ÅRSREDOVISNING Ett renare hav

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav

2 INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling och slamdisponering 12 Nytt avtal för bergrummen vid Syrhåla 14 Kemikalie-, energiförbrukning, -återvinning, avfallshantering och -återvinning 15 Underhåll 16 Kvalitet 16 Utvecklingsarbete 17 Arbetet med att ansluta Lerums kommun går vidare 19 Recipientkontroll 20 Information 21 Personal och organisation 21 Ekonomi 22 Nyckeltal 24 Förvaltningsberättelse 27 Resultaträkning för år Balansräkning den 31 december Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag (kkr) 32 Tilläggsupplysningar 33 Resultaträkningar, 5 års översikt 36 Balansräkningar, 5 års översikt 37 Styrelsens sammansättning 38 Vid brådskande ärende utom expeditionstid ring som sätter Dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Organisationsnr: Bankgironr: Postgironr: Telefon Expeditionen: Fax Expeditionen: E-post: [email protected] Hemsida: Omslagsbilden: Bad i Torslanda (foto: Anna Jolfors) 2

3 Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag GRYAAB svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan GRYAAB:s tillkomst 1970 har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kronor i tunnlar och reningsverk resulterat i att regionens vattendrag befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården har förbättrats genom långtgående avloppsvattenrening före utledning i älvmynningen. Aktieägare Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 Total foto: Anna Jolfors 3

4 VD-KOMMENTARER Efter ett och ett halvt år som VD på GRYAAB har jag nu lärt känna verksamheten lite mer i detalj. Min första bild av företaget och medarbetarna har förstärkts. Vi har många duktiga medarbetare och en kvalificerad anläggning med avancerade processlösningar. För att driva och utveckla anläggningen på ett bra sätt måste medarbetarna ha hög kompetens inom flera olika områden. Driftsoptimering och processövervakning är en ständigt pågående process och en omfattande del av verksamheten. Under åren byggdes anläggningen ut för kväverening, en investering på ca 350 Mkr. Utbyggnaden planerades för 15 mg/l men under projektets gång ändrades kravet för kväverening till 10 mg/l. Genom processmodifieringar och processoptimeringar har vi nu lyckats nå ned till nivån 10 mg/l men marginalen till gällande krav är för liten. Därför planerar vi att bygga en kompletterande anläggning för kväverening för att vara säkra på att klara uppsatta krav. I juni 2001 fastställde Miljödomstolen nya villkor för GRYAAB:s verksamhet. Miljödomstolen avslutade Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävde ett antal provisoriska föreskrifter som gällt sedan mitten av 1990-talet. De nu fastställda kraven överensstämmer väl med vad bolaget anser vara lämpligt ur miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Länsstyrelsen vill dock ha ett mer långtgående utsläppskrav för fosfor och har därför överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Omfattningen och kostnaderna för de planerade utbyggnaderna kommer att påverkas av de villkor som slutgiltigt fastställs av Miljööverdomstolen. Ett beslut förväntas komma under hösten 2002 eller början av Efter den omfattande utbyggnaden för förbättrad kväverening har fortsatta om- och tillbyggnader skett av olika anläggningsdelar. En mekanisk förtjockningsanläggning har nyligen tagits i drift och bytet av processtyrsystem blir klart hösten De ökade reningskraven, idrifttagning av nya anläggningsdelar och nya investeringar innebär att bolagets kostnader ökar. Under de kommande åren kommer GRYAAB att investera upp emot 400 Mkr i nya anläggningsdelar, nytt processtyrsystem, anläggningsinformationssystem (AIS), en anläggning för bräddvattenrening, en anläggning för kompletterande kväverening och sannolikt en bergtunnel för att ansluta Lerums kommun. Samtidigt skall den ordinarie verksamheten drivas med bra effektivitet och resultat. Detta kommer att ställa stora krav på GRYAAB:s organisation, ledarskap och medarbetare. Under året har arbete pågått med flera resurskrävande projekt. Ett mycket omfattande arbete har utförts i det pågående projektet för att byta processtyrsystem. Arbetet har krävt stora interna och externa resurser. Hittills har sju av fjorton deletapper tagits i drift. Vid varje idrifttagningsetapp, som tar ca en vecka, körs respektive anläggningsdel mer eller mindre manuellt. Arbetet har inneburit en mycket hög arbetsbelastning för många av våra medarbetare. Dessutom har utvecklingsprojekt startats för att möta de krav som Miljödomstolen har föreskrivit. Vi måste nu bli bättre på att systematiskt planera, underhålla och utveckla anläggningen på längre sikt. För att göra detta på ett bra sätt fortsätter vi att utveckla organisationen och delegera ansvar och befogenheter till gruppnivå på de olika avdelningarna. Vi kommer också att stärka projektledningskompetensen inom bolaget. En nyckelfråga är också kompetensöverföring mellan äldre och yngre medarbetare i organisationen, liksom rekrytering av nya medarbetare. För att bedöma kostnadsutvecklingen inom de närmaste åren har en ekonomisk långtidsplan upprättats för perioden Planen visar att det blir nödvändigt att successivt höja brukningsavgifterna från nuvarande 145 Mkr till nivån 180 Mkr under den närmaste 5-årsperioden. I planen finns nyligen genomförda, pågående och de mest sannolika investeringarna med, men inte någon slamförbränningsanläggning. Vi har heller inte räknat med någon sandfilteranläggning med längre gående fosforrening som skulle bli nödvändigt om Länsstyrelsen får gehör för sina krav. En slamförbränningsanläggning och en filteranläggning kräver investeringar i storleksordningen 200 Mkr, respektive 150 Mkr. GRYAAB:s mål har varit oförändrade sedan 1995 och vissa av målformuleringarna har varit inaktuella under en tid. GRYAAB:s ledningsgrupp fick därför i uppdrag av styrelsen att ta fram ett utkast till nya mål, baserade på de gamla målen från Ett nytt förslag har utarbetats under året och styrelsen har fattat beslut om en ny struktur för GRYAAB:s mål och att de nya målen skall gälla från De nya övergripande målen har formulerats med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats, som skall vara mätbara, tidsatta och årligen utvärderas. Delmålen skall årligen fastställas av GRYAAB:s 4

5 ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på GRYAAB formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Ett nytt mål som berör kunskap och utveckling har också formulerats. Under året har också GRYAAB:s grafiska profil och logotyp diskuterats. VD har i uppdrag från styrelsen att arbeta vidare med frågan och att ta fram ett nytt förslag till grafisk profil för bolaget. I arbetet har ambitionen varit att profilera GRYAAB som ett positivt, stabilt och marint miljöföretag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav. Diskussionen har lett fram till en idé om ett mer övergripande budskap för företaget som skall vara lätt att förstå både internt och externt. GRYAAB är ju ett företag som gör något bra och positivt för alla i regionen. GRYAAB behandlar Göteborgsregionens avloppsvatten vilket resulterar i renare vattendrag, renare sjöar och ett renare hav. Detta gör i allra högsta grad GRYAAB till ett miljöföretag och det är budskapet som skall förmedlas internt och till företagets målgrupper. Ett förslag till övergripande budskap har tagits fram för GRYAAB: GRYAAB för ett renare hav. Ett antal strategiska framtidsfrågor har identifierats. En mycket viktig fråga berör det konsortialavtal som finns upprättat mellan delägarkommunerna sedan 1970-talet. GRYAAB:s konsortialavtal gäller till och med utgången av Om det inte sägs upp senast fem år dessförinnan förlängs avtalet därefter med fem år i taget. Ägarkommunerna måste således senast 2004 ta ställning till om konsortialavtalet skall löpa vidare oförändrat under en femårsperiod eller om det skall revideras. En anslutning av Lerum planeras ske och beslut kring tillstånd och villkor för projektet beräknas kunna meddelas från Miljödomstolen under Anslutningen av Lerum är ett mycket långsiktigt projekt. Inför ett definitivt ställningstagande om Lerums anslutning känns det också angeläget att ägarna fattar beslut i frågan med beaktande av konsortialavtalet. Slamfrågan kommer att vara en nyckelfråga inom de närmaste åren. Här skall vi aktivt deltaga i debatten. Tillsammans med kollegor och branschorgan gäller det att påverka beslutsfattare för att skapa handlingsberedskap för olika alternativa lösningar. Stig Hård, VD. Naturvårdsverkets utredningsuppdrag från regeringen Bra slam och fosfor i kretslopp kommer att redovisas i höst. Resultatet av detta uppdrag kan vara mycket viktigt för den framtida utvecklingen inom slamområdet. GRYAAB:s möjligheter till långtidslagring av slam har också minskats genom upplåtelsen av de två största bergrummen till Göteborgs Hamn AB. En annan påtaglig förändring är också förbudet mot deponering av organiskt avfall som träder i kraft Om dispens ej medges kan GRYAAB:s stora investeringar för långtidslagring av slam i bergrummen vid Syrhåla vara i fara. De ovan nämnda strategiska framtidsfrågorna kommer i hög grad att påverka GRYAAB:s verksamhet såväl tekniskt, organisatoriskt som ekonomiskt. Tekniskt sett har GRYAAB mycket hög kompetens både teoretiskt och i den praktiska verksamheten. Under 2002 kommer vi att fortsätta att förbättra den organisatoriska strukturen och arbetsprocesserna. Vi fokuserar nu också på arbetsmiljöfrågor, medarbetarutveckling, fortsatt utveckling av ekonomisystem och de administrativa systemen. Vi arbetar vidare med den enkla ledarvisionen som bygger på en kompetenstriangel med nyckelorden ledarskap, teknik och affärsmässighet. Tanken är att en lagom blandning av dessa hörnstenar skall ge en fortsatt bra utveckling för GRYAAB:s kunder, medarbetare och ägare. Tillsammans med mina medarbetare ser jag fram emot en fortsatt god utveckling av GRYAAB, ett av Göteborgsregionens ledande miljöföretag. GRYAAB för ett renare hav. Avslutningsvis vill jag tacka Peter Balmér som gick i pension i början av året. Peter har under många år varit en auktoritet inom hela VA-området, inte bara i Sverige utan också internationellt. Under Peters ledning har Ryaverket utvecklats till ett av Nordens mest avancerade reningsverk med unika processlösningar. Utvecklingen och utbyggnaden har skett inom en mycket begränsad yta för att kunna bevara Rya skog som ligger i direkt anslutning till anläggningen. Vi hoppas nu att Peter fortsätter att engagera sig för branschens frågor och med liv och lust deltar i debatten, precis på samma sätt som tidigare. Peters kunskaper, intresse och engagemang kommer att ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i inom VA-området, inte minst för den framtida slamhanteringen. 5

6 GRYAAB:S MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL GRYAAB säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratas och avloppssystemet skall inordnas i ett kretslopp. GRYAAB skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Med utgångspunkt från det övergripande målet har styrelsen fastlagt fem mål för GRYAAB:s verksamhet. MÅL 1. VATTENKVALITET GRYAAB:s utgående vatten skall uppfylla alla myndighetskrav. Därutöver skall vi göra de ytterligare minskningar av utsläppen som kan nås utan att öka genomsnittskostnaden per avlägsnad enhet. Måluppfyllelse År 2001 var ett år med normal nederbörd, till skillnad från de tre föregående åren, som var mycket nederbördsrika med nederbördsmängder på över mm. Nederbörden uppgick under året till 754 mm och tillrinningen till 115 miljoner m 3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, fosfor respektive kväve i det samlade utgående vattnet blev 7,4 (<9) mg BOD/l, 0,41 (0,49) mg P/l, respektive 10,6 (9,9) mg N/l. GRYAAB uppfyller därmed fastställda behandlingskrav med god marginal utom för kväve där gällande krav är 10 mg N/l. Innebörden av detta blir att GRYAAB skall vidtaga åtgärder för att undvika att ett överskridande sker igen. Arbetet med denna fråga har pågått under en längre tid och fortsatta driftsoptimeringar görs successivt för att förbättra behandlingen. Det är dock oklart om detta räcker, varför bolaget utreder möjligheterna att bygga en anläggning för kompletterande kväverening, för att ha bättre marginal till riktvärdet. Bräddningen efter försedimentering var liten, 1,7 (8,4) % av tillrinningen. 6

7 MÅL 2. SLAMKVALITET Slammet från Ryaverket skall uppfylla alla myndighetskrav. Halterna av potentiellt farliga tungmetaller skall vara så låga att dessa inte begränsar givan då slam används som fosforgödselmedel. Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och GRYAAB kan leverera produktcertifierade partier. Under senare tid har vi dock observerat en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet och halterna har legat nära fastställda gränsvärden för jordbruksanvändning. För zink tangerades gällande gränsvärde en gång under året. Flera projekt har påbörjats för att klarlägga orsakerna till de förhöjda halterna av främst zink och koppar. MÅL 3. ÅTERVINNING OCH HUSHÅLLNING Slam och andra restprodukter skall så långt möjligt nyttiggöras. Som ett delmål gäller att 50 % av slammet skall återföras till odlad mark senast år Indirekt innebär detta att deponering skall minskas. Deponerad mängd rensgods skall minska med 30 % relativt år 1995, senast år Låg förbrukning av energi och andra resurser skall eftersträvas. Energiförbrukningen skall minska med i genomsnitt 1 % per år. Måluppfyllelse Under 2001 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har ton slam avskiljts. Allt slam har använts i olika markbyggnadsprojekt inom Göteborg. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Ekonomiskt har dessa förhållanden inte varit till nackdel då nyttiggörande i det urbana området är billigare än transport till jordbruksmark. Mängden gallerrens har minskat till (1 973) ton. Detta är 30 % under 1995 års nivå vilket innebär att målet från 1995 har uppnåtts. Elenergiförbrukningen uppgick till 36,4 GWh vilket i stort sett är samma förbrukning som 2000 då den var 35,1 GWh. GRYAAB har ett avtal med Göteborg Energi AB vilket innebär att all producerad biogas säljs till Göteborg Energi AB. Den el och värme som hade kunnat produceras av biogasen köper GRYAAB från Göteborg Energi AB. Genom avtalet får Göteborg Energi AB möjlighet att ha biogas i sin produktmix och GRYAAB får 100 % utnyttjande av biogasen samtidigt som man slipper arbetet med drift av gasmotoranläggningen. Leveransen av biogas har under året uppgått till 40,9 (41,8) GWh. Mottagningen av organiskt avfall har minskat marginellt till (5 899) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt öka mottagningen av organiskt avfall. Under året har GRYAAB infört LOTS-systemet Gröna stationer för att omhänderta kontorets farliga avfall. 7

8 MÅL 4. INFORMATION Anslutna kommuners VA- och ekonomiansvariga och tillsynsmyndigheter skall ha en god kännedom om GRYAAB:s verksamhet och prestationer. Regionens politiker, press, miljöorganisationer och andra opinionsbildare skall ha en rimligt korrekt uppfattning av våra prestationer. Skolor och intresserad allmänhet skall ha möjlighet att få en god kännedom om GRYAAB:s verksamhet. Måluppfyllelse Under år 2001 har (2 103) elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Målet att ta emot besökare från mellanstadiet nåddes ej. En trolig anledning till detta var att Ekocentrum bjöd alla femteklassare i Göteborg på ett gratisbesök. Totala antalet studiebesökare under 2001 var (4 443) stycken. MÅL 5. KOSTNADSEFFEKTIVITET GRYAAB skall vara kostnadseffektivt. Driftkostnaderna per personekvivalent skall minska mätt i inflationsjusterat penningvärde och skall vara de lägsta i landet. Kapitalkostnaderna per personekvivalent skall på lång sikt vara de lägsta i landet. Måluppfyllelse Verksamhetens totala nettokostnader uppgick till 149,0 (150,1) Mkr. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar ökade till 98,9 (93,5) Mkr. Om hänsyn tas till större förnyelseåtgärder och kostnader av engångskaraktär var rörelsens kostnader exklusive avskrivningar, det vill säga de löpande driftskostnaderna, 90,0 (89,2) Mkr. GRYAAB har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade brukningsavgifterna av jämförbara verk i landet. 8

9 TILLRINNING OCH TILLFÖRSEL Anslutning och tillrinning Anslutningen till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 40,1 miljoner m 3 vilket motsvarar 181 (182) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 11,3 miljoner m 3 räknas om till personekvivalenter genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på personekvivalenter (tabell 1) Anslutna personer Övrig anslutning personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Spillvatten från hushåll, m Övrigt spillvatten, m Total tillrinning, m Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket år Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten. År 2001 var ett år med normalnederbörd. Nederbörden uppgick under året till 754 mm och tillrinningen till 115 miljoner m 3. Av detta var 3,7 miljoner m 3 uppskattat inläckage i tunnlarna varför tillrinningen från de anslutna kommunerna var 111,2 miljoner m 3. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun, vilken framgår av tabell 2. Variationerna i tillrinning under året är stora. Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinning. Pumpat flöde under 2001 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 6 januari med 10,2 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 23 juni med 2,0 m 3 /s. Medeltillrinning Procent av Kommun m 3 /år total tillrinning Ale ,2 Göteborg ,4 Härryda ,8 Kungälv ,4 Mölndal ,9 Partille ,3 Totalt ,00 Tunnelinläckage Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år Massflöden Under 2001 har de uppmätta halterna mangan, koppar och zink tidvis varit förhöjda och närmat sig gränsvärdena för spridning av slam på jordbruksmark. För att komma tillrätta med detta har fem insatsområden identifierats för vidare undersökningar. Områdena omfattar alkalinitetshöjningen av dricksvatten, processförändringar vid reningsverket, diffusa källor i regionen, kvalitetsstyrning av dagvatten och osäkerheter i analyser och provtagning. För en del av dessa områden har undersökningar Inkommande, m 3 /s Bräddat, m 3 /s Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten(dygnsmedelvärde) under år jan feb mars apil maj juni juli aug sept okt nov dec 9

10 Tillförd mängd Komponent ton/år g/p.d (p= ) g/pe.d (pe= ) Organisk substans som BOD (14 050) 72 (65) 56 (49) Organisk substans som COD (32 900) 153 (151) 119 (115) Suspenderade ämnen (27 940) 102 (128) 79 (98) Totalfosfor 495 (480) 2,24 (2,21) 1,7 (1,68) Totalkväve (2800) 12,2 (12,6) 9,4 (9,8) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket (I suspenderade ämnen ingår recirkulation). Värden skrivna inom parentes avser genomgående motsvarande värde för föregående år. Fredrik Davidsson mäter ph i tunnelsystemet. påbörjats under 2001 (se nedan), medan övriga planeras att startas under Under året observerades förhöjda ph-värden i inkommande vatten. Mätning av ph har genomförts uppströms i tunnelnätet eftersom de förhöjda phvärdena skulle kunna tyda på allvarligare problem, till exempel olaglig dumpning till avloppssystemet. Mätningarna av ph kunde dock avbrytas sedan det konstaterats att de kom från Pripps bryggerier. Pripps har tillåtelse att avleda vatten med relativt högt ph eftersom GRYAAB betraktat syradosering i deras avloppsvatten som onödig, både av miljöskäl och av ekonomiska skäl. Bryggeriet är för övrigt under nedläggning. Vid en större genomgång av Landvetter Flygplats kunde konstateras att bidraget av kadmium från flygplatsen är stort relativt den avloppsvattenmängd som kommer från flygplatsen. Sannolikt beror detta på att vissa delar av flygplanen fortfarande kadmieras som korrosionsskydd, en metod som är förbjuden i Sverige för i stort sett alla branscher utom flyg- och rymdindustri. p = pe = fysisk person Förkortningar personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer BOD = Biochemical Oxygen Demand, biokemisk syreförbrukning, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material COD = Chemical Oxygen Demand, kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material OCP = Oxygen Consumption Potential, syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. (Beräknas som BOD totalfosfor + 18 totalkväve) TS = torrsubstans N = kväve P = fosfor 10

11 VATTENBEHANDLING Året har karakteriserats av normal tillrinning. Det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper har även i år varierat kraftigt vilket medfört att bräddning tidvis skett vid tillrinningar under 8 m 3 /s. Slamegenskaperna har under året varit ovanligt bra. Detta har medfört att bräddningen varit förhållandevis liten och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har varit god. Kvävehalten i behandlat vatten har trots detta blivit något sämre än föregående år. Medelkoncentrationen i det samlade utgående vattnet var 10,6 (9,9) mg/l. En modellbaserad styrning av externa kolkällor till denitrifikationssteget, har bidragit till effektivare användning av kolkällan. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i Totalkväve, BOD7, mg/l Totalfosfor Totalkväve BOD Figur 2. Organisk substans (BOD7), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. ett motsatsförhållande. Även under år 2001 har det varit ett operationellt mål att nedbringa kvävehalten i det utgående vattnet till 10 mg/l. För att nå detta har recirkulationen försökt hållas så hög som möjligt. Detta har inneburit att eftersedimenteringsbassängerna varit konstant högt belastade. Fosforkoncentrationen i det biologiskt renade vattnet blev samma som föregående år, 0,39 mg/l. För den samlade utledningen var fosforkoncentra Totalfosfor, mg/l Ryaverket processchema. 11

12 tionen 0,41 (0,49) mg/l, vilket avspeglar den, relativt sett, lilla bräddning vi gjort under året. Reningen med avseende på nedbrytbart organiskt material (BOD) har liksom tidigare år förlöpt väl. Genomsnittlig halt i utgående behandlat vatten har varit 7,5 mg/l, vilket ligger långt under kravet på 15 mg/l. För den samlade utledningen var halten 7,4 mg/l. Den måttliga tillrinningen tillsammans med slammets varierande sedimenteringsegenskaper medförde att bräddningen av endast delvis behandlat vatten blev relativt sett låg under år Av tillrinningen bräddades 1,7 (9) %. Av de totalt utsläppta mängderna på 834 (1 125) ton BOD, 48 (65) ton fosfor och (1 360) ton kväve svarar bräddningen för 12 %, 8 % respektive 2 %. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i GRYAAB:s miljörapport för I avsnittet nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. Parameter Rening % BOD7 95 (93) COD 87 (85) Fosfor 90 (87) Kväve 54 (51) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2001 med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulation. SLAMBEHANDLING OCH SLAMDISPONERING Till markbyggnad Till kompostering Till försöksverksamhet 300 Till bergrum 0 Lager Produktion och disponering kan skilja något på grund av varierande mängd i lager. Tabell 5. Borttransporterad slammängd i ton under Slammängderna mätt som torrsubstans (TS) var (14 400) ton och mängden avvattnat slam (50 600) ton. Minskningen i TS-mängd torde bland annat bero på bättre utrötningsgrad i rötkamrarna på grund av längre uppehållstid under årets senare del. Detta beror i sin tur på att nya förtjockningsmaskiner installerats vilka ger en bättre vattenavskiljning och därmed en lägre hydraulisk belastning på rötkamrarna. Under året har allt avvattnat slam kunnat nyttiggöras eftersom det under året varit god efterfrågan på slam till markbyggnadsprojekt. Vid årets början fanns ett lager av kompost under bearbetning, varför mängden slam som levererats till kompostanläggningen har utgjort en mindre andel än under föregående år. Efterfrågan på färdig kompost har också varit god under året. Slammet har använts till ett flertal olika markbyggnadsprojekt, bland annat till speedwaybanan vid Skarvik och markområden vid Arendal och Volvo. En liten mängd har förbränts i forskningssyfte vid Chalmers tekniska högskola. Inget slam har pumpats ner i bergrummen vid Syrhåla. Slamdisponeringen framgår av tabell 5. På grund av att LRF rekommenderar sina medlemmar att inte använda slam i jordbruket har inga lokala samråd utförts och inget slam levererats till jordbruket. Mottagning av externt organiskt material för inmatning i rötkamrarna har fortsatt i samma utsträckning som föregående år. De diskussioner som förts med andra företag om leveranser av organiskt avfall har hittills inte gett något resultat. Kapacitet finns därför i framtiden för ytterligare leveranser av externt organiskt material för att kunna öka biogasproduktionen. För att öka kapaciteten på slambehandlingsdelen vid Ryaverket har mekaniska förtjockare installerats under året. Anläggningen har varit i drift under andra halvåret och ökar TS-halten på slammet in till rötkamrarna. Det avskiljda vattnet innehåller dessutom väsentligt lägre slamhalter än från gravitationsförtjockarna och minskar därför belastningen av reningsverket, eftersom detta vatten återförs till inkommande tunnel. I samband med diskussionerna med Göteborgs Hamn AB har arbetet med att se över Syrahålaanläggningens tekniska utrustning startat. Det innebär att de delar som avyttras och den utrustning som inte används avskiljs från de installationer som är i drift, vilket därmed förenklar underhållsarbetet. 12

13 GÖTA ÄLV AVLOPPSVATTEN INKOMMANDE OCH RECIRKULERAT VATTEN ton SS ton BOD ton COD ton kväve 501 ton fosfor 11 ton zink kg koppar kg nickel 621 kg bly kg krom 28 kg kadmium kg kvicksilver kg AOX ton polära kolväten 124 ton opolära kolväten BRÄDDAT VATTEN 100 ton BOD 292 ton COD 26 ton kväve 4 ton fosfor 0,14 ton zink 89 kg koppar 13 kg nickel 9 kg bly 15 kg krom 0,3 kg kadmium 0,4 kg kvicksilver JÄRNSULFAT ton FeSO kg zink 118 kg nickel 0,12 kg krom 0,13 kg bly Polymer 7,0 ton UTGÅENDE VATTEN ton SS ton BOD ton COD ton kväve 44 ton fosfor 1,4 2,4 ton zink kg koppar 680 kg nickel kg bly kg krom 7 12 kg kadmium 9 22 kg kvicksilver 5,2 ton AOX 78 ton polära kolväten ton opolära kolväten FÖR- SEDIMENTERING BIOSTEG EFTER- SEDIMENTERING PRIMÄRSLAM BIOSLAM RECIRKULERAT VATTEN 102 ton BOD 384 ton COD 223 ton kväve 6 ton fosfor 70 kg zink 56 kg koppar 8 kg nickel 4 kg bly 5 kg krom 0,4 kg kadmium 0,3 kg kvicksilver foto: Anna Jolfors SLAMBEHANDLING AVVATTNAT SLAM ton ton TS 506 ton kväve 435 ton fosfor 10 ton zink kg koppar 250 kg nickel 600 kg bly 440 kg krom 19 kg kadmium 13 kg kvicksilver Polymer 112 ton MARKBYGGNAD ton KOMPOSTERING ton JORDBRUK 0 ton BERGRUM 0 ton LAGER ca ton Figur 3. Materialbalans för Ryaverket år

14 NYTT AVTAL FÖR BERGRUMMEN VID SYRHÅLA GRYAAB:s styrelse beslutade 1988 att den framtida slambehandlingen skulle säkras. Detta gjordes genom att bygga en biogasanläggning som stod klar Dessutom förvärvades ÖCB:s bergrum som tidigare hade använts för beredskapslagring av olja. Med tillgång till bergrummen, som har en volym på 2,8 miljoner m 3, skapades en mycket säker metod för långtidslagring av slam. Efter rötning i biogasanläggningen kan slammet antingen avvattnas och disponeras vid Ryaverket eller vid behov pumpas i en 7 km lång ledning till bergrummen. Om slammet har pumpats till Syrhåla kan det avvattnas i anläggningen där och antingen disponeras lokalt eller pumpas ned i bergrummen för långtidslagring. Bergrummen är en resurs av stort värde och GRYAAB har försökt att spara den så långt som möjligt genom att försöka finna annan disponering av slammet. GRYAAB säkrade nyttjanderätten till bergrummen 1990 genom ett avtal med Göteborgs Stad som formellt äger bergrummen. För nyttjanderätten betalade GRYAAB 25 Mkr i engångsvederlag. Upplåtelsetiden fastställdes till 10 år och gick ut GRYAAB har för närvarande tillstånd att använda ett av bergrummen (nr 2) för lagring av slam. Bergrummet rymmer m 3 och hittills har ca m 3 lagrats. I samband med att nyttjanderättsavtalet mellan GRYAAB och Göteborgs Stad skulle förlängas beslutade ägaren att två av bergrummen (nr 3 och nr 4) skulle upplåtas till Göteborgs Hamn AB som har för avsikt att deponera förorenade muddermassor i bergrummen. Efter förhandlingar mellan GRYAAB, Göteborgs Hamn AB och Fastighetskontoret har beslutats att två av de fyra bergrummen, motsvarande 1,6 miljoner m 3 (57 % av den totala volymen) skall upplåtas till Göteborgs Hamn AB. För denna upplåtelse har GRYAAB erhållit ett vederlag på 25 Mkr. För närvarande pågår miljöprövning enligt Miljöbalken där Göteborgs Hamn AB söker tillstånd för deponering av muddermassor i bergrummen. För det fall Göteborgs Hamn AB inte får miljötillstånd till den planerade verksamheten återgår nyttjanderätten till GRYAAB som därvid skall återbetala vederlaget på 25 Mkr. Ett avtal har också träffats mellan GRYAAB och Göteborgs Hamn AB om gemensamt driftoch underhållsansvar för befintliga ledningar och anläggningar vid Syrhåla. Riksskatteverket har beslutat att GRYAAB:s långtidslagring av slam i bergrummen vid Syrhåla är skattepliktig verksamhet enligt Lagen om skatt på avfall (LSA). Beslutet innebär att skatt skall erläggas med 250 kr per ton (2001) för det avvattnade slam som förs ned i bergrummen. Om och när slam kommer till användning och förs ut från anläggningen får avdrag göras i deklarationen. Under 2001 har inget slam lagrats i bergrummet. Från 2005 införs ett förbud mot deponering av organiskt avfall. GRYAAB arbetar för att slamlagringen i bergrummen skall undantas från deponeringsförbudet. 14

15 KEMIKALIE-, ENERGIFÖRBRUKNING, -ÅTERVINNING, AVFALLSHANTERING OCH -ÅTERVINNING Kemikalieförbrukning Behovet av tillsättning av järnsulfat i reningsprocessen har minskat markant. Den ökade polymerförbrukningen för slambehandlingen beror på idrifttagning av mekaniska förtjockare under året. Kemikalieförbrukningen vid Ryaverket framgår av tabell Järnsulfat Natriumhypoklorit (12 %) Polymerer för vattenbehandling 7 0 Polymerer för slambehandling 109,7 77,8 Extern kolkälla Tabell 6. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket. Energi och energiåtervinning Energiförbrukning och energiproduktion framgår av tabell 7. All gas som producerats under året har levererats till Göteborg Energi AB. Den ökade elenergiförbrukningen beror på att betydligt mer vatten har recirkulerats i processen. De 0,3 GWh el som producerats kom från utloppsturbinen, vilken dock varit ur drift under halva året på grund av kraftiga korrossionsskador. Göteborg Energi AB har använt betydligt mer renat avloppsvatten för värmeproduktion till fjärrvärmenätet jämfört med föregående år. Avfallshantering och -återvinning El-energiförbrukning 36,4 35,1 El-energiproduktion 0,3 0,5 Biogasproduktion Ryaverket 43,5 45,5 Värme hämtad från renat avloppsvatten i Göteborg Energi AB:s värmepumpanläggning Tabell 7. Energiförbrukning och -produktion i GWh vid Ryaverket och Syrhåla. Hela GRYAAB:s verksamhet går ut på att skydda miljön. Vi arbetar därför kontinuerligt med att effektivisera bolagets anläggningar och processer. Inte minst är en miljöriktig hantering av avfall, med en prioritering på återvinning, en självklarhet. Under 2001, i samarbete med Renova AB, har LOTS-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTS-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Annat avfall samlas in och sorteras i ett flertal olika fraktioner. Lennart Augustsson och Mikael Andersson vid försedimenteringsbassängerna. 15

16 UNDERHÅLL Ryaverket En av de fyra stora inloppspumparna, PFR2, togs ur drift i maj för revision. Arbetet utfördes delvis på plats av egen personal och pumphuvudet sändes till leverantören för genomgång. Pumpen återinstallerades under hösten och togs i drift i december. Arbetet med att renovera de två järnsulfatbassängerna, efter omfattande angrepp av den sura järnsulfatlösningen, har fortsatt under året. Efter det att båda bassängerna tömts och rengjorts har betydligt mer omfattande skador på betong och armering konstaterats än de som tidigare varit kända och kunnat antas. Arbetet är i sin slutfas och den sista bassängen kommer att tas i drift i mars Skraporna i underbassängerna på eftersedimenteringen har inte uppfyllt den driftsäkerhet som krävs. Ett flertal haverier har uppstått på den mekaniska konstruktionen och hydraulsystemen. Efter åtgärder förbättrades situationen. För att undersöka möjligheten till byte av konstruktion, eller förbättring av nuvarande installation, har underlag för en marknadsundersökning, som kommer att genomföras under 2002, utarbetats. I början av året stals ett antal datorer. Inbrottslarm har installerats för att höja säkerheten. Avtal har även upprättats med väktarbolag på ronderande bevakning samt utryckning vid inbrotts- och låslarm. Tunnlar och ledningar Under året har arbetet med en tunneldatabas för ägarkommunernas spillvattentunnlar påbörjats. Huvudsyftet med tunneldatabasen är att säkerställa spillvattentunnlarnas funktion. Databasen ger GRYAAB underlag för att optimera underhållet tekniskt och ekonomiskt. Informationen från databasen avses ge underlag till besiktningsrutiner, frekvens av besiktningar och möjlighet att enklare studera förändringar av bergets kvalitet i tunnlarna. GRYAAB har informerat Business Region Göteborg AB om att bredbandsaktörerna på marknaden har möjlighet att utnyttja våra spillvattentunnlar för fiberkabelinstallationer, under förutsättning att installationerna inte hindrar underhållet av tunnlarna. Avtal har träffats med GothNet AB om förläggning av kabelrör för fiberkabelinstallation mellan Slamby och Mölnlycke. Skrotningsarbeten har under året utförts i spillvattentunneln mellan Bråta och Mölnlycke samt i spillvattentunneln mellan Slamby och Helenevik. Under året har problem med mycket sand på botten i spillvattentunneln från Ryaverket upp till Toredal identifierats. Arbete har påbörjats med utlastning av sand i Färjenästunneln. Tunnelföreskrifterna för tunnlar och kulvertar inom Göteborgsregionen har reviderats. Insats på inloppspump. Pumpens höjd är 6 m, diameter är 1,5 m och vikten 6 ton. Inloppspumparnas pumpkapacitet är 22,5 m 3 /sekund. KVALITET Kvalitetsarbetet har fortsatt, nya rutiner har införts och existerande dokumentation har uppdaterats. Ett omfattande utbildningsprogram har under året genomförts för flera nyckelgrupper. Ledningsgruppen och andra med ledande befattningar utbildades i processkartläggning med kopplingar till EFQM och SIQ. Ytterligare en grupp medarbetare har utbildats till kvalitetsrevisorer. Under 2001 har två internrevisioner av bolagets kvalitetsarbete genomförts. I likhet med tidigare år, har även bolagets arbete med produktcertifiering av slam fortsatt och arbetet har granskats av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) vid två tillfällen. 16

17 UTVECKLINGSARBETE Processutveckling Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens överklagande av densamma medför att det är nödvändigt att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve i reningsverket, men även att det kvarstår en osäkerhet angående vilka behandlingsmetoder som kan användas. Om Miljödomstolens dom (0,4 mg P/l och 10 mg N/l, riktvärde och årsmedelvärde av det samlade utsläppet) blir gällande, kan detta uppnås genom bräddvattenbehandling i kombination med åtgärder inom befintlig anläggning och eventuellt en kompletterande efterdenitrifikationsanläggning. Vid strängare krav passeras en gräns i partikelavskiljning som svårligen kan uppfyllas utan att en stor del av avloppsvattnet filtreras. Försök med mikrosilning har visat att lösningen processmässigt är ett alternativ till sandfiltrering. Oavsett Miljööverdomstolens beslut kommer dock behandling av en större del av annars bräddat vatten att vara nödvändig. Försök med bräddvattenrening genom två olika metoder, Acti-Flo och direktfällning, genomförs därför. Under 2001 har omfattande pilotförsök genomförts med den så kallade Acti-Flo-processen som bygger på en effektiv fällning med hjälp av fällningskemikalier, polymer och sand i ett lamellsedimenteringssystem. Preliminära resultat visar att långtgående fosforavskiljning kan uppnås och att processen är snabbstartad och lättstyrd men att det produceras en stor mängd utspätt slam. Under senhösten 2001 har en av försedimenteringsbassängerna byggts om för fullskaletest av direktfällning vid hög hydraulisk belastning. Försök under 2002 kommer att visa om även detta kan vara en lämplig process för att snabbt avskilja fosfor. I en litteraturstudie har även alternativa metoder för bräddvattenbehandling kartlagts. Den visar på ett flertal möjligheter vilka dock inte är så väl beprövade idag eller så är de energikrävande, resurskrävande eller komplicerade. Vilka åtgärder som vidtas för att ytterligare förbättra dagens biologisk-/kemiska rening blir helt beroende på de villkor som fastställs i Miljööverdomstolen. Bland tänkbara enhetsprocesser finns filtrering, hydrauliska förbättringar i befintliga sedimenteringsbassänger, flotation, förstärkt returslampumpning, förbättring eller byte av slamskrapor med mera. Under de senaste åren har kväveavskiljningen successivt förbättrats genom optimering av recirkulationen till aktivslamanläggningen, koldosering och hantering av vatten från slambehandlingen. Trots dessa framsteg har årsresultatet hamnat precis över 10 mg N/l. Arbetet fortsätter därför med att förbättra även kväveavskiljningen i systemet. Förutsättningarna för efterdenitrifikation kommer att undersökas under Hur detta skall tillämpas i praktiken blir dock avhängigt av vilken lösning som väljs för att förbättra fosforavskiljningen och därmed av Miljööverdomstolens beslut. Ett projekt har inletts för att studera hur olika driftförhållanden styr den nitrifierande biofilmens sammansättning och funktion. Projektet drivs tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet med stöd av VA-Forsk. Biofilmens beteende under olika Inspektion av den nya mekaniska förtjockaren. betingelser kommer att studeras i pilotskala under flera år, med syfte att ta fram ändamålsenliga driftstrategier och därmed bättre funktion. Då slammets sedimenteringsegenskaper visar sig ha en bestämmande roll i den biologiska processen och påverka såväl partikelavskiljning och därmed fosforutsläppet som recirkulationsgrad för kväverening, har diskussioner kring ett samarbete med Chalmers tekniska högskola och University of Tokyo inletts med syfte att fördjupa kunskaper kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi. Ryaverkets gravitationsförtjockare har under 2001 kompletterats med två mekaniska förtjockare som har kapacitet att förtjocka allt primärslam. Den ena togs i drift under sommaren och den andra i början av hösten. Den förbättrade förtjockningen leder till längre uppehållstider i rötkamrarna, mindre uppvärmningsbehov och större utvinning av biogas. Rejektvattenkvaliteten från maskinerna är mycket bra. Under hösten har bara mekanisk förtjockning 17

18 använts för att kartlägga effekten på rötning och avvattning samt rejektvattnets påverkan på aktivslamprocessen. GRYAAB har under flera år utrett hur processtyrningssystemet skulle moderniseras. I början av 2001 blev upphandlingen klar och det nya styrsystemet började installeras i juni i samband med idrifttagningen av den mekaniska förtjockningsanläggningen. De övriga delarna av verket kommer successivt att flyttas över från det gamla till det nya styrsystemet. Arbetet genomförs i 14 deletapper och kommer att vara helt genomfört hösten Även lokalmanövreringen ses över i samband med systemskiftet och äldre reläteknik byts ut. I samband med projektet kommer även processflödesschema och processfunktionsbeskrivningar att upprättas för hela verket. All el-dokumentation kommer också att läggas in i anläggningsinformationssystemet. I årsredovisningen 2000 redogjordes för utveckling och idrifttagning av GRYAAB:s automatiska provtagningsstationer i tunnel- och ledningsnät tilldelades GRYAAB VAV:s idépris för idén med dessa provtagningsstationer. Ett område som har fått uppmärksamhet är förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten. Läkemedel för humant bruk är de enda syntetiska bioaktiva substanser som inte regleras avseende miljöeffekter. I samarbete med forskare från andra EU-länder (Italien, Frankrike och Grekland) deltar GRYAAB i ett treårigt EU-finansierat projekt. I projektet undersöks bland annat källor och förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten, mekanismer för deras spridning i miljön och vilka effekter dessa kemikalier har på vattenlevande organismer. En viktig del i projektet är utveckling av nya tekniker för att rena vatten från läkemedelsrester och därigenom förhindra att de kommer ut i Nicklas Paxéus vid vätskekromatograf-masspektrometern. naturen. Genom de insatser som görs inom projektet kommer GRYAAB att få god kompetens även på detta område. UV-anläggning För att skona miljön har GRYAAB beslutat att upphöra med klordesinfektion av spolvatten. Sedan en tid har UV-behandling av spolvattnet testats. Den första UV-anläggningen klarade inte desinfektionskraven och byttes därför på hösten mot en nydesignad anläggning. Testerna visar hittills goda resultat. GRYAAB har option på ytterligare två anläggningar och avser att kunna upphöra med klordesinfektion under Lars Nordén och Alexander Keucken tar emot VAV:s idépris. Läkemedelsrester Lokalprojekt Under föregående år påbörjades en utredning om GRYAAB:s behov av lokaler. År 2001 slutfördes utredningen och några olika ombyggnadsprogram togs fram. Efter sommaren påbörjades projekteringsarbetet och i december tog styrelsen beslut om en kostnadsram. Under 2002 slutförs projekteringen varpå anbud kommer att begäras in. Planen är att byggnadsarbetena skall påbörjas under hösten 2002 och vara klara våren

19 ARBETET MED ATT ANSLUTA LERUMS KOMMUN GÅR VIDARE Arbetet med en framtida anslutning av Lerums kommun går vidare. Ett antal olika alternativ har tidigare utretts och under 1999 fattade Lerums kommun beslut om en anslutning till GRYAAB:s regionala tunnelsystem. GRYAAB planerar för att bygga en ca 8 km lång spillvattentunnel från Hulan i Lerums kommun till Furulund i Partille. GRYAAB blir huvudman för tunnelprojektet och ansvarar för finansiering, konstruktion och byggande av tunneln, liksom att ta fram erforderliga tillstånd för projektet. Lerums kommun ansvarar för pumpstation och tryckledningar fram till själva tunneln. Projektet samfinansieras av GRYAAB och Lerums kommun i enlighet med ett upprättat intentionsavtal. Spillvattentunneln kommer att djupförläggas så att bergtäckningen kommer att variera mellan 25 m och 100 m beroende på befintlig markyta. Fem olika sträckningar har studerats och jämförts i den tunnelutredning som utförts under sommaren och hösten Ett huvudförslag till sträckning har tagits fram efter en sammanvägd bedömning av tekniska lösningar och miljöpåverkan mellan de olika alternativen. Huvudalternativet har lokaliserats till ett mer sydligt läge för att undvika påverkan på bebyggelse och ett Natura 2000-område och andra områden av riksintresse vid Stora Bråta. Två tekniska lösningar har studerats, dels konventionell drivning med borrning och sprängning, dels borrning med tunnelborrmaskin (TBM). För den konventionella drivningen har alternativa lägen för arbetstunnlar studerats liksom transportvägar till och från arbetstunnlarna. I tunnelutredningen föreslås en arbetstunnel med ett mellanpåslag strax öster om Råhultsvägen för den konventionella drivningsmetoden. Flera olika typer av samråd har under året hållits med allmänheten, Länsstyrelsen samt övriga organisationer och myndigheter. Samråden har utförts i enlighet med Miljöbalken och utgjort viktiga inslag för att få med alla frågeställningar i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som nu håller på att upprättas för det planerade projektet. I MKB:n kommer projektets miljökonsekvenser att beskrivas inom områdena naturmiljö, kulturmiljö, rekreation, landskapsbild, vatten och hydrologi, boendemiljö, naturresurser, effekter under byggnadstiden samt skadeförebyggande åtgärder. Olika skadeförebyggande åtgärder kommer att föreslås och kontrollprogram kommer att upprättas. En tillståndsansökan för projektet kommer att insändas till Miljödomstolen under början av Miljödomstolen kommer sannolikt att fatta beslut i frågan under Under förutsättning att tillstånd erhålls kommer tunneln att projekteras under 2003 och ett bygge kan påbörjas någon gång under En eventuell tunnel bedöms kunna vara färdig tidigast I samrådprocessen har framkommit ett flertal synpunkter om att en anslutning till GRYAAB bör prövas mot småskaliga, lokala alternativ för avloppsreningen i Lerum Organisk jord Lera Silt Sand Isälvsmaterial Morän Berg Svaghetszon Hulanomr +24 Aspen Hav 0/000 1/000 2/000 3/000 4/000 5/000 6/000 7/000 8/000 Figur 3. Profil för planerad spillvattentunnel. Bergtäckningen är mellan 25 och 100 m. Planerad tunnellängd m. 19

20 RECIPIENTKONTROLL Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från Strömstad i norr till sydligaste delen av Göteborgsskärgården. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Blåklintsmanet årets första del. Kvicksilver och PCB har analyserats i skrubbskädda. I fiskarna som fångades i älvmynningen och ut till Danafjord har halterna av kvicksilver och PCB minskat jämfört med tidigare år. Ute vid Vinga har halterna av kvicksilver ökat påtagligt. Vid en uppföljande provtagning av blåmusslor och blåstång i Vingaområdet konstaterades dock låga halter. SMHI har utfört extra undersökningar för att studera effekterna av det stora flödet i Göta älv Resultaten kommer att presenteras under år Förutom kontrollerna som utförs i Vattenvårdsförbundets regi har HydroGIS AB videofilmat bottnarna utanför Ryaverket, längs en gradient från Ryaverkets utsläppspunkt vid Rya nabbe och ut till Rävungarna i Nordre älvsfjorden. Undervattensfilmningen har utförts en gång per år sedan Inom algbältena, är förhållandena ganska likartade år från år. En glädjande nyhet är att fingertången (Laminaria digitata) nu återfinns i Rivöfjorden och i nordöstra Danafjord. Områden som den varit försvunnen från under hela 1990-talet. Mätningar utförs regelbundet av hydrografi, plankton, mjukbottenfauna, hårdbottenfauna, grundområdesfauna, snabbväxande alger i grunda vikar, makroalger och toxiner i musslor. Resultaten redovisas fortlöpande i Vattenvårdsförbundets rapportserie. Under det gångna året har sediment och organismer insamlats och analyserna av miljöskadliga ämnen har påbörjats. Resultaten kommer att utvärderas under Göta älvs mynningsområde har specialstuderats under året med avseende på miljögifter i fisk och effekterna av de stora vattenflödet i älven under Havsanemon Havssallad foton: Lars-Harry Jenneborg Lite djupare, på 5-10 m djup, är också förhållandena relativt likartade. Bottnarna i Göta älvs mynning ger nu ett allt mer friskt intryck. Här förekommer rikligt med bottenlevande djur, ormstjärnor som kryper på ytan och nedgrävda havsborstmaskar och musslor. Längre ut, exempelvis i Björköfjorden, är djurlivet torftigare. Eremitkräftor är vanliga, men i övrigt är bottnen täckt av cyanobakterier (blågrönalger). Runt Ostindiebådarna i Nordre älvsfjorden har utbredningen av cyanobakterier ökat under senare år. Bottenförhållandena här förefaller nu sämre än vad de var 1996 när undervattensfilmningarna inleddes. 20

21 INFORMATION Förutom mellanstadieprogrammet och övrig studiebesöksverksamhet har följande informationsaktiviteter genomförts under året: GRYAAB:s utställning Från avlopp till näring på Ekocentrum är inne på sitt sjätte år och för sjunde året i rad deltar GRYAAB i Bergsjöns miljöalmanacka. Tillsammans med andra förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad deltog GRYAAB i utställning på miljöteknikmässan Eco-Tech Scandinavia på Svenska Mässan. I en gemensam monter visades det omfattande och ambitiösa miljöarbete som pågår i Göteborg. Återinvigningen av Dalen (ett grönområde i Gårdsten) firades med diverse evenemang. Miljöförvaltningen, Va-verket, Kretsloppskontoret och GRYAAB informerade om vatten och avlopp. Dalendagen 2001 tält med vatten- och avloppsinformation. Dalendagen 2001 de yngre besökarnas beskrivning av vattnets kretslopp. PERSONAL OCH ORGANISATION Under de kommande åren kommer GRYAAB att investera upp emot Mkr i nya anläggningsdelar. Samtidigt skall den ordinarie verksamheten drivas med bra resultat. Detta kommer att ställa stora krav på GRYAAB:s medarbetare, ledarskap, organisationsutveckling och fortsatt utveckling av ekonomiska och administrativa system. En nyckelfråga är också kompetensöverföring mellan äldre och yngre medarbetare i organisationen, liksom rekrytering av nya medarbetare. Under 2001 har arbetssättet för GRYAAB:s ledningsgrupp utvecklats vidare. GRYAAB:s styrelse har efter ett gemensamt arbete med ledningsgruppen fattat beslut om fem nya övergripande mål för verksamheten. GRYAAB:s ledningsgrupp har vidare fått styrelsens uppdrag att varje år fastställa delmål för verksamheten. Ett av de nya övergripande målen fokuserar på kunskap och utveckling. Här har ett antal delmål fastställts för att förbättra ledarskap och utveckling av bolagets medarbetare. Beslut har 21

22 också fattats om att genomföra ledarskapsutbildning för ledningsgruppen och samtliga gruppchefer. Åtgärderna kommer att följas upp genom återkommande medarbetarundersökningar. GRYAAB:s organisation har utvecklats vidare under På avdelningarna Drift-Teknik och Drift- Process har organisationen kompletterats med mer självständiga grupper. Ansvaret för gruppernas verksamhet, resultat, medarbetarutveckling med mera har delegerats ned från avdelningsnivå till gruppnivå. Under 2002 kommer arbetet att fortsätta inom resterande delar av organisationen. Hela personalen har under året genomgått en halvdags miljöutbildning på Ekocentrum. Ett halvdagsseminarium i systematiskt arbetsmiljöarbete har hållits för ledningsgruppen, gruppchefer och skyddsombud. Antalet medarbetare vid GRYAAB var vid utgången av året 63 (62) stycken, varav 13 (13) kvinnor. Det totala antalet arbetade timmar ökade från till Antalet betalda övertidstimmar ökade till (5 531). En stor del av övertiden kan hänföras till det pågående projektet med byte av processtyrsystem och den övervakning som sker utanför ordinarie arbetstid, beredskapen. Vid bedömningen av ovanstående tal måste man ha i minne att Ryaverket är en anläggning som skall drivas timmar per år. Detta sker utan skiftarbete med beredskapstjänstgöring utanför ordinarie arbetstid. Beredskapen finns i två former, A och B och genererar i genomsnitt ca 40 respektive 30 timmars övertid per beredskapsvecka. Detta innebär att de medarbetare som har beredskap också har ett stort antal övertidstimmar under året. Sjukfrånvaron är relativt låg, 3,3 %, men har ökat relativt 2000 då den var 3,1 %. Ryaverkets IF 25 år Ryaverkets idrottsförening fyllde 25 år. Jubileét firades med en weekend på Hotel Strandbaden i Falkenberg. Nästan 100 personer deltog i firandet där bland annat en prestigefylld vattenvolleyboll match spelades mellan styrelsen och ett lag av långbenta medlemmar. Efter en god supé och mycket dans avslutades kvällen med ett sprakande festfyrverkeri. RYA IF:s styrelse. EKONOMI Investeringar Årets investeringar uppgår till 26,1 (11,8) Mkr. De viktigaste investeringarna utgörs av en mekanisk förtjockningsanläggning, provtagningsstationer i tunnelsystemet, ett system för anläggningsinformation (AIS), processinventarier och datorer. Pågående nyanläggningar uppgår till 23,6 (11,6) Mkr. Finansiering Årets investeringar och pågående nyanläggningar har finansierats med internt genererade medel och kort upplåning. Ett lån på 40 Mkr har lagts om från Nordiska Investeringsbanken (NIB) till koncernbanken i Göteborg Stad. Under året har bolaget amorterat 25,5 Mkr på lånen i Europeiska Investeringsbanken (EIB). Bolagets lånevolym har minskat med 50,6 Mkr. Lånen, inklusive kortfristiga lån hos Göteborgs Stad, framgår av tabell 8. Långivare Ekonomiskt resultat kkr Europeiska Investeringsbanken Göteborgs Stad Nordiska Investeringsbanken Totalt Tabell 8. GRYAAB:s långivare per Det samlade resultatet före bokslutsdispositioner blev 12,0 ( 5,1) Mkr. Efter bokslutsdispositioner uppvisar verksamheten liksom föregående år ett nollresultat. I resultatet ingår en post på 16,1 Mkr som utgör en intäkt för upplåtelsen av bergrummen till Göteborgs Stad. Bolagets resultat påverkas i hög 22

23 grad av bergrumsaffären med Göteborgs Hamn. Utan denna affär hade bolagets resultat före bokslutsdispositioner uppgått till 4,1 ( 5,1) Mkr mot budget 11,6 Mkr. Intäkterna utgörs till största delen av brukningsavgifterna vars totalsumma fastlagts av styrelsen till 145 (145) Mkr. Driftsintäkterna har minskat till 18,0 (20,7) Mkr. Minskningen av driftsintäkterna beror på att Göteborg Energi AB:s värmepump inte har kunnat köras optimalt under året men även på något mindre intäkter för biogasleveranser. Föregående år erhölls 2,1 Mkr i ersättning för nyttjanderätt till tunnlar för förläggning av bredband i år var intäkten 0,3 Mkr. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar har ökat till 98,9 (93,5) Mkr. Nettorörelsekostnader exklusive avskrivningar uppgick till 80,9 (72,8) Mkr. Flertalet år uppstår kostnadsposter av engångskaraktär, likaså genomförs förnyelseåtgärder som tas över driftbudgeten. Storleken på dessa kan växla kraftigt mellan olika år vilket också påverkar resultatet. År 2001 har den planmässiga förnyelsen uppgått till 3,4 (2,1) Mkr. Större poster av engångskaraktär som belastar resultatet är renovering av järnsulfatmottagningen 1,7 Mkr och handläggningen av tillståndsansökan till Miljödomstolen, som är en fortsättning på tidigare koncessionsprövning, 1,6 Mkr. Bland de viktigaste skillnaderna relativt föregående år kan urskiljas de ökade personalkostnaderna på 2,4 Mkr, ökade energikostnader med 1,0 Mkr, ökade kemikaliekostnader på 1,0 Mkr, kostnader för ökad säkerhet 0,8 Mkr. Totalt sett har driftskostnaderna har ökat med 5,4 Mkr. Kostnaden för slamdisponering har ökat med 0,6 Mkr till 7,2 (6,6) Mkr. Kostnaderna för projekt och reinvesteringar har ökat med 1,0 Mkr till 4,6 (3,6) Mkr. De finansiella kostnaderna har minskat med 4,4 Mkr till 28,2 (32,6) Mkr. Här har ett lån på 40 Mkr lösts hos Nordiska Investeringsbanken (NIB) och lagts som ett långt lån hos Koncernbanken i Göteborgs Stad. Omläggningen innebar en avsevärt lägre ränta för det aktuella lånet. Avskrivningarna har minskat med 4,7 Mkr till 39,9 (44,6) Mkr. Driftkostnadernas fördelning på olika kostnadsställen och kostnadsslag framgår av tabell 9 och 10. Verksamhetens totala kostnader uppgår till 149 Mkr om den extra intäkten från bergrumsaffären exkluderas. Om kostnaderna slås ut på den sammanlagt debiterade spillvattenvolymen (debiterad spillvattenvolym = renvattenförbrukning) blir genomsnittskostnaden för avloppsrening 2,91 (2,90) kr/m 3, vilket är bland de lägsta kostnaderna i landet. Verksamhetens totala kostnader, räknat per m 3 totalt tillrinnande avloppsvatten, var 1,30 (1,14) kr/m 3. Totalkostnaden per ansluten person var Mkr % Företagsledning, administration, uredningar och övriga gemensamma kostnader 16,3 16,5 Fastigheter och mark 14,2 14,4 Kontroll, data, instrument 12,4 12,5 Drift och underhåll, Ryaverket 45,2 45,7 Drift och underhåll, tunnlar 3,6 3,6 Slamdisponering inklusive transport 7,2 7,3 Totalt 98,9 100,0 Tabell 9. Driftkostnader fördelade på kostnadsställe vid GRYAAB år Mkr % Personalkostnader 29,9 30,2 Köpta tjänster 27,4 27,7 Insatsvaror 26,6 26,9 Övriga materialkostnader 8,0 8,1 Arrenden 2,5 2,5 Immateriellt 4,5 4,6 Totalt 98,9 100,0 Personalkostnader omfattar alla kostnader kopplade till egen personal. Köpta tjänster utgörs av serviceavtal, inhyrd arbetskraft, konsulter och entreprenadtjänster. Insatsvaror utgörs av kemikalier, el, gas och vatten och de så kallade immateriella kostnaderna utgörs av föreningsavgifter, avgifter till myndigheter, försäkringar, reklam och informationsmaterial, telefon, porto, programvaror samt styrelsens kostnader. Tabell 10. Driftkostnader fördelade på kostnadsslag vid GRYAAB år (253) kr och per ansluten personekvivalent 192 (192) kr. Bolagets obeskattade reserver har ökat till 133,5 Mkr. Bolagets ekonomiska ställning är fortfarande stark och styrelsen har beslutat att brukningsavgifterna skall vara oförändrade, 145 Mkr även Resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys återfinns senare i denna årsredovisning. 23

24 NYCKELTAL % 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Reningsgrad OCP Nyckeltalen nedan är relaterade till verksamhetens mål. Som mått på rening visas reningsgraden med avseende på OCP. OCP står för oxygen consumption potential och är ett försök att uttrycka den samlade potentiella syretäringen av alla komponenter i avloppsvattnet, det vill säga den primära syreförbrukningen från BOD och kväve och den sekundära syreförbrukningen från den algväxt som kan orsakas av fosfor och kväve. Minskningen i OCP-reningsgrad från 1990 beror på att den nya biogasanläggningen minskade kvävereningen genom ökad mineralisering av slammet och från 1994 påverkades den också av pågående ombyggnad. Notera också att värden före 1987 ej inkluderar bräddning. Från 1997 ökar reningen genom att kvävereningssteget tagits i drift. kg/pe.år 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 BOD i utgående vatten Ryaverket skall avlägsna BOD, fosfor och kväve från avloppsvattnet. I figurerna här intill visas årlig utsläppt mängd per ansluten personekvivalent av dessa föroreningskomponenter. Ökningen av kväve-utsläppen från beror på den då startade kg/pe.år Kväve i utgående vatten 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, biogasanläggningen. Under perioden har ombyggnadsarbeten påverkat Ryaverkets kapacitet vilket påverkat BOD och fosforutsläppen. Från 1997, då den nya anläggningen togs i drift, minskar utsläppen. kg/pe.år 0,80 Fosfor i utgående vatten 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Tillförseln av oönskade ämnen är ett mått på de anslutna hushållens och industrins miljömedvetenhet och vår avloppskvalitetskontrolls framgång. Huvuddelen av tillförda metaller (dock ej nickel) avskiljs i slammet g/pe.år Blymängd i slam 6,5 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, mg/pe.år Kadmium i slam mg/pe.år Kvicksilver i slam och metallmängden i slammet är därför ett gott mått på tillförd metallmängd. Här visas årlig mängd per ansluten personekvivalent av metallerna bly, kadmium och kvicksilver. De förhöjda mängderna kadmium 1993 och 1994 berodde på olovlig dumpning. Avloppssystemet missbrukas också genom att det spolas ned trasor och annat skräp. Den mängd rensgods som avskiljs vid Ryaverkets galler är ett direkt mått på detta missbruk. kg/pe.år 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Rensgods Här visas årlig mängd avskiljt rensgods per ansluten personekvivalent. Mätetalet är långt ifrån precist eftersom andra faktorer till exempel vattenhalt påverkar. Före 1991 var gallerutrustningen annorlunda varför jämförelser är meningslösa. % Slammet skall helst nyttiggöras i jordbruk men annan nyttig använd- Nyttiggjort slam/slam till odlad mark

25 ning är som kompost och som jordersättning i markbyggnadsprojekt. Diagrammet visar hur stor andel av slammet som gått till jordbruk respektive till någon annan form av nyttiggörande. (Att siffrorna några år är över 100 % beror på att före 1990 tillsattes kalk till slammet) Trots att slammet uppfyller alla myndighetskrav har under senaste åren ingen avsättning skett till jordbruk i avvaktan på att det lokala samrådet skall slutföras. Annat nyttiggörandet är dock högt. För att slammet skall kunna nyttiggöras i jordbruket måste metallhalterna vara under fastställda gränsvärden. I figuren nedan visas metallhalten i slammet som % av max tillåten halt (1998 års gränsvärden). % Metall i slam Siffrorna är medelvärdet för metallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. De förhöjda värdena 1993 och 1994 berodde på otillåten dumpning. Från 1990 är värdena förhöjda cirka 50 % relativt perioden före 1990 på grund av att slammet från mitten av 1990 rötas. Observera dock att mängderna sjunkit. kwh/pe.år Totalt förbrukad el-energi 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Ryaverket är en stor förbrukare av el-energi. Ett effektivt utnyttjande av el-energin är viktig för såväl resurshushållning som kostnader. Här visas total elförbrukning per ansluten personekvivalent. Utslaget per personekvivalent är energiför- brukningen mycket låg, 47 kwh/ pe år vilket innebär att energiförbrukningen per ansluten personekvivalent motsvarar en glödlampa (60 W) som är påslagen 2 timmar per dygn. kwh/kg OCP 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 I nästa diagram är totalenergiförbrukningen uttryckt som kwh per kg borttagen förorening uttryckt som OCP. (1983 års värden är uteslutna då de bedöms som opålitliga). Energiförbrukningen har ökat något på grund av att nya anläggningsdelar tagits i drift. GRYAAB bidrar till Göteborgsregionens energiförsörjning genom leverans av avloppsvatten till Göteborg Energis AB:s värmepumpsanläggning, 665 kwh/pe.år och med biogasproduktion, 54 kwh/pe.år. I de nästa diagrammen visas totalkostnader respektive nettodriftkostnader för Ryaverket uttryckt dels i löpande penningvärde dels i 1990 års penningvärde. Ökningen från 1998 beror på att nya anläggningsdelar tagits i drift. kr/pe.år kr/pe.år Total el-energiförbrukning per kg borttagen OCP Totala kostnader Nettodriftkostnader Ett annat mått på kostnadseffektiviteten kan vara att se på totalkostnaden i 1990 års penningvärde för att ta bort 1 kg förorening uttryckt som OCP. (Värdet för 1983 är borttaget då det bedöms som otillförlitligt). kr/kg 4,0 3,0 2, ,0 Kostnad per kg borttagen OCP I följande diagram visas hur stor andel av VA-avgiften för ett villahushåll som förbrukar 200 m 3 /år som beror av GRYAAB:s fakturering till ägarkommunernas VA-verk. Kostnaden för villahushållet är ett vägt medelvärde och domineras av storstaden Göteborg med dess låga kostnader. I övriga kommuner är GRYAAB:s andel av VA-taxan väsentligt lägre. % 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 VA-kostnader

26

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2001 Styrelsen och verkställande direktören för Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (GRYAAB) avger härmed följande redogörelse för verksamheten år GRYAAB svarar för avledningen av avloppsvatten från Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Mölndal och Partille kommuner. Avledningen sker via självfall i bergtunnlar som GRYAAB äger och förvaltar. Behandling av avloppsvattnet sker vid Ryaverket där också slam avskiljs och behandlas. Dessutom mottar och behandlar bolaget organiskt rötbart avfall, brunnsslam samt avloppsvatten från slutna tankar. Efter behandlingen levereras renat vatten för värmeproduktion till Göteborg Energi AB. GRYAAB producerar och levererar också stora mängder biogas till Göteborg Energi AB. Under senare år har också GRYAAB tillhandahållit utrymme i tunnlarna, för förläggning av bredband. Verksamheten finansieras av brukningsintäkter som varje år fastställs i GRYAAB:s styrelse (145 Mkr 2001) och övriga externa intäkter som uppgår till ca 20 Mkr per år. Anläggningarnas samlade anskaffningsvärde uppgår till Mkr. Det bokförda värdet uppgår till 611 Mkr. Anläggningarnas försäkringsvärde har fastställts till Mkr. Det nuvarande värdet för anläggningarna har uppskattats till ca Mkr. År 2001 var ett år med normal nederbörd, till skillnad från de tre föregående åren, som var mycket nederbördsrika med nederbördsmängder på över mm. Nederbörden uppgick under året till 754 mm och tillrinningen till 115 miljoner m 3. Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det behandlade vattnet var 7,5, 0,39 respektive 10,6 mg/l. Bräddningen uppgick till 1,7 (8,4) % och genomsnittshalterna i det samlade utgående vattnet blev 7,4, 0,41 respektive 10,6 mg/l. GRYAAB uppfyller därmed fastställda reningskrav med god marginal utom för kväve där gällande krav är 10 mg/l. Hela GRYAAB:s verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Några förelägganden enligt Miljöbalken finns inte. Syftet med hela verksamheten är att eliminera påverkan på lokala vattendrag och att minska påverkan på Göta älv. GRYAAB har under många år haft provisoriska villkor för verksamheten enligt ett tidigare beslut i Koncessionsnämnden. Under året har dock slutgiltiga villkor för verksamheten fastställts av Miljödomstolen. Miljödomstolen har avslutat Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävt ett slutligt villkor och de provisoriska föreskrifterna samt föreskrivit nya villkor för verksamheten. Miljödomstolen har fastställt att totalfosforhalten i det samlade utsläppet ej får överstiga 0,4 mg/l som riktvärde och årsmedelvärde från och med Halterna av totalkväve får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l och halterna av organiskt material i det samlade avloppsvattnet får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l som BOD7. Miljödomstolen har också föreskrivit att reningsverket ständigt skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Länsstyrelsen har överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Länsstyrelsen anser att villkoret för totalfosfor skall vara 0,4 mg/l från år 2004 och 0,3 mg/l från år Om Miljööverdomstolen bifaller dessa yrkanden innebär det att ytterligare investeringar blir nödvändiga. Länsstyrelsens överklagande är olyckligt eftersom överklagandet innebär minst ett års ytterligare ovisshet om vilka slutgiltiga villkor som kommer att fastställas. För att få tillräckligt med tid för att kunna testa, projektera och bygga rätt dimensionerade reningsanläggningar har GRYAAB inlämnat in ett anslutningsöverklagande till Miljööverdomstolen med en begäran om att de nya villkoren skall gälla tre och ett halvt år efter lagakraftvunnen dom. Länsstyrelsens överklagande till Miljööverdomstolen innebär att de gamla provisoriska villkoren som fastställdes av Koncessionsnämnden gäller tills vidare. Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och GRYAAB kan leverera produktcertifierade partier. Under senare tid har vi dock observerat en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet och halterna har legat nära fastställda gränsvärden för jordbruksanvändning. Undersökningar har påbörjats för att försöka klarlägga orsakerna till denna ökning. Eftersom LRF för närvarande rekommenderar sina medlemmar att inte ta emot avloppsslam har det "lokala samrådet" varit vilande. Slammet har ändock kunnat komma till nyttig användning. Under året har 100 % av slammet kunnat avsättas till olika former av markbyggnad. Något slam har inte lagrats i bergrummen vid Syrhåla. GRYAAB har under året upplåtit nyttjanderätten för två av de fyra bergrummen vid Syrhåla (57% av den totala volymen på 2,8 miljoner m 3 ) till Göteborgs Hamn AB som avser att deponera de mest för- 27

28 orenade muddermassorna i bergrummen. För denna upplåtelse har GRYAAB erhållit ett vederlag på 25 Mkr. Om Göteborgs Hamn AB inte får miljötillstånd till den planerade verksamheten återgår nyttjanderätten till GRYAAB som därvid skall återbetala vederlaget på 25 Mkr. Ett avtal har träffats mellan GRYAAB och Göteborgs Hamn AB om gemensamt drift- och underhållsansvar för befintliga ledningar och anläggningar vid Syrhåla. Från år 2005 gäller ett förbud mot deponering av organiskt avfall. GRYAAB har påbörjat en diskussion med tillsynsmyndigheten om på vilket sätt slamlagringen i bergrummen skall betraktas. Om den mot all rimlighet skulle betraktas som deponering blir det brådskande att finna andra metoder för att säkerställa den slutliga disponeringen av slammet. Förbränning kan då komma att aktualiseras. GRYAAB har ett kvalitetssystem som följer ISO Under året har arbetet fortsatt för att utveckla nuvarande kvalitetssystem mot ett mer processinriktat kvalitetssystem. Arbetet med en framtida anslutning av Lerums kommun går vidare. Fem olika sträckningar har studerats och jämförts i den tunnelutredning som utförts under sommaren och hösten Ett huvudförslag till sträckning har tagits fram efter en sammanvägd bedömning av tekniska lösningar och miljöpåverkan mellan de olika alternativen. Flera olika typer av samråd har under året hållits med allmänheten, Länsstyrelsen samt övriga organisationer och myndigheter. Samråden har utförts i enlighet med kraven i Miljöbalken och utgjort viktiga inslag för att få med alla frågeställningar i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som nu håller på att upprättas för det planerade projektet. En tillståndsansökan för projektet kommer att insändas till Miljödomstolen under början av Under förutsättning att tillstånd erhålls kommer tunneln att projekteras under 2003 och ett bygge kan påbörjas någon gång under En eventuell tunnel bedöms kunna vara färdig tidigast Utförda kostnadsberäkningar visar att kostnaden för att bygga tunneln uppgår till storleksordningen 175 Mkr (kostnadsläge 2001). I det ingångna intentionsavtalet mellan GRYAAB och Lerums kommun har kostnaden översiktligt bedömts till 134 Mkr (kostnadsläge 1999). Resultatet för 2001 uppgår före bokslutsdispositioner till 12,0 (5,1) Mkr. Efter bokslutsdispositioner uppvisar bolaget liksom föregående år varken vinst eller förlust. I resultatet ingår en post på 16,1 Mkr som utgör en intäkt för upplåtelsen av bergrummen till Göteborgs Hamn. Verksamhetens totala nettokostnader var 149,0 (150,1) Mkr. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar ökade till 98,9 (93,5) Mkr. Justerat för större förnyelseåtgärder och kostnader av engångskaraktär så var rörelsens kostnader exklusive avskrivningar, det vill säga de löpande driftkostnaderna 90,0 (89,2) Mkr. Brukningsavgifterna var oförändrade under året 145 Mkr och driftintäkterna har minskat till 18,0 (20,7) Mkr. Minskningen av driftsintäkterna beror på att Göteborgs Energis värmepumpanläggning inte har kunnat köras optimalt under året och något mindre intäkter för biogasleveranser. De löpande driftkostnaderna, minskat med övriga driftintäkter, blev härigenom 72,0 (68,5) Mkr. Årets investeringar uppgår till 26,1 (12,9) Mkr. De viktigaste investeringarna utgörs av provtagningsstationer i tunnlarna, en mekanisk förtjockningsanläggning som togs i drift under hösten och ett system för anläggningsinformation (AIS). Dessutom pågår ett omfattande arbete med att byta ut GRYAAB:s processtyrsystem och detta ligger som pågående anläggning. Under året har bolaget amorterat lån hos Europeiska investeringsbanken med 25,5 Mkr. Genom detta och genom minskad kort upplåning hos Göteborgs Stad har den samlade lånevolymen minskat till 470,9 (501,6) Mkr. Balansomslutningen har minskat till 667,7 (687,1) Mkr. Slutlig Kommun brukningsavgift kr Andel % Ale ,42 Göteborg ,66 Härryda ,53 Kungälv ,95 Mölndal ,62 Partille ,82 Summa ,00 % Från och med 2001 följer GRYAAB en beslutad lånepolicy där principerna för upplåning, löptider, ränteexponering och valutaexponering för bolagets lån har fastställts. Beslutad lånepolicy har inneburit att den genomsnittliga räntebindningstiden har ökat till 1,8 (1,2) år och den genomsnittliga löptiden för lånen till 5,0 (4,9) år. Räntekostnaderna har fortsatt att sjunka och medelräntan uppgick under 2001 till 5,17 (6,16) %. Styrelsen har fastställt brukningsavgifterna till 145 Mkr. Dessa fördelas så att 116 Mkr belastar anslutna kommuner proportionellt mot debiterad 28

29 vattenförbrukning, vilken betraktas som lika med spillvattenavledningen och 29 Mkr fördelas proportionellt mot total avledning till Ryaverket från respektive kommun. Bolagets obeskattade reserver uppgår till 133,5 Mkr (121,5 Mkr). Bolagets resultat före bokslutsdispositioner för år 2001 påverkas i hög grad av bergsrumsaffären med Göteborgs Hamn. Utan denna affär hade bolagets resultat före bokslutsdispositioner uppgått till 4,0 ( 5,1) Mkr. Med tanke på de investeringar bolaget står inför synes en höjning av brukningsavgifterna framledes vara ofrånkomlig. Bolagets ekonomiska ställning är stark varför styrelsen bedömt att brukningsavgifterna även för år 2002 skall kunna hållas oförändrade vid 145 Mkr. Göteborg den 8 februari 2002 Gösta Lange Kjell Mårtensson Kerstin Johannesson Ingemar Johansson Jan Jonsson Jan Erik Hansson Stig Svensson Petter Friberger Ingemar Larsson Stig Hård Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2002 ERNST & YOUNG AB Sven-Arne Gårdh Auktoriserad revisor 29

30 RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 2001 Tilläggsupplysningar 2001 (kkr) 2000 (kkr) RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar RÖRELSERESULTAT RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningar utöver plan RESULTAT FÖRE SKATT 0 0 Skatt som belastat årets resultat ÅRETS RESULTAT

31 BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER 2001 TILLGÅNGAR Tilläggsupplysning 2001 (kkr) 2000 (kkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 5,7, Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg Pågående nyanläggningar Övriga anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Förskottshyra bergrum Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar koncernföretag Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 15, Reservfond Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga 31

32 KASSAFLÖDESANALYS 5 ÅR I SAMMANDRAG (KKR) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar / Ökning/minskning av leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder +/ Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av inventarier Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

33 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR VÄRDERINGSPRINCIPER De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med årsredovisningslagen (ÅRL) samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR). Bolaget har haft intäkter från Göteborgs Stad och dess bolag uppgående till 135,2 Mkr (132,2 Mkr). Av bolagets totala inköp härrör sig 9,5 Mkr (9,1 Mkr) från Göteborgs Stad och dess bolag. 1 NETTOOMSÄTTNING Bolagets huvudsakliga intäkter härrör sig från debiterade brukningsavgifter. Dessa uppgår till 145 Mkr (145 Mkr). 2 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Bolaget har erhållit 25 Mkr avseende ersättning för återlämnad nyttjanderätt till bergrum. Från detta har sedan dragits en proportionerlig andel av samlad anskaffningskostnad samt gjorda avskrivningar. Den bokföringsmässiga vinst om tkr som uppkommer redovisas som övriga rörelseintäkter. I den händelse Göteborgs Hamn ej skulle få miljötillstånd att få använda dessa bergrum skall erhållet vederlag återbetalas. GRYAAB skall därvid dock få kompensation för erlagda extra kostnader dock maximalt 3 Mkr. 3 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER (kkr) (kkr) Förtroendevalda revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag 0 0 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag PERSONALKOSTNADER Antal anställda är 63 personer (62). Fördelat på 13 kvinnor och 50 män (13 kvinnor och 49 män). Löner, andra ersättningar fördelat mellan styrelsemedlemmar samt verkställande direktör och övriga anställda: (kkr) (kkr) Styrelse och VD Övriga anställda Avtal om avgångsvederlag finns enligt Göteborgs Stads normalavtal för förvaltnings- och bolagschefer. För fullgörandet av pensionsutfästelse till förre VD:n har bolaget erlagt en löpande premie om 291 kkr. Utöver detta har en engångsbetald pensionsförsäkring erlagts om kkr. Tidigare år har en beräknad kostnad reserverats om kkr. I samband med reglerandet av kvarstående åtaganden har denna reservering upplösts. I ovan angivna siffror ingår erlagd pensionsförsäkringspremie för nuvarande VD om 360 kkr (102 kkr). Vad gäller styrelse har ingen pensionsförsäkringspremie erlagts. 5 AVSKRIVNINGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde minskat med statsbidrag och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. För de planenliga avskrivningarna har följande procentsatser tillämpats: Maskiner och inventarier Reningsverk (A) 3 %, 4 %, 10 % resp 20 % Latrinmottagning (B) Slutavskrivet Övriga (C) 5 %, 10 %, 20 % resp 33% Byggnader (D) 2 % resp 4% Markanläggningar (E) 3,75 %, 5 % Övriga anläggningar Tunnlar (F) 2% Ledningar (G) 3% Provisiorier (H) Enl. beräknad nyttjandetid Biogasanläggning (I) 3 %, 10 % resp 14 % Syrhålaanläggning (I) 3 % resp 10 % Löner, andra ersättningar och sociala kostnader: (kkr) (kkr) Löner och ersättningar varav utbetald pension Sociala kostnader varav pensionskostnader

34 Objekt Anskaffningsvärde Statsbidrag Ackumulerade av- Planenligt restvärde (kkr) (kkr) skrivningar (kkr) (kkr) A B C A C D E F G H I D I S:a Utöver ovanstående sammanställning ingår mark om 141 kkr i materiella anläggningstillgångar. 6 RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER Av ränteintäkterna utgör 132 kkr koncerninterna ränteintäkter (254 kkr) och kkr utgör koncerninterna räntekostnader (9 260 kkr). 7 BYGGNADER OCH MARK Bolagets fastigheter är såsom skattefri reningsanläggning undantagna från fastighetstaxering.taxeringsvärdet på sportstuga uppgår till 243 kkr (varav byggnad 154 kkr och mark 89 kkr). 8 MARKANLÄGGNINGAR Anläggningarna är uppförda på mark ägd av Göteborgs Stad. 9 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR Avser pågående projekt som ej färdigställts per bokslutsdagen. Projekten bedöms färdigställas under år 2002 och redovisas då som materiella anläggningstillgångar under tillämplig rubrik. Av totalt nedlagda kostnader om kkr ( kkr) avser kkr investering i ett nytt styrsystem, kkr avser nedlagda kostnader för utredning av ny tunnel till Lerum, kkr avser projekteringskostnader för ombyggnad av kontor och matsal. Resterande avser ett flertal mindre projekt. 10 FÖRSKOTTSHYRA BERGRUM Under tilläggsupplysning 2 redovisas ersättning för överlämnad nyttjanderätt och det bokföringsmässiga resultat som uppkommer i samband med detta. För kvarvarande del av tidigare erlagd förskottshyra för bergrum Syrhåla tillämpas samma principer som föregående år. Avskrivning sker med 4 % årligen eller efter faktiskt utnyttjande. Under året har 4 % avskrivits. 11 FORDRINGAR OCH SKULDER KONCERNFÖRETAG Bolaget har en beviljad dragningsrätt uppgående till 15 Mkr över koncernkonton med Göteborgs kommun. Per balansdagen hade bolaget en skuld på dessa koncernkonton uppgående till kkr (fordran kkr). 12 SKATTEFORDRINGAR Avser under året erlagd preliminärskatt minskat med årets kostnader för särskild löneskatt, avkastningsskatt och fastighetsskatt kkr kkr Årets resultat 0 0 Skatt som belastar årets resultat 0 0 Ej avdragsgilla kostnader Skattemässiga justeringar Avgår ej skattepliktiga intäkter 24 3 Avgår tidigare förlustavdrag (kvarstår tkr) 93 0 Skattepliktig inkomst Årets skatt 28 % ÖVRIGA FORDRINGAR Avser främst fordran gällande statsbidrag samt bidrag från EU. 34

35 14 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Av förutbetalda kostnader på kkr (4 696 kkr) utgör kkr (1 684 kkr) kostnader för räntetak. 15 EGET KAPITAL kkr Aktiekapital Reservfond ÄGARSTRUKTUR OCH ANTALET AKTIER Ale kommun 307 Göteborgs kommun Härryda kommun 256 Kungälvs kommun 498 Lerums kommun 435 Mölndals kommun 720 Partille kommun OBESKATTADE RESERVER Avser avskrivning utöver plan på materiella anläggningstillgångar. Av obeskattade reserver utgör 28 % uppskjuten skatteskuld. 18 SKULDER TILL KREDITINSTITUT Lån som finns hos Nordiska Investeringsbanken skall återbetalas i 22 lika stora halvårliga amorteringar från andra halvåret 2004 till första halvåret Banken har dock rätt att kräva att hela lånebeloppet återbetalas första halvåret Ett av lånen om 40 Mkr har lösts hos Nordiska Investeringsbanken och nyupplåning har istället skett i Göteborgs Stads Koncernbank. Lån på 72,5 Mkr som finns hos Europeiska Investeringsbanken (EIB) skall återbetalas i 4 lika stora årliga amorteringar under perioden EIB-lånet på 66,3 Mkr skall återbetalas i 9 lika stora årliga amorteringar under perioden Amorteringsdelen redovisas som kortfristig skuld. Upplåning i Koncernbanken finns med 197,1 Mkr som långfristig skuld. Denna skuld löper till Under året har 40 Mkr lånats av Koncernbanken. Denna skuld löper till Under året har även en kort upplåning gjorts om 15 Mkr. 19 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Av upplupna kostnader på kkr ( kkr) utgör kkr upplupna räntor ( kkr), förfakturerade brukningsavgifter kkr (3 108 kkr). 35

36 RESULTATRÄKNINGAR 5 ÅRS ÖVERSIKT (MKR) RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 163,0 165,7 162,0 159,7 165,1 Övriga rörelseintäkter 16, ,0 165,7 162,0 159,7 165,1 RÖRELSENS KOSTNADER Rörelsekostnader 98,9 93,5 88,4 81,4 64,4 Jämförelsestörande poster 0 0 4,3 0 0 Avskrivningar 39,9 44,6 43,4 42,8 35,1 RÖRELSERESULTAT 40,2 27,6 25,9 35,5 65,6 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter 0,1 0,3 0,1 0,9 4,0 Räntekostnader 27,2 31,6 30,6 36,5 38,1 Övriga finansiella kostnader 1,1 1,4 2,2 2,7 2,7 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 12,0 5,1 6,8 2,8 28,8 BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningar utöver plan 12,0 5,1 7,8 2,8 28,8 RESULTAT FÖRE SKATT 0 0 1,0 0 0 Skatt som belastat årets resultat 0 0 1,0 0 0 ÅRETS RESULTAT ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 foto. Anna Jolfors 36

37 BALANSRÄKNINGAR 5 ÅRS ÖVERSIKT (MKR) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar 33,0 35,0 37,1 39,1 21,5 Maskiner och andra tekniska anläggningar 300,3 300,6 313,2 327,6 325,2 Inventarier och verktyg 4,2 4,5 5,8 7,1 5,5 Pågående nyanläggning 23,6 11,6 12,8 0,7 14,6 Övriga anläggningar 274,0 285,6 301,3 317,4 334,1 635,1 637,3 670,2 691,9 700,9 Finansiella anläggningstillgångar Förskottshyra bergrum 5,9 14,7 15,7 16,7 17,7 Övrig långfristig fordran 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 5,9 14,7 15,8 16,7 17,7 Summa anläggningstillgångar 641,0 652,0 686,0 708,6 718,6 Omsättningstillgångar Kundfordringar 3,4 3,6 3,7 0,2 1,0 Fordringar koncernföretag 18,5 24,9 19,3 7,4 71,6 Övriga fordringar 1,3 1,9 3,0 3,3 3,2 Skattefordran 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 2,3 4,7 3,7 3,1 4,7 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 20,2 Kassa och bank 0, ,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 26,7 35,1 29,7 14,0 100,7 SUMMA TILLGÅNGAR 667,7 687,1 715,7 722,6 819,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 9,1 9,1 9,1 9,1 9,1 Reservfond 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 9,2 9,2 9,2 9,2 9,2 Obeskattade resever Avskrivningar utöver plan 133,5 121,5 126,6 134,3 137,2 Avsättningar Avsättningar till pensioner 2,7 2,9 3,2 3,2 3,2 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 193,3 259,0 284,5 502,7 520,7 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 272,6 231,3 241,8 33,9 2,1 Skulder till kreditinstitut 25,5 25,5 18,1 18,1 100,0 Skatteskuld 0,0 0,5 0,9 0,0 0,0 Leverantörsskulder 10,1 11,9 9,2 6,8 11,4 Övriga kortfristiga skulder 2,8 2,8 0,5 0,5 15,1 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 18,0 22,5 21,7 13,9 20,4 329,0 294,5 292,2 73,2 149,0 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 667,7 687,1 715,7 722,6 819,3 37

38 STYRELSEN HAR UNDER VERKSAMHETSÅRET HAFT FÖLJANDE SAMMANSÄTTNING ORDINARIE LEDAMÖTER Ordförande: Gösta Lange, Göteborg (m) Vice ordförande: Kjell Mårtensson, Göteborg (s) Petter Friberger, Göteborg (fp) Jan Erik Hansson, Partille (s) Kerstin Johannesson, Göteborg (s) Ingemar Johansson, Härryda (m) Jan Jonsson, Mölndal (v) Ingemar Larsson, Kungälv (m) Stig Svensson, Göteborg (kd) SUPPLEANTER Inger Bjerman-Bakke, Göteborg (s) Hans Broberg, Mölndal (fp) Ann Bäck, Lerum (s) Christer Dahlqvist, Göteborg (m) Annica Forsman, Göteborg (v) Paul Östling, Göteborg (m) Harry Hellberg, Göteborg (mp) Ralph Nilsson, Ale (m) Benny Strandberg, Mölndal (kd) PERSONALREPRESENTANTER Lars-Erik Stefansson, SKAF Peter Robinson, SKTF Suppleanter Glen Äijälä, SKTF Georg Finndin, SKAF STYRELSENS SEKRETERARE Per-Gunnar Hesslén REVISOR, ORDINARIE Sven-Arne Gårdh, Ernst & Young AB, aukt. ( ) Revisorsuppleant Dan Brännström, Ernst & Young AB, aukt. ( ) LEKMANNAREVISORER Rita Larsen, Göteborg (s) Sven Ohlsson, Partille (m) Lekmannarevisorsuppleanter Gun Kristiansson, Mölndal (s) Bo Fjälltoft, Partille (fp) VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Stig Hård EKONOMISKA DELEGATIONEN Stig Hård. GRYAAB Marianne Claesson, Ekonomikontoret Kungälv Håkan Pettersson, Ekonomikontoret Lerum Ulf Högberg, Stadskansliet Göteborg Gösta Isaksson, Direktionen Partille Krister Karlsson, Stadskontoret Mölndal Bo Ekström, Ekonomikontoret Härryda, Bengt Lindin, Kretsloppskontoret, Göteborg Carina Samuelsson, Ekonomikontoret Ale TEKNISKA DELEGATIONEN Stig Hård, GRYAAB Roland Brandshage, Gatukontoret Partille, ordförande Christer Friman, Byggnadskontoret Lerum Lennart Lagerfors, Göteborgsregionens kommunalförbund Ulf Lundqvist, Gatukontoret Kungälv Lennart Nilsson, Tekniska kontoret Ale Göran Lundahl, Gatukontoret Mölndal BengtAnders Nordwall, Gatukontoret Härryda Bernt Persson, Göteborgs Va-verk 38

39 Karl IX:s väg, Göteborg. Telefon Telefax Typografia Olsén AB, Göteborg. 0203