MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

Transkript

1 MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1

2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1993:3 Denitrifikation i en högbelastad aktivslamsystem. Försök: februari - maj :4 Göteborgs Kex AB: Provtagning och analys av utgående vatten :4 Deoxygenering i fluidiserad bädd - del :5 Nitrifikation i biofilm och fördenitrifikation i aktivt slam - pilotförsök på Ryaverket 1994:1 Gryaab, Miljörapport :2 Nitrifikation i biobädd - dess beroende av varierande flöde och ammoniumkoncentration 1995:1 Gryaab, Miljörapport :2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, :3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport :2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september :1 Gryaab, Miljörapport :2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport :2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport :5 Personalenkät :6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden - etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten :10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket mars :4 Miljörapport :5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport :2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport :2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december :3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1

3 Gryaab, MILJÖRAPPORT 2002 Introduktion Om miljörapporten 1 Om Gryaab 1 Administrativa uppgifter - Ryaverket Ryaverket 5 Syrhåla 5 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket 6 Syrhåla 12 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket 14 Syrhåla 14 Kompostanläggning 14 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket 15 Syrhåla 30 Kompostanläggning 31 Villkorsuppfyllelse Ryaverket 32 Syrhåla 33 Kompostanläggning 33 VD:s Kommentarer 34 Undertecknande 35 BILAGOR Bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m. Sammanställning, anslutna industrier m.m. 39 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Ryaverket, tillstånd 42 Syrhåla 54 Kompostanläggning 58 Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram 61 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram Bilaga 4, Bräddningsuppgifter 67 Bilaga 5, Slamanalyser 68 Bilaga 6, Analysmetoder 70 Bilaga 7, Slamdisponering Bilaga 8, Kemikalier och avfall Ryaverket 72 Syrhåla 73 Kompost 73 Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft Ryaverket 74 Syrhåla 75 Kompostering 75 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar 76 Bilaga 11, Priority Pollutants analyser Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla 82 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla 83 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalité m.m Bilaga 15, Emissionsdeklarationer 86 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket

4

5 Sida 1 av 97 Peter Robinson rapport 2003:1 mars 2003 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på tre olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Koncessionsnämden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av tre separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten skall vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla 3. Slamkompostering vid Tankgatan Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på ca.1300 Mkr. i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratagas och avloppet skall inordnas i ett kretslopp. Gryaab skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Mål Inför år 2002 fastställde styrelsen en verksamhetsidé och fem nya övergripande mål. Dessa bygger i stort på de tidigare målen men ett av målen är nytt och handlar om kunskap och utveckling. Det gamla övergripande målet har ändrats till att utgöra bolagets verksamhetsidé. De övergripande målen är formulerade med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats som skall vara mätbara och tidsatta. Delmålen fastställs årligen av Gryaabs ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på Gryaab formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Mål 1 Vatten Avloppsvattnet skall samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Under 2002 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,5 mg P/l. Från och med 2005 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,4 mg P/l. Senast 2003 skall det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas. Vid utgången av 2002 skall det finnas en plan för hur utsläppen av fosfor med bräddat vatten skall reduceras. Inkommande vatten skall inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion skall långsiktigt säkras.

6 Sida 2 Måluppfyllelse År 2002 var ett år med normal nederbörd. Nederbörden uppgick under året till 762 mm och tillrinningen till 116 miljoner m3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det samlade utgående vattnet blev 7,7 (7,4) mg BOD/l, 0,49 (0,41) mg P/l, respektive 11,8 (10,6) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande behandlingskrav (Koncessionsnämnden för miljöskydd 1994 och 1996) med god marginal. Det internt formulerade och framtida kvävekravet på 10 mg/l uppnåddes ej. Delmål 1.2 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva omformuleras när beslutet om Gryaabs villkor föreligger. Även delmål 1.3 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva senareläggas för att lämna tid för utrednings- och utvecklingsarbete så att bästa processlösning kan väljas. Delmålet 1.4 är uppfyllt. Tekniskt underlag för att välja en anläggning för sänkning av fosforutsläppen med annars bräddat vatten finns. En rapport sammanställs och delges styrelsen för beslut under våren Processen har inte påverkats negativt av främmande substanser i avloppsvattnet under året. Vid ett oavsiktligt oljeutsläpp från Volvo Lastvagnar i Lundby stoppades dock huvuddelen av biobädden i två dygn för att skydda mikroorganismerna i bädden. Tunnelbesiktningar och skrotning av tunnelsträckor har utförts enligt fastställda rutiner. Gryaab har en databas för att kartlägga underhållsbehovet. Mål 2 Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Delmål 2.5 Kostnadseffektivitet Gryaab skall aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Slammets hantering, innehåll och egenskaper skall optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Från och med 2005 skall gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Gryaab skall utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med 2007 skall sand och grus inte deponeras. Mängden deponerat icke brännbart avfall skall relativt år 2000 minska med 25 % senast 2003 och halveras senast Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera produktcertifierade partier. Under 2002 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har ton slam avskiljts. Större delen av detta har gått till kompostering och till olika markbyggnadsprojekt. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Under året observerades en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet. Två projekt har genomförts för att klarlägga metallflödet externt och internt. Orsaken till de förhöjda halterna av zink och koppar visade sig inte vara ökade metallhalter in till Ryaverket utan ett systematiskt analysfel hos ett externt laboratorium. Diskussioner förs med olika intressenter om möjligheten att avvattna och förbränna gallerrens. Mängden gallerrens är ton. Delmål 2.4 och 2.5 kvarstår, men är inte aktuella förrän 2007 respektive Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab skall vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.3 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab skall eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab skall verka för att öka biogasproduktionen. Under 2002 skall ett program för nyckeltal tas fram för att följa upp verksamheten. Gryaab skall deltaga i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Under 2002 skall åtgärder vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse Under året har omfattande försök med direktfällning av annars bräddat vatten genomförts. Detta är en kostnadseffektiv metod för att minska det samlade utsläppet av fosfor. Produktionen av biogas har under året uppgått till 38,5 (40,9) GWh. Målet att öka biogasproduktionen nåddes inte. Detta beror framför allt på att reparationsarbeten har genomförts på båda rötkamrarna, som därför varit ur drift flera månader under året. Mottagningen av organiskt avfall för produktion av biogas har ökat marginellt till (5 559) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt ytterligare öka mottagningen av organiskt avfall.

7 Sida 3 Ett program för nyckeltal för att följa upp verksamheten planeras att genomföras under Den externa kolkällan doseras med hjälp av en modellbaserad regulator, vilket effektiviserar doseringen. Mål 4 Information Gryaabs målgrupper skall erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 skall mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna skall ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag skall anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida skall revideras 2002 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar skall genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse Under 2002 har (1 522 ) elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Totala antalet studiebesökare under 2002 var (3 311). En enkätundersökning bland de lärare och elever som besökte oss under hösten visar att de uppskattar studiebesöket. På Ryanätet, Gryaabs intranät, läggs för medarbetarna viktig information. Årets "Gryaab-dag" bestod av ett jubileumsseminarium i samband med VA-mässan på Svenska Mässan. Seminariet avslutades med gemensam lunch. Därefter fanns möjlighet till ett studiebesök på Ryaverket. Vi har påbörjat arbetet med att revidera vår hemsida. Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab skall vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Gryaab skall ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab skall genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer skall inarbetas i verksamheten. Gryaab skall senast under 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Under åren skall ansvariga ledare ha genomgått ledarskapsutbildning. Gryaab skall fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab skall bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever. Måluppfyllelse En satsning har genomförts inom arbetsmiljöområdet där ett stort antal medarbetare har genomgått en tredagars arbetsmiljöutbildning. Alla medarbetare har dessutom deltagit i en halv dags arbetsmiljöutbildning. Gryaab har också deltagit i Göteborgs Stads medarbetar- och ledarenkät som genomfördes under slutet av året. Under året har Gryaab satsat på ledarskapsutbildning. Arbetet med att införa ett processorienterat ledningssystem inleddes i slutet av året och kommer mer konkret att komma igång under Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och VA-Forsk. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaab har ingått ett treårigt intentionsavtal (0,5 Mkr per år) kring samarbete med Chalmers tekniska högskola, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Som en del av 10th Gothenburg Symposium arrangerades studiebesök på Ryaverket för svenska och utländska forskare inom kemisk rening. Under året har två examensarbeten utförts vid Ryaverket.

8 Sida 4

9 Sida 5 Administrativa uppgifter - Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, , nr 186/96, Koncessionsnämndens beslut, nr 157/ m.fl. - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Telefonnr: mm. tel fax: [email protected] Telefonnr: / / [email protected] Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor: Peter Robinson, tel Teknik och slamdisponering: Lennart Ekfjorden, tel Process och styrning: Douglas Lumley, tel Tunnelsystem och tekn. försörjning: Kjell Ericsson, tel Övriga frågor: Stig Hård, tel Administrativa uppgifter - Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: För övriga uppgifter se ovan

10 Sida 6 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk skall har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 t.o.m byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet har successivt ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på ca 4 m 3 /s jan fr.o.m. nov Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta ca. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på ca 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologisk behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket * Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale Göteborg Härryda Kungälv Mölndal Partille Totalt * Se även bilaga 16 - Anslutningar till Ryaverket 2002 Anslutna industrier, avfallsupplag m.m. Ca 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via s.k. övriga avledningar dvs. spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på ca 182 l/p.d (2002) så motsvarar denna belastning ca fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag ca företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m

11 Sida 7 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med 4 pumpar med reglerbar kapacitet (3 st. med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till 12 sedimenteringsbassängar med en totalvolym av m 3 och yta av m 2. Det tar vattnet ca 1 timma och 40 minuter vid normal flöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt skall kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets avsättningsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp ca 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de 3 aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första 1 / 3-2 / 3 av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO 3 + ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävegas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävegas kallas för DENITRIFIKATION. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter ca. 2 timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, s k överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning pumpas överskottsslammet direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s skall, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydraulisk kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (ca %) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 st. tvåvåningsbassänger med en totalvolym på m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på ca 3 timmar.

12 Sida 8 Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (ca 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för NITRIFIKATION. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädden har tre spridarsystem och den totala volymen är på m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Ca 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävegas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - NITRIFIKATION (ammonium oxideras till nitrat) och DENITRIFIKATION (nitrat reduceras till kvävegas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet räcker inte till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävegas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (s k simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Figur 1. Processchema Ryaverket Kompressorer Bräddat vatten Försedimentering Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Recirkulerat vatten Galler Gallerrens Förtjockare Överskottsslam Galler Deoxygenering Returslam Rötkammare Biobädd Rejekt vatten Biogas Värme Silo Värmepannor Slampress Spolvatten Gasmotorer Värmeväxlare Centrifug Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Överskottsgas (Göteborg Energi) Elproduktion (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Avvattnet slam Slamlager Rejekt vatten Flödesmätare Pump Provtagningspunkt

13 Sida 9 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som t ex trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en s k Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. Förtjockning Första steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockarare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i ca 1 dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans, finns men har inte använts under Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, dvs. syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av % metangas och % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av 2 st. rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning och gashantering. Från bandgravitationsförtjockarna pumpar 4 st. pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på ca 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av 2 st. 30 m höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar m.m. drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på m 3 vilket motsvarar 3 dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktion av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, skall vara pumpbart och få inte påverkar slamkvalitén negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av ca 30 % eller med silbandspressar till en torrsubstanshalt av ca 25 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h och två silbandspressar med en kapacitet vardera på 30 m %-igt slam per timma. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

14 Sida 10 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, ex vis höga halter tungmetaller, skyddas rötningsprocessen och det rötade slammets kvalité genom att det kontaminerade slammet leds förbi rötkammarena och avvattnas orötat. Avvattnat orötat slam lagras i bergrum. En del av det avvattnade rötslammet komposteras med bark ( 1 del slam till ca. 2 delar bark) på Gryaabs komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar m.m. återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar t.ex. slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor m.m. Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2002, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan lagras max ca 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 15 ton på Ryaverket. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer ca 100 m 3. Ev. spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre styck rostfria lagringstankar á ca. 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Ev. spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna.

15 Sida 11 Energianvändning, luftutsläpp m.m. Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Den producerade elenergin används internt. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Fr.o.m ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborgs Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborgs Energi AB, med undantag av en del som eventuellt eldas i Gryaabs värmepannor eller som används som fordonsbränsle, all biogas som produceras vid Ryaverket och vid Syrhåla. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, ca 19 km tryckledningar plus ca 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, ca 900 m väster om Älvsborgsbron.

16 Sida 12 Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från ca 3,5% till ca 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning ca 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas. Figur 2, Processchema, Syrhåla Slam från Ryaverket Polymer dosering Föravvattnare Silbandspressar Rejekt pumpgrop Rejekt till Ryaverket Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Slamsilo Gasfackla Gas till Ryaverket Bergrum

17 Sida 13 Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp m.m. En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas p.g.a. efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. En ledning finns för överföring av överskottsgasen till Ryaverket. Gasledningen används nu för att överföra biogas från Ryaverket till GEAB:s spaltgasverk. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro ABs miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2002

18 Sida 14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd I juni 2002 fastställde Miljödomstolen nya villkor för Gryaabs verksamhet. Miljödomstolen avslutade Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävde ett antal provisoriska föreskrifter som gällt sedan mitten av 1990-talet. De nu fastställda kraven överensstämmer väl med vad bolaget anser vara lämpligt ur miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Länsstyrelsen vill dock ha ett mer långtgående utsläppskrav för fosfor och har därför överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Beslutet kom och gick huvudsakligen på Länsstyrelsens linje. Gryaab har överklagat miljööverdomstolens beslut till Högsta Domstolen. Koncessionsnämden för miljöskydds beslut nr 157/94 (Dnr daterad ), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion gällde för Gryaabs avloppsanläggning, Ryaverket, under Prövotiden som anges i ovanstående beslut har sedermera ändrats i ett nytt beslut från Koncessionsnämden (Dnr daterat ). Villkoren i dessa två beslut gäller för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket tillsvidare. Se även bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen. Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut (Diarienr ), gäller fr o m (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen - Koncessionsnämden för miljöskydd beslut nr 157/94 (Dnr daterad ), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion, samt det tidigare beslutet från (Dnr ). Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut ( ), gäller fr o m (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämdens beslut nr 109/83, Dnr /79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn- Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut , Diarienr ). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

19 Sida 15 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Tabell 2 Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2002 Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,34 2, Göteborg 2975,81 80, Härryda 107,06 2, Kungälv 92,78 2, Mölndal 304,75 8, Partille 116,89 3, Lerum Total ,63 100, Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 40,3 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 120,18 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,35 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,29 Mm 3 inom verket och 0,06 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 119,83 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 116,1 Mm 3. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,79 m 3 /s motsvarande 119,4 Mm 3 eller en tillrinning på 119,1 Mm 3 (115,3 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerad flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 1 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 182 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2002) så motsvarar denna belastning ca personekvivalenter (pe.) vilket är 1,4 % lägre än 2001 och den totala belastningen på verket ca pe. vilket är 0,1 % lägre än BOD 7 -belastning på verket under 2002 var totalt ton och ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt pe. och pe. exkl. intern recirkulation vilket är 10 % lägre än Se även: Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, Uddevalla, tel Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, ANGERED, tel

20 Sida 16 Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och ekolod (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Kontroll av mätarna med spårämnesdosering (LiCl) har gjorts för varje pump vid 3 tillfällen under Kontroll av flödesmätarna för IN-pumparna har utförts vid följande tillfällen: ,13,14 IN_DP10, 20, 30,40, FS_DP ,12 IN_DP10, 20, 30, ,18 IN_DP10, 20, IN_DP30, 40 IN_DP10 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP20 Mätaren har vid mätningarna visat fel på 0-1%. IN_DP30 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP40 Mätaren har under större delen av året visat 0-4% fel. FS_DP50 Mätrännan i bräddutloppet har vid mättillfället visat 5-8% fel. Provtagare Flödesproportionella provtagare finns på inkommande vatten, utgående vatten samt försedimenterat och bräddat vatten. Under det gångna året har det varit fel på provtagningssystemet vid 24 tillfällen. Vid 10 tillfällen berodde felen på att vattentillförseln till provtagningsvannorna hade upphört, varav 5 var planerade stopp pga. underhållsarbete som varade 15 min 5,5 timmar. Tre stopp berodde på strömavbrott som varade i 0,5 4,5 timmar. Vid 4 tillfällen var det stopp på inkommande pump till en av provtagningsvannorna som varade 10 min 2 timmar. Vid 2 tillfällen var det stopp på pumpning av försedimenterat vatten som varade i 30 min var. Vid 8 tillfällen berodde det på fel på provtagaren under en tidsperiod av 1.5 timmar upp till tre dygn, varav 2 tillfällen där reservprovtagare kopplades in. När provtagarna var ur funktion var det vid 1 tillfälle inkommande vattnens provtagare, 3 tillfällen utgående vattens provtagare och vid 4 tillfällen bräddat vattens provtagare. På utgående vatten är det fortfarande reservprovtagaren som är inkopplad. På bräddatvattens provtagare har det varit signal fel vid 1 tillfälle, low battery vid 1 tillfälle, fel i styrningsprogrammet vid ett tillfälle. Provtagarna rengöres varje arbetsdag både mekaniskt, genom borstning, och kemiskt med 3M saltsyra. Kvalitetssäkerhet Förutom Gryaabs eget kvalitetssystem så driver Ryaverkets laboratorium enligt ett internt kvalitetsprogram omfattande förutom analysarbetet även provtagning, hantering och transport av prover, mätutrustning som t.ex. flödesmätare och processinstrument mm, vilket har fungerat tillfredsställande under det gångna året. All provtagning skötes enbart av personal som genomgått extern utbildning och behörighetsprov i flödesmätning och provtagning i samband med utsläppskontroll. Under året har en person utbildats till certifierad provtagare. Gryaabs anlitar enbart utomstående, opartiska och ackrediterade analyslaboratorier för alla utsläppskontrollanalyser på vatten och slam. Laboratoriets ledning har genomgått utbildning i processkartläggning och arbetsmiljö. Laboratoriepersonal har genomgått utbildning i internrevision.

21 Sida 17 Avloppsvatten Nederbörd och tillrinning Vid Barlastplatsen uppmättes nederbörden till 762 mm under 2002 (754 mm 2001). Den 24:e januari registrerades det högsta dygnsmedelflödet, 13,1 m 3 /s. Det lägsta dygnsflödet registrerades den 8:e september med 2,1 m 3 /s. Variationerna i tillrinning (dygnsmedelvärde) framgår av figur 3. Förutom vid Ryaverket finns 14 mätstationer för flödesmätning i tunnelsystemet och i pumpstationer. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje delägarkommun. Belastningen på Ryaverket framgår av tabell 2 och tabell 7. Jämfört med 2001 har medelflödet ökat med 3 %. Inkommande avloppsvatten Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 120,2 Mm 3 inklusive intern recirkulation (119,9 Mm 3 exklusive intern recirkulation), vilket motsvarar ett medelflöde under året på 3,8 m 3 /s (328 m 3 /d). Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde på 3,79 m 3 /s eller 119,4 Mm 3 /år inklusive intern recirkulation. Figur 3, Tillrinning och bräddning (dygnsmedelvärde), Inkommande. m3/s Bräddat. m3/s jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket Komponent Medelhalt Belastning Tillförd mängd ** mg/l ton/år* ton/d g/p.d g/pe.d Organisk substans som BOD Organisk substans som COD CR Suspenderade ämnen Totalfosfor 4, ,91 2,28 1,79 Totalkväve 27, ,3 13,5 10,6 * Inkl. all recirkulation g/p.d = gram per ansluten fysisk person och dag ** Exkl. all recirkulation g/pe.d = gram per personekvivalent och dag ( 1pe = 182 l/d vattenförbrukning) (1) Obs! Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerad flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 1 %. Se även: Bilaga 3, Inkommande och utgående vatten.

22 Sida 18 Utgående behandlat avloppsvatten Totalt under 2002 har 109,6 Mm 3 avloppsvatten undergått fullständigt behandling d v s 92 % av den totala tillrinningen. Totalfosforhalten i utgående fullständigt behandlat vatten var som årsgenomsnitt 0,36 mg (riktvärdet är 0,5 mg/l). Avskiljningen av organiskt material under året var marginellt bättre än Årsgenomsnittet var < 6,3 mg/l - riktvärdet är 15 mg/l. Tabell 4, Föroreningsutsläpp, utgående behandlat avloppsvatten, 2002 Komponent Medelhalt (Riktvärde) mg/l Mängd ton/d Mängd ton/år Organisk substans som BOD 7 < 6,3 < 1,9 < 692 Organisk substans som COD CR < 36 < 10,7 < 3985 Suspenderade ämnen 9 2,7 993 Totalfosfor 0,36 0,11 38,5 Totalkväve 11,8 3, Se även: Bilaga 3, Inkommande och utgående vatten Bräddning Bräddning på Ryaverket sker efter försedimentering och flödet mäts och registreras kontinuerligt med hjälp av en s.k. Parshallränna och ekolod. Under 2002 bräddades det totalt 9,84 Mm 3 försedimenterat avloppsvatten under totalt 56 dagar (se figur 3). Bräddning var därmed nästan fem gånger högre än under Detta beror delvis på att perioden februari - mars 2002 var exceptionellt nederbörsrikt och delvis på processbegränsningar. Utsläppen med bräddat vatten utgjorde för BOD 7, totalkväve och totalfosfor 38 %, 9 % respektive 33 % av de totala utsläppen. Tabell 5, Föroreningsutsläpp, bräddat försedimenterat avloppsvatten, 2002 Komponent Mängd ton/år Organisk substans som BOD Organisk substans som COD cr 1428 Totalfosfor 19 Totalkväve 130 Bräddning av obehandlat avloppsvatten har inte registrerats under Se även: Bilaga 4, Bräddningsuppgifter Slam, grovrens m.m. Totalt har m 3 blandat bio- och primärslam avskiljts från vattnet under Efter förtjockning och rötning tillsammans med m 3 (5 % TS) externt organiskt material kvarstod det m 3, innehållande ca ton torrsubstans (TS), och efter avvattning var det ton rötat slam med i genomsnitt 29,5 % TS-halt. Ca m 3 rötat slam pumpades till Syrhåla för avvattning, resterande delen, ca m 3 avvattnades på Ryaverket.

23 Sida 19 Tabell 6. Tungmetallhalt, slam 2002 Årsmedelvärde 2002 Medelvärde 2001 Avvattnat slam Komposterat Avvattnat slam mg/kg TS slam* mg/kg TS mg/kg TS Zink Koppar Bly Krom Nickel Kadmium 1,2 0,6 1,4 2 Kvicksilver 1,1 0,7 0,95 2,5 * De lägre halterna för kompost beror på "utspädning" med bark. **Avloppsslam för jordbruksändamål, gränsvärden fr. o m Enligt: SFS 1993:1271** mg/kg TS Under året, avskiljdes förutom slammet, ca ton annat grovt material från vattnet och från slammet i form av rensgods samt ca. 317 ton sand och grus från inloppskanalen. Se även: Bilaga 5, Slamanalyser Bilaga 7, Slamdisponering Bilaga 8, Kemikalier och avfall (rensgods m.m.) Recipientkontroll Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från Strömstad i norr till sydligaste delen av Göteborgs skärgård. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens vattenvårdsförbund. Mätningar utförs regelbundet av hydrografi, plankton, mjukbottenfauna, hårdbottenfauna, grundområdesfauna, snabbväxande alger i grunda vikar, makroalger och toxiner i musslor. Resultaten redovisas fortlöpande i Vattenvårdsförbundets rapportserie. Årets hydrografimätningar visade på ovanligt låga syrgashalter i Göteborgs skärgård. Vanligtvis är syrgashalterna vid botten bra året runt. Som lägst brukar värdena nå strax under 4 ml/l efter sommaren för att sedan snabbt öka igen. Under 2002 var dock syrgashalterna sämre än normalt vid flertalet mättillfällen mellan april och oktober. I djupvattnet vid Valö var syrgashalten under 2 ml/l i augusti. I slutet på året ökade syrgashalterna igen och återgick till i stort sett normala värden. Även vid stationerna norr om Göteborgs skärgård (Instö ränna, Åstol och Galterö) var syrgashalterna lägre än normalt under sensommaren till tidig höst. Även här förbättrades situationen till slutet av året. Förutom kontrollerna som utförs i Vattenvårdsförbundets regi har HydroGIS AB videofilmat bottnarna utanför Ryaverket, längs en gradient från Ryaverkets utsläppspunkt vid Rya Nabbe och ut till Rävungarna i Nordre Älvsfjorden. Undervattensfilmningen har utförts en gång per år sedan Årets filmning visade att inga större förändringar inträffat jämfört med föregående år. På hårdbottnarna nära ytan förekommer mer eller mindre normala algbälten med tång, grön- och rödalger. Artantalet är lågt och de större fleråriga algerna täcks ofta med påväxt av fintrådiga alger. Mjukbottnarna på 5-10 m djup täcks mer eller mindre med mattor av cyanobakterier (blågrönalger). Dessa förekommer ymnigast i ett stråk från Nya Älvsborg, längs Hisingen upp i Björköfjorden och i Nordre älvs estuarium. I vissa avseenden har mindre förändringar skett, som kan tolkas som försämrade förhållanden medan andra däremot kan tyda på förbättrade förhållanden. Försämringar är den ökade utbredningen av cyanobakterier i den norra delen av Nordre älvsfjorden, framförallt vid Bastö i Ryskärsfjorden. En annan försämring är att ormstjärnor och vissa andra bottendjur försvunnit från Göta älvs mynningsområde. Intressanta förbättringar är dels att i närområdet intill Ryaverkets utsläppspunkt förefaller bottnarna förhållandevis friskare, bland annat med en stor bank av blåmusslor i god kondition, dels att fingertången (Laminaria digitata) etablerat sig och nu bildar bestånd på 3 5 m djup vid Dynan och Skalkorgarna. Dessutom har nya friska bestånd av ålgräs vuxit upp vid Knippelholmen och Brännö-Galterö, vilket också får ses som en positiv utveckling.

24 Sida 20 Användning av kemikalier Under 2002 har ton järnsulfat använts för att avlägsna av fosfor från avloppsvatten. Doseringsnivån var ca 9,8 g Fe/m 3, motsvarande ca. 1,6 mol Fe/mol P till vattnet efter försedimentering. Totalt har ca. 147 ton polyelektrolyter använts som flockningsmedel på Ryaverket under året. Anjonisk polymer (7 ton) har doserats före slutsedimentering för att minimera restgrumligheten, och därmed fosforhalten, i det utgående vattnet. Katjonisk polymer (70 ton) har doserats till slammet för att förbättra det icke rötade slammets avvattningsegenskaper under förtjockning och (70 ton) har doserats till det rötade slammet för att förbättra slammets slutliga avvattningsegenskaper. 4,1 Mm 3 behandlat avloppsvatten har desinficerats med UV-ljus och med tillsats av 186 ton natriumhypoklorit och återanvänts för spolning av diverse anläggningsdelar. De kemikalier som används i reningsprocessen finns inte på Kemikalieinspektionens OBS-lista eller BEGRÄNSNINGSlistan. Se även: Bilaga 8, Kemikalier och avfall Energianvändning och luftutsläpp Slamrötningen producerade ca. 6,434 MNm 3 biogas, bestående av ca. 61 % metan och 38 % koldioxid, av vilket en mindre del ( Nm 3 )har gått till drift av motorfordon. Huvuddelen, 6,423 MNm3 eller 99,7 % av Gryaabs biogasproduktion, har levererats till och använts av Göteborgs Energi huvudsakligen i en kraftvärmeanläggning. Användning av denna biogas och eventuell luftutsläpp och annan miljöpåverkan m.m. redovisas i Göteborg Energi:s miljörapport. Produktionen av biogas under året motsvarar en teoretisk energiproduktion på 36,9 GWh. Under året har 1,14 MNm 3 stadsgas bränts i Gryaabs pannor för att producera 8,46 GWh värme. Ytterligare ca 1,3 GWh värme har återvunnits från blåsmaskinerna och 25 GWh värme har importerats från Göteborgs Energi AB. Den totala användning av elkraft under året uppgick till 36,6 GWh av vilket ca 0,56 MWh har genererats internt (återvunnits) via utloppsturbinen (vattenkraft). Användning av biogas till motorfordonsdrift uppgick under året till ca Nm 3 (motsvarande 0,07 GWh). Användning av fossila drivmedel till verkets motorfordon redovisa i bilaga 9. Se även: Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft Besiktning Enligt Ryaverkets kontrollprogram (se bilaga 2) skall periodisk besiktning av Ryaverket ske vart tredje år. En periodisk besiktning ägde rum den november Besiktningsmannen var Peter Magnusson och Maria Blidfors (Tyréns Infrakonsult AB) och besiktningsmannens utlåtande sammanfattades i en rapport daterad (Besiktningsprotokoll, Gryaab, Periodisk besiktning Ryaverket, Uppdragsnummer: , Tyréns Infrakonsult AB). Följande sammanfattning är hämtad ur besiktningsrapporten: Helhetsintryck Ryaverket är en väl organiserad verksamhet som bedrivs med höga målavseende miljöpåverkan. Inom organisationen finns en stor kompetens och man har en ambitiös utvecklingsverksamhet. Åtgärdsbehov Vid besiktningen konstaterades ett antal brister i verksamheten, vilka presenteras nedan. De flesta bristerna är kopplade till Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Bristerna åtgärdas så snart som möjligt. Att de är åtgärdade kontrolleras vid nästa besiktningstillfälle. - En tydlig organisationsbeskrivning med fördelning av ansvar och befogenheter avseende miljöfrågor ska tas fram och fastställas.

25 Sida 21 - Rutin för riskanalys ur miljörisksynpunkt ska tas fram. Ur denna ska framgå hur riskanalyser ska genomföras samt vem som ansvarar. - Samtliga kemikalier ska vara förtecknade med uppgifter om namn, användningsområde, årlig förbrukning, maximalt lagrade mängder, hälso- och miljöskadlighet samt klassificering. Aktuella varuinformationsblad ska finnas tillgängliga för samtliga kemikalier. - Kontrollprogrammet bör revideras, lämpligen efter det att slutliga villkor från Miljödomstolen erhållits. - Förvaringen av uttjänta kylmöbler ska ske på sådant sätt att risken för utsläpp av köldmedier till luft minimeras. Ett besiktningssammanträde med besiktningsmannen och Länsstyrelsen ägde rum den 3 december Gryaab skall under början av 2003 presentera för Länsstyrelsen en handlingsplan om hur anmärkningar skall åtgärdas. Förändringar under året Under 2002 har mycket kraft ägnats åt att ta fram driftstrategier för att förbättra kvävereningen och fosforfällningen. Många modifieringar på processen har testats för att undersöka orsak-samband. Processkontrollgruppen som bildats år 2000 har fördjupat sig i sina processområden och kompletterats med två nya processingenjörer. Detta ingår i ett långsiktig satsning för att förbättra processerna. För att minska mängden fasta partiklar som pumpas in i anläggningen, har ett nytt galler installerats framför inloppspump nr 4. Det var det sista gallret, av totalt 4, med galleravståndet 25 mm som bytts till ett galler med avståndet 20 mm. I samband med utprovning av teknik för att rena bräddvattnet har ett fullskaleförsök i en av försedimenteringsbassängarna testats under året. En mer detaljerad redovisning finns under avsnittet Utveckling och framtiden. Installation och idrifttagning av ett nytt processtyrsystem fortsatte under året och i början av 2003 var alla idrifttagningar genomförda. Även lokalmanövrar har moderniserats i samband med systembytet och en stor del av den äldre relätekniken har bytts ut. Alla idrifttagningar har inneburit att vissa anläggningsdelar under korta perioder varit avställda då styrsystemet kopplades in. Detta innebar dock inte någon större påverkan på processen. Nya styrningsfunktioner har införts, vilket innebär att många återkommande ingrepp i processen är automatiserad. Några exempel är funktioner för dränkning av biobäddarna och genomförande av nitrifikationskapacitetstester. För att öka torrsubstanshalten i det avvattnade slammet har en skruv i en centrifug bytts ut till en effektivare konstruktion. Resultatet innebär att mängden borttransporterat slam minskar på grund av att mer vatten avlägsnas från slammet. På slamavvattningsanläggningen vid Syrhåla har de två bergrum, som Gryaab ansvarar för avskiljts från Göteborgs Hamn:s anläggning. Samtidigt har ledningssystemet setts över och ledningar som tidigare använts för olje- och gashantering kopplats bort eller rivits för att inte vara en källa för oönskade utsläpp. Anläggningen har i sin helhet inventerats och upprustats ur säkerhetssynpunkt. Detta bland annat med anledning av de krav som ställs i Sevesodirektivet. Driftstörningar Skraporna i två försedimenteringsbassänger har havarerat under året på grund av att skrapbladen har bucklats av okänd anledning. Skrapor har renoverats och förstärkta skrapblad har monterats. Arbetet med att renovera järnsulfatbassängerna har avslutats under året. De stora skadorna på betong och armering har åtgärdats och ersatts med högkvalitativa utföranden på konstruktionen och tillhörande avstängningsluckor. Efter intrimning har denna delprocess fungerat mycket bra med få driftstopp. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit förhållandevis bra under året. Under två perioder (januari-februari, oktober) var det svårt att ta ut erforderliga mängder överskottsslam, vilket resulterade i en ökning av slammängden i systemet och därmed minskad hydraulisk kapacitet på eftersedimenteringen. När det gick att ta ut slam från systemet återgick eftersedimenteringskapaciteten till den normala (ca 8 m 3 /s). Åtgärder är planerade för att skapa alternativa sätt att ta ut överskottsslam vid t.ex. hög hydraulisk belastning på försedimenteringen som försvårar uttaget av blandslam. Ett fåtal haverier på hydraulskraporna i eftersedimenteringsbassängerna inträffade i början av året. Skraporna har förstärkts och vissa skadade delar bytts ut. Reparationerna utfördes omedelbart efter det att de upptäcktes för att minimera påverkan på slamegenskaperna när gammalt slam återförs i processen.

26 Sida 22 Biobädden har åter haft problem med mygg, larver och snäckor som har ätit på biofilmen och därmed sänkt biobäddens kapacitet. Dränkning av biobäddarna (både dagsdränkningar under ca 6 timmar och vid övernattdränkningar under timmar) har normalt varit framgångrika. Under hösten har något nytt inträffat, nämligen att själva biobäddsmaterialet (block av ihoplimmade korrugerade plastskivor) har flutit upp då bäddarna vattenfyllts. Eftersom detta kan medföra skador på plastskivorna, samt anordningar i biobädden, har inga dränkningar genomförts sedan september. Omfattande undersökningar har genomförts för att försöka konstatera vad det är som orsakar att biobäddsmaterialet flyter upp och vad som kan göras för att undvika problemet i framtiden. Ett program med intensiva spolningar har inletts med lovande resultat och åtgärder är initierade för att automatisera dessa spolningar som ett komplement till dränkningarna. En ny provdränkning skall genomföras i februari Även andra metoder att bekämpa de oönskade organismerna undersöks, bl.a. koldioxid, koksalt, hög ammoniakhalt och kemiska bekämpningsmedel. Några av dessa skall testas i pilotskala. Under året upptäcktes att obalans uppstått i omröraren i rötkammare 2. Efter det att rötkammaren tömts på slam kunde det konstateras att ett omrörarblad gått av och de andra hade omfattande sprickor. Efter undersökning av metallurgisk expertis kunde det konstateras att sprickbildningen berodde på spänningskorrosion. På inrådan av experterna och på grund av krav från försäkringsbolaget ersattes de tre bladen av stål av annan kvalitet och infästningsbultarna ökades i dimension. Osäkerhet uppstod om även omröraren i rötkammare 1 kunde ha samma fel och medförde att även denna tömdes under sensommaren. Farhågorna besannades och utrustningen renoverades även i denna del under ordnade former. Arbetet innebar att en rötkammare har varit ur drift under flera månader under året. Tack vare den nyligen installerade anläggningen för bandgravitationsförtjockning har arbetet kunnat utföras utan alltför omfattande konsekvenser för processen. Den förkortade uppehållstiden har dock inneburit att biogasproduktionen minskat under renoveringsperioden. De tidigare problemen med plötslig fallande nivåer i rötkamrarna, vilka medfört förlust av biogas, har återkommit under Det har varit mer påtagligt när bara en rötkammare har varit i drift. Orsaken till problemet har inte kunnat identifieras. Vissa åtgärder har hjälpt under förutsättning att både rötkamrarna varit i drift. Ytterligare åtgärder skall testas under Två gånger under året (4/3 och 27/3) har verket stoppats för elarbeten i huvudställverket. Flera gånger under året (22/2, 2/8, 17/8, 1/9, 27/11) har korta spänningsbortfall orsakat att delar av eller hela verket har stannat. Åtgärder Processen Användningen av Anläggningsinformationssystemet (AIS), som består av konstruktionsverktyg (IFS IDOK Plant Design för mek/process, el, VVS), IFS underhållssystem samt moduler för dokumenthantering och standarder, har fortsatt att öka under året. Inventeringen av anläggningen kommer att fortsätta under El-konstruktionssystemet har använts för att konstruera om el-systemet i samband med bytet av styrsystemet. Underhållssystemet används bland annat för felanmälan, förebyggande underhåll, arbetsplanering och tidrapportering. I dokumentationen finns nu bland annat processflödesscheman och processfunktionsbeskrivningar för hela verket. Aktivslamlinje 3 tömdes för att inspektera och laga luftare. Detta begränsade den hydrauliska belastningen på aktivslamsteget under ca en vecka. Åtgärder för att minimera störningen av bräddflödesmätningar, orsakat av Göteborg Energis returledning från värmepumpsanläggningen, togs i drift under sommaren Ändringen har inte testats ordentlig då bräddningen var mycket liten under hösten. Det slam som pumpas till rötkamrarna silas genom två galler med 3 mm spaltvidd. Gallren har varit i drift sedan biogasanläggningen startades 1990 och var kraftigt slitna, varför problem uppstod med igensättningar i pumpar nedströms och föroreningar pumpades in i rötkamrarna. Gallren har bytts ut till galler av samma typ under året med gott resultat. Omfattande arbeten för att säkra utrustningen vid Syrhåla har genomförts under året. Ett underhållsprogram har dessutom tagits fram i arbetet för att uppfylla villkoren i Sevesodirektivet. Tunnlar Två st. elektromagnetisk flödesmätare byts ut vid anslutningspunkter i Surte.

27 Sida 23 Beredskap Ryaverket är bemannat vardagar under normal arbetstid. Resten av tiden sköts processen och anläggningen av två personer som har beredskapen i hemmet utöver deras ordinarie tjänstgöring. Belastningen på beredskapen har varit hög och åtgärder har vidtagits för att minska och sprida belastningen. Genom att förbättra processen och anläggningen, kan antalet störningar som kräver beredskapsinsatser minimeras. Det kan dock ta lång tid att finna rätt åtgärd och nya problemområden kan tillkomma. För att sprida belastningen och för att täcka mer av anläggningen har ett modifierat beredskapssystem införts under september 2002, där nya personalkategorier har tagits in i beredskapstjänsten och tre grupper har bildats. Driftberedskapen har hand om processen och anläggningen och består av två grupper, A-gruppen med operatörskompetens och B-gruppen med driftteknikerkompetens. En ny fastighetsberedskap har bildats med huvudsakligen elektrikerkompetens och dessa har hand om bl.a. fastigheter, elanläggningar, VVS, passersystem, och inbrotts- och brandlarmsystemen. Målsättningen är att driftberedskapens insatser under 2003 skall understiga 30 h/vecka för A-gruppen och 20 h/vecka för B-gruppen. Undersökningar av organiska miljöföroreningar Undersökningar av inkommande och utgående avloppsvatten ifråga om förekomsten och halter av de toxiska miljöföroreningar som benämns Priority Pollutants har utförts sedan Under 2002 har vattnet analyserats vid 2 tillfällen med ett reducerat antal föroreningar i förhållande till vad redovisats i tidigare miljörapporter. Resultaten visar att halter för de detekterade miljögifterna ligger på samma nivå som tidigare. Koncentrationen av 1µg/l i inkommande/utgående vatten motsvarar daglig tillförsel/utsläpp på ca. 370g. Resultaten visar att för uppmätta miljögifterna är avskiljningsgraden hög. Tidigare undersökningar genomförda på Gryaab visade att majoriteten av detekterade Priority Pollutants kommer från diffusa källor. I de på Ryaverket uppmätta koncentrationerna har organiska Priority Pollutants knappast någon inverkan på reningsprocessen (avskiljning av kväve, fosfor, COD och BOD). Gryaab har under 2002 deltagit i standardiseringsarbete inom ramen av ett nationellt projekt TK35 - "Kemiska vattenundersökningar" (STG - Standardiseringsgruppen). Projektets mål är att inom området kemiska vattenundersökningar utarbeta svenska standarder samt att deltaga i det internationella arbetet med europeiska och globala standarder. Nicklas Paxéus deltar i arbete som expert inom området organiska miljöföroreningar. Slamundersökningar. Inom ramen av ett VA-FORSK finansierat samarbetsprojekt (Gryaab, Stockholm Vatten AB, CDM och CIBA) om flockningsmedel (polyakrylamidbaserade polyelektrolyter) i slam och deras eventuella miljöeffekter i slamgödslad mark har nedbrytningsförsöken genomförts på VKI (Danmark). Undersökta polymerer uppvisade låg nedbrytbarhet i olika jordar. Projektet är planerad att slutföras under 2003 och slutliga rapporten kommer att lämnas till VA-FORSK. Gryaab deltog på eget initiativ i en undersökning av miljögifter i slam från 19 reningsverk initierad av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Resultaten sammanställdes av Annika Svensson i Länsstyrelsens rapport "Miljögifter i avloppsslam - en studie omfattande 19 reningsverk i Västra Götaland. Syftet med studien var att kartera problem inom miljömålet "Giftfri miljö" med slam som en indikator på de ämnen som används i samhället. Även om syftet inte var att göra rangordning av slam från olika reningsverk tolkades resultaten så i massmedia. I sak uppvisade Gryaabs slam förhöjda halter av vissa miljögifter (bland annat dioxiner, ftalater och LAS) i förhållande till slam från små reningsverk i Västra Götaland. Resultaten kan dock inte anses som alarmerande och halter av miljögifter i Gryaabs ligger lågt i jämförelse internationellt. Vissa parametrar (LAS) ligger på samma nivå som för slam från andra undersökta stora reningsverk i Sverige. Projekt. Under 2002 deltog Gryaab i samarbete med specialister från Italien, Frankrike och Grekland i ett treårigt EU-finansierat forskningsprojekt "REMPHARMAWATER"(kontraktnr. EVK1-CT ). Projektet handlar om läkemedelsrester i avloppsvatten och miljön. Läkemedel för humant bruk är de enda syntetiska bioaktiva substanser som inte regleras avseende miljöeffekter. Kunskapen om vad som händer med läkemedelsrester och deras nedbrytningsprodukter vid vattenrening och i miljön samt vilka miljöeffekter dessa kemikalier har, är mycket bristfällig. Projektet startade i december Undersökningar av 6 europeiska reningsverk, Ryaverket inkluderat, genomförda på Gryaab visade ingen större skillnad bland olika reningsverk vad gäller förekomsten av läkemedelsrester (hjärtmediciner, antibiotika, medel mot muskelavslappning osv) i behandlat avloppsvatten. En rad läkemedel som återfanns i renat avloppsvatten från de olika reningsverken har studerats med avseende på persistens i akvatisk miljö och toxiska effekter på biota. Dessa läkemedel uppvisar låg akut toxicitet men orsakar kronisk toxicitet på vattenlevande organismer. Resultaten presenterades på ett årligt SETAC (Society of Environmental Toxicology and Chemistry) möte i Vien, Österrike. När det gäller reningsgraden för undersökta läkemedel i Gryaabs anläggning räknad på hur mycket som avlägsnas ifrån inkommande avloppsvatten vid rening, varierar denna grad från 60-80% (anti-inflammatoriska läkemedel) till noll för vissa hjärtmediciner (Beta-blockerare). Utifrån de hittills erhållna resultaten är slutsatsen att någon dramatisk förändring i reningsgraden inte kan uppnås genom att justera den befintliga reningsprocessen.

28 Sida 24 Länkar. REMPHARMAWATER - SETAC - Publikationer. 1. B. Ferrari, N. Paxéus, R. Lo Giudice, A. Pollio.and J. Garric. "Ecotoxicological Impact of Pharmaceuticals Found in Treated Wastewaters: Study of Carbamazepine, Clofibric acid and Diclofenac." Ecotoxicology and Environmental Safety, (i tryck) 2. R. Andreozzi, R. Marotta and N. Paxéus. "Pharmaceuticals in STP effluents and their solar photodegradation in aquatic environment." Chemosphere (i tryck) Presenterat som föredrag eller poster vid SETAC konferens. ("CHALLENGES IN ENVIRONMENTAL RISK ASSESSMENT AND MODELLING: LINKING BASIC AND APPLIED RESEARCH" - SETAC EUROPE 12th Annual Meeting, May Vienna, Austria) 1. Andreozzi R., Battilotti M., Campanella L., Lyberatos G., Garric J. and Paxéus N. "Ecotoxicological assessments and removal technologies for pharmaceuticals in wastewaters" (REMPHARMAWATER)" (poster) 2. Ferrari B., Paxéus N., Pinto G., Pollio A., Andreozzi R., Marotta R., Vogna D., Lyberatos G. and Garric J. "Fate and effect of triclosan in the aquatic ecosystem. A risk assessment approach" (poster) 3. Ferrari B., Paxéus N., Lo Giudice R., Pollio A. and Garric J. "The predicted no-effect concentration (PNEC) of pharmaceuticals found in Sewage Treatment Plants (STP) effluents: extrapolation from a battery of bioassays and first approach of the risk assessment" (föredrag) Avloppskvalitét 2002 Industrianslutningar Processavloppsvattnet från den största galvaniska ytbehandlaren i Göteborg, Bodycote Ytbehandling AB i Gamlestan, kopplades bort från spillvattensystemet i januari Vid bolagets tillståndsansökan enligt Miljöbalken sade Gryaab och Göteborgs va-verk nej till att ta emot processavloppsvattnet på grund av tidvis höga tungmetallhalter och sönderfrätta ledningar. Problem som bolaget inte kunnat förklara orsaken till. Bodycote har betalat ut ersättning till Va-verket för ledningsskadorna och till Gryaabs för spårnings- och analyskostnader. Pripps bryggeriverksamhet i Göteborg lades ned i början av året. Det innebar en minskad årlig tillförsel av processavloppsvatten med m 3. Det var också den största punktkällan för BOD och COD, med en årlig tillförsel av ca 700 ton BOD och 1100 ton COD. Vi har haft diskussioner med Kretsloppskontoret angående deras möjligheter och prioritering av att koppla bort deponin vid Brudaremossen från spillvattensystemet. Kretsloppkontoret utreder. Vi har också haft samtal med Renova om rening och bortkoppling av lakvattnet från Tagene. Renova vill rena lakvattnet från metaller och organiska ämnen med kolfilter och jonbytarmassa. Därefter vill man fortsätta att släppa vattnet till spillvattentunneln, eftersom man menar att rening av kväve och fosfor görs bäst vid Ryaverket samt för att undgå att en kostsam och besvärlig avledning till älven nedströms vattenintaget. Gryaabs åsikt är fortsatt att lakvattnet på sikt måste kopplas bort från spillvattnet. Renova har nyligen tagit en reningsanläggning i pilotskala i drift på Tagene. Anläggningen kördes fram till årsskiftet 2002/2003. Incidenter Den 23 september skedde ett missöde på Volvo Lastvagnar i Lundby som ledde till att 0,5-2 m 3 spillolja rann ut i spillvattennätet. Olyckan orsakades av att vatten släppts in i en spilloljetank och tryckt ut olja genom luftningsröret. Luftningsröret mynnade i en oljeavskiljare som var placerad utanför invallningarna. Tack vare att Volvo var snabba med att rapportera det inträffade kunde biobäddarna stängas av innan oljan nådde Ryaverket. De felaktiga installationerna på Volvo åtgärdades omedelbart.

29 Sida 25 Spårning Under året utvärderades de undersökningar och utredningar som initierades 2001 för att utröna varför koppar och zinkhalterna ökat i slammet. Ett antal tänkbara orsaker undersöktes: * Analysproblem * Minskad mängd slam * Kvalitetsstyrningen vid Kodammarna och Herkulesgatans pumpstationer. * Ökad tillförsel från någon punktkälla * Förändrad dricksvattenkvalitet och därmed ökad kopparutlakning. Andra storskaliga förändringar av exempelvis nederbörd eller material utomhus. Orsaken till att halterna ökade var troligtvis helt uteslutande ett analysfel hos det externa laboratorium som analyserat slamproverna. Felet var systematiskt och påverkade resultaten för flera av de reningsverk som anlitat laboratoriet. Efter att det uppdagats har halterna återgått till mer normala nivåer. Miljöärenden Nedan presenteras några principiellt intressanta miljöärenden under året: Gryaab har sagt nej till att ta emot vatten från rökgaskondensering vid en framtida värmecentral i Solsten i Mölnlycke. Rening av detta vatten bör ske lokalt. Den kadmiumtillförsel från Landvetter flygplats som konstaterades under 2001 kommer att följas upp noggrannare under Flödesproportionell provtagning på utgående vatten från flygplatsen installerades under 2002 och ett kontrollprogram har tagits fram av Luftfartsverket, Länsstyrelsen, Härryda kommun och Gryaab. Under de inledande mätningarna har stora flödesvariationer beroende av nederbördsmängd noterats vilket skulle kunna indikera stort inläckage av dagvatten till spillvattensystemet, alternativt felkopplingar. Stadsbyggnadskontorets Vattenplan för Göteborg har lämnats till Gryaab för synpunkter. Där finns många goda idéer som vi tillstyrker. Dock anser vi att metoden med kvalitetsstyrning av bräddvatten bör utvecklas, så att den inte medför någon negativ inverkan på Ryaverkets slamkvalitet (se även under rubriken spårning). Astra Tech AB i Mölndal som bl.a. tillverkar ytbelagda katetrar har ansökt om villkorsändring innebärande att de vill öka sitt utsläpp av metylenklorid till avlopp från idag ett gränsvärde på max 30 kg/år till ett riktvärde på max 150 kg/år t.o.m och ett riktvärde på max 180 kg/år t.o.m Dagens riktvärde på max 5mg/l anser de sig kunna innehålla även i framtiden. Skälet till att utsläppen förmodas öka är dels ökad produktion och dels att tillverkaren av råkatetrar ändrat tillverkningsprocess genom utbyte av silikon mot andra tillsatser som försämrar effekten i Astra Tech:s reningsanläggning. Utbytet av silikon görs av arbetsmiljöskäl (halkrisk) hos tillverkaren. Gryaab anser att utsläpp av metylenklorid till avlopp är principiellt olämpligt eftersom metylenklorid tillhör de ämnen som beslutats utfasas av miljöskäl i Sverige vilket vi också utryckte vid den senaste prövningen av Astra Tech:s utsläpp För att möjliggöra produktion överhuvudtaget har dock Gryaab accepterat utsläpp av metylenklorid till avlopp under den tid bolaget hade dispens att använda detta lösningsmedel. Nuvarande dispens gäller t.o.m Astra Tech AB har i en utredning gjord av ÅF-IPK visat att av den utsläppta metylenkloriden avdunstar 20 %, 40 % bryts ner och resten går ut i recipienten. Gryaab har överlåtit problematiken till Länsstyrelsen, det handlar ju främst om ett luftproblem och ett recipientproblem. Övrigt En informationsbroschyr till hobbyfotografer har färdigställts under året. Den har tagits fram i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg. Broschyren har distribuerats till de fotoaffärer som säljer framkallningskemikalier, till studieförbund med foto på schemat och till ett antal större fotoklubbar. Behovet av smittrening av avloppsvatten från vissa avdelningar på Östra och Sahlgrenska har diskuterats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SU vill lägga smittreningsanläggningarna i malpåse med hänvisning till nya direktiv från Socialstyrelsen. Vi har ställt oss tveksamma till detta, bland annat på grund av förslagen i Naturvårdsverkets aktionsplan för slam, där verket tillsammans med SVA, LRF och SP vill att allt slam skall hygieniseras betydligt noggrannare än vad som sker idag. Att då lägga ner behandlingsanläggningar för avloppsvatten som kan vara infekterat med särskilt besvärliga patogener förefaller ologiskt. Vi har tillskrivit Naturvårsverket och Socialstyrelsen i frågan och avvaktar deras svar. Gryaabs och Göteborgs va-verks industriregister, GRIND, flyttades under året. Registret som sedan mitten av 1980-talet funnits i va-verkets datorer, finns numera i Gryaabs nya AIS-system.

30 Sida 26 Massflöde Utöver de analyser som ingår i Ryaverkets utsläppskontrollprogram, driver Gryaab ett omfattande analysprogram med syfte på att dels förbättra driftkontrollen av verket och dels att förbättra kunskapen om massflödena av olika ämnen genom verket. I tabell 7 nedan redovisas de inkommande och utgående mängderna under året. I figur 4, redovisas en massbalans över verket inkluderande delströmmar och slammet. Figur 4, Massbalans, Ryaverket och Syrhåla 2002 * AVLOPPSVATTEN GÖTA ÄLV INKOMMANDE och RECIRK. VATTEN , ton SS ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg ton ton ton BOD COD Kväve Fosfor Zink Koppar Nickel Bly Krom Kadmium Kvicksilver AOX Polära kv Opolära kv. BRÄDDAT VATTEN , ,0 2,0 ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg BOD COD Kväve Fosfor Zink Koppar Nickel Bly Krom Kadmium Kvicksilver JÄRNSULFAT ton FeSO ,17 0,18 kg kg kg kg Zink Nickel Krom Bly ETANOL 746 ton Polymer 7,7 ton UTGÅENDE VATTEN ,6-9,5 ton SS ton BOD ton COD ton Kväve ton Fosfor ton Zink kg kg kg kg kg kg Koppar Nickel Bly Krom Kadmium Kvicksilver ton AOX ton Polära kv ton Opolära kv. FÖR- SEDIMENTERING BIOSTEG EFTER- SEDIMENTERING RECIRKULERAT VATTEN PRIMÄRSLAM BIOSLAM , <0,1 <0,1 ton BOD ton COD ton Kväve ton Fosfor ton Zink kg Koppar kg Nickel kg Bly kg Krom kg Kadmium kg Kvicksilver AVVATTNAT SLAM ton ton ton ton kg TS Kväve Fosfor Zink Koppar SLAMBEHANDLING SLAMAVVATTNING ca. 48,696 ton kg kg kg kg kg Nickel Bly Krom Kadmium Kvicksilver Polym er 70 ton Polym er 70 ton MARKBYGGNAD ton KOMPOSTERING ton JO RDBRUK 0 ton BERG RUM 0 ton LAGER ca ton FÖRSÖK 70 ton

31 Sida 27 Tabell 7, Inkommande och utgående mängder (I) 2002 inkommande inkommande utgående bräddat Samlade % reduktion. vatten * vatten vatten utsläppet beräknat total parameter total total total total total utsläpp (1) (2) Vatten Mm 3 119,4 118,3 109,6 9,85 118,3 118,3 - - Susp.ämnen ton # 1003 # # COD ton ~ ~ ~ ~ 86 BOD 7 ton ~ ~ ~ ~ 93 Totalkväve ton Totalfosfor ton Totalt extr.kolväten ton 1096 # 74 # # # # # Opolära kolväten ton 67 ~ 75 # 16 ~ 37 # # # # # AOX ton 8 # 5 # # # # # Kvicksilver kg 12 ~ ~ 24 3,7 ~ 20 2,0 6 ~ ~ 84 0 ~ 76 Kadmium kg ~ 7 1,0 2 ~ ~ ~ 91 Bly kg ~ ~ ~ ~ 86 Koppar kg Krom kg ~ ~ ~ ~ 85 Nickel kg Zink ton ,6 ~ 9,5 0,90 2,5 ~ 10,4 3,0 39 ~ ~ inkl. recirkulerat vatten. * exkl. recirkulerat vatten (1) exkl. bräddat vatten men inkl. recirkulation ~ osäkerhetsinterval - (ex vis 2 ~ 4 tolkas som: värdet är högre än 2 dock mindre än 4 ) (2) inkl. bräddat vatten men exkl. recirkulation # vissa kontrollmätningar saknas på recirkulerat vatten och bräddat vatten (I) Obs! Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerad flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 5 %. Utveckling och framtiden Planerade ändringar under 2003 Planerade ändringar under 2003: Miljödomstolens dom (2001) och länsstyrelsens överklagande av densamma medför att det är nödvändigt att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve i reningsverket. Eftersom behandlingen av överklagandet i miljööverdomstolen drog ut på tiden och resultatet ännu (i början av februari 2003) inte har tillkännagivits, kvarstår en osäkerhet om vilka behandlingsmetoder som skall användas. Om miljödomstolens dom (0,4 mg P/l och 10 mg N/l, riktvärde och årsmedelvärde, räknat på det samlade utsläppet) blir gällande, kan detta uppnås genom bräddvattenbehandling i kombination med åtgärder inom befintlig anläggning, eventuellt kompletterat med en anläggningsdel för efterdenitrifikation, rejektvattenbehandling eller en begränsad filterinstallation. Vid strängare krav passeras en gräns i partikelavskiljning som svårligen kan uppfyllas utan att en stor del av vattnet filtreras. Försök med mikrosilning har visat att den lösningen kan vara ett alternativ till sandfilter, med den fördelen att mikrosilarna bör kunna placeras i utgående ränna och på så vis integreras i befintlig anläggning. Oavsett utgången av miljödomen utgör fosformängden i det vatten som måste bräddas vid höga flöden en ansenlig del av det totala fosforutsläppet. Detta beror på att partikelavskiljningen i biostegets sedimenteringsbassänger är begränsad. Under de senaste två åren har omfattande försök genomförts med högeffektiva metoder för avskiljning av fosfor från utspätt avloppsvatten. Sådana processer skulle kunna behandla en del av avloppsvattnet vid höga flöden och därmed avlasta biosteget. Två metoder har identifierats för närmare studier. Under 2001 genomfördes pilotförsök med Actiflo-metoden med goda resultat. Processen bygger på att löst fosfor och partiklar med hjälp av fällningskemikalier och polymer binds med sand i tunga flockar som effektivt avskiljs i en lamellsedimenteringsanläggning. Mycket god avskiljning erhölls i processen, som dessutom visade sig vara lättskött och snabbstartad. Under 2002 genomfördes pilotförsök med direktfällning i en av de befintliga tolv försedimenteringsbassängerna. Det visade sig vara möjligt att driva fällningen med goda resultat vid höga flöden. En fullskaleinstallation skulle innebära att fyra försedimenteringsbassänger byggs om så att de kan användas för direktfällning vid höga flöden. Det fällda vattnet skulle avbördas via bräddluckan och därmed inte belasta biosteget. Vid normala flöden kan försedimenteringsbassängerna som hittills användas för partikelavskiljning före biosteget. Direktfällning kan på ett kostnadseffektivt sätt kombineras med införandet av fingaller och sandfång varför försök med fingaller skall genomföras under 2003.

32 Sida 28 Vilka åtgärder som vidtas för att ytterligare förbättra avskiljningen av fosfor och kväve beror på vilka villkor som slutligen fastställs av miljööverdomstolen. Bland tänkbara enhetsprocesser finns filtrering, hydrauliska förbättringar av eftersedimenteringsabassängerna, flotation, förstärkt returslampumpning, efterdenitrifikation, rejektvattenbehandling samt förbättring av biobäddarna. Det under planerade bytet av slamskrapor i underbassängerna och renoveringen av eftersedimenteringsbassänger 2 och 4 bör dessutom förbättra partikelavskiljningen något. Trots osäkerheten vad gäller de framtida villkoren har orienterande studier genomförts på flera fronter. Metoder för att förbättra främst kväveavskiljningen har kartlagts i en konsultrapport. Vid ett möte med framstående svenska experter på området har vi fått deras syn på olika möjligheter att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve vid Ryaverket. Några nyckelprocesser har kartlagts genom processimulering i GPS-X. Både mötet med experterna och simuleringarna visar att biobäddarnas nitrifikationskapacitet tidvis sätter gränsen för kvävereningen vid Ryaverket. Under andra förhållanden sätts gränsen för kvävereningen av partikelavskiljningen. Sedan ombyggnaden för kväverening har flera åtgärder vidtagits för att ytterligare förbättra kväveavskiljningen genom optimering av recirkulationen till aktivslamanläggningen, koldosering och hantering av vatten från slambehandlingen. Genom dessa förbättringar har den genomsnittliga utgående halten kunnat sänkas från 15 mg N/l som ursprungligen aviserades till mg N/l under senare år. För att ytterligare förbättra reningsresultatet har långsiktiga samarbetsprojekt med högskolan initierats inom de kritiska områdena partikelavskiljning och nitrifikation i biofilm. Slammets sedimenteringsegenskaper har en bestämmande roll i den biologiska processen. Det gäller partikelavskiljning och därmed fosforutsläppet men också recirkulationsgrad för kväverening. Ett samarbete har därför inletts med Chalmers tekniska högskola och University of Tokyo med syfte att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi. En intensivundersökning av slamegenskaper har gjorts vid två tillfällen under hösten där bl.a. mikroskopering och bestämning av solids flux har ingått. Arbetet summeras i en vetenskaplig artikel som har inlämnats till en branschkonferens om design och drift av stora avloppsreningsverk. Med stöd av VA-Forsk, och i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet, har en försöksanläggning byggts för att studera hur olika driftförhållanden påverkar biofilmen i biobäddarna. Biofilmens beteende under olika betingelser kommer att studeras i pilotskala under flera år, med syfte att ta fram ändamålsenliga driftstrategier och därmed bättre funktion. Driftproblem i biobäddarna under året och nitrifikationsbegränsningarna i biobäddarna indikerar att detta projekt om möjligt är ännu mer angeläget än vad som förutsågs när det inleddes. Utveckling av processtyrningen går vidare och under tiden som styrsystemet har bytts ut har många nya idéer framkommit. Ett efterföljande projekt, Förbättring av processtyrning, är initierat och skall bl.a. förbättra larmhanteringen för att maximera information vid onormala tillstånd med ett minimiantal av larm, införa flera on-line beräkningar för att visa processtillståndet, förbättra fjärrmanövrering av utrustning, införa mer sofistikerad styrning av vissa objekt samt utvidga övervakning av instrument med s.k. soft sensors. Det planeras också att förbättra möjligheterna för statistisk bearbetning av mätdata med nya verktyg och skapande av bl.a. automatiskt genererade rapporter som skulle underlätta uppföljningen av processen och anläggningen. Arbetet med att modellera reningsprocesserna med GPS-X (Hydromantis Inc) har gjort stora framsteg under I ett examensarbete har undersökt hur olika tilltänkta processlösningar kan uppfylla kommande reningskrav. En av Gryaabs processingenjörer fortsätter med modellering av processerna under Processmodeller kan även användas som simuleringsverktyg för operatörsträning. I syfte att ha en hög beredskap inför nödlägessituationer kommer en heltäckande riskanalys av Gryaabs verksamhet att påbörjas under Avsaknad av en sådan riskanalys var även påpekad under den periodiska besiktningen. Därefter kan en nödlägesberedskapspolicy formuleras och åtgärdsplaner framtagas. En del av arbetet kan bygga på förberedelserna inför millenniumskiftet samt nödlägesberedskapsaktiviteter samordnade av Göteborgs stad. UV desinfektion på en av spolvattengrenarna installerades 2000 men fungerade inte tillfredställande. Leverantören har ersatt aggregatet med en modell med större kapacitet. Testning av denna har slutförts med gott resultat. Beslut kommer senare att tas om spolvattensystemet i sin helhet skall utrustas med UV-desinfektion för att minska doseringen av natriumhypoklorit och förbättra arbetsmiljön. Skraporna i eftersedimenteringens underbassänger (bassängerna är byggde i två våningar) uppfyller inte kraven på driftsäkerhet. En upphandling påbörjades under 2002 och nya linskrapor kommer att ersätta de befintliga skraporna i två testbassänger under våren Om testet visar positiva resultat kommer de övriga 22 skraporna att bytas ut under perioden Projektering för ombyggnad av de provisoriska byggnadskonstruktionerna i eftersedimenteringsbassängerna nr 2 och 4 kommer att starta under Avsikten är att bygga om till permanent utförande år 2004.

33 Sida 29 Kvalitetsutveckling Gryaab har ett system för kvalitetssäkring och utveckling av alla företagets verksamheter och produkter. Systemet är uppbyggt med ISO 9002 som förebild. Produktcertifiering av slam som är ett av syften bakom utveckling av systemet har varit aktuellt sedan 1999 när Gryaab som första reningsverk i landet tilldelades ett produktcertifieringscertifikat för Biomull av SP. Produktcertifiering innebär också att verkets kvalitetssäkring utsätts för regelbundna revisioner av SP. Under 2002 har två revisioner ägt rum med resultat att ett fåtal mindre avvikelser påpekades. Som en komplement till detta har Gryaab också ett system för internrevisioner som genomförs två gånger per år av särskild utbildade personal. Kvalitetsarbetet innebär inte bara dokumenterade rutiner för att kvalitetssäkra arbete och åstadkomma ständiga förbättringar utan även att kunna visa upp internt och för omvärlden att bl.a. mål uppfylls, rutiner har önskad effekt och att dessa efterlevs samt att tillfällen för förbättringar identifieras och utnyttjas. En del av produktcertifieringsarbetet går ut på att effektivisera, komplettera och sammanlänka de kontroll-, övervakningsoch kommunikationsmöjligheter som kan ge indikationer på händelser av signifikans för en produkts kvalitet eller för reningsverkets funktion. Detta skall ske i alla led från enskilda anslutningar till avloppssystemet (hos industrier mm), genom hela spillvattensystemet, genom alla processteg i reningsverket och slutligen under produktens eventuell transport till och nyttjande hos slutanvändaren. Några av syften med produktcertifiering är: Syrhåla att risken för leverans av en produktparti med för användningsändamålet olämplig kvalitet skall vara i det närmaste lika med noll. att händelser med möjlig inverkan på produktkvalitet snabbt kan identifieras så att åtgärder snabbt kan vidtas för att skydda produkterna från kvalitetsbrister. att genom konsekvent analys av väl undersökta händelser, risk situationer och systemtillstånd kunna formulera, anpassa och genomdriva realistiska och effektiva handlings- och åtgärdsplaner för en fortlöpande minskning av tillförsel av oönskade ämnen och onödigt material till reningsverket och därmed uppnå en positiv produktkvalitetsutveckling. Produktion Under 2002 pumpades det ca m 3 rötat slam till Syrhåla för avvattning. Efter avvattning kvarstod det ca ton avvattnat rötslam med en genomsnittlig TS-halt på ca 22,9 %. Detta fraktades bort med lastbil till diverse markbyggnadsprojekt och till kompostering. Under året pumpades inget slam ner i bergrummet i Syrhåla. Se även: Bilaga 5, Slamanalyser Bilaga 7, Slamdisponering Totalt har i bergrummet, vilket har en volym på m 3, lagrats ton vilket motsvarar ungefär lika många m 3. Kontrollresultat Gasproduktion Biogas som produceras i bergrummet p g a efterrötning av slammet facklas periodvis bort eller används för uppvärmning av anläggningen. Vid fackling uppskattas gasvolymen normalt genom mätning av tryckfallet vid varje tillfälle. Under 2002 har grovt uppskattats ca Nm 3 gas facklats. Gasens sammansättning vid den senaste mätning (2003) var 9 % CO 2, 4 % N 2, 70 % CH 4 och rest. gaser. Totalt under året har inget biogas bränts i gaspannan för uppvärmning av anläggningen. P.g.a byte av data- och processtyrningsutrustning kunde den totala gasproduktion vid Syrhåla ej uppskattas under året med eftersom inget slam har deponerats under de två senaste åren torde gasproduktionen vara minimal. Lakvatten Inget lakvatten från bergrum 2 har pumpats till Ryaverket under Arbete pågår för att mäta grundvattennivån i bergrummet. Eftersom någon pumpning av läckvatten inte har skett sedan 1995 är bergrummet sannolikt vattenfyllt till viss del. För att säkra bergrummets funktion förbereds pumpning av inläkt vatten.

34 Sida 30 Avloppsvatten Allt uppkommande spillvatten från Syrhåla, d.v.s. rejekt vatten, sköljvatten, sanitärt vatten samt ev. uppumpade läckvatten från bergrummen pumpas via ledning till spillvattenledningsnät och därmed till Ryaverket för behandling. Under året var det totala spillvattenvolymen ca m 3. Tabell 8, Belastning på Ryaverket från Syrhåla, 2002 Komponent Belastning,ton* % av totala Totalkväve 35 1,2 Ammoniumkväve 32 1,6 Totalfosfor 1,0 0,6 BOD ,2 COD CR 101 0,3 Kicksilver < 001 Kadmium < 001 Bly 0,03 0,3 Koppar 0,02 0,3 Krom 0,002 0,2 Nickel 0,003 0,2 Zink 0,034 0,2 Grundvattenkontroll Pejling av grundvattennivån och provtagning från borrhålen kring bergrummen vid Syrhåla har genomförts vid två tillfällen under Resultaten redovisas i bilaga 10. Prov på grundvattnet omkring bergrummen vid Syrhåla tas normalt 2 ggr per år från 5 st. borrhål (se översiktskartan - bilaga 12). Proverna analyseras enligt ett kontrollprogram (se bilaga 2) för 6 st. olika kemiska/fysiska parametrar - totalt extraherbara kolväten, opolära kolväten, totalkväve, ammoniumkväve, järn och konduktivitet. Totalt extraherbara kolväten och opolära kolväten är parametrar som kan antyda eventuell påverkan från bl.a. råolja (bergrummen har tidigare använts för beredskapslagring av råolja). De övriga parametrarna är typiska indikatorparametrar för utläckande vatten från slamupplag och avfallsdeponier. Provtagningsborrhålen har benämningar GV1, GV6, OB3, OB8 och OB13 (för placering se översiktskartan, bilaga 12). Sedan bergrummen togs i bruk för ändamålet har slam endast lagrats i bergrum 2 (cistern 2) vilket är den sydvästligaste av de 4 bergrummen vid Syrhåla (se översiktskartan - bilaga 12). Provtagning har pågått sedan 1990 (4 ggr per år fram till 1998). Resultaten från årets provtagningar i relation till tidigare resultat indikerar att grundvattenförhållanden kring bergrummen är relativt sett stabila. Punkterna GV1, GV6, OB3 och OB13 visar låg till måttliga påverkning från bergrummen eller från den intilliggande avfallsdeponin (Torsviken) strax öster om Syrhåla. Resultaten från provpunkt OB8 visar däremot signifikant högre halter av kväveföreningar och konduktivitet än de övriga provpunkter. Att punkten OB8 ligger allra längst bort nordöst om slamlagret (bergrum 2), med bergrum 3 och provpunkt OB3 däremellan, gör det osannolikt att dessa högre föroreningshalter är ett resultat av slamlagring i bergrum 2. Hantering av kemikalier Katjonska polyelektrolyter används vid Syrhåla, delvis som flockningsmedel för att förbättra slammet avvattningsegenskaper och delvis som glidmedel för att lättare kunna pumpa slammet efter avvattning. Energianvändning och luftutsläpp Se: Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft. Förändringar under året Fr.o.m levereras all biogas som produceras på Ryaverket och vid Syrhåla och som inte används till drift av motorfordon till Göteborg Energi AB. Göteborg Energi AB har också tagit över ägandet av befintliga gasmotorer på Ryaverket samt ägandet av gasledningen mellan Syrhåla och Ryaverket. Driftstörningar Inga driftstörningar eller händelser av betydelse från miljövårdssynpunkt har uppkommit under 2002.

35 Sida 31 Kompostanläggning Produktion Produktion och disponering av färdig kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi (se Ragn-Sells Agro AB miljörapport till Miljökontoret, Göteborg). Vid årsskiftet 2001/2002 fanns det ca m 3 färdig kompost och jordprodukter lagrade eller under tillverkning. Under 2002 har ton avvattnat rötslam från Ryaverket komposterats med m 3 kolmateriel såsom äldre siktrester, färsk bark, fiber och halm. Komposten har sedan blandats med ca m 3 sand och stenmjöl. Leveranser av jordprodukter under året var totalt ca m 3. Produkterna har uteslutande använts till anläggande av grönytor och planteringar. Vid årsskiftet 2002/2003 var lagret av färdig kompostjord eller kompost under tillverkning ca m 3. Kontrollresultat Tabell 9, Kompostkvalitet 2002 Komponent Antal analyser Medel Max Min ph 12 7,4 8,6 5,8 Torrsubstans (TS) % 12 56,8 87,1 31,1 Glödningsförlust %TS 12 71,5 94,0 29,0 Totalkväve g/kg TS 12 12,0 25,0 2,3 Ammoniumkväve g/kg TS 12 4,1 12,0 0,4 Totalfosfor g/kg TS 12 11,0 23,0 1,7 Kalium g/kg TS 12 4,7 7,2 2,6 Kalkverkan g/kg TS 12 < 31,6 57,0 < 10,0 Magnesium g/kg TS 12 5,5 8,0 2,4 växttillgänglig kalium g/kg TS 12 0,5 1,1 0,1 växttillgänglig fosfor g/kg TS 12 2,6 4,5 0,3 växttillgänglig magnesium g/kg TS 12 0,6 1,5 0,1 växttillgänglig nitrat mg/kg TS 12 < ,0 < 22,0 Kvicksilver mg/kg TS 12 0,7 3,3 0,0 Kadmium mg/kg TS 12 < 0,6 1,1 < 0,01 Bly mg/kg TS ,0 3,8 Krom mg/kg TS ,0 15,0 Nickel mg/kg TS ,0 9,7 Mangan mg/kg TS ,0 200,0 Koppar mg/kg TS ,0 33,0 Zink mg/kg TS ,0 65,0 Kobolt mg/kg TS 12 8,5 14,0 5,1 Ledningstal ms/m ,0 30,0 Hantering av kemikalier Kemikalier och kemiska produkter med undantag för motorolja används inte vid tillverkning av kompostjord. Under året har 300 liter spillolja skickats till Reci AB för destruktion och 2,25 ton blandat avfall har tagits om hand av Ragn Sells AB. Energianvändning, utsläpp till vatten och luftutsläpp Lakvattenhantering Hela komposteringsområdet är dränerat till ett uppsamlingsdike. Efter uppsamling i diket leds vattnet vidare via spillvattennätet till Ryaverket. Se: Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft.

36 Sida 32 Villkorsuppfyllelse Ryaverket Enl. Koncessionsnämndens beslut, 1996 Nr 186/96 m.fl. * Resthalterna av organiskt material och fosfor i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l BOD 7 och O,5 mg/l totalfosfor. Den måttliga tillrinningen under året bidrog till att kraven kunnat uppfyllas utan problem och koncentrationerna i det behandlade avloppsvattnet för BOD 7 var < 8 mg/l och för totalfosfor < 0,4 mg/l. Motsvarade siffror för det samlade utsläppet var BOD 7 < 9 mg/l och totalfosfor < 0,4 mg/l. * Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. För att optimalt utnyttja anläggningen både tekniskt och ekonomiskt är det nödvändigt att kontinuerligt testa och kartlägga gränserna för de olika enhetsprocesserna och för vattenbehandling och slambehandling som helhet. Detta har lett till ett antal strategier/handlingsplaner som ingår i en process för ständig förbättring. Bland dessa är: Kemisk fällning Uppnå önskad fällningsgrad till lägsta dosering genom daglig justering av järnsulfatdosen. Nitrifikation Maximera nitrifikationen genom a) att påverka de faktorer som är förutsättningar för att kunna hålla en hög nitrifikationsgrad: - näringsämnens (speciellt fosfors) påverkande på de nitrifierande bakteriernas tillväxt (manipulera fosforbelastningen på bädden). - hålla en hög nitrifikationskapacitet i alla biobäddssektioner genom sektionsvis belastning vid låg recirkulation. - minimera påverkan av skadeorganismer (bl a mygglarvar och snäckor) genom att anpassa dränkningsfrekvensen efter angreppsintensiteten samt att undersöka alternativa metoder för att bekämpa dessa. b) att tillföra så mycket ammonium som möjligt till biobäddarna - hålla så högt recirkulationsflöde som möjligt till biobädden. - tillföra ammoniumrikt rejektvatten från slamavvattningen direkt till biobäddarna - undvika att avvattna vid Syrhåla eftersom rejektvattnet där tillförs tunnelsystemet. Kostnadseffektiv denitrifikation Denitrifiera så mycket som möjligt till lägsta kostnad genom: - att förändra fördelningar mellan anox- och aerobzoner i aktivslamanläggningen för att utnyttja kolet som finns i försedimenterat vatten. - att prova fram den effektivaste externkolkällan till lägsta kostnad. - åstadkomma mer exakt koldosering med hjälp av en modelbaserad regulator. Aktivslamanläggningskapacitet Aktivslamanläggningen drivs med maximal hydraulisk belastning ca 90 % av tiden och slamsedimenteringens egenskaper är avgörande för eftersedimenteringens kapacitet. Kapaciteten maximeras genom: - kontinuerlig justering av flödesfördelning mellan eftersedimenteringsbassängarna. - regelbundna undersökningar av slammets egenskaper (mikroskopering)samt speciella undersökningar (t.ex. solids flux). - tillsatts av flockulant för att förbättra sedimenteringen. - undersöka åtgärder för att höja kapaciteten (inlopps- och utloppsmodifieringar, högre returslampumpningskapacitet m.m). - undersöka samband mellan sammansättning på inkommande vatten och slamegenskaper. Förtjockning Behålla en hög förtjockningsgrad samt bra rejektkvalité under olika belastningssituationer: - undvika att hydrauliskt överbelasta förtjockningen vid bräddning genom att leda överskottsslammet direkt till förvalda försedimenteringsbassänger och därmed fortsätta att ta ut blandslam. - intrimning av bandgravitationsförtjockarna. Interna störningar Kartlägga och minimera interna störningar som t.ex. anpassning av tiden för skovelrensning av inloppspumparna så att den inte sammanfaller med hög gallerbelastning; jämnare intern pumpning för att undvika hydrauliska störningar; uttag av erforderlig mängd överskottsslam för att erhålla rätt slammängd i systemet. * Resthalten av kväve i det behandlade avloppsvattnet får sedan utbyggnaden genomförts som riktvärde och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l totalkväve.

37 Sida 33 Under året har det varit ett operativt mål att nedbringa kvävehalten i det samlade utsläppet till 10 mg/l totalkväve som medelvärde. Trots en hög recirkulationsgrad till biobäddarna har inte målet uppfyllts och det samlade kväveutsläppet under året var beräknat till 12 mg/l totalkväve. Årsmedelvärdet i det behandlade vattnet var 11 mg/l. * Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Byte av fällningskemikalie har inte varit aktuellt under året. * Flöden upp till 8 m 3 /s skall behandlas fullständigt i reningsverket. I likhet med de fyra senaste åren, , har det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper varierat kraftigt med konsekvensen att verkets eftersedimenteringskapacitet under vissa perioder varit nedsatt. Detta har medfört att bräddningen tidvis måste ske vid tillrinningar långt under 8 m 3 /s. Största delen av bräddningen skedde under början av året då det regnade kraftig och därefter var bräddmängderna små. * Om besvärande lukt uppstår i omgivningen av verket skall bolaget vidta åtgärder för att minska utsläppen av luktande ämnen. Under året har 3 st klagomål om lukt i omgivningen anmälts till företaget. I två fall kan lukten ha varit orsakad av avvattnat slam som lastats för transport till kompostanläggningen. Orsaken kan ha varit de omrörarhaverier som uppstod under året med enkammardrift och därmed kortare uppehållstid med lukt som resultat. Efter det att bland annat slamlagrets storlek minimerats för att minska luktemissionerna har inga ytterligare klagomål rapporterats. I andra fall var Gryaabs processer eller anläggningar inte orsaken till lukten. * Buller från anläggningarna skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 db(a) dagtid (kl ) - 45 db(a) kvällstid (kl ) - 40 db(a) övrig tid Inga klagomål eller andra anmärkningar över ljudnivåerna från Gryaabs anläggningar har kommit till bolagets kännedom under året. I konsekvens av detta har kontrollmätningar av ljudnivåerna inte ansetts nödvändiga. * Bolaget skall verka för att en annan avsättning av slammet kommer till stånd än deponering vid Syrhåla. Resultatet av detta arbete skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Under året har inget slam deponerats i bergrummen. Allt slam har använts för markarbeten eller tillverkning av kompost. * Utsläppen av kväveoxider från förbränningen av rötgasen får som riktvärde vid besiktning ej överskrida 0,10 g NO x /MJ. Om värdet överskrids vid besiktningens början, får besiktningen ej avslutas förrän utrustningen injusteras så att värdet kan klaras. Vid årets besiktning av förbränningsutrustningen har inga avvikelser noterats. Syrhåla Enl. Koncessionsnämndens beslut, 1989 Nr 161/89 * Gas som uppkommer i bergrummet skall samlas upp och förbrännas I likhet med tidigare åren har all gas antigen förbränts i en gaspanna som lokaluppvärmning eller via en fackla. * Lakvatten från bergrummet skall återledas till Ryaverket. Inget vatten har pumpats upp från bergrummet under året. Kompostanläggning Tillståndet för komposteringsverksamheten vid Rödjan, Arendal övergick genom beslut av Miljöförvaltningen , Dnr 2412/02, till Ragn-Sells Agro AB. Ragn-Sells upprättar miljörapport för sin verksamhet. Enl. Koncessionsnämndens beslut, 1983 Nr 109/83 * Såsom villkor för tillståndet skall tills vidare gälla dels att verksamhet som kan förorsaka lukt i omgivningen bedrivs med särskilt hänsynstagande till vindriktning och andra meteorologiska omständigheter, dels att verksamheten utövas så att lukt i omgivningen över huvud taget undviks i största möjliga utsträckning. I tillämpliga delar skall dessutom såsom villkor gälla vad naturvårdsverket föreskrivit i 1977 års dispensbeslut. Vid meningsskiljaktighet mellan bolaget och länsstyrelsen vid tillämpningen av sådana villkor skall tvistig fråga hänskjutas till koncessionsnämnden. Inga klagomål eller andra signaler om att problem med lukt från kompostanläggningens processer har uppstått i omgivningen har kommit till företagets kännedom under Gryaabs tillståndsperiod.

38 Sida 34 VD:s Kommentarer Miljööverdomstolen har nu äntligen fattat beslut om Gryaab slutliga villkor och ändrar Miljödomstolens tidigare fastställda dom från Den mest betydelsefulla ändringen är att det totala fosforutsläppet från och med 2005 inte får överstiga 0,4 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde. Från och med 2007 gäller 0,3 mg/l som gränsvärde och årsmedelvärde. Beslutet kommer att få en avgörande betydelse för bolagets verksamhet och kostnader under lång tid framöver. Det sistnämnda villkoret innebär att Gryaab nu måste investera flera hundra miljoner kr i nya reningsanläggningar. Vi har nu ett omfattande arbete framför oss för att besluta vilket utbyggnadsalternativ som skall väljas för att klara de nya skärpta villkoren. Nederbörden under 2002 uppgick till 762 mm vilket är något lägre än normalnederbörd och tillrinningen till 116 miljoner m 3 vilket är marginellt högre än 2001 (115 miljoner m 3 ). Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det behandlade vattnet var 6,4, 0,36 respektive 11,9 mg/l vilket innebär att gällande villkor (Koncessionsnämnden för miljöskydd 1994 och 1996) klarades med god marginal. Bräddningen uppgick till 8,2 (1,7) % och den skedde huvudsakligen under början av året då det förekom mycket stora inkommande flöden. Genomsnittshalterna i det samlade utgående vattnet blev 7,8, 0,49 respektive 11,9 mg/l. Figur 4, Totala utsläppet (beräknad) , mg/l Totalkväve BOD7 Totalfosfor Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera produktcertifierade partier. Under året har undersökningar visat, att den tidigare noterade tendensen till ökande halter av koppar och zink i slammet, kan förklaras av felanalyser av anlitat laboratorium. Eftersom LRF för närvarande rekommenderar sina medlemmar att inte ta emot avloppsslam har det "lokala samrådet" varit vilande. Slammet har ändock kunnat komma till nyttig användning. Efterfrågan på anläggningsjord har varit god under året och allt slam/biomull har kunnat avsättas till olika former av markbyggnad. Något slam har inte lagrats i bergrummen vid Syrhåla. Gryaab har under året arbetat med att uppfylla säkerhetskraven enligt Seveso II-direktivet för anläggningen vid Syrhåla. Ett säkerhetsledningssystem har därvid utarbetats för att förebygga och begränsa följderna av eventuella allvarliga kemikalieolyckor. Under året har också Gryaabs bergrum (bergrum 1 och 2) tekniskt skilts av från de två bergrum som överlåtits till Göteborgs Hamn. Gryaab har under en längre tid arbetat för att säkra marktillgången för att kunna bygga ut anläggningen när reningskraven i framtiden skärps. Under 2002 förvärvades knappt 1 ha närbelägen industrimark av Statoil, del av fastigheten Färjestaden 20:1. Genomförda undersökningar visar att delar av fastigheten är förorenad med petroleumkolväten och att saneringskostnaden uppgår till storleksordningen 3 Mkr. I avtalet mellan Gryaab och Statoil har ansvaret och kostnader för en framtida sanering reglerats. Under året har tester utförts med två olika metoder för bräddvattenrening. Båda metoderna har visat sig fungera tillfredställande och företaget arbetar nu vidare för att bestämma vilken teknik som skall väljas för den anläggning som bolaget åtagit sig att bygga.

39 Sida 35 Gryaab har under 2002 tagit i drift ett nytt processtyrsystem. Arbetet har genomförts i 14 olika deletapper. Vid bytet av processtyrsystem har stora delar av elsystemet (svagström) i anläggningen bytts ut. Samtidigt har den nya anläggningen dokumenterats i det anläggningsinformationssystem (AIS) som parallellt har införts. I början av året fattade styrelsen beslut om att en ny struktur skall gälla för Gryaabs mål och att nya mål skall gälla från och med Dessutom har styrelsen antagit förslaget till ny grafisk manual och logotyp. Arbetet med en framtida anslutning av Lerums kommun fortgår planenligt. Förstudie- och utredningsfasen har avslutats och en tillståndsansökan skickades in till Miljödomstolen under slutet av året. Projektet kommer att prövas i enlighet med Miljöbalken och denna process beräknas att pågå under minst ett år. Tunneln planeras att projekteras under 2003/2004 och ett bygge kan påbörjas tidigast under 2004 under förutsättning att miljötillstånd erhålls. En eventuell tunnel bedöms kunna vara färdig tidigast under Översiktliga kostnadsberäkningar visar att kostnaden för att bygga tunneln uppgår till storleksordningen 175 Mkr (kostnadsläge 2001). Ansvarsfördelningen mellan Gryaab och Lerums kommun regleras ett intentionsavtal från Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Linköpings Universitet. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna på Gryaab. Gryaab roll är att tillhandahålla och driva en försöksanläggning som byggts under året. Gryaab har också ingått ett treårigt intentionsavtal (0,5 Mkr per år) kring samarbete med Chalmers Tekniska Högskola institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Det finns några problemområden som behöver utvecklas vidare t ex nedsatt nitrifikation i biobäddarna och utsläpp av suspenderat material som ett resultat av nedsatt avskiljningsförmåga hos det aktiva slammet i reningsprocessen. Slammets sedimenteringsegenskaper är en nyckelfråga för Gryaabs reningsresultat och möjligheter att uppfylla fastställda miljökrav. Stig Hård Verkställande direktör Datum

40 Sida 36

41 Sida 37 Bilagor Bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Ryaverket 42 Syrhåla 54 Kompostering 58 Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten 61 Bilaga 4, Bräddningsuppgifter 67 Bilaga 5, Slamanalyser 68 Bilaga 6, Analysmetoder 70 Bilaga 7, Slamdisponering 71 Bilaga 8, Kemikalier och avfall 72 Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft 74 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar 76 Bilaga 11, Priority Pollutants analyser 80 Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla 82 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Syrhåla och Komposteringsanläggningen och Syrhåla 83 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalité m.m Reningsgrad %, , totalfosfor och totalkväve 84 Bilaga 15, Emissionsdeklarationer, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla 86 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket,

42 Sida 38

43 Sida 39 Bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m. Sammanställning, anslutna industrier m.m. Tabell 10, Fördelningstabell avseende 2001 m3/år ton/år kg/år Bransch Flöde susp COD BOD7 Tot.ext. N-tot P-tot Opol.kv Deponier 3 st % av Rya Livsmedelsindustri 5 st % av Rya Kemisk industri 2 st % av Rya Bilindustri 4 st % av Rya Textiltvättar 1 st % av Rya Ytbehandlings ind. 4 st % av Rya 0.03 Rya inkommande m3/år kg/år Bransch Flöde Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Deponier 3 st % av Rya Livsmedelsindustri 5 st % av Rya 0.72 Kemisk industri 2 st % av Rya Bilindustri 4 st % av Rya Textiltvättar 1 st % av Rya Ytbehandlings ind. 4 st % av Rya Rya inkommande

44 Sida 40 Sammanställning, anslutna industrier och avfallsupplag med kontrollprogram del 1 Tabell 11a, 2001 Organiska föroreningar, ton/år kg/år Antal Företag Flöde m3/år susp COD BOD7 tot.extr. N-tot P-tot opol kv analyser Ale kommun, Sörmossen Arla Mejeri Berendsen Textil Service AB Bodycote Ytbehandling AB Gamlest Eastman Chemical Sweden AB Eka Chemicals AB Estrella Fix AB Götaverken Cityvarvet AB Göteborgs Hamn AB, Skarvikshamnen Haglund Färgindustri Victor Hasselblad AB Nordbakels Pripps Bryggerier AB Pollux Ytbehandlings AB Kretsloppsnämnden, Brudarmossen Mölndals sjukhus Renova, Kompost Marieholm 1) Renova, Tagene Rodhe Tankrengöring AB SAAB Automobile AB Sahlgrenska sjukhuset SKF 2) 26.0 Beräknat Skrotfrag AB Staffans Bilder Triumfglass Volvo Lastvagnar AB, Lundby Volvo Lastvagnar AB, Tuve Volvo Personvagnar AB, Torslanda VOPAK (tanktvätt) Västsvenskt Tidningstryckeri AB Östra sjukhuset Summa industrier % av Rya inkommande o recirk Rya inkommande o recirk ) Beräknat flöde 2) Uppgift om flöde saknas Miljörapport 2001

45 Sida 41 Sammanställning, anslutna industrier och avfallsupplag med kontrollprogram del 2 Tabell 11b, 2001 Företag Flöde m3/år Metaller, kg/år Antal Ale kommun, Sörmossen Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn analyser Arla Mejeri Berendsen Textil Service AB Bodycote Ytbehandling AB Gamlest Eastman Chemical Sweden AB Eka Chemicals AB Estrella Fix AB Götaverken Cityvarvet AB Göteborgs Hamn AB, Skarvikshamnen Haglund Färgindustri Victor Hasselblad AB Nordbakels Pripps Bryggerier AB Pollux Ytbehandlings AB Kretsloppsnämnden, Brudarmossen Mölndals sjukhus Renova, Kompost Marieholm 1) Renova, Tagene Rodhe Tankrengöring AB SAAB Automobile AB Sahlgrenska sjukhuset SKF 2) Skrotfrag AB 4550 Beräknat Staffans Bilder Triumfglass Volvo Lastvagnar AB, Lundby Volvo Lastvagnar AB, Tuve Volvo Personvagnar AB, Torslanda VOPAK (tanktvätt) Västsvenskt Tidningstryckeri AB Östra sjukhuset Summa industrier % av Rya inkommande o recirk Rya inkommande o recirk ) Beräknat flöde 2) Uppgift om flöde saknas Miljörapport 2001

46 Sida 42 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Ryaverket, tillstånd Utdrag från: KONCESSIONSNÄMNDEN BESLUT Nr 186/96 FÖR MILJÖSKYDD Dnr Stockholm SÖKANDE Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Karl IX:s väg GÖTEBORG SAKEN Ansökan om tillstånd till utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (branschkod 92.01) i Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län; nu fråga om förlängning av prövotid KONCESSIONSNÄMNDENSBESLUT Med ändring av vad som angivits i Koncessionsnämndens beslut , nr 157/94 beträffande prövotiden, förordnar Koncessionsnämnden att Gryaab senast den 1 maj 2000 till Koncessionsnämnden skall redovisa erfarenheterna av genomförda åtgärder och uppnådda reningsresultat samt lämna förslag till slutliga villkor. Resultatet av åtgärderna för att begränsa ovidkommande vatten och oönskade ämnen i avloppsvattnet skall också vid samma tidpunkt redovisas till Koncessionsnämnden. Koncessionsnämnden ändrar också villkorspunkten 2 i beslut nr 157/94 till följande lydelse. 2. Utbyggnaden skall vara avslutad före den 1 april 1999 Utdrag från: KONCESSIONSNÄMNDEN BESLUT Nr 157/94 FÖR MILJÖSKYDD Dnr Avdelning 5 Stockholm Aktbil 19 SÖKANDE Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Ombud: Advokat Kai Ditmer, Advokatfirman Wistrand HB, Lilla Bommen 1, GÖTEBORG SAKEN Ansökan om tillstånd till utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (branschkod 92.01) i Göteborgs kommun. Göteborgs och Bohuslän KONCESSIONSNÄMNDENS BESLUT Koncessionsnämnden lämnar Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) att från Ryaverket genom utloppsledning vid Rya Nabbe släppa ut avloppsvatten från Göteborg m fl kommuner efter det att avloppsvattnet undergått rening. Koncessionsnämnden skjuter enligt 21 miljöskyddslagen upp avgörandet av vilka slutliga villkor som skall gälla för det samlade avloppsutsläppet, vilket även inkluderar bräddat vatten. Gryaab skall senast den 1 maj 2000 till Koncessionsnämnden redovisa erfarenheterna av genomförda åtgärder och uppnådda reningsresultat samt lämna förslag till slutliga villkor. Resultatet av åtgärderna för att begränsa ovidkommande vatten och oönskade ämnen i avloppsvattnet skall också vid samma tidpunkt redovisas till Koncessionsnämnden.

47 Sida 43 Tills Koncessionsnämnden beslutar annat gäller följande. Pl. Resthalterna av organiskt material och fosfor i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde* och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l BOD 7 och O,5 mg/l totalfosfor. Undantag från föreskriften kan meddelas genom D3 nedan. P2. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. P3. Resthalten av kväve i det behandlade avloppsvattnet får sedan utbyggnaden genomförts som riktvärde* och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l totalkväve. För tillståndet gäller följande slutliga villkor. 1. Om inte annat framgår av beslutet skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Utbyggnaden skall vara avslutad före den 1 april Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 4. Flöden upp till 8 m 3 /s skall behandlas fullständigt i reningsverket. 5. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen av verket skall bolaget vidta åtgärder för att minska utsläppen av luktande ämnen 6. Buller från anläggningarna skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 db(a) dagtid (kl ) - 45 db(a) kvällstid (kl ) - 40 db(a) övrig tid 7. Bolaget skall verka för att en annan avsättning av slammet kommer till stånd än deponering vid Syrhåla. Resultatet av detta arbete skall årligen redovisas till länsstyrelsen. 8. Gas som uppkommer i bergrummet skall samlas upp och förbrännas 9. Lakvatten från bergrummet skall återledas till Ryaverket. 10. Utsläppen av kväveoxider från förbränningen av rötgasen får som riktvärde* vid besiktning ej överskrida 0,10 g NO x /MJ. Om värdet överskrids vid besiktningens början, får besiktningen ej avslutas förrän utrustningen injusterars så att värdet kan klaras Koncessionsnämnden överlåter åt länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet att fastställa villkor i följande avseenden. Dl. Avslutande åtgärder, som behövs när deponeringsutrymmet i bergrum nr 2 i Syrhåla är fullt utnyttjat. D2. Åtgärder för att minska eventuella luktstöringar från slamhanteringen vid Ryaverket. D3. Vid ombyggnadsarbete som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift har länsstyrelsen rätt att medge att begränsningsvärdena i den provisoriska föreskriften Pl får överskridas. I samband därmed har länsstyrelsen också rätt att föreskriva att bolaget skall vidta de åtgärder som erfordras för att begränsa föroreningsutsläppet från anläggningen. Bolaget skall underrätta miljö- och hälsoskyddsnämnden om förhållanden som berörs i denna villkorspunkt. Detta beslut gäller omedelbart

48 Sida 44 GÄLLANDE TILLSTÅND Genom beslut (nr 79/93) lämnade Koncessionsnämnden Gryaab tillstånd enligt miljöskyddslagen att från Ryaverket genom utloppsledning vid Rya Nabbe släppa ut avloppsvatten från Göteborg m fl kommuner efter det att avloppsvattnet undergått rening. I beslutet sköt Koncessionsnämnden upp avgörandet av vilka slutliga villkor som skulle gälla för det samlade avloppsutsläppet. vilket även inkluderade bräddat vatten. Bolaget ålades att senast den 1 maj 1998 till Koncessionsnämnden redovisa erfarenheterna av genomförda åtgärder och uppnådda reningsresultat samt lämna förslag till slutliga villkor. Resultatet av åtgärderna för att begränsa ovidkommande vatten och oönskade ämnen i avloppsvattnet skulle också vid samma tidpunkt redovisas till Koncessionsnämnden. För tillståndet föreskrevs följande provisoriska föreskrifter. Pl. Resthalterna av organiskt material och fosfor i det behandlade avloppsvattnet far som riktvärde* och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l BOD7 och O,5 mg/l totalfosfor. P2. Reningsverket skall ständigt drivas sa att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. För tillståndet föreskrevs följande villkor. 1. Om inte annat framgår av beslutet skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet. 2. Den första utbyggnadsetappen skall vara avslutad före den l januari Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 4. Flöden upp till 8 m3/s skall behandlas fullständigt i reningsverket. 5. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen av verket skall bolaget vidta åtgärder för att minska utsläppen av luktande ämnen. 6. Buller från anläggningarna skall begränsas sa att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 db(a) dagtid (kl ) - 45 db(a) kvällstid (kl ) - 40 db(a) övrig tid 7. Bolaget skall verka för att en annan avsättning av slammet kommer till stånd än deponering vid Syrhåla. Resultatet av detta arbete skall årligen redovisas till länsstyrelsen. 8. Gas som uppkommer i bergrummet skall samlas upp och förbrännas. 9. Lakvatten från bergrummet skall återledas till Ryaverket. 10. Utsläppen av kväveoxider från förbränningen av rötgasen får som riktvärde* vid besiktning ej överskrida 0,10 g NOx/MJ. Om värdet överskrids vid besiktningens början, får besiktningen ej avslutas förrän utrustningen injusterats så att värdet kan klaras. Koncessionsnämnden överlät åt länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet att fastställa villkor Dl. om de avslutande åtgärder, som behövs när deponeringsutrymmet i bergrum nr 2 i Syrhåla är fullt utnyttjat D2. om åtgärder för att minska eventuella luktstörningar från slamhanteringen vid Ryaverket D3. om åtgärder för att minska effekten av utbyggnaden på växt och djurliv i Rya skog. ANSÖKAN *Med riktvärde menas ett värde som. om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas.

49 Sida 45 Gryaab ansöker om tillstånd att från Ryaverket genom utloppsledning vid Rya Nabbe få släppa ut avloppsvatten från Göteborg m fl kommuner efter det att avloppsvattnet genomgått rening. Ansökan innebär en annan teknisk lösning för utbyggnaden av reningsverket än vad som förutsattes i beslut nr 79/93. Bolaget föreslår att det för det ansökta tillståndet lämnas samma föreskrifter och villkor som i tillståndet enligt beslut nr 79/93, med följande ändringar. - Redovisningstiden fastställs till den 1 maj Den provisoriska föreskriften Pl kompletteras med en delegation enligt följande. Vid ombyggnadsarbete som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift äger länsstyrelsen medge att utsläppsvillkor får överskridas. I samband därmed äger länsstyrelsen föreskriva skyldighet för bolaget att vidtaga de motåtgärder som erfordras för att begränsa föroreningsutsläppet från anläggningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skall underrättas av bolaget om förhållanden m m som berörs i denna villkorspunkt. *Med riktvärde menas ett värde som. om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. - En ny provisorisk föreskrift med följande lydelse fastställs. Resthalten av kväve i det behandlade avloppsvattnet får sedan utbyggnaden genomförts som riktvärde och årsmedelvärde inte överskrida 15 mg/l. - Villkorspunkten 1 berörs i den meningen att bolagets talan är ändrad. - Uppgiften om att utbyggnaden kommer att vara klar O1 ingår i bolagets ansökan och regleras genom villkorspunkten 1. Villkorspunkten 2 är därmed inte nödvändig. Utbyggnaden kommer nu inte heller att ske i etapper. Skulle Koncessionsnämnden anse att en färdigställandetidpunkt bör fastställas, så bör det i villkor 2 anges att skall vara klar senast under det första kvartalet Delegationen D3 kan utgå eftersom utbyggnaden enligt detta förslag inte inkräktar på Rya skog. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Bolagets ansökan kom in till Koncessionsnämnden den 3 mars Den kungjordes i Göteborgs-Posten och Arbetet Nyheterna den 29 april Yttranden kar kommit in från Statens naturvårdsverk. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg. Stadskansliet i Göteborgs stad har efter samråd med stadsbyggnadskontoret och va-verket avstått från att avge yttrande. Bolaget har skriftligen bemött yttrandena. Koncessionsnämnden har genom ett delbeslut nr 115/94, Lämnat bolaget medgivande enligt 21 a miljöskyddslagen att påbörja erforderliga byggnads- och anläggningsarbeten i luftningsbassängsdelen och biobäddsdelen. Parterna har givits tillfälle att slutföra sin talan. Ärendet har avgjorts efter föredragning av handlingarna. SÖKANDENS TALAN Avloppsvattenreningen vid Ryaverket omfattar mekanisk rening med galler och försedimentering, biologisk behandling med aktivt slam samt kemisk rening genom fällning med järnsulfat. Avloppsvattnet från Gryaabs upptagningsområde rinner i ledningar och sedan i tunnlar med självfall och når fram till Ryaverket ca 20 m under markytan. Avloppsvattnet passerar först fyra maskinrensade galler och pumpas därefter upp till marknivå. Medeltillrinningen ligger under 4 m3/s och tillrinningen ligger under 99 % av tiden under 8.5 m3/s. Efter uppumpningen rinner vattnet till första behandlingssteget. som görs av försedimentering i 12 försedimenteringsbassänger. Efter försedimentering rinner vattnet vidare till den biologisk-kemiska behandlingen, där vattnet luftas tillsammans med aktivt slam i 31 st luftningsbassänger. Till det inkommande eller försedimenterade vattnet tillsätts järnsulfat. Avloppsvattnets fosforinnehåll fälls därvid ut.

50 Sida 46 Blandningen an avloppsvatten och slam rinner vidare till eftersedimenteringen. Bolaget har 24 st eftersedimenteringsbassänger. I eftersedimenteringsbassängerna avskiljs det aktiva slammet från det renade vattnet. Det renade vattnet leds via utloppstunnel ut i älvmynningen. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas tillbaka till luftningsbassängens inloppsdel. Det aktiva slammet växer naturligen till och denna del leds till inloppskanalen för inkommande avloppsvatten för att sedan avskiljas i försedimenteringsbassängerna. Detta slam och det övriga slam som avskiljs pumpas till slambehandlingen. Det förslag till utbyggnad av Ryaverket som utgjorde grunden för 1993 års beslut syftade till att öka verkets totala kapacitet (minska bräddningen) samt att utöka kvävereduktionen. Utbyggnasförlaget innebär att utgående avloppsvatten skulle nitrifieras i en biobädd och sedan recirkuleras till inloppet av befintliga luftningsbassänger. En nackdel med metoden är att den belasta sedimenteringsbassängerna som därför måste ges större yta. Bolaget föreslog att man för att begränsa behovet av intrång i Rya skog skulle försöka bygga sedimenteringsbassängerna i två våningar. De erfarenheter som vunnits av försöksvis ombyggda sedimenteringsbassänger visar att den avskiljning som erhålls med tvåvånings sedimenteringsbassänger är sämre än den som erhålls i befintliga envåningsbassänger. Det är bolagets bedömning att orsaken till det sämre resultatet sammanhänger med pumpningen upp till den övre nivån i tvåvåningsbassängerna Vid pumpningen slås de biologiska flockarna sönder och de fragmenterade flockarna har sämre sedimenteringsegenskaper än icke pumpade, intakta flockar. Byggnadsnämden i Göteborg har vid sitt arbete med att utarbeta en detaljplan för reningsverksområdet hemställt hos kommunstyrelsen att starta utredningar för att klarlägga om inte Ryaverkets utbyggnad kunde ske utan intrång i Rya skog. Det pågående planarbetet har därmed blivit fördröjt. Mot bakgrund av de tekniska svårigheterna att utnyttja tvåvånings sedimenteringsbassänger, samt det fördröjda planarbetet, har bolaget genomfört nytt utredningsarbete och då kommit fram till följande förslag. Avloppsvattnet pumpas redan efter försedimenteringen upp till en ca 5 m högre nivå. Hela Luftningsbassängsblocket höjs alltså genom att väggarna gjuts på. Djupet som idag är 3 m i den gamla delen och 6 m i den nya delen skulle då ökas till 8 respektive 11 m. Genom den stora volymökningen kan biobädden rymmas inom det förhöjda luftningsbassängblocket. Förslaget innebär också att de befintliga bägge blocken av sedimenteringsbassänger byggs om till tvåvåningsbassänger. Genom att vattnet redan befinner sig på förhöjd nivå kan vattnet rinna med självfall och någon risk för sönderslagning av flockarna bör inte föreligga. Vid utbyggnad enligt detta förslag kommer Rya skog inte att tas i anspråk. Utbyggnaden blir komplicerad eftersom både eftersedimenteringsbassänger och den biologiska delen av verksamheten vid verket partiellt måste vara ur drift under långa perioder under byggnadsskedet. Projektet är mer omfattande än som utgjorde grund för 1993 års beslut och anläggningen kommer inte att vara full ombyggd förrän Detta innebär att kvävereduktion påbörjas drygt ett år senare än enligt 1993 års beslut. Å andra sidan skall denna tidsförskjutning vägas mot att det nu lämnade förslaget innebär en väsentligen mer omfattande kvävereduktion av det samlade avloppsvattnet. I det tidigare förslaget var tanken en etappvis utbyggnad. Det kan därför sägas att sett över tiden blir miljöbelastningen med avseende på kväve till recipienten mindre i detta förslag. Därutöver sker den påverkan att byggnadskropparna - bassängblocken - blir högre än vad som tidigare varit fallet. Denna olägenhet torde vara av underordnad eller ringa betydelse. Utbyggnaden har startat i början av 1994 med norra blockets sedimenteringsbassänger. I första skedet tas fyra bassänger ur drift därefter ytterligare fyra och slutligen tas hela norra blocket ur drift. Därefter påbörjas ombyggnaden av luftningsbassängsblocket liksom av kanaler. I mitten av 1995 beräknas hela norra sedimenteringsbassängsblocket vara utbyggt liksom en del av pumpstationen och en del av luftningsbassängsblocket. Verket ställs då om så att de ombyggda bassängerna som ligger på den högre nivån tas i drift och de icke ombyggda bassängerna som ligger på den ursprungliga nivån tas i drift.

51 Sida 47 Vad som gäller sedimenteringsbassängerna utgör detta ingen förändring i förhållande till tidigare planer. I det tidigare utbyggnadsförslaget berördes inte luftningsbassängerna. Bolagets bedömning är att en god rening likväl kommer att kunna upprätthållas. I övrigt hänvisas till den miljökonsekvensbeskrivning som legat som underlag till 1993 års beslut. Byggtiden, inklusive projektering som sker parallellt med byggandet, är beräknad till ca 34 månader. Investeringen för den nu planerade utbyggnaden är i nivån 250 Mkr att jämföras med förslaget enligt 1993 års beslut som kostnadsberäknades till c. 115 Mkr. YTTRANDEN Statens naturvårdsverk Naturvårdsverket delar bolagets bedömning att det nya förslaget har jämfört med det gamla överväger nackdelarna. De ökade utsläppen från den befintliga anläggningen under vissa skeden av utbyggnaden bör kunna godtas. Senareläggningen av en begränsad utökad kväverening kompenseras av att en mer omfattande kväverening tidigareläggs. Den föreslagna ändringen påkallas enligt verket av omständigheter som inte förutsågs vid 1993 års prövning. Statens naturvårdsverk tillstyrker Gryaabs ansökan om ändring av villkor i tillstånd att från Ryaverket genom utom utloppsledning vid Rya Nabbe få släppa ut avloppsvatten från Göteborg m fl kommuner efter det att avloppsvattnet undergått rening. Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att bolagets förslag till ändrad utformning av verket innebär väsentligt förbättrade möjligheter att uppnå tillfredsställande reningsresultat med utrymmessnål teknik. Länsstyrelsen bedömer vidare att de ambitionsnivåer som redovisades i Koncessionsnämndens beslut från år 1993 avseende kväve kan uppnås. Även kravnivåerna i EG-direktivet beträffande avloppsvattenbehandling från tätorter (bl a att reningsverk pe i känsliga kustområden skall uppnå 70 % reduktion av kväve eller ca 10 mg/l i behandlat avloppsvatten) bör kunna uppnås på sikt. Länsstyrelsen tillstyrker ansökan även vad gäller tillförsel av kolkälla för fullständig denitrifikation under vissa omständigheter. Vid införande och ändring av kolkälla bör dock en anmälan ske till länsstyrelsen. Idrifttagande av utbyggd anläggning och redovisning av resultat från försöksdriften kan senareläggs enligt bolagets förslag. Yrkandet om en möjlighet för tillsynsmyndigheten att medge överskridande av utsläppsvillkoren under vissa omständigheter är rimligt med hänsyn till ombyggnadens omfattning. Länsstyrelsen har inga erinringar mot bolagets förslag till provisoriska föreskrifter beträffande resthalt av kväve i behandlat avloppsvatten under prövtiden. Länsstyrelsen anser vidare att övriga villkor, uppskjutna frågor enligt 21 miljöskyddslagen, redovisade ambitionsnivåer beträffande utsläppskrav i gällande beslut m m. som inte berörts i yttrandet skall gälla även fortsättningsvis för verksamheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljönämden tillstyrker Gryaabs ansökan om ändring av anläggningarnas utförande vid Ryaverket, dock med undantag att utsläppsvärderna under punkt P1 i Koncessionsnämndens beslut (15 mg/l BOD 7 och 0,5 mg/l P tot ) bör kvarstår som målsättningsvärden vid byggnationen. KONCESSIONSNÄMNDENS ÖVERVÄGANDEN I Koncessionsnämndens överväganden i beslutet om igångsättningmedgivande för utbyggnaden enligt den nu aktuella utformningen, konstaterade nämnden att bolagets ansökan innebar förbättrade förhållanden jämfört med tillståndet enligt 1993 års beslut dels genom att Rya skog inte behöver tas i anspråk, dels genom att den slutliga kvävereduktionen har förutsättningar att blir långtgående. Nackdelarna jämfört med tidigare planer är att kvävereduktionen fördröjs och att störningarna under byggnadstiden på grund av ökade utsläpp förväntas bli större.

52 Sida 48 Sammantaget finner Koncessionsnämnden i likhet med remissmyndigheterna att bolaget bör medges tillstånd till utsläppet av avloppsvatten med det ansökta reningsförfarandet. För det nya tillståndet, som alltså ersätter 1993 års tillstånd, bör så som bolaget föreslaget och remissmyndigheterna i huvudsak godtagit gälla villkor och föreskrifter av samma lydelse som i 1993 års beslut, med de ändringar bolaget föreslagit. Länsstyrelsen har påpekat att bolaget bör anmäla införande och ändring av kolkälla för denitrifikation till tillsynsmyndigheten. Koncessionsnämnden förutsätter att formerna för sådan anmälan regleras inom tillsynsarbetet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkt att utsläppsvärderna under punkten P1 bör kvarstå som målsättningsvärden under byggnationen är enligt Koncessionsnämndens mening tillgodosedd genom de förutsättningar som gäller för att avsteg från begränsningsvärderna skall kunna godtas (se D3 under KONCESSIONSNÄMNDENS BESLUT ovan), Med hänsyn till omständigheterna bör beslutet gälla omedelbart.

53 Sida 49 Kontrollprogram, Ryaverket Länsstyrelsen, Göteborgs och Bohus län, beslut (diarienr ) 1. Allmänna uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter Platsnamn Ryaverket Huvudman Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag, Gryaab Utdelningsadress Gryaab Karl IX:s väg Göteborg Besöksadress Ryaverket Karl IX:s väg Göteborg Telefonnummer Kontaktperson Peter Robinson, lab.chef tel Kommun Göteborg Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1.2 Kontrollprogrammets giltighet Kontrollprogrammet har fastställts av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus Län och träder i kraft Revidering av kontrollprogrammet 2. Verksamhetsbeskrivning Allmänna uppgifter Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag -Gryaab- svarar för avloppsvattenreningen i Göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Gryaab äger förutom Ryaverket, ca 19 km tryckledningar plus ca 90 km tunnlar som samlar upp avloppsvattnet inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät sina pumpstationer och bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarkommunerna är det enbart Lerum som inte är anslutet till Gryaabs tunnelsystem.

54 Sida 50 Dimensioneringsdata Ryaverket är dimensionerat för personekvivalenter (pe) Dimensionerande flöde Dimensionerande belastning Q dim 3,8 m3/s 2Q dim 6,0 m3/s 4Q dim 9,0 m3/s 200 mg/l BOD7 6 mg/1 P Reningsprocess Flöden upp till 6 m3/s undergår fullständig behandling i reningsverket flöden upp till 9 m3/s skall undergå försedimentering dvs bräddning av försedimenterat vatten kan ske vid flöden överstigande 6 m3/s, vid flöden överstigande 9 m3/s kan bräddning ske av obehandlat avloppsvatten. Avloppsvattnet genomgår mekanisk, kemisk och biologisk rening på Ryaverket. Mekanisk: Maskinrensat galler, spaltvidd mm. Försedimentering, 12 bassänger med total volym på m3, en yta på 5800 m2 och en uppehållstid vid Q dim på 1h 40 min. Kemisk och biologisk: Luftning, 31 bassänger med en totalvolym på m3 och en uppehållstid på 2 h 52 min vid Q dim. Simultanfällning med järnsulfat i luftningsbassängerna. Eftersedimentering, 24 bassänger med totalvolym på m3, en yta på m2 och en uppehållstid på 2 h 15 min vid Q dim. Slambehandlinq: 4 st sedimenteringsförtjockare för primärslam och kemiskt/överskottslam. 2 st rötkammare på vardera m3 och en uppehållstid på 15 dygn. Mellan rötkamrarna och avvattning finns en slamsilo med volymen m3. Avvattning sker med 4 st silbandspressar med en kapacitet på vardera 30 m3/h slam vid Ryaverket och 2 st silbandspressar med vardera en kapacitet på 100 m3/h slam vid Syrhåla. Recipient Det renade avloppsvattnet leds ut vid Rya Nabbe, ca 900 m väster om Älvsborgsbron, via bergtunnel och ledningar. Gällande föreskrifter och beslut enligt miljöskyddslagen. Koncessionsnämnden beslut Avser rening av avloppsvatten på Ryaverket, 1-5 villkor. Koncessionsnämnden beslut avser tillverkning av kompostjord, 2 villkor. Koncessionsnämnden beslut Avser biogasanläggningen och bergrumdeponi, 1-7 villkor. Utsläppsvillkor: la Senast fr o m den l juli 1987 får resthalterna av löst organisk substans BOD7 ej överskrida 15 mg/1 såsom gränsvärde och medeltal för kalenderkvartal samt ej 15 mg/1 såsom riktvärde och medeltal för kalendermånad. lb Senast fr o m ar 1990 får resthalterna av totalfosfor ej överskrida 0,5 mg/ 1 såsom gränsvärde och medeltal för kalenderkvartal samt ej 0,5 mg/l såsom riktvärde och medeltal för kalendermånad.

55 Sida Anläggningskontroll 4.1 Löpande kontroll av utsläpp till vatten Avloppsvatten 1. Provtagnings- och mätpunkter Provtagning på inkommande och utgående avloppsvatten samt bräddat avloppsvatten ska ske med automatiska provtagare, flödesproportionellt. Provtagning på inkommande sker efter tillförsel av intern belastning. Vattnet vid provtagningspunkten skall vara helt omblandat och utan skiktningar. Tidsintervallen mellan uttagna delprov far inte överstiga tio minuter vid normalflöde. Provuppsamlingskärlen för avloppsvatten skall under hela provtagningsperioden förvaras i kylskåp eller hallas nedkylt på annat lämpligt sätt. Behandlat avloppsvattenflöde och bräddat avloppsvatten i reningsverket ska kontinuerligt mätas och registreras i enlighet med kontrollföreskrifterna i kungörelsen SNFS 1990:14 MS:32 med tillhörande ändringar. Fr o m l-0l ska bräddad mängd avloppsvatten från avloppsledningsnätet redovisas, med hjälp av mätning eller beräkning. 2. Provtagningsprogram Parametrar och minsta provtagningsfrekvens, avloppsvatten. Parameter Ink avl Utg avl Brädd avl CODcr 1 vp/v 1 vp/v fvp BOD7 P-tot N-tot NH4-N Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni Polära, opolära 1 sp/v 1 sp/v kolväten AOX 1 vp/mån 1 vp/mån vp = veckoprov fvp = flerveckoprov sp = stickprov Provberedning Veckoprov skall beredas genom att sju dygnsprov tagna i en följd under respektive vecka blandas flödesproportionellt. Varje dygn uttas, efter noggrann omblandning, delprov för djupfrysning och senare beredning till flödesproportionella veckoprov. Stickprov för analys av polära och opolära kolväten skall tas ut alternerande veckodagar. Om bräddning förekommit uttas prover efter avslutat provtagningstillfälle för motsvarande beredning av flerveckoprov. Vid transport av vattenprover till utomstående analyslaboratorier skall proverna förvaras på sådant sätt att de kan hållas nedkylda under transporten. Analys skall utföras på osedimenterade och ofiltrerade prov, om ej annat anges.

56 Sida 52 Parametrar och minsta provtagningsfrekvens avvattnat slam. kalkat slam och kompost. ph 1 samlingsprov/mån Torrsubstans(TS) % Glödgningsförlust % av TS Kväve NH4-N N-tot Fosfor mg/kg TS Kalkverkan(Ca0) mg/kg TS Bly mg/kg TS Kadmium mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS Nickel mg/kg TS Zink mg/kg TS Nonylfenol * mg/kg TS 1 samlingsprov/mån PCB * mg/kg TS PAH * mg/kg TS Toluen * mg/kg TS * Avser endast avvattnat slam. Se SNV rapport 3829 ang analysomfattning. Provberedning Prov tas ut varje dag som avvattningsutrustningen är i drift respektive produktion av kompost och kalkat slam sker. Varje manad bereds ett samlingsprov av de uttagna delproven. Slamproven förvaras frysta. Analys utförs på minst 1 prov varje månad, då respektive slamprodukt tillverkas. 3. Analysering Analyserna ska utföras av ackrediterat laboratorium och provtagningspersonalen ska ha föreskriven kompetens (CNF5 1990:11 MS:29). Analyserna skall utföras enligt svensk standard eller motsvarande och analysmetodens SIS-nummer eller motsvarande skall framgå av analysprotokoll för varje parameter. 4. Kemikaliehantering Använda mängder registreras och redovisas årligen. Viktiga förändringar i kemikaliehanteringen, exempelvis byte av fällningskemikalie, nya produkter som används i stora mängder, kraftigt minskade tillsatser, bör redovisas i miljörapporten. Sådana förändringar kan också vara tillstånds eller anmälningspliktiga. 4.2 Driftkontroll Skötsel- och driftsinstruktioner skall finnas på reningsverket, liksom journal el dyl. över driftsförhållandena på anläggningen. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden meddelas i god tid före åtgärderna påbörjas. 4.3 Periodisk besiktning Periodisk besiktning av anläggningen skall ske med början 1994 och därefter vart tredje år, för att granska egenkontrollens utförande och tekniska kvalitet, ge underlag för en bedömning av om anläggningen drivs och underhålls på ett tekniskt optimalt sätt samt om villkoren och kontrollprogrammet följs.

57 Sida 53 Besiktningen skall utföras av en opartisk och sakkunnig besiktningsman. Innan besiktningen genomförs skall anmälan ske till tillsynsmyndigheten om tidpunkten för besiktningen och besiktningens omfattning (se SNV allmänna råd 89:2 Anläggningskontroll). Tillsynsmyndigheten skall beredas tillfälle att närvara vid besiktningen. 5. Recipientkontroll Recipientkontroll utföres som en del av länets kustvattenkontroll, men kan utvidgas till att också omfatta andra undersökningar i recipienten. 6. Rapportering 6.1 Löpande rapportering Analysresultaten redovisas som medelvärden och max och minvärde för varje månad enligt kontrollprogrammet. Reduktionsgraden bör framgå av redovisningen. Dessutom redovisas flöde och ev bräddad mängd avloppsvatten, producerad slammängd, driftstörningar av betydelse mm för varje månad. BOD7 och totalfosfor redovisas dessutom som kvartalsmedelvärden. Resultaten insänds efter varje manad till länsstyrelsen och för kännedom till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtliga medlemskommuner i Gryaab ska verka för att utsläppen av oönskade ämnen, såsom metaller och miljöfarliga organiska föreningar mm, till avloppsnätet begränsas. Resultaten från undersökningar/inventeringar - på industrier, ledningsnät och Ryaverket - som syftar till att kartlägga avloppsvattnets sammansättning i det avseendet, ska årligen redovisas till tillsynsmyndigheten. 6.2 Rapportering av besiktningar, recipientundersökningar och extra undersökningar Rapportering av besiktningar och sådana undersökningar som har utförts utöver den löpande egenkontrollen rapporteras så snart utvärdering är klar eller enligt överenskommelse med länsstyrelsen. 6.3 Rapportering av haveri och driftstörningar Driftstörningar och haverier av betydelse från miljösynpunkt skall omgående anmälas till länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden per telefon. En muntlig anmälan skall följas av en skriftlig rapport. 6.4 Miljörapport De verksamheter som har tillstånd enligt miljöskyddslagen är enligt 38 denna lag skyldiga att varje år avge en miljörapport. Miljörapporten skall avse kalenderår och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast 31 mars året därpå. Miljörapporten skall utformas i enlighet med SNV allmänna råd 90:7 enligt miljöskyddslagen.

58 Sida 54 Syrhåla Tillstånd KONCESSIONSNÄMNDENS FÖR MILJÖSSKYDD Utdrag från: BESLUT Nr 161/89 Dnr /89 SAKEN Ansökan om tillstånd att vid Ryaverket i Göteborg uppföra en biogasanläggning m m. ANSÖKAN Gryaab har ansökt om tillstånd enligt miljöskyddslagen att - vid Ryaverket i Göteborg uppföra två rötkammare om vardera ca m3 och en slamsilo på m3. - bortleda det rötade slammet genom en ledning till Syrhåla - vid Syrhåla avvattna slammet och där deponera det i bergrum. Gryaab har vidare yrkat igångsättningsmedgivande för uppförande av biogasanläggningen samt verkställighetsförordnande beträffande nämndens beslut i tillståndsförfrågan. BESLUT Koncessionsnämnden lämnar Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) tillstånd enligt miljöskyddslagen att - vid Ryaverket uppföra och driva två rötkammare om vardera m3 och en slamsilo om m3 - leda bort det rötade slammet genom en ledning till Syrhåla - vid Syrhåla avvattna slammet och deponera det i bergrum nr 2. För tillståndet skall följande villkor gälla. 1. Om ej annat framgår av detta beslut skall verksamheten - inklusive åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar till omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Gryaab angett eller åtagit sig. 2. Rejektvattnet skall före utgången av år 1992 renas med en ca 90-procentig effekt (årsmedelvärde) med avseende på kväve, såvida inte Gryaab före utgången av år 1991 till koncessionsnämnden ger in en ansökan om reduktion av kväveutsläppen från hela reningsverket i överensstämmelse med vad som anges ovan (sid 12) under rubriken KONCESSIONSNÄMNDENS BEDÖMNING. 3. GRYRAB skall verka för att en annan avsättning av slammet kommer till stånd än deponering vid Syrhåla. Gryaab skall senast vid årsskiftet 1990/91 till länsstyrelsen för godkännande redovisa en plan för hur detta arbete skall bedrivas. Resultatet av arbetet skall sedan redovisas årligen till länsstyrelsen med början vid årsskiftet 1991/ Gas som uppkommer i bergrummet skall samlas upp och förbrännas. 5. Lakvatten från bergrummet skall återledas till Ryaverket. 6. Utsläppen av kväveoxider från förbränningen av rötgasen får som riktvärde vid besiktning ej överstiga 0,10 g NOx/MJ. Om värdet överskrids vid besiktningens början, får besiktningen ej avslutas förrän utrustningen injusterats så att värdet kan klaras. 7. Uppkommer meningsskiljaktighet mellan GRYRAB och länsstyrelsen vid tillämpningen av villkorspunkt 3 skall den tvistiga frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Koncessionsnämnden överlåter åt länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet att fastställa villkor med avseende på de avslutande åtgärder, som erfordras när deponeringsutrymmet i bergrum nr 2 i Syrhåla är fullt utnyttjat. Nämnden överlåter också åt länsstyrelsen att meddela villkor om åtgärder för att minska eventuella luktstörningar från slamhanteringen vid Ryaverket.

59 Sida 55 Kontrollprogram LÄNSSTYRELSEN, GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN Miljövårdsenheten BESLUT Diarienr Jan Olofsson Kontrollprogram för bergrumsslamdeponin vid Syrhåla, Göteborgs kommun. Koncessionsnämnden för miljöskydd har i beslut den 13 december 1989 lämnat tillstånd enligt miljöskyddslagen till deponering av slam i ett bergrum vid Syrhåla, Göteborgs kommun. Bergrummet har tidigare utnyttjats för råoljelagring som kontrollerades genom ett mätprogram fastställt av Länsstyrelsen den 25 april Efter samråd med Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Göteborg har Gryaab inkommit med ett förslag till kontrollprogram för verksamheten med slamdeponering. Gryaab har därefter underhand meddelat att förslagets provpunkt GV3 bör utgå med hänsyn till att punkten är otillgänglig. Länsstyrelsen förelägger med stöd av 39a och 43 9 miljöskyddslagen Gryaab att följa bifogade kontrollprogram daterat 12 december 1991 gällande bergrumsdeponin vid Syrhåla med hänsyn till följande tillägg och ändringar. 1. Provpunkt GV3 utgår. 2. Analysering av metaller avseende mätpunkt skall ske enligt vad som sägs under punkt I fråga om mätfrekvensen skall mätning ske avseende moment; och vid varje pumpningstillfälle. Om pumpning kommer att ske kontinuerligt skall flödet mätas med flödesmätare och provtagning ske minst 12 ggr/år , minst 4 ggr/år , minst 1 gg/år. 4. Av journal och rapportering skall även framgå mängden rejekt- och läckvatten. Detta beslut gäller med omedelbar verkan och upphäver samtidigt kontrollprogrammet fastställt den 25 april KONTROLLPROGRAM, SYRHÅLA 1. Anläggningsbeskrivning Anläggningen består av 4 st åtskiljda oinklädda bergrum, vardera uppdelade i två eller tre rum. Bergrummen har tidigare använts för lagring av råolja. Bergrummen har tömts på olja och fr o m har bergrum 2 (se bil 1) använts för slutdeponering av avvattnat rötat kommunalt avloppsslam från Gryaabs reningsanläggning Ryaverket. Bergrum 2 har en volym på m 3 och totalt har samtliga bergrummen en volym på m 3. Bergrum 2 består av två tunnlar 20 m breda med 30 m:s höjd, som är ca 500 m långa. De båda tunnlarna är förbundna med tvärgående tunnlar. Rötat slam transporteras till Syrhåla via en tryckledning från Ryaverket som ca 3,5 % torrsubstans (TS) och avvattnas till ca 30 % TS med hjälp av 2 st silbandspressar vardera med 60 m 3 /h kapacitet. Det avvattnade slammet pumpas med högtryck in i bergrummet. Ledningen mynnar i tunneltaket. Inläckande grundvatten utpumpas periodvis från de 4 rummena till en gemensam gravimetrisk oljeavskiljare och överförs tillsammans med allt vatten från avvattningsprocessen via en ledning till Gryaabs tunnelsystem för vidare transport till och behandling vid Ryaverket. I bergrummen utvecklad gas facklas periodvis vid Syrhåla. När petroleumgaserna i bergrummet förträngts skall gasen ledas till Ryaverket och förbrännas i verkets värmepannor.

60 Sida Analysobjekt Grundvatten Läckvatten före oljeavskiljare Läckvatten efter oljeavskiljare Processvatten före avledning till avloppsnätet 3. Analysparametrar 3.2. Grundvatten Provtagningspunkter är observationshålen GV1, GV6, OB3, OB8, OB11, samt OB13 (se bil. 1) Grundvattennivån fastställs genom inmätning av vattenståndet i 21 st observationshål (se bil. 1). I de hål där prov tas mäts nivån innan hålen töms Grundvattentransport i anslutning till borhålen iakttas genom att borrhålen GV1, GV6, OB3, OB8, OB11, samt OB13 (se bil. 1) töms helt på vatten och inmätning av vattenståndet 1 dygn efter tömningen GV1, GV6, samt OB3 analyseras avseende på totalt extraherbara ämnen (ORGK-TI), mineralolja (ORGK-OI), ammoniumkväve (NH4N-N), totalkväve (NTOT-N), konduktivitet (KOND) samt totaljärn (FE-T) Prov på grundvattnet tagna efter tömning av observationshålen OB8, OB11, samt OB13 analyseras avseende på totalt extraherbara ämnen (ORGK-TI), mineralolja (ORGK-OI) samt konduktivitet (KOND) Utpumpade läckvattenmängder mäts genom periodvis tömning till avvattningsanläggningens pumpgrop för rejekt vatten och mätning av uppfyllningsgrad. När utpumpning av läckvatten sker skall avvattnings-anläggningen ej vara i drift. Om pumpning kommer att ske kontinuerligt skall flödet mätas med flödesmätare och provtagning ske minst 12 ggr/år Som en del av anläggningens internkontroll analyseras blandprov på läckvattnet före oljaavskiljare med avseende på suspenderade substanser (STRM) och blandprov på läckvattnet efter oljeavskiljare med avseende på totalt extraherbara ämnen (ORGK-TI), mineralolja (ORGK-OI), ammoniumkväve (NH4N- N), totalkväve (NTOT-N), totaljärn (FE-T) samt tungmetaller (FE-T, MN-T, ZN-T, PB-T, CU-T, CR- T, NI-T, CO-T) Som en del av anläggningens internkontroll analyseras blandprov på rejekt vattnet före avledning till avloppssystemet med avseende på totalkväve (NTOT-N), totalfosfor (PTOT), Suspenderade substanser (STRM), kemisk syreförbrukning (CODCR) samt tungmetaller (FE-T, MN-T, ZN-T, PB-T, CU-T, CR- T, NI-T, CO-T) Producerad gasvolymen mäts genom periodvis avledning och mätning av tryckfall i bergrummet Kunskap om gasens sammansättning erhålls aktuellt genom periodvis internanalys. 4. Provtagningsfrekvens 4.1. punkt tom gång per kvartal punkt och vid varje pumpningstillfälle punkt minst 4 ggr/år punkt minst 1 gång/år

61 Sida Journalföring och rapportering 5.1. Redovisning till länsstyrelsen och till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen sker kvartalsvis samt genom Gryaabs årliga miljörapport. Följande journalföres och rapporteras i årsrapporten: - totalmängd deponerat slam - uppskattad outnyttjad lagringsvolym - mängd deponerat slam under kalenderåret - producerad gasvolym. - vid Syrhåla facklad gasvolym, till Ryaverket transporterad gasvolym samt en uppskattning av gasens kolväteinnehåll. - störningar vid anläggningen som kan ha en betydelse från miljösynpunkt - förbrukning av tillsatskemikalier - beräknad belastningen på Ryaverket av borttransporterad rejekt- och läckvatten. - mängden rejekt- och läckvatten 6. Laboratorier Analys av prov tagna enl. punkt samt enl. punkt skall ske vid ackrediterat laboratorium.

62 Sida 58 Kompostanläggning Tillstånd KONCESSIONSNÄMNDEN FÖR MILJÖSKYDD Utdrag från: BESLUT 1983 Nr 109/83 Dnr /79 SAKEN Ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord BESLUT Koncessionsnämnden lämnar Gryaab tillstånd tills vidare enligt miljöskyddslagen att inom befintligt område i Arendal tillverka kompostjord enligt den nu tillämpade strängkomposteringsmetoden. Verksamheten - inklusive åtgärder för att minska vatten och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig (se bl.a. ovan om verksamheten under månaderna juni, juli och augusti). Mindre ändring får dock vidtas efter samråd med länsstyrelsen under förutsättning att ändringen ej kan beräknas medföra ökad störning i omgivningen. Om länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring, äger bolaget underställa frågan koncessionsnämnden för avgörande. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden utreda möjligheterna att genom skäliga åtgärder ytterligare begränsa luktspridningen från verksamheten. Beträffande utredningens innehall hänvisas till vad ovan sagts. Resultatet av utredningen jämte förslag rörande den fortsatta komposteringsverksamheten skall ges in till koncessionsnämnden före utgången av år Vid meningsskiljaktigheter under utredningsarbetet skall tvistig fråga hänskjutas till koncessionsnämndens avgörande. Såsom villkor för tillståndet skall tills vidare gälla dels att verksamhet som kan förorsaka lukt i omgivningen bedrivs med särskilt hänsynstagande till vindriktning och andra meteorologiska omständigheter, dels att verksamheten utövas så att lukt i omgivningen över huvud taget undviks i största möjliga utsträckning. I tillämpliga delar skall dessutom såsom villkor gälla vad naturvårdsverket föreskrivit i 1977 års dispensbeslut. Vid meningsskiljaktighet mellan bolaget och länsstyrelsen vid tillämpningen av sådana villkor skall tvistig fråga hänskjutas till koncessionsnamnden. TIDIGARE PRÖVNING Genom beslut (nr 75/1977) lämnade naturvårdsverket Gryaab medgivande enligt 10 2 st miljöskyddslagen i fråga om uppförande av anläggning för kompostering av råslam på stadsägan m.fl. i stadsdelen Arendal inom Göteborgs kommun. Verksamheten fick bedrivas till utgången av år För medgivandet föreskrevs följande villkor: 1. Anläggningen skall - med de ändringar vartill nedan angivna villkor kan föranleda - utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet redovisat förslag. Anläggningen skall vara utformad så att tvångsvis luftning kan införas. Den närmare utformningen av anläggningen färdigställts - och före idrifttagandet - skall den besiktigas av länsstyrelsen. 2. Bolaget skall till naturvårdsverket redovisa vilka planer och beslut som föreligger beträffande slamhantering vid Ryaverket för tiden efter år Bolaget skall var 14:e dag fastställa kompostens vattenhalt, glödningsförlust och den producerade mängden CO2 per kg kompost och dag vid temperaturen 30 C. Representativa prover skall uttas efter den angivna 6-veckors vändning av komposten och efter det att komposten eftermognat i 3 månader. Resultaten härav samt allmänna drifterfarenheter från verksamheten skall till naturvårdsverket. 4. Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att störningar i form av lukt, dammspridning eller andra för omgivningen störande olägenheter ej uppkommer. Om luktproblem enligt länsstyrelsens bedömning uppkommer för omgivningen till följd av komposteringsprocessen eller eftermognadsprocessen skall verksamheten avbrytas och bolaget vidta sådana

63 Sida 59 åtgärder att luktproblemen undanröjs. Åtgärderna skall vidtas enligt en i förväg uppgjord plan. Förslag till sådan plan skall inges till länsstyrelsen för godkännande senast Bolaget skall till länsstyrelsen för godkännande inge förslag till beredskapsplan för hur slammet från Ryaverket skall kvittblivas, om det uppstår sådana luktstörningar vid komposteringsanläggningen att verksamheten där inte kan fortgå. Förslaget skall vara länsstyrelsen tillhanda senast Anläggningen skall dimensioneras dels så att det finns möjlighet att förlänga komposteringstiden, dels så att komposten kan eftermogna under minst 3 månader. Komposten skall vändas i erforderlig omfattning och ha sådan vattenhalt att optimala aeroba nedbrytningsbetingelser kan upprätthållas. 7. Samtliga upplagsplatser skall dräneras så att ytvattensamlingar inte kan bildas. Vid barklager, slamficka, transportvägar, ytor för blandningsutrustning samt yta, som utnyttjas för kopostering, skall täta upplagsytor anläggas med lutning mot uppsamlingsbrunnar. Ytorna skall vidare begränsas av tillräckligt höga och täta sargar för att förhindra utläckage av förorenat vatten. Inom området skall finns spolningsmöjligheter för rengöring av fordon och maskinell utrustning. 8. Inhängnad, brandberedskap och eventuell skyddsplantering skall anordnas i samråd med länsstyrelsen. 9. Inom anläggningen uppkommet förorenat vatten skall uppsamlas på ett kontrollerat sätt och överledas till Ryaverket för behandling. 10. Inom anläggningen får högst lagras 20 m3 avloppsslam. Lagringsutrymmet skall efter arbetsdagens slut noggrant rengöras. 11. I god tid innan arbetsdagens slut (kl 22.00) skall allt lagrat avloppsslam ha inblandats med bark, 12. Bolaget skall tillhandahålla länsstyrelsen analysrapporter angående slammets innehåll och de tillförda slammängderna i den omfattning länsstyrelsen kan kommer att föreskriva. 13. Bolaget skall upprätta och före anläggningens idrifttagande till länsstyrelsen för fastställelse inge förslag till kontrollprogram jämte anvisningar för anläggningens skötsel. 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder inte överstiger 50 db(a) dagtid (kl ), 45 db(a) kvällstid (kl ) och 40 db(a) nattetid (kl ). Momentanvärde nattetid får inom samma avstånd uppgår till högst 55 db(a). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer bör den angivna ljudnivån sänkas 5 db(a). 15. Meningsskiljaktigheter mellan bolaget och länsstyrelsen beträffande villkor 1, 4, 5, 8 och 12 får hänskjutas till naturvårdsverket för avgörande. Genom beslut (nr 96/80) lämnade koncessionsnämnden Gryaab tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom befintligt område i Arendal - utvidgat med ca 2 ha - tillverka kompostjord enligt den tillämpade strängkomposteringsmetoden.

64 Sida 60

65 Sida 61 Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram Tabell 12a, 1:e kvartalet 2002 Inkommande vatten Utgående vatten Medel Max Min Medel Max Min Dygnsmedelflöde m 3 /s 5,75 13,13 2,57 4,58 6,95 2,57 Totalfosfor mg P/l 3,25 5,40 1,60 0,33 0,46 0,26 Kemisk syreförbrukning mg O2/l ~ < 30 Biologisk syreförbrukning mg O2/l ,4 ~ 6,5 9,4 < 5 Totalkväve mg N/l 20,5 30,7 12,6 11,5 15,0 7,3 Ammoniumkväve mg N/l 12,7 20,8 6,0 9,7 13,0 5,9 Tabell 12b, 2:e kvartalet 2002 Inkommande vatten Utgående vatten Medel Max Min Medel Max Min Dygnsmedelflöde m 3 /s 3,10 7,17 2,28 3,10 7,17 2,28 Totalfosfor mg P/l 5,32 9,90 2,80 0,35 0,43 0,29 Kemisk syreförbrukning mg O2/l ~ < 30 Biologisk syreförbrukning mg O2/l ,7 ~ 6,0 8,2 < 5 Totalkväve mg N/l 28,8 36,7 18,1 11,8 16,7 7,2 Ammoniumkväve mg N/l 19,9 23,5 12,8 10,3 14,5 6,7 Tabell 12c, 3:e kvartalet 2002 Inkommande vatten Utgående vatten Medel Max Min Medel Max Min Dygnsmedelflöde m 3 /s 2,94 6,80 2,14 2,93 6,80 2,14 Totalfosfor mg P/l 4,89 7,80 2,50 0,35 0,44 0,29 Kemisk syreförbrukning mg O2/l ~ < 30 Biologisk syreförbrukning mg O2/l ,2 ~ 5,2 6,1 < 5 Totalkväve mg N/l 30,2 47,6 14,6 9,1 17,3 6,2 Ammoniumkväve mg N/l 20,5 28,4 9,1 6,6 14,8 4,2 Tabell 12d, 4:e kvartalet 2002 Inkommande vatten Utgående vatten Medel Max Min Medel Max Min Dygnsmedelflöde m 3 /s 3,39 7,05 2,20 3,30 6,69 2,20 Totalfosfor mg P/l 5,59 8,50 3,10 0,40 0,46 0,31 Kemisk syreförbrukning mg O2/l Biologisk syreförbrukning mg O2/l ,3 ~ 7,7 10,0 < 5 Totalkväve mg N/l 30,9 42,2 20,6 14,8 16,8 12,3 Ammoniumkväve mg N/l 20,2 25,8 13,1 12,4 14,4 10,3

66 Sida 62 Tabell 12e, året 2002 Inkommande vatten Utgående vatten Medel Max Min Medel Max Min Dygnsmedelflöde m 3 /s 3,79 13,13 2,14 3,48 7,17 2,14 Totalfosfor mg P/l 4,77 9,90 1,60 0,36 0,46 0,26 Kemisk syreförbrukning mg O2/l ~ < 30 Biologisk syreförbrukning mg O2/l ,1 ~ 6,3 10,0 < 5 Totalkväve mg N/l 27,6 47,6 12,6 11,8 17,3 6,2 Ammoniumkväve mg N/l 18,4 28,4 6,0 9,7 14,8 4,2 Kvicksilver ug Hg/l 0,1 ~ 0,2 0,49 < 0,1 0,04 ~ 0,18 0,20 < 0,1 Kadmium ug Cd/l 0,2 0,77 0,02 0,01 ~ 0,06 0,10 < 0,05 Bly ug Pb/l ,6 ~ 0,8 4 < 0,1 Koppar ug Cu/l Krom ug Cr/l ,8 ~ 1,3 10 < 0,9 Nickel ug Ni/l Zink mg Zn/l 0,14 2,20 0,06 0,01 0,08 < 0,001 AOX mg/l 0,07 0,12 0,03 0,05 0,10 0,02 Polära kolväten (olja+fett) mg/l 9,9 37,0 0,5 0,6 8,3 0,2 Opolära kolväten (olja) mg/l 0,57 ~ 0,63 3,5 < 0,2 0,12 ~ 0,31 2,80 < 0,2 Tabell 12f, Inkommande obehandlat vatten - månadsmedelvärden, årsmedelvärden 2002 Period januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Året Året 2002 medel Dyngsmedelflöde m3/s 6,29 6,46 4,58 2,83 2,99 3,50 3,49 2,80 2,50 3,24 3,97 2,99 3,79 3,79 Bräddflöde m3/s 1,77 1,64 0,14 0,00 0,01 0,00 0,00 0,25 0,03 0,31 0,31 Totalfosfor mg P/l 3,19 2,79 3,72 6,81 5,15 4,01 3,81 4,71 6,21 6,96 4,37 5,41 4,77 4,77 Kemisk syreförbrukning mg O2/l Biologisk syreförbrukning mg O2/l Totalkväve mg N/l 20,9 18,6 21,7 32,5 28,2 25,6 23,8 28,6 38,6 34,3 26,0 32,2 27,6 27,6 Ammoniumkväve mg N/l 12,8 10,9 14,3 22,5 20,2 17,1 15,3 20,6 25,8 21,3 18,3 20,9 18,4 18,4 Suspenderad substans mg/l AOX mg/l 0,07 0,08 0,07 0,07 0,08 0,06 0,06 0,06 0,09 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 Polära kolväten mg/l 5,9 5,5 9,9 14,3 11,4 12,7 8,8 9,3 7,7 19,6 7,8 6,8 9,9 9,9 Opolära kolväten mg/l 0,66 0,45 ~ 0,50 0,63 ~ 0,68 0,73 0,42 ~ 0,46 1,0 ~ 1,05 0,45 ~ 0,50 0,38 0,28 ~ 0,38 1,02 0,42 ~ 0,46 0,45 ~ 0,78 0,57 ~ 0,63 0,60 * Kvicksilver ug/l 0,12 ~ 0,20 0,14 ~ 0,20 0,02 ~ 0,20 0,02 ~ 0,20 0 ~ 0,2 0,02 ~ 0,20 0 ~ 0,2 0,17 ~ 0,20 0,17 ~ 0,19 0,21 0,15 0,22 0,1 ~ 0,2 0,2* Kadmium ug/l 0,21 0,15 0,14 0,24 0,19 0,19 0,17 0,18 0,20 0,30 0,21 0,25 0,20 0,20 * Bly ug/l Koppar ug/l Krom ug/l Nickel ug/l Zink mg/l 0,10 0,10 0,08 0,22 0,10 0,09 0,16 0,10 0,09 0,24 0,09 0,35 0,14 0,14 * Uppskattat Tabell 12g, Utgående behandlat vatten - månadsmedelvärden, årsmedelvärden 2002 Period januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Året Året 2002 medel Dyngsmedelflöde m3/s 4,51 4,81 4,44 2,83 2,99 3,50 3,49 2,80 2,50 3,00 3,94 2,99 3,48 3,48 Totalfosfor mg P/l 0,38 0,27 0,35 0,36 0,34 0,35 0,34 0,35 0,34 0,39 0,39 0,42 0,36 0,36 Kemisk syreförbrukning mg O2/l 35 ~ ~ ~ ~ ~ 32 8 ~ ~ ~ * Biologisk syreförbrukning mg O2/l 5,9 ~ 6,5 2,5 ~ 5,6 7,4 6,9 4,4 ~ 5,7 2,8 ~ 5,4 0 ~ 5 4,6 ~ 5,3 5,1 ~ 5,2 5,9 ~ 6, ,1 ~ 6,3 5,7 * Totalkväve mg N/l 11,0 10,9 12,6 13,5 12,2 9,7 7,2 7,3 13,0 15,6 14,5 14,1 11,8 11,8 Ammoniumkväve mg N/l 9,2 9,3 10,5 12,2 10,6 8,1 5,6 5,3 8,8 12,8 12,7 11,8 9,7 9,7 Suspenderad substans mg/l AOX mg/l 0,04 0,06 0,05 0,05 0,04 0,04 0,03 0,04 0,05 0,05 0,06 0,05 0,05 0,05 Polära kolväten mg/l 0,6 1,3 0,4 0,3 0,6 0,4 0,2 0,3 0,4 0,3 0,4 2,1 0,6 0,6 Opolära kolväten mg/l 0,16 ~ 0,32 0,93 ~ 0,85 0 ~ 0,2 0,05 ~ 0,20 0,12 ~ 0,28 0,08 ~ 0,23 0 ~ 0,2 0,12 ~ 0,2 0,05 ~ 0,2 0,12 ~ 0,2 0 ~ 0,2 0 ~ 0,68 0,12 ~ 0,31 0,22 * Kvicksilver ug/l 0 ~ 0,2 0 ~ 0,2 0 ~ 0,2 0,14 ~ 0,20 0,07 ~ 0,20 0 ~ 0,2 0 ~ 0,2 0,12 ~ 0,20 0,19 ~ 0,20 0 ~ 0,14 0 ~ 0,1 0 ~ 0,1 0,04 ~ 0,18 0,011 * Kadmium ug/l 0 ~ 0,05 0 ~ 0,05 0 ~ 0,05 0,04 ~ 0,05 0,02 ~ 0,05 0 ~ 0,05 0 ~ 0,05 0,04 ~ 0,06 0,05 0 ~ 0,08 0 ~ 0,1 0 ~ 0,1 0,01 ~ 0,06 0,05 * Bly ug/l 0,3 ~ 0,7 0,3 ~ 0,6 0,4 ~ 0,8 0,7 1,2 ~ 1,4 1,3 ~ 1,6 0 ~ 0,6 0,4 ~ 0,6 1,3 1,3 0,2 ~ 0,3 0,1 0,6 ~ 0,8 0,7 * Koppar ug/l Krom ug/l 1,7 1,8 1 ~ 1,2 1,6 2,5 ~ 2,6 0 ~ 0,9 0 ~ 0,9 0,6 ~ 0,9 0,9 ~ 1,0 0 ~ 1,0 0 ~ 1,0 0 ~ 1,0 0,8 ~ 1,3 0,11 * Nickel ug/l Zink mg/l 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,01 0 ~ 0 0,01 0,01 * Uppskattat AOX, polära kolväten och opolärakolväten har analyserats av KM (Uddevalla), övriga parametrar har analyserats av Göteborgs Va-verks laboratorium, Lackarebäck. ~ osäkerhetsinterval - (ex vis 2 ~ 4 tolkas som: värdet är högre än 2 dock mindre än 4 )

67 Sida 63 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram 2002 Figur 5, Inkommande vatten, temperatur Temperatur C jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 6, Inkommande vatten, totalfosfor, veckomedelvärde Totalfosfor. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 7, Utgående vatten, totalfosfor, veckomedelvärde, Totalfosfor. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

68 Sida 64 Figur 8, Inkommande vatten, COD CR och BOD 7, veckomedelvärde, CODcr. mg/l BOD7. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 9, Utgående vatten, COD CR och BOD 7, veckomedelvärde, CODcr. mg/l BOD7. mg/l Figur 10, Inkommande vatten, ammoniumkväve och totalkväve, veckomedelvärde, Totalkväve. mg/l Ammoniumkväve. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

69 Sida 65 Figur 11, Utgående vatten, ammoniumkväve och totalkväve, veckomedelvärde, Totalkväve. mg/l Ammoniumkväve. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 12, Utgående vatten, suspenderad substans, Suspenderad substans. mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 13, Inkommade och utgående vatten, opolära kolväten, Inkommande opolära kolväten (olja), mg/l Utgående opolära kolväten (olja), mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

70 Sida 66 Figur 14, Inkommande och utgående vatten, polära kolväten, Inkommande polära kolväten (fett), mg/l Utgående polära kolväten (fett), mg/l jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 15, Inkommande och utgående vatten, AOX, Inkommande AOX. mg/l Utgående AOX. mg/l Figur 16, Inkommande och utgående vatten, ph, Inkommande vatten ph Utgående vatten ph jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

71 Sida 67 Bilaga 4, Bräddningsuppgifter Bräddning av försedimenterat avloppsvatten Tabell 13, Bräddning som procent av det totala flödet, Ryaverket månad bräddning som % av inkommande flödet månad bräddning som % av inkommande flödet januari 2,82 juli 0,1 februari 25,4 augusti 0 mars 3,1 september 0 april 0 oktober 5,6 maj 0 november 0,8 juni 0 december 0 Tabell 14, Bräddningstillfällen 2002 Månad Inkommande medelflöde Bräddat vatten medelflöde m 3 /s Bräddat vatten, volym Antal bräddtillfällen (dagar) m 3 /s Mm 3 januari 6,29 1,77 4,75 16 februari 6,46 1,64 3,97 17 mars 4,58 0,14 0,38 9 april 2, maj 2, juni 3, juli 3,49 0,01 0,01 1 augusti 2, september 2, oktober 3,24 0,25 0,66 7 november 3,97 0,03 0,08 6 december 2, Året ,79 0,31 9,85 56 Bräddning av försedimenterat vatten uppgick till totalt 9,85 Mm 3 och inget inkommande obehandlat avloppsvatten har bräddats under Tabell 15, Bräddat vatten, kvalitet, 2002 Medel Max Min Totalfosfor mg P/l 2,28 2,60 1,10 Kemisk syreförbrukning mg O2/l Biologisk syreförbrukning mg O2/l Totalkväve mg N/l 16,4 17,3 8,3 Ammoniumkväve mg N/l 8,2 9,0 3,3 Kvicksilver ug/l 0,20 0,20 < 0,2 Kadmium ug/l 0,16 0,29 0,10 Bly ug/l Koppar ug/l Krom ug/l Nickel ug/l Zink mg/l 0,09 0,14 0,08

72 Sida 68 Bilaga 5, Slamanalyser Samtliga slamanalyser har utförts av KM, Uddevalla / Uppsala Tabell 16, Avvattnat slam 2002 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec medel ph 8,2 8,6 8,7 8,2 8,1 7,4 7,8 7,7 8,4 8,4 8,1 8,3 8,2 Torrsubstans % 28,8 29,8 29,9 30,1 30,6 30,1 30,3 30,5 27,4 30, ,3 29,5 Glödningsförlust %TS 46 49,5 49,4 47,3 46,0 49,3 50,8 48,3 46,7 42,7 44,2 44,8 47 Totalkväve g/kgts Ammoniumkväve g/kgts 11,0 10,0 11,0 8,9 7,2 12,0 9,8 12,0 13,0 9 11,0 11,0 10,5 Totalfosfor g/kgts Kalium g/kgts 2,6 2,9 2,9 2,2 1,8 2,5 2,5 2,5 1,8 1,6 2,1 2,5 2,3 Kalkverkan g/kgts Magnesium g/kgts 4,0 4,4 4,2 3,1 2,8 3,6 3,9 3,9 3,1 2,5 3,0 3,3 3,5 växttillgängligkalium g/kgts 0,9 0,8 0,8 0,8 0,5 0,6 0,7 0,8 0,6 0,8 1,0 1,0 0,8 växttillgängligfosfor g/kgts 7,90 2,00 3,00 2,90 4,40 5,50 6,20 7,50 5,60 5,50 7,70 6,10 5,4 växttillgängligmagnesium g/kgts 1,2 1,0 1,0 1,0 2,8 3,6 0,9 1,0 0,8 1,0 1,3 1,3 1,4 växttillgänglignitrat mg/kgts <100 <100 <100 <100 <100 <50 <50 <13 <36 <39 <60 <100 <100 Järn g/kgts Bor mg/kgts 11,0 12,0 11,0 11,0 10,0 8,7 9,1 10,0 10,0 13,0 15, ,7 Kvicksilver mg/kgts 0,8 0,9 0,9 0,9 1,6 1,4 1,2 1,1 1,1 0,96 1,1 1,3 1,1 Kadmium mg/kgts 1,3 1,6 1,4 1,0 1,2 1,1 1,1 1,4 1,1 1 0,9 1,2 1,2 Bly mg/kgts Krom mg/kgts Nickel mg/kgts Mangan mg/kgts Koppar mg/kgts Zink mg/kgts Arsenik mg/kgts , ,1 PCB-summaav7 mg/kgts 0,084 0,046 0,163 0,048 0,053 0,048 0,054 0,043 0,031 <0,0537 0,063 0,053 0,062 Toluen mg/kgts 1,0 2,4 1,0 1,0 3,3 5,4 1,4 <1 <1 <3 <1 <1 2,2 PAH-summaav6 mg/kgts <1,26 1,72 0,91 <0,98 <1,19 <1,04 <1,1 <1,18 1,14 <1,35 <1,32 <1,13 1,3 Nonylfenol mg/kgts Silver mg/kgts ,4 Kobolt mg/kgts ,2 Tabell 17, Komposterat slam 2002 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec medel ph 7,3 7,2 6,9 7,7 5,8 8,1 6,1 6,0 8,5 8,0 8,6 8,4 7,4 Torrsubstans % 31,1 77,2 60,0 42,0 35,6 36,6 80,8 87,1 42, ,6 81,8 56,8 Glödningsförlust %TS 56,0 93,8 84,7 70,5 55,5 29,0 93,3 92,6 47,8 50,3 89,9 94,0 71,5 Totalkväve g/kgts ,6 3, ,6 2,3 12,0 Ammoniumkväve g/kgts 3,9 0,4 1,9 6,9 1,4 7,7 0,4 0,9 12,0 11,0 1,8 0,6 4,1 Totalfosfor g/kgts 23,0 3,1 6,9 20,0 18,0 8,8 2,7 4,4 23,0 16,0 4,0 1,7 11,0 Kalium g/kgts 4,7 4,0 5,4 4,4 2,9 2,6 5,6 6,4 3,2 5,1 7,2 5,3 4,7 Kalkverkan g/kgts , ,6 Magnesium g/kgts 5,6 5,4 6,4 5,1 3,6 2,4 6,8 8,0 3,8 5,4 7,4 5,7 5,5 växttillgängligkalium g/kgts 1,0 0,2 0,4 0,4 1,1 1,0 0,1 0,2 0,9 0,8 0,3 0,2 0,5 växttillgängligfosfor g/kgts 3,7 0,6 3,1 0,3 4,5 3,8 1,4 2,4 4,3 3,8 1,8 0,9 2,6 växttillgängligmagnesium g/kgts 0,7 0,1 0,4 1,0 1,5 1,2 0,1 0,1 0,7 0,8 0,2 0,2 0,6 växttillgänglignitrat mg/kgts ,86 < Kvicksilver mg/kgts 1,3 0,1 0,4 0,6 3,3 0,5 0,1 0,2 1,1 0,9 0,3 0,003 0,7 Kadmium mg/kgts 1,1 0,2 0,4 1,0 1,0 0,7 <0,1 0,2 1,0 0,7 0,2 0,01 0,6 Bly mg/kgts ,8 19 Krom mg/kgts Nickel mg/kgts Mangan mg/kgts Koppar mg/kgts Zink mg/kgts Kobolt mg/kgts 7,7 6,0 8,6 6,0 6,4 5,1 7, ,1 8,5

73 Sida 69 Figur 17, Avvattnat rötslam, tungmetallhalter i mg/kg torrsubstans, Kvicksilver Gränsv: fr o m 1998 HG-AHM + 2S * Medel * - 2S * Kadmium Gränsv: fr o m 100 Gränsv: fr o m 1998 Bly Gränsv: fr o m 1998 Krom Gränsv: fr o m 1998 Nickel Gränsv: fr o m 1998 Koppar Zink Gränsv: fr o m

74 Sida 70 Bilaga 6, Analysmetoder Tabell 18, Förteckning över anlitade laboratorier och analysmetod Laboratorium/Analysnamn KRUT-kod Analysmetod (Referens) Va-verkets laboratorium Lackarebäck Totalfosfor PTOT-NAP fd SS Kemisk syreförbrukning, COD CR CODCR DR Lang LCK 114 Biologisk syreförbrukning, BOD 7 BOD7-NAE SS Totalkväve NTOT fd SS Ammoniumkväve NH4N SS mod. FIA Kvicksilver HG-A SS Hydridtillsats Kadmium CD-NG fd SS Bly PB-NG SS Koppar CU-NG SS Krom CR-NG fd SS Nickel NI-NG SS Zink ZN-NG SS Alcontrol, Uddevalla / Linköping/ Skara: Slamanalyser Torrsubstans TRP-STM SS-EN Glödgningsförlust TVR-STM SS-EN ph PH-RTAL Totalkväve NTOT-NDK SS /NTOT-NDK Ammoniumkväve NH4N-PM St.Meth.417A+D/NH4N-NTM Kalkverkan som CaO i TS CAOTM SLL 42/CAOTM Fosfor,tot PTOTM SS-EN ISO Kalium K K-AIM SS-EN ISO Magnesium Mg MG-AIM SS-EN ISO Bly Pb PB-AFM SS-EN ISO Kadmium Cd CD-AFM SS-EN ISO Koppar Cu CU-AIM SS-EN ISO Krom Cr CR-AIM SS-EN ISO Kvicksilver Hg HG-AVM SS Nickel Ni NI-AFM SS-EN ISO Zink zn ZN-AIM SS-EN ISO Kobolt Co CO-AFM SS-EN ISO Mangan Mn MN-AIM SS-EN ISO Arsenik AS-ANM SS-EN ISO Kalium, växttillgänglig (lättlösligt) AL-extraktion, SS Ej ackrediterat Fosfor, växttillgänglig (lättlösligt) AL-extraktion, SS Ej ackrediterat Magnesium, växttillgänglig (lättlösligt) AL-extraktion SS Ej ackrediterat Silver Ag/Kungsvatten SS Järn FE-AIM SS-EN ISO Nitrat, växttillgänglig (lättlösligt) KCl-extraktion SLL Ej ackrediterat Toluen TOLGCFX 4-Nonylfenol NPAGEM PCB-xxx, summa av 7 PCB xxx AM xxx = 28, 52, 101, 118, 138, 153, 183. PAH, summa av 6 PAH yyy AM yyy = FLT, BKF, BBF, BAP, ICP, BGP Anlitade laboratorier Laboratorium: VA- verkets laboratorium Lackarebäck Ansvarig: Bengt Dahlberg Adress: Box 123, ANGERED Telnr: SWEDAC ackredit.nr: 0045 Prov de analyserar: Inkommande- utgående och bräddat vatten Spolvatten Tillgänglighet: Vardagar Laboratorium: Alcontrol Uddevalla Ansvarig: Paula Nyman Adress: Kasen 27 B, UDDEVALLA Telnr: SWEDAC ackredit.nr: 1006 Prov de analyserar: Avvattnat slam och slampartiprov Rötkammare 1 & 2, Rejekt, Dekantat, Kompost, Utgående- och inkommande vatten. Tillgänglighet: Vardagar

75 Sida 71 Bilaga 7, Slamdisponering 2002 Tabell 19, Slam till kompostering Objekt Entreprenör Slamtyp m 3 /ton Kompostering - Tankgatan Ragn-Sells Agro Rötslam Tabell 20, Slam till jordbruket Objekt Entreprenör Slamtyp m 3 /ton * I enlighet med föreskrifterna, SNFS 1995:2 NV:58, förs ett register över slamanvändares namn och adress samt platser där avloppsslam skall användas. Tabell 21, Slam till markbyggnad, annat Objekt Entreprenör Slamtyp m 3 /ton Anläggande av grönytor mm: Arendal - deponitäckning Ragn-Sells Agro Rötslam Kaparnas Speedway, Skarvik Ragn-Sells Agro Rötslam Förbränningsförsök, CTH - Rötslam 70 Slam, mellanlager Rötslam 1,829 Slam, mellanlager Rötslam Förändring under året, slamlager Rötslam Slamleveranser 2002 ca Slam till bergsrumsdeponi 2002 ca. 0 Total slamdisponering (leveranser + deponi) 2002 (2) ca (1) ev. differenser mellan produktionen och summan: lagring + deponering + leveranser, är troligtvis ett resultat av att regn och dräneringsvatten har trängt in i slammet under mellanlagringstiden utomhus. (2) Exkluderande slam till kompostering

76 Sida 72 Bilaga 8, Kemikalier och avfall Ryaverket Tabell 22, Förbrukning av kemiska ämnen och kemiska produkter under 2002* Råvaru- eller produktnamn Betckning / Typ /Sammansättning Användningsområde Utsläpps -medium Använd mängd (1) $ (2) $ Natriumhypoklorit NaClO 12% fri Cl Desinfektion vatten 186 ton - Järnsulfat, Quickfloc FeSO 4.7H 2 O 90% Fosforrening slam ton - Polymer, Zitag 7653 Amid/aminoakrylat, kopolymer Flockningsmedel slam 62,3 ton - Polymer, Zitag 7633 Amid/aminoakrylat, kopolymer Flockningsmedel slam 70 ton - Polymer, Magnafloc 336 Amid/aminoakrylat, kopolymer Flockningsmedel slam 7 ton - Div. fällningskemikalier Fe 3+, Al 3+ föreningar Flockningsmedel slam 172 ton - Etanol och industrisprit CH 3 CH 2 OH Kolkälla tillsats 746 ton - Smörjoljor, motoroljor Petroleumbas Maskindelar återv L. - White spirit & avfettning Petroleumbas Maskindelar vatten 283 L. - Fett Petroleumbas Maskindelar avfall 68 kg. - Litiumklorid LiCl 99% Spårämne vatten 300 kg. - Saltsyra HCl 37% Laboratoriet vatten 210 L. - Fosforsyra H 3 PO 4 Laboratoriet vatten 8 kg. - Natronlut NaOH 99% Laboratoriet vatten 5 kg. - Aceton C3H6O Laboratoriet vatten 2 L. - * Förbrukning av motorbränsle och av andra energislag redovisas i bilaga 9, Bränsle förbrukning, kontroll av utsläpp till luft $ (1) finns på Kemikalieinspektionens OBS-listan eller (2) finns på Kemikalieinspektionens Begränsningslistan Tabell 22a, Återvinning av div. produkter under 2002 Produkttyp Återvinning via Inköpt mängd Förbrukningsmaterial - data t.ex. toner- och laserkassetter Leverantören 43 st. # PC, data utrustning och andra elektriska produkter samlas upp och skickas till återvinning ca. vart annat år. Tabell 23, Avfall Typ Entreprenör Sluthantering Ton/m3 Rensgods (vatten + slam) Ragn-Sells Agro Tagenetippen m 3 Sand och grus Fraktkedjan Torsviken 301 ton Metallskrot (rostfritt) Ragn-Sells Agro Stena Gothard 26,6 ton Wellpapp Ragn-Sells Agro HA pappersindustri 3,3 ton Papper (tidningspapper mm.) Ragn-Sells Agro HA pappersindustri 4,9 ton Blandat avfall - ej brännbart Ragn-Sells Agro Tipp - Skara 37,9 ton Övrigt avfall - brännbart Ragn Sells agro Kretsloppsanl.Partille 25,4 ton Utsorterade fraktioner med PCB Renova SAKAB 18 kg Lysrör Renova Renova 356 kg Färg, tryckfärg, lim och hartser Renova Renova 396 kg Olja fett, filter mm Renova Renova / Halmstad kg Ryaverkets laboratorium årligen producerar mindre kvaliteter av COD-avfall vilket innehåller kvicksilver och som periodvis omhändertas av SAKAB. Övrigt laboratorieavfall omhändertas av Reci Industries AB. Användning av pappersprodukter A4 Kopieringspapper: kg Toalettpapper: 246 kg A3 Kopieringspapper: 75 kg Div. torkrullar: 722 kg Div. ritblock: 45 kg Torkblad, servetter mm: 144 kg Div.andra pappersprodukter 22 kg Summa: ca kg div. pappersprodukter

77 Sida 73 Syrhåla Tabell 24, Förbrukning av kemiska ämnen och kemiska produkter under 2002 Råvaru- eller produktnamn Betckning / Typ /Sammansättning Användningsområde Utsläpps -medium Använd mängd (1) $ (2) $ Polymer, Zitag 7602NS Amid/aminoakrylat, kopolymer Flockningsmedel slam 7,7 ton - $ (1) finns på Kemikalieinspektionens OBS-listan eller (2) finns på Kemikalieinspektionens Begränsningslistan Kompost Kemikalier och kemiska produkter, utöver bränsle och smörjolja, används inte vid tillverkning av kompostjord. Spillolja 2002: 300 liter - till återvinning (Reci) Blandat avfall: 2,25 ton - Ragn-Sells AB

78 Sida 74 Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft Ryaverket Elförbrukning 2002 GWh Ryaverket och biogasanläggningen 36,0 Gasförbrukning Biogas till gaspannor Stadsgas till gaspannor Biogas till fordonsdrift 0 m m m 3 Energi- och biogasproduktion Beräkningsunderlag: Effektivt energivärde, Biogas (1997: 62% CH 4, 37% CO 2 ): 6,15 kwh/m 3 Verkningsgrad på pannorna: ca 85 % Biogas, koldioxid vid förbränning: 1,96 kg /m 3 Biogasproduktion Totalproduktion Volym m 3 Energivärde GWh Energivärde TJ Metanhalt % år , Biogasförsäljning till Göteborg Energi m 3 Energiproduktion - biogas och stadsgas (Gryaab) Energiproduktion beräknad beräknad Beräknat utsläpp Biogas till gaspannor m 3 Värme GWh Värme TJ CO 2 ton NO x ton år Stadsgas till gaspannor m 3 Värme MWh Värme TJ CO 2 ton NO x ton år ,7 Energiproduktion Turbin* (vattenkraft) Värmeåtervinning 1,54 GWh El, uppmätt GWh 0,561 - återvinning från blåsmaskiner All biogas som produceras vid Ryaverket, bortsätt från de mindre kvaliteter som används till fordonsdrift, säljs till och disponeras av Göteborg Energi. Gasen används huvudsakligen som bränsle i Göteborg Energis CHP- anläggning vid Ryaverket (kombinerad el- och fjärvärmeproduktion) men även för att ersätta naturgas vid framställning av stadsgas (se särskild redovisning i Göteborg Energi miljörapport). Besiktning av gaspannor (årligen) Utsläpp NOx ppm vid förbränning av stadsgas min. last max. last vid besiktning pan pan pan Medel, NOx ppm Utsläpp till luft från Ryaverket Total utsläpp till luft år 2002 CO 2 ton NO x ton Freon kg (1) SO 2 ton Gryaab (exkl. Göteborg Energi) ,7 32 HCF 0 Göteborg Energi (uppskattad) ,0 i.u. i.u. (1) Totalt finns det ca. 119 kg kylmedium i Ryaverkets kylanordningar. Påfyllning under året = luftutsläpp. Förbrukning av div. övriga energislag Fossila drivmedel (2) Bensin L Diesel L Värme GWh (fjärrvärme) Annat år , m 3 (stadsgas) (2) Inkluderar ej bränsle för slamtransporter till och från Ryaverket.

79 Sida 75 Syrhåla Elförbrukning 2002 MWh Syrhåla 676 Gasproduktion (pga. efterrötning i bergrummen) Sammansättning 2002: CH 4 70 %, CO 2 9 %, andra petrokemiska gaser 2,5% Biogasproduktion, totalt Volym m 3 Energivärde MWh Energivärde TJ Energiproduktion (mindre gaspanna - lokaluppvärmning) Energiproduktion Beräknat utsläpp Biogas till gaspannor m 3 MWh TJ CO 2 ton NO x ton Förluster - Facklan Biogas till facklan m 3 Energivärde MWh TJ CO 2 ton Luftutsläpp Total utsläpp till luft 2002 CO 2 ton NO x ton Freon ton SO 2 ton Kompostering Elförbrukning MWh Förbrukning av div. övriga energislag Bränsle liter Diesel Motorolja 300 Utsläpp till luft Utsläpp till luft består huvudsakligen av koldioxid från komposteringsprocessen. Kontroll på luftutsläpp saknas. Under året har det inte kommit några klagomål eller kommentarer om luktproblem eller andra störningar i omgivningen av komposteringsanläggningen. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten är begränsat till sanitärt spillvatten och dräneringsvatten. Hela komposteringsområdet är dränerat till ett uppsamlingsdike. Efter uppsamling i diket leds vattnet vidare via spillvattennätet till Ryaverket.. Kontroll på utsläpp till vatten saknas.

80 Sida 76 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar Bergrumsdeponi vid Syrhåla, provtagning och kontrollmätning Kontrollprogrammet ändrades under 2002 så att fr.o.m tas prov 2 ggr/år. GV1 och GV6 (se karta - bilaga 12) Punkt GV1 Djup från ök rör: m Nivå ök rör från mhy: :+24 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp.person: Mats Jonsson S.A.Tappar H Johansson H Johansson Mats Jonsson Nivå ök rör: m Nivå från bottnet: m Analys Alcontrol / KM mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ORGF-TI Total extraherbart < ORGF-OI Opolära kolväten <0.5 < NTOT-N Kväve total NH4-N Ammoniumkväve FE-NF Järn total STR-STG Susp.substans < KOND Konduktivitet ms/m Svag oljelukt, klar Punkt GV6 Djup från ök rör: m Nivå ök rör från mhy: :+14 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp.person: Mats Jonsson S.A.Tappar H Johansson H Johansson Mats Jonsson Nivå ök rör: m Nivå från bottnet: m Analys Alcontrol / KM mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Total extraherbart < ORGF-OI Opolära kolväten <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.2 NTOT-N Kväve total NH4-N Ammoniumkväve < FE-NF Järn total STR-STG Susp.substans KOND Konduktivitet ms/m Kommentarerprovtagning: Kommentarerprovtagning: Inget lukt, kraftigt grummligt

81 Sida 77 Bergrumsdeponi vid Syrhåla, provtagning och kontrollmätning OB3 och OB8 (se karta - bilaga 12) Punkt OB3 Djup från ök rör: m Nivå ök rör från mhy: :+26 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp.person: Mats Jonsson S.A.Tappar H Johansson H Johansson Mats Jonsson Nivå ök rör: m Nivå från bottnet: m Analys Alcontrol / KM mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ORGF-TI Total extraherbart < ORGF-OI Opolära kolväten <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.2 NTOT-N Kväve total NH4-N Ammoniumkväve < FE-NF Järn total STR-STG Susp.substans KOND Konduktivitet ms/m Kraftigt svavellukt. Svagt grumlighet Punkt OB8 Djup från ök rör: m Nivå ök rör från mhy: :+16 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp.person: Mats Jonsson S.A.Tappar H Johansson H Johansson Mats Jonsson Nivå ök rör: m Nivå från bottnet: m Analys Alcontrol / KM mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ORGF-TI Total extraherbart < <0.2 ORGF-OI Opolära kolväten <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.2 NTOT-N Kväve total NH4-N Ammoniumkväve FE-NF Järn total STR-STG Susp.substans < KOND Konduktivitet ms/m Kommentarerprovtagning: Kommentarerprovtagning: Inget lukt. Svagt grumligt

82 Sida 78 Bergrumsdeponi vid Syrhåla, provtagning och kontrollmätning OB11 och OB13 (se karta - bilaga 12) Punkt OB11 Djup från ök rör: m 29,00 Nivå ök rör från mhy: :+23 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m 4,70 2,39 2,00 2,15 Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp,person: M,Jonsson T,Bjelke LEStefansson LEStefansson Nivå ök rör: m 22,99 18,31 10,10 19,75 Nivå från bottnet: m Utgått från kontrollprogrammet 6,01 10,69 18,90 9,25 (enl. Länsstyrelsens beslut ) Analys KM-Lab mg/l mg/l mg/l mg/l ORGF-TI Total extraherbart <0,1 0,2 0,2 <0,2 ORGF-OI Opolära kolväten <0,1 <0,1 <0,1 <0,2 NTOT-N Kväve total 0,3 0,1 0,2 0,1 NH4-N Ammoniumkväve <0,01 0,02 0,04 0,02 FE-NF Järn total 3,1 1,1 0,1 5,5 STR-STG Susp,substans 33 36,5 iu 77 KOND Konduktivitet ms/m 18,0 17,1 10,0 14,2 Punkt OB13 Djup från ök rör: m Nivå ök rör från mhy: :+15 m Pejling: Datum: Nivå ök rör: m Länspumpning: Datum: Provtagning: Datum: Resp.person: Mats Jonsson J.Nilsson H Johansson Mats Jonsson Nivå ök rör: m Nivå från bottnet: m Analys Alcontrol / KM mg/l mg/l mg/l mg/l ORGF-TI Total extraherbart < <0.1 ORGF-OI Opolära kolväten <0.2 <0.1 <0.1 <0.1 NTOT-N Kväve total NH4-N Ammoniumkväve 0.08 < FE-NF Järn total STR-STG Susp.substans <5 36 KOND Konduktivitet ms/m Kommentarerprovtagning: Provpukten (stålrör) har skadats av tidigare väg och anläggningsarbeten. Inget prov kunde tas.

83 Sida 79 Bergrumsdeponi vid Syrhåla, provtagning och kontrollmätning. Observationshålen (se karta - bilaga 12) Grundvattennivåe r Datum för pejling Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål GV1 GV2 GV3 GV5 GV6 OB1 Nivå överkant rör +24,00m ö,mhy Nivå överkant rör +36,00m ö,mhy Nivå överkant rör +35,00m ö,mhy Nivå överkant rör +21,00m ö,mhy Nivå överkant rör +14,00m ö,mhy Nivå överkant rör +24,00m ö,mhy Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m ,86 4,30 2,07 0,70 19,42 1, ,10 4,00 2,10 2,41 24,81 1, Datum för pejling Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål OB2 OB3 OB4 OB5 OB6 OB7 Nivå överkant rör +26,20m ö,mhy Nivå överkant rör +26,10m ö,mhy Nivå överkant rör +25,70m ö,mhy Nivå överkant rör Nivå överkant rör +17,10m ö,mhy Nivå överkant rör +15,10m ö,mhy Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m ,60 24,90 18,87 - nerkörd 5, ,15 32,42 19,90 - nerkörd 8, nerkörd nerkörd nerkörd 8.30 ** Obs.hål OB6 obrukbart Datum för pejling Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål Obshål OB8 OB9 OB10 OB11 OB12 OB13 Nivå överkant rör +16,20m ö,mhy Nivå överkant rör +17,25m ö,mhy Nivå överkant rör +18,65m ö,mhy Nivå överkant rör +13,10m ö,mhy Nivå överkant rör +31,7m ö,mhy Nivå överkant rör +14,85m ö,mhy Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m ,66 3,13 1,29 Utgått 0,92 7, ,00 4,65 1,90 Utgått 0, Utgått Utgått Utgått Datum för pejling Obshål Obshål Obshål Obshål OB15 OB16 OB17 OB18 Nivå överkant rör +35,20m ö,mhy Nivå överkant rör +23,35m ö,mhy Nivå överkant rör +23,25m ö,mhy Nivå överkant rör +29,25m ö,mhy Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m. Avläsning m ,88 5,27 4,80 0, ,12 3,80 10,00 0,

84 Sida 80 Bilaga 11, Priority Pollutant analyser 2002 Koncentrationen (µg/l) av Priority Pollutants i Ryaverkets inkommande och utgående vatten för Tabell 25, Priority Pollutants 2002 i.u. = ingen uppgift, resultat saknas Inkommande koncentration medelvärde µg/l Inkommande koncentration min-max. µg/l Utgående koncentration µg/l Mono- and bicyclic aromatic hydrocarbons Benzene i.u. i.u. i.u. Toluene i.u. i.u. i.u. Ethylbenzene i.u. i.u. i.u. Xylenes i.u. i.u. i.u. 1,3,5-trimethylbenzene <0.5 <0.5 <0.5 Styrene <0.5 <0.5 <0.5 Naphthalene <0.5 <0.5 <0.5 1-methylnaphthalene <0.5 <0.5 <0.5 2-methylnaphthalene <0.5 <0.5 <0.5 2,3,5-trimethylnaphthalene <0.5 <0.5 <0.5 Biphenyl <0.5 <0.5 <0.5 Chlorinated aromatic hydrocarbons Chlorobenzene <0.1 <0.1 <0.1 Dichlorobenzene 1,2- <0.1 <0.1 <0.1 Dichlorobenzene 1,3- <0.1 <0.1 <0.1 Dichlorobenzene 1,4- <0.1 <0.1 <0.1 Trichlorobenzene 1,2,4- <0.1 <0.1 <0.1 Pentachlorobenzene <0.1 <0.1 <0.1 Hexachlorobenzene <0.1 <0.1 <0.1 Chloronaphthalene <0.1 <0.1 <0.1 Polycyclic aromatic hydrocarbons Phenanthrene <0.1 <0.1 <0.1 Pyrene <0.1 <0.1 <0.1 Fluoranthene <0.1 <0.1 <0.1 Indeno(1,2,3-c,d) pyrene <0.1 <0.1 <0.1 Benzo(g,h,i) perylene <0.1 <0.1 <0.1 Benzo(b)fluorene <0.1 <0.1 <0.1 Benzo(a)anthracene <0.1 <0.1 <0.1 Chrysene <0.1 <0.1 <0.1 Benzo(e)pyrene i.u. i.u. i.u. Benzo(a)pyrene i.u. i.u. i.u. Benzo(b,j,k) fluoranthene i.u. i.u. i.u. Dibenzofuran <0.1 <0.1 <0.1 Dibenzothiophene <0.1 <0.1 <0.1 Nitrogen-containing Nitrobenzene <0.1 <0.1 <0.1 2,4-dinitrotoluene <0.1 <0.1 <0.1 2,6-dinitrotoluene <0.1 <0.1 <0.1 Diphenylamin <0.1 <0.1 <0.1 Diphenyldiazene <0.1 <0.1 <0.1 Aniline <0.1 <0.1 <0.1 4-kloraniline <0.1 <0.1 <0.1 2-nitroaniline <0.1 <0.1 <0.1 3-nitroaniline <0.1 <0.1 <0.1

85 Sida 81 Tabell 25 kont., Priority Pollutants 2002 Inkommande koncentration medelvärde µg/l Inkommande koncentration min-max. µg/l Utgående koncentration µg/l Phthalates/ Adipates Dimethylphthalate 0.1 < <0.1 Diethylphthalate <0.1 Di-n-butyl phthalate Butylbenzylphthalate <1 Di-(2-ethylhexylphthalate) Di-n-octylphthalate <1.0 <1.0 <1.0 Di-(2-ethylhexyl)adipate i.u. i.u. i.u. Phosphate esters Tri-n-butyl phosphate i.u. i.u. i.u. Triphenyl phosphate i.u. i.u. i.u. Tricresyl phosphate i.u. i.u. i.u. Phenols Phenol i.u. i.u. i.u. o-cresol i.u. i.u. i.u. m/p Cresol i.u. i.u. i.u. 2,6-dimethylphenol i.u. i.u. i.u. p-nonylphenol <1.0 2-Nitrophenol i.u. i.u. i.u. 4-Nitrophenol i.u. i.u. i.u. 2,4,6-trichlorophenol <0.1 <0.1 <0.1 2,3,5,6-tetrachlorophenol <0.1 <0.1 <0.1 Pentachlorophenol <0.1 <0.1 <0.1 Ethers Bis(2-dichlorisopropyl)ether i.u. i.u. i.u. Bis(2-chlorethoxy)methan i.u. i.u. i.u. 4-chlorodiphenylether <0.1 <0.1 <0.1 4-bromodiphenylether <0.1 <0.1 <0.1 Chlorinated aliphatic compounds Hexachlorethane <0.1 <0.1 <0.1 Hexachlorobutadiene <0.1 <0.1 <0.1 Perchlorocyclopentadiene <0.1 <0.1 <0.1 Pesticides Lindane i.u. i.u. i.u. 4,4'DDT i.u. i.u. i.u. 4,4'DDD i.u. i.u. i.u. 4,4'DDE i.u. i.u. i.u.

86 Sida 82 Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla

87 Sida 83 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla

88 Sida 84 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalité m.m Tabell 26, Inkommande vattenkvalité, årsmedelvärden Q m 3 /d x 1000 BOD 7 mg/l COD mg/l P tot mg/l SS mg/l N tot mg/l Pb µg/l ,5-27,4 61 1,8 37 0, , ,4-24,4 43 2,0 33 0, , ,0-26,2 41 2,2 40 0, , , ,5 26 2,4 25 0, , , ,7 24 1,6 32 0, , , ,8 19 2,2 18 0, , , ,5 18 1,1 18 0, , , ,1 11 0,7 13 0, , , ,0 12 0,8 18 0, , , ,5 10 0,6 13 0, , , ,4 11 0,6 12 0, , , ,7 9 0,6 12 0, , , ,9 7 0,4 12 0, , , ,7 9 0,5 <11 0, , , ,1 <8 <0,5 <9 <0,2 < , , ,0 14 0,6 <6 0,3 < , , ,9 15 0,5 <6 <0, , , ,0 19 0,6 12 0, , , ,4 18 <0,7 13 <0, , , ,3 14 0,9 53* 0,3 50* 108 0, , ,2 10 0,6 8 0, , , ,7 8 0, , , ,4 8 0,4 10 0, , , ,1 9 0,5 17 0, , , ,8 7 0,4 18 0, , , ,9 6 0,3 12 0, , , ,6 7 0,3 8 <0, , , ,3 5 0,24 11 <0, , , ,8 6 0,2 8 <0, ,14 * Halter påverkad av fel i exkl. resultat från två förorenade veckoprov. Cd µg/l Tabell 27, Utgående behandlat vattenkvalité, årsmedelvärden BOD 7 mg/l COD mg/l P tot mg/l N tot mg/l SS mg/l Pb µg/l Cd µg/l Cr µg/l Cr µg/l l ,8 19, ,6 10 0, , ,9 20, ,0 17 0, , ,1 21, ,1 20 0, , ,3 18,1 56 < 10 1,2 < 10 0,3 < , ,2 20,2 49 < 7 0,7 < 9 0,4 < , ,2 19,1 53 < 7 0,7 < 7 0,6 < , ,9 18,2 43 < 5 < 0,4 < 5 < 0,3 < < 0, ,9 16,9 47 < 5 < 0,3 < 6 0,3 < , ,1 17,2 40 < 5 < 0,3 < 7 < 0,2 < < 0, ,7 15,1 24 < 5 < 0,3 < 6 < 0,2 < < 0, ,8 17,9 26 < 5 < 0,2 < 5 < 0,1 < < 0, ,4 15,4 29 < 5 < 0,2 < 5 < 0,1 < 14 < 17 < 0, ,0 16,8 19 < 6 < 0,3 < 6 < 0,2 < < 0, ,8 17,0 19 < 5 < 0,2 < 6 < 0,1 < 12 < 13 < 0, ,51 15,7 13 < 5 < 0,2 < 5 < 0,1 < 13 < 8 < 0, ,49 18,3 11 < 3 < 0,2 < 3 < 0,1 < 12 < 5 < 0, < ,43 18,1 9 < 3 < 0,2 < 3 < 0,1 13 < 5 < 0, ,41 20,7 15 < 5 < 0,3 < 6 < 0,2 16 < 7 < 0, ,28 18,5 9 < 3 < 0,2 < 3 < 0,2 11 < 6 < 0, ,30 21,0 9 < 3 < 0,2 < 10 < 0,2 14 < 8 < 0, ,56 19,0 21 < 3 < 0,2 < 3 < 0, < 0, ,49 20,2 21 < 3 < 0,2 < 3 < 0, < 0, ,60 24,1 23 < 3 < 0,2 < 4 < 0, < 0, < 9 < 46 0,41 19,2 13 < 3 < 0,2 < 4 < 0, < 0, < 8 < 40 0,39 12,7 11 < 3 < 0,2 < 4 < 0, < 0, < 6 < 37 0,34 11,6 10 < 3 < 0,2 < 3 < 0, < 0, < 6 < 33 0,41 9,4 13 < 3 < 0,2 < 3 < 0, , < 6,5 36 0,38 10,6 10 < 3 < 0,2 < 4 < 0, < 0, < 6,3 < 36 0,36 11,8 9 < 0,8 < 0,06 < 1,3 < 0, < 0,01 Hg µg/l Hg µg/l Ni µg/l Ni µg/l Cu µg/l Cu µg/l Zn mg/l Zn mg/l

89 Sida 85 Tabell 28, Avvattnat slam, kvalité, medelhalt Torrsubstans (TS) ton/år TS-halt % Bly mg/kg TS Kadmium mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS Nickel mg/kg TS Zink mg/kg TS , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 89 2, , ,1 80 2, , ,1 66 2, , ,0 63 1, , ,0 52 1, , ,3 49 1, , ,1 51 1, , ,1 41 1, , ,0 51 1, , ,1 72 2, , ,9 65 2, , ,3 73 3, , ,5 53 2, , ,5 46 1, , ,1 43 1, , ,1 43 1, , ,0 47 1, , ,0 44 1, , ,4 42 1, , ,2 44 1, , ,5 37 1, , Tabell 29, Inkommande vattenflöde och nederbörd Medelflöde m 3 /s Nederbörd mm/år* , , , , , , , , , , , , , , , , * Nederbörden vid Barlastplatsen Figur 18, Reningsgrad, , totalfosfor och totalkväve som procent av tillrinningen. Reningsgrad (procent) Fosfor 0 98.jan 98.maj 98.sep 99.jan 99.maj 99.sep 00.jan 00.maj 00.sep 01.jan 01.maj 01.sep 02.jan Totalkväve 02.maj 02.sep

90 Sida 86 Bilaga 15, Emissionsdeklarationer Ryaverket år 2002 Verksamhetsutövarens namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag Anläggningsnamn: Ryaverket Tabell 30a. Emission Ryaverket Anläggningsnummer: CAS Parkod Parameternamn Enhet Utsläpp till vatten Utsläpp till luft AOX Adsorberbara organiskt bundna halogener t/år 6 C As Arsenik och arsenikföreningar, som As kg/år i.u. o Bensen Bensen t/år o i.u. BOD7 Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn t/år 1047 C BrDPE Bromerade difenyletrar kg/år o o Cd Kadmium och kadmiumföreningar, som Cd kg/år 3 C o CH4 Metan i.u. Cl2, oorg-hcl Klor och oorganiska ämnen som HCl o CO Koloxid o CO2 Koldioxid t/år C 2265 C Cr Krom och kromföreningar, som Cr kg/år 135 C Cu Koppar och kopparföreningar, som Cu kg/år 1384 C o Cyanider Cyanider som total CN kg/år i.u DCE 1,2-dikloroetan (C2H4Cl2) kg/år i.u DEHP Di-(2etylhexyl)-ftalate kg/år < 115 E o Dibrometen Dibrometen (C2H2Br2) kg/år i.u. o Dibutylftalat Dibutylftalat kg/år < 100 E o Dioxin Dioxin g/år i.u. o Etylbensen Etylbensen kg/år < 60 E o F2, oorg-hf Fluor och oorganiska ämnen, som HF t/åt o Fenol Fenol kg/år < 60 E o F-tot Fluorider, som total F t/år i.u HCB Hexaklorbensen kg/år < 12 E o HCBD Hexaklor-1,3-butadien kg/år < 12 E o HCH Hexaklorcyklohexaner kg/år i.u. o HCN Cyanväte kg/år i.u HCPD Hexaklorcyklopentadien kg/år i.u. o Hexametyldisiloxan Hexametyldisiloxan (C6H18OSi2) kg/år o o Förklaringar - se sidan 88

91 Sida 87 CAS Parkod Parameternamn Enhet Utsläpp till vatten Utsläpp till luft HFC Fluorkolväten kg/år i.u. 23 M Hg Kvicksilver och kvicksilverföreningar, som Hg kg/år 15 C o Klorider Klorider som Cl t/år E Kloroform Kloroform (triklormetan), CHCl3 kg/år i.u. o Klorparaffiner Klorparaffiner, C10 13 kg/år i.u. o Muskxylen 1-tert-butyl 3,5-dimetyl 2,4,6-trinitrobensen kg/år o o N2O Dikväveoxid(Lustgas) t/år i.u NH3 Ammoniak t/år o i.u. NH4-N Ammonium som N t/år 1115 C Ni Nickel och nickelföreningar, som Ni kg/år 642 C o NMVOC Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halog. t/år i.u Nonylfenol Nonylfenol kg/år < 60 E o Nonylfenol-4 4-(para)-nonylfenol kg/år < 60 E o NOX Kväveoxider, som kvävedioxid mg/mj < 29 M NOX Kväveoxider, som kvävedioxid t/år o N-tot Kväve och kväveföreningar, som N t/år 1401 C Oktylfenol-4 4-(para)-oktylfenol kg/år i.u. o Olja-OPALCH Olja Opolära alifatiska kolväten kg/år < C Olja-TEX-ALC Olja Totalt extraherbara alifatiska ämnen kg/år i.u. Olja-TEXARC Olja Totalt extraherbara aromatiska ämnen kg/år i.u. PAH Polycykliska aromatiska kolväten kg/år < 125 E o Pb Bly och blyföreningar, som Pb kg/år 128 C o Pentaklor-bensen Pentaklor-bensen (C6HCl5) kg/år < 6 E o PER Tetrakloreten kg/år i.u. o PFC Perfluorkolväten kg/år o 0.5 M PM10 Stoft,<10my t/år o PTB Para-tert-butyltoluen kg/år i.u. o PTO Para-tert-oktylfenol kg/år i.u. o P-tot Fosfor och fosforföreningar, som P t/år 58 C QV Vattenflöde (Vattenföring) m 3 /år 119,9 M Sb Antimon och antimonföreningar, som Sb kg/år i.u. o SF6 Svavelhexafluorid kg/år o Sn-org Organiska tennföreningar, som Sn kg/år i.u. Stoft Stoft t/år o S-tot Svavel och svavel föreningar, som S mg/mj o S-tot Svavel och svavelföreningar, som S kg/år o TBBA Tetrabrombisfenol A kg/år o o Förklaringar - se sidan 88

92 Sida 88 CAS Parkod Parameternamn Enhet Utsläpp till vatten Utsläpp till luft TBTO Tributyltennoxid, som Sn kg/år o o TCB Triklorbensener, summa isomerer kg/år < 40 E o TCB123 1,2,3-triklorbensen kg/år < 12 E o TCB124 1,2,4-triklorbensen kg/år < 12 E o TCB135 1,3,5-triklorbensen kg/år < 12 E o TFTO Trifenyltennoxid, som Sn kg/år i.u. o TOC Kolorganiskt, totalt t/år 450 E Toluen Toluen kg/år < 60 E i.u TRI Trikloreten (C2HCl3) kg/år < 60 E o TTB246 2,4,6-tri-tert-butylfenol kg/år < 6 E o TTF Tributyltennföreningar, som Sn kg/år o o TTK Tributyltennkatjon, som Sn kg/år o o Xylener Xylener, summa isomerer kg/år < 60 E i.u Zn Zink och zink föreningar, som Zn kg/år 3000 C - Förklaringar: (1) "o" troligtvis ligger väl under gällande tröskelvärdet (2) "i.u." ingen uppgift men risk finns för att utsläppet kan överstiga gällande tröskelvärdet (3) "C" beräkning (4) "E" uppskattning (5) "M" mätning Syrhåla år 2002 Verksamhetsutövarens namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag Anläggningsnamn: Syrhåla Tabell 30b. Emission Syrhåla Anläggningsnummer: CAS Parkod Parameternamn Enhet Utsläpp till vatten Utsläpp till luft CO2 Koldioxid t/år 30 C Förklaringar: (1) "o" troligtvis ligger väl under gällande tröskelvärdet (2) "i.u." ingen uppgift men risk finns för att utsläppet kan överstiga gällande tröskelvärdet (3) "C" beräkning (4) "E" uppskattning (5) "M" mätning Kompostanläggning, Tankgatan år 2002 Verksamhetsutövarens namn: Ragn-Sells Agro AB Anläggningsnamn: Syrhåla Tabell 30c. Emission Syrhåla Anläggningsnummer: CAS Parkod Parameternamn Enhet Utsläpp till vatten Utsläpp till luft CO2 Koldioxid t/år 5000 E Förklaringar: (1) "o" troligtvis ligger väl under gällande tröskelvärdet (2) "i.u." ingen uppgift men risk finns för att utsläppet kan överstiga gällande tröskelvärdet (3) "C" beräkning (4) "E" uppskattning (5) "M" mätning

93 Sida 89 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2002 Tabell 31. ANSLUTNINGAR TILL RYAVERKET Sammanställning av uppgifter lämnade av respektive kommun. KOMMUN DEBITERAD HUSHÅLLSAVLEDNING ÖVRIG AVLEDNING SPILLVATTEN VOLYM Antal Viktat medelvärde [liter/person, dygn] Motsv m 3 /år personer m 3 /år m 3 /år personekviv ALE 1,337,031 14, , ,086 7,251 HÄRRYDA 1,280,497 19, , ,447 4,649 KUNGÄLV 1,513,398 20,800 1,144, ,398 5,568 MÖLNDAL 3,908,657 50,500 2,990, ,657 13,847 PARTILLE 2,089,268 32,892 1,775, ,044 4,733 GÖTEBORG 41,319, ,554 32,563, ,755, ,973 TOTALT 51,448, ,439 40,300, ,147, ,021 Obs! Kungälvs uppgifter är från år 2001 Övrig avledning utgör debiterad spillvattenvolym (m3/år) för samtliga industrier och övrig verksamhet. Den beräknas som skillnaden mellan totalt debiterad volym och debiterad hushållsavledning för respektive kommun. Med hushållsavledning 182 l/p.d under 2002 har personekvivalenter (övrig avledning) varit anslutna till Ryaverkiet, vilket är en minskning med ca 2,350 pe jämfört med (2001) Anslutning till Ryaverket , totalt 775,460 pe

94

95 Sida 91 EGNA NOTERINGAR

96 Sida 92

97 Sida 93 EGNA NOTERINGAR