ÅRSREDOVISNING Ett renare hav

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav

2 INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling och slamdisponering 12 Nytt avtal för bergrummen vid Syrhåla 14 Kemikalie-, energiförbrukning, -återvinning, avfallshantering och -återvinning 15 Underhåll 16 Kvalitet 16 Utvecklingsarbete 17 Arbetet med att ansluta Lerums kommun går vidare 19 Recipientkontroll 20 Information 21 Personal och organisation 21 Ekonomi 22 Nyckeltal 24 Förvaltningsberättelse 27 Resultaträkning för år Balansräkning den 31 december Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag (kkr) 32 Tilläggsupplysningar 33 Resultaträkningar, 5 års översikt 36 Balansräkningar, 5 års översikt 37 Styrelsens sammansättning 38 Vid brådskande ärende utom expeditionstid ring som sätter Dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Organisationsnr: Bankgironr: Postgironr: Telefon Expeditionen: Fax Expeditionen: E-post: info@gryaab.se Hemsida: Omslagsbilden: Bad i Torslanda (foto: Anna Jolfors) 2

3 Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag GRYAAB svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan GRYAAB:s tillkomst 1970 har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kronor i tunnlar och reningsverk resulterat i att regionens vattendrag befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården har förbättrats genom långtgående avloppsvattenrening före utledning i älvmynningen. Aktieägare Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 Total foto: Anna Jolfors 3

4 VD-KOMMENTARER Efter ett och ett halvt år som VD på GRYAAB har jag nu lärt känna verksamheten lite mer i detalj. Min första bild av företaget och medarbetarna har förstärkts. Vi har många duktiga medarbetare och en kvalificerad anläggning med avancerade processlösningar. För att driva och utveckla anläggningen på ett bra sätt måste medarbetarna ha hög kompetens inom flera olika områden. Driftsoptimering och processövervakning är en ständigt pågående process och en omfattande del av verksamheten. Under åren byggdes anläggningen ut för kväverening, en investering på ca 350 Mkr. Utbyggnaden planerades för 15 mg/l men under projektets gång ändrades kravet för kväverening till 10 mg/l. Genom processmodifieringar och processoptimeringar har vi nu lyckats nå ned till nivån 10 mg/l men marginalen till gällande krav är för liten. Därför planerar vi att bygga en kompletterande anläggning för kväverening för att vara säkra på att klara uppsatta krav. I juni 2001 fastställde Miljödomstolen nya villkor för GRYAAB:s verksamhet. Miljödomstolen avslutade Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävde ett antal provisoriska föreskrifter som gällt sedan mitten av 1990-talet. De nu fastställda kraven överensstämmer väl med vad bolaget anser vara lämpligt ur miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Länsstyrelsen vill dock ha ett mer långtgående utsläppskrav för fosfor och har därför överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Omfattningen och kostnaderna för de planerade utbyggnaderna kommer att påverkas av de villkor som slutgiltigt fastställs av Miljööverdomstolen. Ett beslut förväntas komma under hösten 2002 eller början av Efter den omfattande utbyggnaden för förbättrad kväverening har fortsatta om- och tillbyggnader skett av olika anläggningsdelar. En mekanisk förtjockningsanläggning har nyligen tagits i drift och bytet av processtyrsystem blir klart hösten De ökade reningskraven, idrifttagning av nya anläggningsdelar och nya investeringar innebär att bolagets kostnader ökar. Under de kommande åren kommer GRYAAB att investera upp emot 400 Mkr i nya anläggningsdelar, nytt processtyrsystem, anläggningsinformationssystem (AIS), en anläggning för bräddvattenrening, en anläggning för kompletterande kväverening och sannolikt en bergtunnel för att ansluta Lerums kommun. Samtidigt skall den ordinarie verksamheten drivas med bra effektivitet och resultat. Detta kommer att ställa stora krav på GRYAAB:s organisation, ledarskap och medarbetare. Under året har arbete pågått med flera resurskrävande projekt. Ett mycket omfattande arbete har utförts i det pågående projektet för att byta processtyrsystem. Arbetet har krävt stora interna och externa resurser. Hittills har sju av fjorton deletapper tagits i drift. Vid varje idrifttagningsetapp, som tar ca en vecka, körs respektive anläggningsdel mer eller mindre manuellt. Arbetet har inneburit en mycket hög arbetsbelastning för många av våra medarbetare. Dessutom har utvecklingsprojekt startats för att möta de krav som Miljödomstolen har föreskrivit. Vi måste nu bli bättre på att systematiskt planera, underhålla och utveckla anläggningen på längre sikt. För att göra detta på ett bra sätt fortsätter vi att utveckla organisationen och delegera ansvar och befogenheter till gruppnivå på de olika avdelningarna. Vi kommer också att stärka projektledningskompetensen inom bolaget. En nyckelfråga är också kompetensöverföring mellan äldre och yngre medarbetare i organisationen, liksom rekrytering av nya medarbetare. För att bedöma kostnadsutvecklingen inom de närmaste åren har en ekonomisk långtidsplan upprättats för perioden Planen visar att det blir nödvändigt att successivt höja brukningsavgifterna från nuvarande 145 Mkr till nivån 180 Mkr under den närmaste 5-årsperioden. I planen finns nyligen genomförda, pågående och de mest sannolika investeringarna med, men inte någon slamförbränningsanläggning. Vi har heller inte räknat med någon sandfilteranläggning med längre gående fosforrening som skulle bli nödvändigt om Länsstyrelsen får gehör för sina krav. En slamförbränningsanläggning och en filteranläggning kräver investeringar i storleksordningen 200 Mkr, respektive 150 Mkr. GRYAAB:s mål har varit oförändrade sedan 1995 och vissa av målformuleringarna har varit inaktuella under en tid. GRYAAB:s ledningsgrupp fick därför i uppdrag av styrelsen att ta fram ett utkast till nya mål, baserade på de gamla målen från Ett nytt förslag har utarbetats under året och styrelsen har fattat beslut om en ny struktur för GRYAAB:s mål och att de nya målen skall gälla från De nya övergripande målen har formulerats med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats, som skall vara mätbara, tidsatta och årligen utvärderas. Delmålen skall årligen fastställas av GRYAAB:s 4

5 ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på GRYAAB formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Ett nytt mål som berör kunskap och utveckling har också formulerats. Under året har också GRYAAB:s grafiska profil och logotyp diskuterats. VD har i uppdrag från styrelsen att arbeta vidare med frågan och att ta fram ett nytt förslag till grafisk profil för bolaget. I arbetet har ambitionen varit att profilera GRYAAB som ett positivt, stabilt och marint miljöföretag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav. Diskussionen har lett fram till en idé om ett mer övergripande budskap för företaget som skall vara lätt att förstå både internt och externt. GRYAAB är ju ett företag som gör något bra och positivt för alla i regionen. GRYAAB behandlar Göteborgsregionens avloppsvatten vilket resulterar i renare vattendrag, renare sjöar och ett renare hav. Detta gör i allra högsta grad GRYAAB till ett miljöföretag och det är budskapet som skall förmedlas internt och till företagets målgrupper. Ett förslag till övergripande budskap har tagits fram för GRYAAB: GRYAAB för ett renare hav. Ett antal strategiska framtidsfrågor har identifierats. En mycket viktig fråga berör det konsortialavtal som finns upprättat mellan delägarkommunerna sedan 1970-talet. GRYAAB:s konsortialavtal gäller till och med utgången av Om det inte sägs upp senast fem år dessförinnan förlängs avtalet därefter med fem år i taget. Ägarkommunerna måste således senast 2004 ta ställning till om konsortialavtalet skall löpa vidare oförändrat under en femårsperiod eller om det skall revideras. En anslutning av Lerum planeras ske och beslut kring tillstånd och villkor för projektet beräknas kunna meddelas från Miljödomstolen under Anslutningen av Lerum är ett mycket långsiktigt projekt. Inför ett definitivt ställningstagande om Lerums anslutning känns det också angeläget att ägarna fattar beslut i frågan med beaktande av konsortialavtalet. Slamfrågan kommer att vara en nyckelfråga inom de närmaste åren. Här skall vi aktivt deltaga i debatten. Tillsammans med kollegor och branschorgan gäller det att påverka beslutsfattare för att skapa handlingsberedskap för olika alternativa lösningar. Stig Hård, VD. Naturvårdsverkets utredningsuppdrag från regeringen Bra slam och fosfor i kretslopp kommer att redovisas i höst. Resultatet av detta uppdrag kan vara mycket viktigt för den framtida utvecklingen inom slamområdet. GRYAAB:s möjligheter till långtidslagring av slam har också minskats genom upplåtelsen av de två största bergrummen till Göteborgs Hamn AB. En annan påtaglig förändring är också förbudet mot deponering av organiskt avfall som träder i kraft Om dispens ej medges kan GRYAAB:s stora investeringar för långtidslagring av slam i bergrummen vid Syrhåla vara i fara. De ovan nämnda strategiska framtidsfrågorna kommer i hög grad att påverka GRYAAB:s verksamhet såväl tekniskt, organisatoriskt som ekonomiskt. Tekniskt sett har GRYAAB mycket hög kompetens både teoretiskt och i den praktiska verksamheten. Under 2002 kommer vi att fortsätta att förbättra den organisatoriska strukturen och arbetsprocesserna. Vi fokuserar nu också på arbetsmiljöfrågor, medarbetarutveckling, fortsatt utveckling av ekonomisystem och de administrativa systemen. Vi arbetar vidare med den enkla ledarvisionen som bygger på en kompetenstriangel med nyckelorden ledarskap, teknik och affärsmässighet. Tanken är att en lagom blandning av dessa hörnstenar skall ge en fortsatt bra utveckling för GRYAAB:s kunder, medarbetare och ägare. Tillsammans med mina medarbetare ser jag fram emot en fortsatt god utveckling av GRYAAB, ett av Göteborgsregionens ledande miljöföretag. GRYAAB för ett renare hav. Avslutningsvis vill jag tacka Peter Balmér som gick i pension i början av året. Peter har under många år varit en auktoritet inom hela VA-området, inte bara i Sverige utan också internationellt. Under Peters ledning har Ryaverket utvecklats till ett av Nordens mest avancerade reningsverk med unika processlösningar. Utvecklingen och utbyggnaden har skett inom en mycket begränsad yta för att kunna bevara Rya skog som ligger i direkt anslutning till anläggningen. Vi hoppas nu att Peter fortsätter att engagera sig för branschens frågor och med liv och lust deltar i debatten, precis på samma sätt som tidigare. Peters kunskaper, intresse och engagemang kommer att ha stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i inom VA-området, inte minst för den framtida slamhanteringen. 5

6 GRYAAB:S MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL GRYAAB säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratas och avloppssystemet skall inordnas i ett kretslopp. GRYAAB skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Med utgångspunkt från det övergripande målet har styrelsen fastlagt fem mål för GRYAAB:s verksamhet. MÅL 1. VATTENKVALITET GRYAAB:s utgående vatten skall uppfylla alla myndighetskrav. Därutöver skall vi göra de ytterligare minskningar av utsläppen som kan nås utan att öka genomsnittskostnaden per avlägsnad enhet. Måluppfyllelse År 2001 var ett år med normal nederbörd, till skillnad från de tre föregående åren, som var mycket nederbördsrika med nederbördsmängder på över mm. Nederbörden uppgick under året till 754 mm och tillrinningen till 115 miljoner m 3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, fosfor respektive kväve i det samlade utgående vattnet blev 7,4 (<9) mg BOD/l, 0,41 (0,49) mg P/l, respektive 10,6 (9,9) mg N/l. GRYAAB uppfyller därmed fastställda behandlingskrav med god marginal utom för kväve där gällande krav är 10 mg N/l. Innebörden av detta blir att GRYAAB skall vidtaga åtgärder för att undvika att ett överskridande sker igen. Arbetet med denna fråga har pågått under en längre tid och fortsatta driftsoptimeringar görs successivt för att förbättra behandlingen. Det är dock oklart om detta räcker, varför bolaget utreder möjligheterna att bygga en anläggning för kompletterande kväverening, för att ha bättre marginal till riktvärdet. Bräddningen efter försedimentering var liten, 1,7 (8,4) % av tillrinningen. 6

7 MÅL 2. SLAMKVALITET Slammet från Ryaverket skall uppfylla alla myndighetskrav. Halterna av potentiellt farliga tungmetaller skall vara så låga att dessa inte begränsar givan då slam används som fosforgödselmedel. Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och GRYAAB kan leverera produktcertifierade partier. Under senare tid har vi dock observerat en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet och halterna har legat nära fastställda gränsvärden för jordbruksanvändning. För zink tangerades gällande gränsvärde en gång under året. Flera projekt har påbörjats för att klarlägga orsakerna till de förhöjda halterna av främst zink och koppar. MÅL 3. ÅTERVINNING OCH HUSHÅLLNING Slam och andra restprodukter skall så långt möjligt nyttiggöras. Som ett delmål gäller att 50 % av slammet skall återföras till odlad mark senast år Indirekt innebär detta att deponering skall minskas. Deponerad mängd rensgods skall minska med 30 % relativt år 1995, senast år Låg förbrukning av energi och andra resurser skall eftersträvas. Energiförbrukningen skall minska med i genomsnitt 1 % per år. Måluppfyllelse Under 2001 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har ton slam avskiljts. Allt slam har använts i olika markbyggnadsprojekt inom Göteborg. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Ekonomiskt har dessa förhållanden inte varit till nackdel då nyttiggörande i det urbana området är billigare än transport till jordbruksmark. Mängden gallerrens har minskat till (1 973) ton. Detta är 30 % under 1995 års nivå vilket innebär att målet från 1995 har uppnåtts. Elenergiförbrukningen uppgick till 36,4 GWh vilket i stort sett är samma förbrukning som 2000 då den var 35,1 GWh. GRYAAB har ett avtal med Göteborg Energi AB vilket innebär att all producerad biogas säljs till Göteborg Energi AB. Den el och värme som hade kunnat produceras av biogasen köper GRYAAB från Göteborg Energi AB. Genom avtalet får Göteborg Energi AB möjlighet att ha biogas i sin produktmix och GRYAAB får 100 % utnyttjande av biogasen samtidigt som man slipper arbetet med drift av gasmotoranläggningen. Leveransen av biogas har under året uppgått till 40,9 (41,8) GWh. Mottagningen av organiskt avfall har minskat marginellt till (5 899) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt öka mottagningen av organiskt avfall. Under året har GRYAAB infört LOTS-systemet Gröna stationer för att omhänderta kontorets farliga avfall. 7

8 MÅL 4. INFORMATION Anslutna kommuners VA- och ekonomiansvariga och tillsynsmyndigheter skall ha en god kännedom om GRYAAB:s verksamhet och prestationer. Regionens politiker, press, miljöorganisationer och andra opinionsbildare skall ha en rimligt korrekt uppfattning av våra prestationer. Skolor och intresserad allmänhet skall ha möjlighet att få en god kännedom om GRYAAB:s verksamhet. Måluppfyllelse Under år 2001 har (2 103) elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Målet att ta emot besökare från mellanstadiet nåddes ej. En trolig anledning till detta var att Ekocentrum bjöd alla femteklassare i Göteborg på ett gratisbesök. Totala antalet studiebesökare under 2001 var (4 443) stycken. MÅL 5. KOSTNADSEFFEKTIVITET GRYAAB skall vara kostnadseffektivt. Driftkostnaderna per personekvivalent skall minska mätt i inflationsjusterat penningvärde och skall vara de lägsta i landet. Kapitalkostnaderna per personekvivalent skall på lång sikt vara de lägsta i landet. Måluppfyllelse Verksamhetens totala nettokostnader uppgick till 149,0 (150,1) Mkr. Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar ökade till 98,9 (93,5) Mkr. Om hänsyn tas till större förnyelseåtgärder och kostnader av engångskaraktär var rörelsens kostnader exklusive avskrivningar, det vill säga de löpande driftskostnaderna, 90,0 (89,2) Mkr. GRYAAB har fortfarande bland de lägsta driftkostnaderna och de lägsta utdebiterade brukningsavgifterna av jämförbara verk i landet. 8

9 TILLRINNING OCH TILLFÖRSEL Anslutning och tillrinning Anslutningen till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 40,1 miljoner m 3 vilket motsvarar 181 (182) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 11,3 miljoner m 3 räknas om till personekvivalenter genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på personekvivalenter (tabell 1) Anslutna personer Övrig anslutning personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Spillvatten från hushåll, m Övrigt spillvatten, m Total tillrinning, m Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket år Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten. År 2001 var ett år med normalnederbörd. Nederbörden uppgick under året till 754 mm och tillrinningen till 115 miljoner m 3. Av detta var 3,7 miljoner m 3 uppskattat inläckage i tunnlarna varför tillrinningen från de anslutna kommunerna var 111,2 miljoner m 3. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun, vilken framgår av tabell 2. Variationerna i tillrinning under året är stora. Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinning. Pumpat flöde under 2001 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 6 januari med 10,2 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 23 juni med 2,0 m 3 /s. Medeltillrinning Procent av Kommun m 3 /år total tillrinning Ale ,2 Göteborg ,4 Härryda ,8 Kungälv ,4 Mölndal ,9 Partille ,3 Totalt ,00 Tunnelinläckage Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år Massflöden Under 2001 har de uppmätta halterna mangan, koppar och zink tidvis varit förhöjda och närmat sig gränsvärdena för spridning av slam på jordbruksmark. För att komma tillrätta med detta har fem insatsområden identifierats för vidare undersökningar. Områdena omfattar alkalinitetshöjningen av dricksvatten, processförändringar vid reningsverket, diffusa källor i regionen, kvalitetsstyrning av dagvatten och osäkerheter i analyser och provtagning. För en del av dessa områden har undersökningar Inkommande, m 3 /s Bräddat, m 3 /s Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten(dygnsmedelvärde) under år jan feb mars apil maj juni juli aug sept okt nov dec 9

10 Tillförd mängd Komponent ton/år g/p.d (p= ) g/pe.d (pe= ) Organisk substans som BOD (14 050) 72 (65) 56 (49) Organisk substans som COD (32 900) 153 (151) 119 (115) Suspenderade ämnen (27 940) 102 (128) 79 (98) Totalfosfor 495 (480) 2,24 (2,21) 1,7 (1,68) Totalkväve (2800) 12,2 (12,6) 9,4 (9,8) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket (I suspenderade ämnen ingår recirkulation). Värden skrivna inom parentes avser genomgående motsvarande värde för föregående år. Fredrik Davidsson mäter ph i tunnelsystemet. påbörjats under 2001 (se nedan), medan övriga planeras att startas under Under året observerades förhöjda ph-värden i inkommande vatten. Mätning av ph har genomförts uppströms i tunnelnätet eftersom de förhöjda phvärdena skulle kunna tyda på allvarligare problem, till exempel olaglig dumpning till avloppssystemet. Mätningarna av ph kunde dock avbrytas sedan det konstaterats att de kom från Pripps bryggerier. Pripps har tillåtelse att avleda vatten med relativt högt ph eftersom GRYAAB betraktat syradosering i deras avloppsvatten som onödig, både av miljöskäl och av ekonomiska skäl. Bryggeriet är för övrigt under nedläggning. Vid en större genomgång av Landvetter Flygplats kunde konstateras att bidraget av kadmium från flygplatsen är stort relativt den avloppsvattenmängd som kommer från flygplatsen. Sannolikt beror detta på att vissa delar av flygplanen fortfarande kadmieras som korrosionsskydd, en metod som är förbjuden i Sverige för i stort sett alla branscher utom flyg- och rymdindustri. p = pe = fysisk person Förkortningar personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer BOD = Biochemical Oxygen Demand, biokemisk syreförbrukning, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material COD = Chemical Oxygen Demand, kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material OCP = Oxygen Consumption Potential, syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. (Beräknas som BOD totalfosfor + 18 totalkväve) TS = torrsubstans N = kväve P = fosfor 10

11 VATTENBEHANDLING Året har karakteriserats av normal tillrinning. Det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper har även i år varierat kraftigt vilket medfört att bräddning tidvis skett vid tillrinningar under 8 m 3 /s. Slamegenskaperna har under året varit ovanligt bra. Detta har medfört att bräddningen varit förhållandevis liten och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har varit god. Kvävehalten i behandlat vatten har trots detta blivit något sämre än föregående år. Medelkoncentrationen i det samlade utgående vattnet var 10,6 (9,9) mg/l. En modellbaserad styrning av externa kolkällor till denitrifikationssteget, har bidragit till effektivare användning av kolkällan. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i Totalkväve, BOD7, mg/l Totalfosfor Totalkväve BOD Figur 2. Organisk substans (BOD7), totalfosfor och totalkväve i utgående vatten Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. ett motsatsförhållande. Även under år 2001 har det varit ett operationellt mål att nedbringa kvävehalten i det utgående vattnet till 10 mg/l. För att nå detta har recirkulationen försökt hållas så hög som möjligt. Detta har inneburit att eftersedimenteringsbassängerna varit konstant högt belastade. Fosforkoncentrationen i det biologiskt renade vattnet blev samma som föregående år, 0,39 mg/l. För den samlade utledningen var fosforkoncentra Totalfosfor, mg/l Ryaverket processchema. 11

12 tionen 0,41 (0,49) mg/l, vilket avspeglar den, relativt sett, lilla bräddning vi gjort under året. Reningen med avseende på nedbrytbart organiskt material (BOD) har liksom tidigare år förlöpt väl. Genomsnittlig halt i utgående behandlat vatten har varit 7,5 mg/l, vilket ligger långt under kravet på 15 mg/l. För den samlade utledningen var halten 7,4 mg/l. Den måttliga tillrinningen tillsammans med slammets varierande sedimenteringsegenskaper medförde att bräddningen av endast delvis behandlat vatten blev relativt sett låg under år Av tillrinningen bräddades 1,7 (9) %. Av de totalt utsläppta mängderna på 834 (1 125) ton BOD, 48 (65) ton fosfor och (1 360) ton kväve svarar bräddningen för 12 %, 8 % respektive 2 %. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i GRYAAB:s miljörapport för I avsnittet nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. Parameter Rening % BOD7 95 (93) COD 87 (85) Fosfor 90 (87) Kväve 54 (51) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2001 med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulation. SLAMBEHANDLING OCH SLAMDISPONERING Till markbyggnad Till kompostering Till försöksverksamhet 300 Till bergrum 0 Lager Produktion och disponering kan skilja något på grund av varierande mängd i lager. Tabell 5. Borttransporterad slammängd i ton under Slammängderna mätt som torrsubstans (TS) var (14 400) ton och mängden avvattnat slam (50 600) ton. Minskningen i TS-mängd torde bland annat bero på bättre utrötningsgrad i rötkamrarna på grund av längre uppehållstid under årets senare del. Detta beror i sin tur på att nya förtjockningsmaskiner installerats vilka ger en bättre vattenavskiljning och därmed en lägre hydraulisk belastning på rötkamrarna. Under året har allt avvattnat slam kunnat nyttiggöras eftersom det under året varit god efterfrågan på slam till markbyggnadsprojekt. Vid årets början fanns ett lager av kompost under bearbetning, varför mängden slam som levererats till kompostanläggningen har utgjort en mindre andel än under föregående år. Efterfrågan på färdig kompost har också varit god under året. Slammet har använts till ett flertal olika markbyggnadsprojekt, bland annat till speedwaybanan vid Skarvik och markområden vid Arendal och Volvo. En liten mängd har förbränts i forskningssyfte vid Chalmers tekniska högskola. Inget slam har pumpats ner i bergrummen vid Syrhåla. Slamdisponeringen framgår av tabell 5. På grund av att LRF rekommenderar sina medlemmar att inte använda slam i jordbruket har inga lokala samråd utförts och inget slam levererats till jordbruket. Mottagning av externt organiskt material för inmatning i rötkamrarna har fortsatt i samma utsträckning som föregående år. De diskussioner som förts med andra företag om leveranser av organiskt avfall har hittills inte gett något resultat. Kapacitet finns därför i framtiden för ytterligare leveranser av externt organiskt material för att kunna öka biogasproduktionen. För att öka kapaciteten på slambehandlingsdelen vid Ryaverket har mekaniska förtjockare installerats under året. Anläggningen har varit i drift under andra halvåret och ökar TS-halten på slammet in till rötkamrarna. Det avskiljda vattnet innehåller dessutom väsentligt lägre slamhalter än från gravitationsförtjockarna och minskar därför belastningen av reningsverket, eftersom detta vatten återförs till inkommande tunnel. I samband med diskussionerna med Göteborgs Hamn AB har arbetet med att se över Syrahålaanläggningens tekniska utrustning startat. Det innebär att de delar som avyttras och den utrustning som inte används avskiljs från de installationer som är i drift, vilket därmed förenklar underhållsarbetet. 12

13 GÖTA ÄLV AVLOPPSVATTEN INKOMMANDE OCH RECIRKULERAT VATTEN ton SS ton BOD ton COD ton kväve 501 ton fosfor 11 ton zink kg koppar kg nickel 621 kg bly kg krom 28 kg kadmium kg kvicksilver kg AOX ton polära kolväten 124 ton opolära kolväten BRÄDDAT VATTEN 100 ton BOD 292 ton COD 26 ton kväve 4 ton fosfor 0,14 ton zink 89 kg koppar 13 kg nickel 9 kg bly 15 kg krom 0,3 kg kadmium 0,4 kg kvicksilver JÄRNSULFAT ton FeSO kg zink 118 kg nickel 0,12 kg krom 0,13 kg bly Polymer 7,0 ton UTGÅENDE VATTEN ton SS ton BOD ton COD ton kväve 44 ton fosfor 1,4 2,4 ton zink kg koppar 680 kg nickel kg bly kg krom 7 12 kg kadmium 9 22 kg kvicksilver 5,2 ton AOX 78 ton polära kolväten ton opolära kolväten FÖR- SEDIMENTERING BIOSTEG EFTER- SEDIMENTERING PRIMÄRSLAM BIOSLAM RECIRKULERAT VATTEN 102 ton BOD 384 ton COD 223 ton kväve 6 ton fosfor 70 kg zink 56 kg koppar 8 kg nickel 4 kg bly 5 kg krom 0,4 kg kadmium 0,3 kg kvicksilver foto: Anna Jolfors SLAMBEHANDLING AVVATTNAT SLAM ton ton TS 506 ton kväve 435 ton fosfor 10 ton zink kg koppar 250 kg nickel 600 kg bly 440 kg krom 19 kg kadmium 13 kg kvicksilver Polymer 112 ton MARKBYGGNAD ton KOMPOSTERING ton JORDBRUK 0 ton BERGRUM 0 ton LAGER ca ton Figur 3. Materialbalans för Ryaverket år

14 NYTT AVTAL FÖR BERGRUMMEN VID SYRHÅLA GRYAAB:s styrelse beslutade 1988 att den framtida slambehandlingen skulle säkras. Detta gjordes genom att bygga en biogasanläggning som stod klar Dessutom förvärvades ÖCB:s bergrum som tidigare hade använts för beredskapslagring av olja. Med tillgång till bergrummen, som har en volym på 2,8 miljoner m 3, skapades en mycket säker metod för långtidslagring av slam. Efter rötning i biogasanläggningen kan slammet antingen avvattnas och disponeras vid Ryaverket eller vid behov pumpas i en 7 km lång ledning till bergrummen. Om slammet har pumpats till Syrhåla kan det avvattnas i anläggningen där och antingen disponeras lokalt eller pumpas ned i bergrummen för långtidslagring. Bergrummen är en resurs av stort värde och GRYAAB har försökt att spara den så långt som möjligt genom att försöka finna annan disponering av slammet. GRYAAB säkrade nyttjanderätten till bergrummen 1990 genom ett avtal med Göteborgs Stad som formellt äger bergrummen. För nyttjanderätten betalade GRYAAB 25 Mkr i engångsvederlag. Upplåtelsetiden fastställdes till 10 år och gick ut GRYAAB har för närvarande tillstånd att använda ett av bergrummen (nr 2) för lagring av slam. Bergrummet rymmer m 3 och hittills har ca m 3 lagrats. I samband med att nyttjanderättsavtalet mellan GRYAAB och Göteborgs Stad skulle förlängas beslutade ägaren att två av bergrummen (nr 3 och nr 4) skulle upplåtas till Göteborgs Hamn AB som har för avsikt att deponera förorenade muddermassor i bergrummen. Efter förhandlingar mellan GRYAAB, Göteborgs Hamn AB och Fastighetskontoret har beslutats att två av de fyra bergrummen, motsvarande 1,6 miljoner m 3 (57 % av den totala volymen) skall upplåtas till Göteborgs Hamn AB. För denna upplåtelse har GRYAAB erhållit ett vederlag på 25 Mkr. För närvarande pågår miljöprövning enligt Miljöbalken där Göteborgs Hamn AB söker tillstånd för deponering av muddermassor i bergrummen. För det fall Göteborgs Hamn AB inte får miljötillstånd till den planerade verksamheten återgår nyttjanderätten till GRYAAB som därvid skall återbetala vederlaget på 25 Mkr. Ett avtal har också träffats mellan GRYAAB och Göteborgs Hamn AB om gemensamt driftoch underhållsansvar för befintliga ledningar och anläggningar vid Syrhåla. Riksskatteverket har beslutat att GRYAAB:s långtidslagring av slam i bergrummen vid Syrhåla är skattepliktig verksamhet enligt Lagen om skatt på avfall (LSA). Beslutet innebär att skatt skall erläggas med 250 kr per ton (2001) för det avvattnade slam som förs ned i bergrummen. Om och när slam kommer till användning och förs ut från anläggningen får avdrag göras i deklarationen. Under 2001 har inget slam lagrats i bergrummet. Från 2005 införs ett förbud mot deponering av organiskt avfall. GRYAAB arbetar för att slamlagringen i bergrummen skall undantas från deponeringsförbudet. 14

15 KEMIKALIE-, ENERGIFÖRBRUKNING, -ÅTERVINNING, AVFALLSHANTERING OCH -ÅTERVINNING Kemikalieförbrukning Behovet av tillsättning av järnsulfat i reningsprocessen har minskat markant. Den ökade polymerförbrukningen för slambehandlingen beror på idrifttagning av mekaniska förtjockare under året. Kemikalieförbrukningen vid Ryaverket framgår av tabell Järnsulfat Natriumhypoklorit (12 %) Polymerer för vattenbehandling 7 0 Polymerer för slambehandling 109,7 77,8 Extern kolkälla Tabell 6. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket. Energi och energiåtervinning Energiförbrukning och energiproduktion framgår av tabell 7. All gas som producerats under året har levererats till Göteborg Energi AB. Den ökade elenergiförbrukningen beror på att betydligt mer vatten har recirkulerats i processen. De 0,3 GWh el som producerats kom från utloppsturbinen, vilken dock varit ur drift under halva året på grund av kraftiga korrossionsskador. Göteborg Energi AB har använt betydligt mer renat avloppsvatten för värmeproduktion till fjärrvärmenätet jämfört med föregående år. Avfallshantering och -återvinning El-energiförbrukning 36,4 35,1 El-energiproduktion 0,3 0,5 Biogasproduktion Ryaverket 43,5 45,5 Värme hämtad från renat avloppsvatten i Göteborg Energi AB:s värmepumpanläggning Tabell 7. Energiförbrukning och -produktion i GWh vid Ryaverket och Syrhåla. Hela GRYAAB:s verksamhet går ut på att skydda miljön. Vi arbetar därför kontinuerligt med att effektivisera bolagets anläggningar och processer. Inte minst är en miljöriktig hantering av avfall, med en prioritering på återvinning, en självklarhet. Under 2001, i samarbete med Renova AB, har LOTS-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTS-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Annat avfall samlas in och sorteras i ett flertal olika fraktioner. Lennart Augustsson och Mikael Andersson vid försedimenteringsbassängerna. 15

16 UNDERHÅLL Ryaverket En av de fyra stora inloppspumparna, PFR2, togs ur drift i maj för revision. Arbetet utfördes delvis på plats av egen personal och pumphuvudet sändes till leverantören för genomgång. Pumpen återinstallerades under hösten och togs i drift i december. Arbetet med att renovera de två järnsulfatbassängerna, efter omfattande angrepp av den sura järnsulfatlösningen, har fortsatt under året. Efter det att båda bassängerna tömts och rengjorts har betydligt mer omfattande skador på betong och armering konstaterats än de som tidigare varit kända och kunnat antas. Arbetet är i sin slutfas och den sista bassängen kommer att tas i drift i mars Skraporna i underbassängerna på eftersedimenteringen har inte uppfyllt den driftsäkerhet som krävs. Ett flertal haverier har uppstått på den mekaniska konstruktionen och hydraulsystemen. Efter åtgärder förbättrades situationen. För att undersöka möjligheten till byte av konstruktion, eller förbättring av nuvarande installation, har underlag för en marknadsundersökning, som kommer att genomföras under 2002, utarbetats. I början av året stals ett antal datorer. Inbrottslarm har installerats för att höja säkerheten. Avtal har även upprättats med väktarbolag på ronderande bevakning samt utryckning vid inbrotts- och låslarm. Tunnlar och ledningar Under året har arbetet med en tunneldatabas för ägarkommunernas spillvattentunnlar påbörjats. Huvudsyftet med tunneldatabasen är att säkerställa spillvattentunnlarnas funktion. Databasen ger GRYAAB underlag för att optimera underhållet tekniskt och ekonomiskt. Informationen från databasen avses ge underlag till besiktningsrutiner, frekvens av besiktningar och möjlighet att enklare studera förändringar av bergets kvalitet i tunnlarna. GRYAAB har informerat Business Region Göteborg AB om att bredbandsaktörerna på marknaden har möjlighet att utnyttja våra spillvattentunnlar för fiberkabelinstallationer, under förutsättning att installationerna inte hindrar underhållet av tunnlarna. Avtal har träffats med GothNet AB om förläggning av kabelrör för fiberkabelinstallation mellan Slamby och Mölnlycke. Skrotningsarbeten har under året utförts i spillvattentunneln mellan Bråta och Mölnlycke samt i spillvattentunneln mellan Slamby och Helenevik. Under året har problem med mycket sand på botten i spillvattentunneln från Ryaverket upp till Toredal identifierats. Arbete har påbörjats med utlastning av sand i Färjenästunneln. Tunnelföreskrifterna för tunnlar och kulvertar inom Göteborgsregionen har reviderats. Insats på inloppspump. Pumpens höjd är 6 m, diameter är 1,5 m och vikten 6 ton. Inloppspumparnas pumpkapacitet är 22,5 m 3 /sekund. KVALITET Kvalitetsarbetet har fortsatt, nya rutiner har införts och existerande dokumentation har uppdaterats. Ett omfattande utbildningsprogram har under året genomförts för flera nyckelgrupper. Ledningsgruppen och andra med ledande befattningar utbildades i processkartläggning med kopplingar till EFQM och SIQ. Ytterligare en grupp medarbetare har utbildats till kvalitetsrevisorer. Under 2001 har två internrevisioner av bolagets kvalitetsarbete genomförts. I likhet med tidigare år, har även bolagets arbete med produktcertifiering av slam fortsatt och arbetet har granskats av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) vid två tillfällen. 16

17 UTVECKLINGSARBETE Processutveckling Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens överklagande av densamma medför att det är nödvändigt att förbättra avskiljningen av fosfor och kväve i reningsverket, men även att det kvarstår en osäkerhet angående vilka behandlingsmetoder som kan användas. Om Miljödomstolens dom (0,4 mg P/l och 10 mg N/l, riktvärde och årsmedelvärde av det samlade utsläppet) blir gällande, kan detta uppnås genom bräddvattenbehandling i kombination med åtgärder inom befintlig anläggning och eventuellt en kompletterande efterdenitrifikationsanläggning. Vid strängare krav passeras en gräns i partikelavskiljning som svårligen kan uppfyllas utan att en stor del av avloppsvattnet filtreras. Försök med mikrosilning har visat att lösningen processmässigt är ett alternativ till sandfiltrering. Oavsett Miljööverdomstolens beslut kommer dock behandling av en större del av annars bräddat vatten att vara nödvändig. Försök med bräddvattenrening genom två olika metoder, Acti-Flo och direktfällning, genomförs därför. Under 2001 har omfattande pilotförsök genomförts med den så kallade Acti-Flo-processen som bygger på en effektiv fällning med hjälp av fällningskemikalier, polymer och sand i ett lamellsedimenteringssystem. Preliminära resultat visar att långtgående fosforavskiljning kan uppnås och att processen är snabbstartad och lättstyrd men att det produceras en stor mängd utspätt slam. Under senhösten 2001 har en av försedimenteringsbassängerna byggts om för fullskaletest av direktfällning vid hög hydraulisk belastning. Försök under 2002 kommer att visa om även detta kan vara en lämplig process för att snabbt avskilja fosfor. I en litteraturstudie har även alternativa metoder för bräddvattenbehandling kartlagts. Den visar på ett flertal möjligheter vilka dock inte är så väl beprövade idag eller så är de energikrävande, resurskrävande eller komplicerade. Vilka åtgärder som vidtas för att ytterligare förbättra dagens biologisk-/kemiska rening blir helt beroende på de villkor som fastställs i Miljööverdomstolen. Bland tänkbara enhetsprocesser finns filtrering, hydrauliska förbättringar i befintliga sedimenteringsbassänger, flotation, förstärkt returslampumpning, förbättring eller byte av slamskrapor med mera. Under de senaste åren har kväveavskiljningen successivt förbättrats genom optimering av recirkulationen till aktivslamanläggningen, koldosering och hantering av vatten från slambehandlingen. Trots dessa framsteg har årsresultatet hamnat precis över 10 mg N/l. Arbetet fortsätter därför med att förbättra även kväveavskiljningen i systemet. Förutsättningarna för efterdenitrifikation kommer att undersökas under Hur detta skall tillämpas i praktiken blir dock avhängigt av vilken lösning som väljs för att förbättra fosforavskiljningen och därmed av Miljööverdomstolens beslut. Ett projekt har inletts för att studera hur olika driftförhållanden styr den nitrifierande biofilmens sammansättning och funktion. Projektet drivs tillsammans med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet med stöd av VA-Forsk. Biofilmens beteende under olika Inspektion av den nya mekaniska förtjockaren. betingelser kommer att studeras i pilotskala under flera år, med syfte att ta fram ändamålsenliga driftstrategier och därmed bättre funktion. Då slammets sedimenteringsegenskaper visar sig ha en bestämmande roll i den biologiska processen och påverka såväl partikelavskiljning och därmed fosforutsläppet som recirkulationsgrad för kväverening, har diskussioner kring ett samarbete med Chalmers tekniska högskola och University of Tokyo inletts med syfte att fördjupa kunskaper kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi. Ryaverkets gravitationsförtjockare har under 2001 kompletterats med två mekaniska förtjockare som har kapacitet att förtjocka allt primärslam. Den ena togs i drift under sommaren och den andra i början av hösten. Den förbättrade förtjockningen leder till längre uppehållstider i rötkamrarna, mindre uppvärmningsbehov och större utvinning av biogas. Rejektvattenkvaliteten från maskinerna är mycket bra. Under hösten har bara mekanisk förtjockning 17

18 använts för att kartlägga effekten på rötning och avvattning samt rejektvattnets påverkan på aktivslamprocessen. GRYAAB har under flera år utrett hur processtyrningssystemet skulle moderniseras. I början av 2001 blev upphandlingen klar och det nya styrsystemet började installeras i juni i samband med idrifttagningen av den mekaniska förtjockningsanläggningen. De övriga delarna av verket kommer successivt att flyttas över från det gamla till det nya styrsystemet. Arbetet genomförs i 14 deletapper och kommer att vara helt genomfört hösten Även lokalmanövreringen ses över i samband med systemskiftet och äldre reläteknik byts ut. I samband med projektet kommer även processflödesschema och processfunktionsbeskrivningar att upprättas för hela verket. All el-dokumentation kommer också att läggas in i anläggningsinformationssystemet. I årsredovisningen 2000 redogjordes för utveckling och idrifttagning av GRYAAB:s automatiska provtagningsstationer i tunnel- och ledningsnät tilldelades GRYAAB VAV:s idépris för idén med dessa provtagningsstationer. Ett område som har fått uppmärksamhet är förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten. Läkemedel för humant bruk är de enda syntetiska bioaktiva substanser som inte regleras avseende miljöeffekter. I samarbete med forskare från andra EU-länder (Italien, Frankrike och Grekland) deltar GRYAAB i ett treårigt EU-finansierat projekt. I projektet undersöks bland annat källor och förekomsten av läkemedelsrester i avloppsvatten, mekanismer för deras spridning i miljön och vilka effekter dessa kemikalier har på vattenlevande organismer. En viktig del i projektet är utveckling av nya tekniker för att rena vatten från läkemedelsrester och därigenom förhindra att de kommer ut i Nicklas Paxéus vid vätskekromatograf-masspektrometern. naturen. Genom de insatser som görs inom projektet kommer GRYAAB att få god kompetens även på detta område. UV-anläggning För att skona miljön har GRYAAB beslutat att upphöra med klordesinfektion av spolvatten. Sedan en tid har UV-behandling av spolvattnet testats. Den första UV-anläggningen klarade inte desinfektionskraven och byttes därför på hösten mot en nydesignad anläggning. Testerna visar hittills goda resultat. GRYAAB har option på ytterligare två anläggningar och avser att kunna upphöra med klordesinfektion under Lars Nordén och Alexander Keucken tar emot VAV:s idépris. Läkemedelsrester Lokalprojekt Under föregående år påbörjades en utredning om GRYAAB:s behov av lokaler. År 2001 slutfördes utredningen och några olika ombyggnadsprogram togs fram. Efter sommaren påbörjades projekteringsarbetet och i december tog styrelsen beslut om en kostnadsram. Under 2002 slutförs projekteringen varpå anbud kommer att begäras in. Planen är att byggnadsarbetena skall påbörjas under hösten 2002 och vara klara våren

19 ARBETET MED ATT ANSLUTA LERUMS KOMMUN GÅR VIDARE Arbetet med en framtida anslutning av Lerums kommun går vidare. Ett antal olika alternativ har tidigare utretts och under 1999 fattade Lerums kommun beslut om en anslutning till GRYAAB:s regionala tunnelsystem. GRYAAB planerar för att bygga en ca 8 km lång spillvattentunnel från Hulan i Lerums kommun till Furulund i Partille. GRYAAB blir huvudman för tunnelprojektet och ansvarar för finansiering, konstruktion och byggande av tunneln, liksom att ta fram erforderliga tillstånd för projektet. Lerums kommun ansvarar för pumpstation och tryckledningar fram till själva tunneln. Projektet samfinansieras av GRYAAB och Lerums kommun i enlighet med ett upprättat intentionsavtal. Spillvattentunneln kommer att djupförläggas så att bergtäckningen kommer att variera mellan 25 m och 100 m beroende på befintlig markyta. Fem olika sträckningar har studerats och jämförts i den tunnelutredning som utförts under sommaren och hösten Ett huvudförslag till sträckning har tagits fram efter en sammanvägd bedömning av tekniska lösningar och miljöpåverkan mellan de olika alternativen. Huvudalternativet har lokaliserats till ett mer sydligt läge för att undvika påverkan på bebyggelse och ett Natura 2000-område och andra områden av riksintresse vid Stora Bråta. Två tekniska lösningar har studerats, dels konventionell drivning med borrning och sprängning, dels borrning med tunnelborrmaskin (TBM). För den konventionella drivningen har alternativa lägen för arbetstunnlar studerats liksom transportvägar till och från arbetstunnlarna. I tunnelutredningen föreslås en arbetstunnel med ett mellanpåslag strax öster om Råhultsvägen för den konventionella drivningsmetoden. Flera olika typer av samråd har under året hållits med allmänheten, Länsstyrelsen samt övriga organisationer och myndigheter. Samråden har utförts i enlighet med Miljöbalken och utgjort viktiga inslag för att få med alla frågeställningar i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som nu håller på att upprättas för det planerade projektet. I MKB:n kommer projektets miljökonsekvenser att beskrivas inom områdena naturmiljö, kulturmiljö, rekreation, landskapsbild, vatten och hydrologi, boendemiljö, naturresurser, effekter under byggnadstiden samt skadeförebyggande åtgärder. Olika skadeförebyggande åtgärder kommer att föreslås och kontrollprogram kommer att upprättas. En tillståndsansökan för projektet kommer att insändas till Miljödomstolen under början av Miljödomstolen kommer sannolikt att fatta beslut i frågan under Under förutsättning att tillstånd erhålls kommer tunneln att projekteras under 2003 och ett bygge kan påbörjas någon gång under En eventuell tunnel bedöms kunna vara färdig tidigast I samrådprocessen har framkommit ett flertal synpunkter om att en anslutning till GRYAAB bör prövas mot småskaliga, lokala alternativ för avloppsreningen i Lerum Organisk jord Lera Silt Sand Isälvsmaterial Morän Berg Svaghetszon Hulanomr +24 Aspen Hav 0/000 1/000 2/000 3/000 4/000 5/000 6/000 7/000 8/000 Figur 3. Profil för planerad spillvattentunnel. Bergtäckningen är mellan 25 och 100 m. Planerad tunnellängd m. 19

20 RECIPIENTKONTROLL Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från Strömstad i norr till sydligaste delen av Göteborgsskärgården. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Blåklintsmanet årets första del. Kvicksilver och PCB har analyserats i skrubbskädda. I fiskarna som fångades i älvmynningen och ut till Danafjord har halterna av kvicksilver och PCB minskat jämfört med tidigare år. Ute vid Vinga har halterna av kvicksilver ökat påtagligt. Vid en uppföljande provtagning av blåmusslor och blåstång i Vingaområdet konstaterades dock låga halter. SMHI har utfört extra undersökningar för att studera effekterna av det stora flödet i Göta älv Resultaten kommer att presenteras under år Förutom kontrollerna som utförs i Vattenvårdsförbundets regi har HydroGIS AB videofilmat bottnarna utanför Ryaverket, längs en gradient från Ryaverkets utsläppspunkt vid Rya nabbe och ut till Rävungarna i Nordre älvsfjorden. Undervattensfilmningen har utförts en gång per år sedan Inom algbältena, är förhållandena ganska likartade år från år. En glädjande nyhet är att fingertången (Laminaria digitata) nu återfinns i Rivöfjorden och i nordöstra Danafjord. Områden som den varit försvunnen från under hela 1990-talet. Mätningar utförs regelbundet av hydrografi, plankton, mjukbottenfauna, hårdbottenfauna, grundområdesfauna, snabbväxande alger i grunda vikar, makroalger och toxiner i musslor. Resultaten redovisas fortlöpande i Vattenvårdsförbundets rapportserie. Under det gångna året har sediment och organismer insamlats och analyserna av miljöskadliga ämnen har påbörjats. Resultaten kommer att utvärderas under Göta älvs mynningsområde har specialstuderats under året med avseende på miljögifter i fisk och effekterna av de stora vattenflödet i älven under Havsanemon Havssallad foton: Lars-Harry Jenneborg Lite djupare, på 5-10 m djup, är också förhållandena relativt likartade. Bottnarna i Göta älvs mynning ger nu ett allt mer friskt intryck. Här förekommer rikligt med bottenlevande djur, ormstjärnor som kryper på ytan och nedgrävda havsborstmaskar och musslor. Längre ut, exempelvis i Björköfjorden, är djurlivet torftigare. Eremitkräftor är vanliga, men i övrigt är bottnen täckt av cyanobakterier (blågrönalger). Runt Ostindiebådarna i Nordre älvsfjorden har utbredningen av cyanobakterier ökat under senare år. Bottenförhållandena här förefaller nu sämre än vad de var 1996 när undervattensfilmningarna inleddes. 20