emot en fortsatt god utveckling av Gryaab och en fortsatt dialog med ägare, brukare, samarbetspartners och andra intressenter för att möta dessa frågor på ett bra sätt. 7

Gryaabs mål Inför år 2002 fastställde styrelsen en verksamhetsidé och fem nya övergripande mål. Dessa bygger i stort på de tidigare målen men ett av målen är nytt och handlar om kunskap och utveckling. Det gamla övergripande målet har ändrats till att utgöra bolagets verksamhetsidé. De övergripande målen är formulerade med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats som skall vara mätbara och tidsatta. Delmålen fastställs årligen av Gryaabs ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på Gryaab formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratagas och avloppet skall inordnas i ett kretslopp. Gryaab skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Förkortningar p = Fysisk person. pe = Personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer. BOD = COD = OCP = Biochemical Oxygen Demand. Biokemisk syreförbrukning, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material. Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material. Oxygen Consumption Potential. Syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. (Beräknas som BOD +100 x totalfosfor + 18 x totalkväve). AOX = Aromatiska organiska halogener. TS = Torrsubstans. N = Kväve. P = Fosfor. Mål 1 Vatten Avloppsvattnet skall samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Under 2002 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,5 mg P/l. Delmål 1.2 Från och med 2005 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,4 mg P/l. Delmål 1.3 Senast 2003 skall det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas. Delmål 1.4 Vid utgången av 2002 skall det finnas en plan för hur utsläppen av fosfor med bräddat vatten skall reduceras. Delmål 1.5 Inkommande vatten skall inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Delmål 1.6 Tunnelsystemets funktion skall långsiktigt säkras. Måluppfyllelse År 2002 var ett år med normal nederbörd. Nederbörden uppgick under året till 762 mm och tillrinningen till 116 miljoner m 3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det samlade utgående vattnet blev 7,7 (7,4) mg BOD/l, 0,49 (0,41) mg P/l, respektive 11,9 (10,6) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande behandlingskrav (Koncessionsnämnden för miljöskydd 1994 och 1996) med god marginal. Det internt formulerade och framtida kvävekravet på 10 mg/l uppnåddes ej. Delmål 1.2 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva omformuleras när beslutet om Gryaabs villkor föreligger. Även delmål 1.3 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva senareläggas för att lämna tid för utrednings- och utvecklingsarbete så att bästa processlösning kan väljas. Delmålet 1.4 är uppfyllt. Tekniskt underlag för att välja en anläggning för sänkning av fosforutsläppen med annars bräddat vatten finns. En rapport sammanställs och delges styrelsen för beslut under våren 2003. Processen har inte påverkats negativt av främmande substanser i avloppsvattnet under året. Vid ett oavsiktligt oljeutsläpp från Volvo Lastvagnar i Lundby stoppades dock huvuddelen av biobädden i två dygn för att skydda mikroorganismerna i bädden. Tunnelbesiktningar och skrotning av tunnelsträckor har utförts enligt fastställda rutiner. Gryaab har en databas för att kartlägga underhållsbehovet. 8

Mål 2 Restprodukter Slam och andra restprodukter skall nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab skall aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper skall optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med 2005 skall gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab skall utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med 2007 skall sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Mängden deponerat icke brännbart avfall skall relativt år 2000 minska med 25 % senast 2003 och halveras senast 2006. Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera produktcertifierade partier. Under 2002 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har 45 872 ton slam avskiljts. Större delen av detta har gått till kompostering och till olika markbyggnadsprojekt. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Under året observerades en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet. Två projekt har genomförts för att klarlägga metallflödet externt och internt. Orsaken till de förhöjda halterna av zink och koppar visade sig inte vara ökade metallhalter in till Ryaverket utan ett systematiskt analysfel hos ett externt laboratorium. Diskussioner förs med olika intressenter om möjligheten att avvattna och förbränna gallerrens. Mängden gallerrens är 2 087 ton. Delmål 2.4 och 2.5 kvarstår, men är inte aktuella förrän 2007 respektive 2003. Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab skall vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Gryaab skall eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Delmål 3.2 Gryaab skall verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2002 skall ett program för nyckeltal tas fram för att följa upp verksamheten. Delmål 3.4 Gryaab skall deltaga i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Delmål 3.5 Under 2002 skall åtgärder vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse Under året har omfattande försök med direktfällning av annars bräddat vatten genomförts. Detta är en kostnadseffektiv metod för att minska det samlade utsläppet av fosfor. Produktionen av biogas har under året uppgått till 38,5 (40,9) GWh. Målet att öka biogasproduktionen nåddes inte. Detta beror framför allt på att reparationsarbeten har genomförts på båda rötkamrarna, som därför varit ur drift flera månader under året. Mottagningen av organiskt avfall för produktion av biogas har ökat marginellt till 6 199 (5 559) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt ytterligare öka mottagningen av organiskt avfall. Ett program för nyckeltal för att följa upp verksamheten planeras att genomföras under 2003. Den externa kolkällan doseras med hjälp av en modellbaserad regulator, vilket effektiviserar doseringen. 9

Mål 4 Information Gryaabs målgrupper skall erbjudas saklig information om föreagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 skall 2 000 mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna skall ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag skall anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida skall revideras 2002 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar skall genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse Under 2002 har 2 338 (1 522 ) elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Totala antalet studiebesökare under 2002 var 3 898 (3 311). En enkätundersökning bland de lärare och elever som besökte oss under hösten visar att de uppskattar studiebesöket. På Ryanätet, Gryaabs intranät, läggs för medarbetarna viktig information. Årets Gryaab-dag bestod av ett jubileumsseminarium i samband med VA-mässan på Svenska Mässan. Seminariet avslutades med gemensam lunch. Därefter fanns möjlighet till ett studiebesök på Ryaverket. Vi har påbörjat arbetet med att revidera vår hemsida. Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab skall vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Gryaab skall ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Delmål 5.2 Gryaab skall genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer skall inarbetas i verksamheten. Delmål 5.3 Gryaab skall senast under 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Delmål 5.4 Under åren 2002 2003 skall ansvariga ledare ha genomgått ledarskapsutbildning. Delmål 5.5 Gryaab skall fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Delmål 5.6 Gryaab skall bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och prao-elever. Måluppfyllelse En satsning har genomförts inom arbetsmiljöområdet där ett stort antal medarbetare har genomgått en tredagars arbetsmiljöutbildning. Alla medarbetare har dessutom deltagit i en halv dags arbetsmiljöutbildning. Gryaab har också deltagit i Göteborgs Stads medarbetar- och ledarenkät som genomfördes under slutet av året. Under året har Gryaab satsat på ledarskapsutbildning. Arbetet med att införa ett processorienterat ledningssystem inleddes i slutet av året och kommer mer konkret att komma igång under 2003. Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och VA-Forsk. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaab har ingått ett treårigt intentionsavtal (0,5 Mkr per år) kring samarbete med Chalmers tekniska högskola, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Som en del av 10th Gothenburg Symposium arrangerades studiebesök på Ryaverket för svenska och utländska forskare inom kemisk rening. Under året har två examensarbeten utförts vid Ryaverket. 10

Tillrinning och tillförsel Anslutning och tillrinning Anslutningen till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång 607 439 personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 40,3 miljoner m 3, vilket motsvarar 182 (181) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 11,2 miljoner m 3 räknas om till personekvivalenter genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på 168 021 personekvivalenter (tabell 1). Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten. 2002 var ett år med normalnederbörd. Nederbörden uppgick till 762 mm och tillrinningen till 116 miljoner m 3. Av detta var 3,7 miljoner m 3 uppskattat inläckage i tunnlarna, varför tillrinningen från de anslutna kommunerna var 112,4 miljoner m 3. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun, vilken framgår av tabell 2. Variationerna i tillrinning är stora under året. Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinningen. Pumpat flöde under 2002 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 24 januari med 13 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 8 september med 2,1 m 3 /s. Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten (dygnsmedelvärde under 2002). 2002 2001 Anslutna personer 607 439 605 524 Övriga anslutning, personekvivalenter 168 021 170 372 Total anslutning personekvivalenter 775 460 775 896 Spillvatten från hushåll, m 3 40 300 791 40 048 275 Övrigt spillvatten, m 3 11 147 443 11 255 593 Total tillrinning, m 3 116 104 029 114 970 495 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket. Massflöden Halterna mangan, koppar och zink i slam var under 2002 tidvis förhöjda. Med anledning av detta har två projekt genomförts av externa konsulter. Det första projektet innebar en teoretisk beräkning av mängden koppar och zink som kommer in till Ryaverket samt en undersökning av huvudsakliga källor till dessa. Det andra projektet innebar studier av processerna på Ryaverket för att utröna varför halterna koppar och zink i slam steg trots att inkommande mängd av dessa metaller inte ökade. Mangan utreddes inte eftersom vi initialt genom spårning kunde konstatera att manganhalterna inte hade något samband med koppar- och zinkhalterna och att mangan egentligen inte har någon större miljömässig betydelse. Effekten av alkalinitetshöjningen i dricksvattnet (innebär högre kopparkorrosion i dricksvattenledningar) har också studerats. Tyvärr kunde effekten inte urskiljas eftersom alkalinitetshöjningen genomfördes i början av 1990-talet och därmed tidsmässigt sammanföll med stora illegala utsläpp av bland annat koppar till spillvattensystemet som Gryaab kunde spåra upp och avslöja källan till. Kommun Medeltillrinning Procent av m 3 /år total tillrinning Ale 2 659 717 2,3 Göteborg 93 845 152 80,8 Härryda 3 376 386 2,9 Kungälv 2 925 888 2,5 Mölndal 9 610 725 8,3 Partille 3 686 161 3,2 Totalt 116 104 029 100 Tunnelinläckage 7 651 545 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2002. I det första projektet kom konsulten fram till att cirka 70 % av kopparn kommer från korrosion i dricksvattenledningar, 20 % från bilbromsar, 5 % från koppartak och resten från övriga källor. När det gäller zink är motsvarande siffror 45 % från konstruktionsmaterial och industri, 15 % från sanitetsprodukter (salvor, solskyddsmedel med mera), 16 % från fekalier, 8 % från korrosion i dricksvattenledningar, 5 % från bilbromsar och resten från övriga källor. Resultatet av det andra projektet blev bland annat ett konsta- 11

Motorhuven får duga som arbetsbord när Lars Nordén från avloppskvalitetsgruppen är ute i fält. terande av konsulten att avskiljningsgraden för koppar och zink i Ryaverket ökat från 75 % 1999 till 90 % 2001 (utgående vatten blev renare), att mängden suspenderad substans in till Ryaverket är lägre, vilket vid oförändrad mängd metaller innebär högre metallhalter och att den sammanlagda effekten av förändrad kemikaliedosering innebär mindre mängd slam. Den kadmiumtillförsel från Landvetter flygplats som konstaterades under 2001 kommer att följas upp noggrannare under 2003, genom att flödesproportionell provtagning på utgående vatten från flygplatsen har installerats under 2002 och att ett kontrollprogram tagits fram av Luftfartsverket, länsstyrelsen, Härryda kommun och Gryaab. Processavloppsvattnet från den största galvaniska ytbehandlaren i Göteborg, Bodycote Ytbehandling AB i Gamlestan, kopplades bort från spillvattensystemet i januari 2002. Diskussioner om bortkoppling från spillvattensystemet av lakvatten från deponier har under året förts med Renova AB (Tagenedeponin) och Kretsloppskontoret (Brudaremossen). Tillförd mängd Komponent ton/år g/p.d (p=607 439) g/pe.d (pe=775 460) Organisk substans som BOD 14 300 (15 825 ) 64 (72) 51 (56) Organisk substans som COD 33 250 (33 814) 150 (153) 117 (119) Suspenderade ämnen 22 190 (22 520) 100 (102) 78 (79) Totalfosfor 506 (495) 2,28 (2,24) 1,79 (1,7) Totalkväve 2 990 (2 690) 13,5 (12,2) 10,6 (9,4) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket 2002. I suspenderade ämnen ingår recirkulation. Vattenbehandling Året har karakteriserats av normal tillrinning i snitt, dock med mycket hög tillrinning i början av året. Det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper har även i år varierat, vilket har medfört att bräddning tidvis skett vid tillrinningar under 8 m 3 /s. Slamegenskaperna har även under 2002 varit ovanligt bra. Detta har medfört att bräddningen varit förhållandevis liten och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening överlag har varit god. Kvävehalten i behandlat vatten har trots detta varit högre än föregående år. Medelkoncentrationen i det samlade utgående vattnet var 11,9 (10,6) mg N/l. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i ett motsatsförhållande. Även under 2002 har det varit ett operationellt mål att nedbringa kvävehalten i det utgående vattnet till 10 mg/l. För Figur 2. Organisk substans (BOD 7 ), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten 1984-2002. Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. att nå detta har recirkulationen hållits så hög som möjligt. Detta har inneburit att eftersedimenteringsbassängerna varit konstant högt belastade. Fosforkoncentrationen i det biologiskt renade vattnet var ännu lägre än föregående år, 0,36 (0,39) mg/l. För den samlade utledningen var fosforkoncentrationen dock högre, 0,49 (0,41) mg/l, vilket 12

Ryaverket processchema. avspeglar den relativt sett kraftiga bräddningen i början av året. Problem har uppstått under sommaren och hösten med biobädden. Det har varit vanligt att biobädden drabbats av angrepp från larver, myggor och även snäckor som, utöver att vara en olägenhet, kan äta på biofilmen och därmed minska biobäddens kapacitet. En metod för att bekämpa organismerna är att dränka biobädden, vilket medför att en del av organismerna dör på grund av syrebrist. Regelbundna dränkningar har därför ingått i skötselrutinerna. Men under hösten har något nytt inträffat, nämligen att själva biobäddsmaterialet (block av hoplimmade korrugerade plastskivor) har flutit upp då bäddarna vattenfyllts. Eftersom detta kan medföra skador på plastskivorna har inga dränkningar kunnat genomföras sedan september. Omfattande undersökningar har gjorts för att försöka konstatera vad det är som orsakar att biobäddsmaterialet flyter upp och vad som kan göras för att undvika problemet i framtiden. Ett program med intensiva spolningar har inletts med lovande resultat och åtgärder är initierade för att automatisera dessa spolningar som ett komplement till dränkningarna. En ny provdränkning skall göras i februari 2003. Även andra metoder att bekämpa de oönskade organismerna undersöks, bland annat koldioxid, koksalt, hög ammoniakhalt och kemiska bekämpningsmedel. Några av dessa skall testas i pilotskala. Reningen med avseende på nedbrytbart organiskt material (BOD) har liksom tidigare år förlöpt väl. Genomsnittlig halt i utgående behandlat vatten har varit 6,3 (7,5) mg/l, vilket ligger långt under kravet på 15 mg/l. För den samlade utledningen var halten 7,7 (7,4) mg/l. Den kraftiga bräddningen i början av året tillsammans med slammets varierande sedimenteringsegenskaper medförde att bräddningen av endast delvis behandlat vatten blev relativt hög under 2002. Av tillrinningen bräddades 8,2 (1,7) %. Av de totalt utsläppta mängderna på 1 047 (834) ton BOD, 58 (48) ton fosfor och 1 401 (1 230) ton kväve svarar bräddningen för 12, 33 respektive 9 %. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för 2002. I avsnittet nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. Parameter Rening % BOD 7 93 (95) COD 86 (87) Fosfor 89 (90) Kväve 54 (54) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2002 med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulation. 13

Materialbalans för Ryaverket 2002 Avloppsvatten Avvattnat slam 48 696 ton Inkommande och recirkulerat vatten 22 190 ton SS 14 300 ton BOD 33 250 ton COD 2 990 ton kväve 506 ton fosfor 16 ton zink 8 872 kg koppar 1 111 kg nickel 628 kg bly 1 103 kg krom 23 kg kadmium 12-24 kg kvicksilver 8 ton AOX 1 096 ton polära kolväten 75 ton opolära kolväten Recirkulerat vatten 34 ton BOD 100 ton COD 34 ton kväve 3 ton fosfor 0,03 ton zink 24 kg koppar 2 kg nickel 2 kg bly 2 kg krom <0,1 kg kadmium <0,1 kg kvicksilver Polymer 70 ton Polymer 70 ton 14 463 ton TS 521 ton kväve 426 ton fosfor 9 ton zink 6 555 kg koppar 341 kg nickel 541 kg bly 420 kg krom 17 kg kadmium 16 kg kvicksilver Slamavvattning Slambehandling Borttransporterad mängd slam Markbyggnad 6 747 ton Kompostering 38 748 ton Försöksverksamhet 70 ton Primärslam Bioslam Försedimentering Etanol 746 ton Polymer 7,7 ton Biosteg Eftersedimentering Bräddat vatten 419 ton BOD 1 428 ton COD 130 ton kväve 19 ton fosfor 0,9 ton zink 451 kg koppar 44 kg nickel 39 kg bly 33 kg krom 1,0 kg kadmium 2,0 kg kvicksilver Järnsulfat 6 524 ton FeSO 4 162 kg zink 165 kg nickel 0,17 kg krom 0,18 kg bly Göta älv Utgående vatten 1 003 ton SS 557 699 ton BOD 3 934 ton COD 1 271 ton kväve 39 ton fosfor 1,6 9,5 ton zink 933 kg koppar 598 kg nickel 65 89 kg bly 96 150 kg krom 1 7 kg kadmium 4 20 kg kvicksilver 5 ton AOX 74 ton polära kolväten 16 37 ton opolära kolväten 14

Slambehandling och slamdisponering Slammängderna mätt som torrsubstans (TS) var 13 818 (13 300) ton. Förändringen beror till en del på att rötkamrarna varit avställda en i sänder under del av året för reparation av omrörare. Detta har dock motverkats under övrig tid genom att förtjockningsmaskinerna, som installerades under förra året, har varit i drift under hela året vilket lett till lång uppehållstid och därmed bättre utrötningsgrad. Under året har allt avvattnat slam kunnat nyttiggöras till kompostering och markbyggnad. Efterfrågan på marknaden för framför allt kompostjord är god. Inget slam har under året pumpats ner i bergrummet. Under året har upphandling av slamdisponeringen genomförts. Det förmånligaste anbudet lämnades av Ragn-Sells Agro AB och innebär att i princip allt slam komposteras för användning för markändamål. Kontraktet gäller till och med 2004 och kan därefter förlängas ett år i taget. Entreprenaden innebär att entreprenören tillhandahålls slam vid slamlagret på Ryaverket och Syrhåla och är därefter fri att disponera slammet enligt de bestämmelser som gäller för närvarande. För att kunna utveckla verksamheten har dessutom Ragn-Sells Agro AB övertagit tillståndet för kompostering vid komposteringsanläggningen vid Tankgatan i Arendal. Kontraktet innebär en ökning av slamdisponeringskostnaderna mot tidigare, men är fortfarande låga sett ur ett nationellt perspektiv. Möjligheterna att leverera slam till jordbruket är fortsatt små på grund av den debatt som förs av LRF och livsmedelsindustrin. Gryaab behåller dock beredskap och upprätthåller certifiering och rutiner för att kunna leverera P-märkt slam om situationen skulle förändras. Externt organiskt material har mottagits och pumpats in i rötkamrarna i motsvarande utsträckning som tidigare. Diskussioner förs med ytterligare leverantörer och med Kretsloppskontoret för att kunna utnyttja och eventuellt utöka kapaciteten för mottagning och därmed öka biogasproduktionen. Kostnaderna för disponeringen av slammet står i direkt proportion till utlastad mängd. Genom att centrifugerna under året har trimmats för en högre TS-halt har den totala borttransporterade slammängden minskat avsevärt. I slutet av året har dessutom en centrifug modifierats för att ytterligare öka TS-halterna. Till markbyggnad 6 747 Till kompostering 38 784 Till försöksverksamhet 70 Lager 271 Totalt 45 872 Mängden avvattnat slam och disponering kan skilja något på grund av varierande mängd i lager. Tabell 5. Borttransporterad slammängd i ton under 2002. För att minska underhållet och säkerställa slambehandlingsanläggningen vid Syrhåla enligt Sevesodirektivet har ett omfattande arbete utförts. De två bergrum som nu disponeras av Gryaab har skiljts från ledningssystemet från de två som övertagits av Göteborgs Hamn AB. Dessutom har rörsystem och utrustning som förut använts vid oljehantering skrotats för att minska framtida underhåll och minska risken för oönskade utsläpp vid läckage. Det administrativa arbetet med att införa rutiner för kvalitets- och miljösäkring har varit omfattande under året. I det arbetet har även Räddningstjänsten deltagit. Gryaab för fortsatta diskussioner med Göteborgs Hamn angående tjänster för tillsyn och underhåll av dess bergrum med tillhörande utrustningar. Bergrummen kommer framöver att utnyttjas som reserv när inga andra alternativ finns för nyttjande av slammet eller när kvaliteten är sådan att det inte går att nyttja det som markbyggnadsmaterial eller jordersättning. Slamdisponeringen i bergrummen betraktas dessutom ur skattesynpunkt som deponering och deponiskatten kommer att höjas kraftigt årligen för att motivera andra användningsområden. Skatten har höjts från 288 kr/ton 2002 till 370 kr/ton 2003. Underhåll Ryaverket Arbetet med att renovera järnsulfatbassängerna har avslutats under året. De stora skadorna på betong och armering har åtgärdats och ersatts med högkvalitativa utföranden på konstruktionen och tillhörande avstängningsluckor. Under året upptäcktes att obalans uppstått i omröraren i rötkammare 2. När rötkammaren tömts på slam konstaterades att ett omrörarblad gått av och att de andra hade omfattande sprickor. Enligt konsulterad metallurgisk expertis hade sprickbildningen orsakats av spänningskorrosion. På inrådan av experterna och på grund av krav från försäkringsbolaget ersattes de tre bladen av stål av annan kvalitet och infästningsbultarna ökades i dimension. Eftersom osäkerhet då uppstod om även omröraren i rötkammare 1 kunde ha samma fel tömdes även denna under sensommaren. Farhågorna besannades och utrustningen renoverades även i denna del under ordnade former. Arbetet innebar att en rötkammare har varit ur drift under flera månader under året. Tack vare den nyligen installerade anläggningen för mekanisk förtjockning har arbetet kunnat utföras utan alltför omfattande konsekvenser för processen. Den förkortade uppehållstiden har dock inneburit att biogasproduktionen minskat under renoveringsperioden. 15

Georg Finndin, Roger Rosenqvist, Peter Jönsson och Johan Eidenby under arbete i Teknisk försörjnings driftrum. Skraporna i försedimenteringsbassängerna har renoverats under senare delen av 90-talet. Två av dessa har havererat under året på grund av brott på skrapbladen. Orsaken till detta har inte kunnat hittas. Bladen har ersatts med nya av kraftigare konstruktion. För att öka TS-halten i det avvattnade slammet har en skruv i en centrifug bytts ut till en effektivare konstruktion. Resultatet innebär att mängden borttransporterat slam minskar på grund av att mer vatten avlägsnas från slammet. För att minska mängden fasta partiklar som pumpas in i anläggningen har ett nytt galler installerats framför inloppspump nr 4. Det är det sista gallret, av totalt fyra, med galleravståndet 25 mm som bytts till ett galler med avståndet 20 mm. Det slam som pumpas till förtjockning och därefter till rötkamrarna silas genom två galler med 3 mm spaltvidd. Gallren har varit i drift sedan idrifttagningen av biogasanläggningen och var kraftigt slitna varför problem uppstod med igensättningar i pumpar och föroreningar pumpades in i rötkamrarna. Gallren har bytts ut under året med gott resultat. Befintligt passersystem har blivit utbytt mot ett datorbaserat system. Bytet innebär att man centralt från systemdatorn kan lägga in nya användare i systemet, ändra passertider individuellt till olika kortläsare, tillverka egna kort med foto, bättre larmhantering och uppföljning med mera. En fastighetsberedskapsgrupp har bildats. I gruppen ingår elektriker och VVS-tekniker. Syftet är att komplettera den befintliga beredskapsgruppen med kompetens inom områdena el- och teleanläggningar, värme- och ventilationssystem samt spillvattentunnlarna. Tunnlar och ledningar Skrotningsarbeten har utförts på tunnelsträckan mellan Slamby och Björndammen samt i transporttunneln vid Balltorp. Utlastning av de stora mängder sedimenterat sand/slam som har påträffats i tunnlarna har endast kunnat göras ett fåtal gånger under året på grund av höga vattennivåer i tunneln. Tunnelsediment av sand/slam har också påträffats på ytterligare en tunnelsträcka mellan Carlanderplatsen och Skansberget. Omläggning av tryckledningar har utförts mellan Syrens pumpstation och Göta älv i Ale kommun efter sättningsskador. För att säkra tunnlarna från att fastighetsägare vid borrning för bergvärme borrar igenom tunneltaket har va-verket i Göteborg och Gryaab tagit fram gemensamma föreskrifter gällande Berganläggningar säkerhetsavstånd. Rapport finns på gjord säkerhetsanalys av Gryaabs tunnelsystem. Den redovisar tunnlarnas status och sårbarhet samt innehåller förslag till förberedande åtgärder för att underlätta provisorisk drift av avloppssystem. Detta kan bli aktuellt vid eventuella haverier i tunnlarna, kapacitetsbrist eller utebliven pumpning vid Ryaverket. Handlingsplan med rutiner kommer att arbetas fram av Gryaabs delägarkommuner för att säkerställa tunnelsystemet. Tunnelavtalen mellan Gryaab och delägarkommunerna har setts över och uppdaterats. Syrhåla Omfattande arbeten för att säkra utrustningen vid Syrhåla har genomförts under året. Ett underhållsprogram har dessutom tagits fram i arbetet för att uppfylla villkoren i Sevesodirektivet. Rune Wijk och personal från Besab lastar ut sand/slam från tunneln i Färjenäs. 16

Kvalitet Kvalitetsarbetet har fortsatt under året. Sveriges Provnings- och forskningsinstitut (SP) har genomfört en tredjepartsrevision av Gryaabs kvalitetssystem utan att rapportera några större avvikelser. SP:s externrevision har kompletterats med två omgångar internrevisioner där tio olika arbetsenheter har granskats. Resurserna till internrevisionsarbetet har utökats och fyra nya revisorer kommer att utbildas under 2003. Ledningsgruppen har inlett ett arbete med att ta fram ett processorienterat ledningssystem för Gryaab. I en första etapp skall bolagsledningens egna processer kartläggas och beskrivas i en ledningshandbok. I framtiden är det tänkt att arbetet skall fortlöpa genom hela organisationen och resultera i ett heltäckande TQM-ledningssystem (TQM = Total Quality Management). Systemet skall vara fullt kompatibelt med både den nya ISO 9000: 2000 (kvalitetsledning), ISO 14000 (miljö) och OHSAS 18000 (arbetsmiljö). Håkan Wingårdh och Mikael Andersson renoverar omrörarna. Kemikalier, energi och avfall Förbrukning, hantering och återvinning Kemikalieförbrukning Järnsulfatförbrukningen är tillbaka på normal nivå efter förra årets mycket låga förbrukning. Ökningen av polymerer till slambehandlingen beror på att den mekaniska förtjockningen varit i drift under hela året. Energi och energiåtervinning Den minskade biogasproduktionen beror på att rötkamrarna varit avstängda på grund av översyn efter omrörarhaveri i en av kamrarna. All biogas som har producerats under året har levererats till Göteborg Energi AB (GEAB). Utloppsturbinen har efter föregående års problem med korrosionsskador varit i drift under hela året. GEAB har även i år haft en markant ökning av användandet av renat avloppsvatten. 2002 2001 Järnsulfat 6 523 4 647 Natriumhypoklorit (12 %) 186 151 Polymer för vattenbehandling 7 7 Polymer för slambehandling 140 110 Extern kolkälla 746 689 Tabell 6. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket. 2002 2001 El-energiförbrukning 36,6 36,4 El-energiproduktion 0,6 0,3 Biogasproduktion Ryaverket 38,5 43,5 Producerad värme i GEAB:s värmepumpanläggning 689 632 Tabell 7. Energiförbrukning och -produktion i GWh vid Ryaverket och Syrhåla. 17

Alternativa tunnelsträckningar samt ansökt tunnelsträckning med tillhörande kontrollområde. Anslutningen av Lerums kommun till Gryaab prövas av miljödomstolen Gryaab planerar att bygga en cirka 8 km lång spillvattentunnel från Furulund i Partille till Hulan i Lerum. Gryaab blir huvudman för tunnelprojektet och ansvarar för finansiering, projektering och byggande av tunneln. Gryaab ansvarar också för att ta fram erforderliga tillstånd för projektet. Lerums kommun ansvarar för att anpassa sitt VA-system och att bygga ny pumpstation och tryckledningar fram till själva tunneln. Projektet samfinansieras av Gryaab och Lerums kommun i enlighet med ett upprättat intentionsavtal. Kostnaden för själva tunneln har bedömts till storleksordningen 175 Mkr i prisnivå 2001. Lerums kommun skall finansiera knappt 20 % av tunneln och de åtgärder som krävs för att ansluta kommunens spillvatten till tunneln. Förprojektering av tunneln avslutades i oktober då en tillståndsansökan insändes till miljödomstolen. Ett stort antal alternativa tunnelsträckningar har studerats och jämförts för att finna en lämplig lokalisering av tunneln. Det valda huvudalternativet har successivt anpassats efter den information och de synpunkter som har framkommit vid förprojekteringen och de genomförda samråden. Stor omsorg har ägnats åt att minimera intrång och olägenheter för berörda intressenter i området. Den slutligt valda sträckningen anses vara den mest fördelaktiga utifrån en sammanvägd bedömning av tekniska förutsättningar, miljöpåverkan och enskilda intressen. Miljödomstolen har påbörjat miljöprövningen av projektet, vilket beräknas ta minst ett år. I tillståndsansökan ingår ett omfattande utredningsmaterial. De viktigaste delarna, förutom själva tillståndsansökan enligt 11 kapitlet i Miljöbalken, är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), en teknisk beskrivning och ett förslag till kontrollprogram för tunnelprojektet. Dessutom biläggs ytterligare ett antal utredningar som till exempel bakgrunden till anslutning av Lerums kommun till Gryaab, säkerhetsanalys för den planerade anläggningen, konsekvenser för Gryaab vid en anslutning och en bedömning av miljöeffekter i berörda recipienter vid en anslutning. Spillvattentunneln kommer att ha en bergtäckning på mellan 20 och 100 meter längs med sträckningen. Sträckningen har flyttats söderut vid Lerum för att undvika ett Natura 2000-område och andra områden av riksintresse vid Stora Bråta. Dessutom har tunnelsträckningen anpassats för att undvika bebyggelse vid Lilla Bråta. På väg mot Furulund i Partille kommun har sträckningen flyttats norrut för att komma längre från befintliga fastigheter och samtidigt komma närmare framtida exploateringsområden i Partille. Därmed har antalet berörda fastigheter minskats från cirka 50 till 9. Tunneln kan byggas på två olika sätt, antingen konventionellt med borrning och sprängning, eller genom borrning med tunnel- 18

Utvecklingsarbete borrmaskin. För den konventionella drivningen har alternativa lägen för arbetstunnlar studerats liksom transportvägar till och från arbetstunnlarna. I huvudalternativet föreslås ett mellanpåslag strax öster om Råhultsvägen. Tidigt och utökat samråd har hållits med allmänheten, länsstyrelsen samt övriga organisationer och myndigheter. Samråden har utförts i enlighet med Miljöbalken och utgjort viktiga inslag för att få med alla frågeställningar i den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättas för projektet. MKB:n belyser tunnelns miljökonsekvenser inom områdena vatten och hydrologi, naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild, rekreation, boendemiljö och naturresurser. Dessutom beskrivs förutsättningar, MKBavgränsningar, tekniskt genomförande, miljömål, indirekta effekter och uppföljningsåtgärder. Förprojekteringen visar sammanfattningsvis att det inte bedöms bli några större tekniska svårigheter att bygga tunneln. Tunneln kommer dock att påverka grundvattenförhållandena och medföra en mindre grundvattensänkning, trots att tätningsarbete planeras för storleksordningen 30 Mkr. Inom tunnelns kontrollområde har 107 brunnar lokaliserats. Av dessa riskerar två grävda och omkring fem borrade brunnar att påverkas med betydligt sänkta nivåer och minskade kapaciteter. Ytterligare ett 10-tal brunnar kan påverkas i mindre omfattning. Grundvattensänkningen bedöms inte medföra några betydande negativa effekter på värdefulla naturmiljöer eller naturresurser. Byggandet av tunneln bedöms inte heller förorsaka några större problem med sättningar i närliggande områden. Under förutsättning att tillstånd erhålls under 2003 kommer tunneln att projekteras under 2004 och ett bygge kan då påbörjas tidigast under 2004. Tunneln bedöms kunna vara färdig tidigast under 2007. Även omläggningen av Lerums kommuns lokala avloppsvattenbehandling till Gryaabs regionala system är tillståndspliktig. Tillståndsfrågan kommer att prövas av länsstyrelsen enligt 9 kapitlet i Miljöbalken. Lerums kommun har under året genomfört samråd och ett antal utredningar för att belysa denna fråga. I december var arbetet klart och en tillståndsansökan insändes till länsstyrelsen. Lerums kommun har ansvaret för denna prövning som också bedöms ta minst ett år. Prövningen för omläggning av Lerums kommuns avloppsvattenbehandling kommer att pågå parallellt med prövningen av tunnelprojektet. Processutveckling Miljödomstolens dom (2001) och länsstyrelsens överklagande av densamma medför att det är nödvändigt att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve i reningsverket. Eftersom behandlingen av överklagandet i Miljööverdomstolen drog ut på tiden och resultatet ännu (i början av februari 2003) inte har tillkännagivits kvarstår en osäkerhet om vilka behandlingsmetoder som skall användas. Om miljödomstolens dom (0,4 mg P/l och 10 mg N/l, riktvärde och årsmedelvärde, räknat på det samlade utsläppet) blir gällande, kan detta uppnås genom bräddvattenbehandling i kombination med åtgärder inom befintlig anläggning, eventuellt kompletterat med en anläggningsdel för efterdenitrifikation, rejektvattenbehandling eller en begränsad filterinstallation. Vid strängare krav passeras en gräns i partikelavskiljning som svårligen kan uppfyllas utan att en stor del av vattnet filtreras. Försök med mikrosilning har visat att den lösningen kan vara ett alternativ till sandfilter, med den fördelen att mikrosilarna bör kunna placeras i utgående ränna och på så vis integreras i befintlig anläggning. Oavsett utgången av miljödomen utgör fosformängden i det vatten som måste bräddas vid höga flöden en ansenlig del av det totala fosforutsläppet. Detta beror på att partikelavskiljningen i biostegets sedimenteringsbassänger är begränsad. Under de senaste två åren har omfattande försök genomförts med högeffektiva metoder för avskiljning av fosfor från utspätt avloppsvatten. Sådana processer skulle kunna behandla en del av avloppsvattnet vid höga flöden och därmed avlasta biosteget. Två metoder har identifierats för närmare studier. Under 2001 genomfördes pilotförsök med Actiflo-metoden med goda resultat. Processen bygger på att löst fosfor och partiklar med hjälp av fällningskemikalier och polymer binds med sand i tunga flockar som effektivt avskiljs i en lamellsedimenteringsanläggning. Mycket god avskiljning erhölls i processen, som dessutom visade sig vara lättskött och snabbstartad. Under 2002 genomfördes pilotförsök med direktfällning i en av de befintliga tolv försedimenteringsbassängerna. Det visade sig vara möjligt att driva fällningen med goda resultat vid höga flöden. En fullskaleinstallation skulle innebära att fyra försedimenteringsbassänger byggs om så att de kan användas för direktfällning vid höga flöden. Det fällda vattnet skulle avbördas vid bräddluckan och därmed inte belasta biosteget. Vid normala flöden kan försedimenteringsbassängerna som hittills användas för partikelavskiljning före biosteget. Direktfällning kan på ett kostnadseffektivt sätt kombineras med införandet av fingaller och sandfång varför försök med fingaller skall genomföras under 2003. Vilka åtgärder som vidtas för att ytterligare förbättra avskiljningen av fosfor och kväve beror på vilka villkor som slutligen fastställs av miljööverdomstolen. Bland tänkbara enhetsprocesser finns filtrering, hydrauliska förbättringar av eftersedimenteringsabassängerna, flotation, förstärkt returslampumpning, efterdenitrifikation, rejektvattenbehandling samt förbättring av biobäddarna. Det under 2003-4 planerade bytet av slamskrapor i underbassängerna och 19

Kontroll av betongkonstrukton och bärarmaterial i biobädden visade att problem med snäckor och slam inte har orsakat de allvarliga belastningsskador vi befarade. renoveringen av eftersedimenteringsbassänger 2 och 4 bör något förbättra partikelavskiljningen. Trots osäkerheten vad gäller de framtida villkoren har orienterande studier genomförts på flera fronter. Metoder för att förbättra främst kväveavskiljningen har kartlagts i en konsultrapport. Vid ett möte med framstående svenska experter på området har vi fått deras syn på olika möjligheter att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve vid Ryaverket. Några nyckelprocesser har kartlagts genom processimulering i simuleringsprogrammet GPS-X. Både mötet med experterna och simuleringarna visar att biobäddarnas nitrifikationskapacitet tidvis sätter gränsen för kvävereningen vid Ryaverket. Under andra förhållanden sätts gränsen för kvävereningen av partikelavskiljningen. Sedan ombyggnaden för kväverening har flera åtgärder vidtagits för att ytterligare förbättra kväveavskiljningen genom optimering av recirkulationen till aktivslamanläggningen, koldosering och hantering av vatten från slambehandlingen. Genom dessa förbättringar har den genomsnittliga utgående halten kunnat sänkas från15 mg N/l, som ursprungligen aviserades, till 10-11 mg N/l under senare år. För att ytterligare förbättra reningsresultatet har långsiktiga samarbetsprojekt med högskolan initierats inom de kritiska områdena partikelavskiljning och nitrifikation i biofilm. Slammets sedimenteringsegenskaper har en bestämmande roll i den biologiska processen. Det gäller partikelavskiljning och därmed fosforutsläppet men också recirkulationsgrad för kväverening. Ett samarbete har därför inletts med Chalmers tekniska högskola och University of Tokyo med syfte att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi. En intensiv undersökning av slamegenskaper har gjorts vid två tillfällen under hösten där bland annat mikroskopering och bestämning av solids flux har ingått. Arbetet summeras i en vetenskaplig artikel som har inlämnats till en branschkonferens om design och drift av stora avloppsreningsverk. Med stöd av VA-Forsk och i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet har en försöksanläggning byggts för att studera hur olika driftförhållanden påverkar biofilmen i biobäddarna. Biofilmens beteende under olika betingelser kommer att studeras i pilotskala under flera år, med syfte att ta fram ändamålsenliga driftstrategier och därmed bättre funktion. Driftproblem i biobäddarna under året och nitrifikationsbegränsningarna i biobäddarna indikerar att detta projekt om möjligt är ännu mer angeläget än vad som förutsågs när det inleddes. 20