Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2007

Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2007 Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2008 Översättning:Sofia Zittra-Bärsund

Innehåll 1 Bakgrund till undersökningen 1 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen 6 3.1 Avloppsvattensbelastning 6 3.2 Värmebelastning 8 3.3 Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten år 2007 10 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1983-2007 15 5 Bottenfaunaundersökningar 18 5.1 Metoder 18 5.2 Artsammansättning 18 5.3 Individtäthet och biomassor 19 6 Fiskerikontrollen 20 7 Resultat från badstrands- och alguppföljningen 21 8 Sammandrag 22 Litteraturförteckning Bilagor 1 9 Pärmbild: Jakobstad, Fäboda (Foto Eeva-Kaarina Aaltonen)

1 Bakgrund till undersökningen 1.1 Allmänt Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP; fd Jaro) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Utsläppsplatserna är utmärkta på kartan (figur 1). Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands Vattendomstol (VFVD), Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Staden Jakobstad VFVD 102/1994/ 3, tillståndsvillkoren 8) och 10) VÖD 1995/ 70 (18.4.1996) UPM Kymmene Abp VFM 85/2003/ 1, tillståndsbestämmelsen 40) VÖD 00282/04/5101(13.5.2005) Outokumpu STP Ab VFVD 101/ 1993/ 3 tillståndsvillkor 6) VÖD 194/ 1994 Alholmens Kraft Oy Ab VFM 71/2000/3 tillståndsbestämmelserna C1 och C3 VFD 01/0142/4 Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet följs ett program, som har uppgjorts av Österbottens vattenskyddsförening rf (Aaltonen 2002). Programmet gäller för perioden 2002 2007, och har godkänts av Västra Finlands miljöcentral den 16.12.2002 (LSU-0898YO469-103) samt av fiskerienheten vid Österbottens TEcentral den 16.12.2002 (2583/5723/2002). I denna rapport behandlas följande undersökningsdata från år 2007: 1 provtagningsomgång under vintern från 17 observationspunkter (figur 1) 3 provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 22 punkter 10 provtagningar från 5 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön bottenfaunaresultat från 4 områden uppsamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst uppsamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Västra Finlands miljöcentrals analysresultat finns i bilaga 4, och i bilaga 5 hittas bottenfaunaresultaten. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2008) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. För resultaten från Mässkärs lotsstation har ett separat sammandrag gjorts (Leskelä & Keränen, 2008). Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy och förteckning över använda metoder finns som bilaga 9. Sammanställningen har gjorts av Österbottens vattenskyddsförening rf.

2 Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad och dess belastningspunkter samt provtagningspunkterna (A = Staden Jakobstad, Alheda reningsverk, B = Alholmens Kraft ja C= UPM Kymmene och Outokumpu Stainless Tubular Products (OSTP)).

3 Under år 2007 gjordes undersökningar av perifyton och växtlighet på Alholmens Krafts kylvattens influensområde (Keränen 2008). Temperatur- och iskartering ingick inte i programmet under år 2007. Under år 2004 färdigställdes för havsområdet utanför Jakobstad en eutrofieringsmodell (Korpinen et al. 2004), som är uppgjord i samband med Bottenviken Life-projektet och med vars hjälp man kan bedöma vilka effekter olika belastningssituationer föranleder. Materialet från kontrollövervakningen i havsområdet utanför Jakobstad under perioden 1973 1997 har sammanställts i en omfattande rapport (Aaltonen et al. 1998). 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2007 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3. Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Havsforskningsinstitutet). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2007 var den totala nederbördsmängden (606 mm) i Korplax i Karleby lite större än normalt (521 mm). Januari, maj, juli och december var speciellt nederbördsrika, medan september månad var ganska regnfattig (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 1,5 C varmare än normalt. Speciellt varma var januari, april, oktober och december, då temperaturen var 4 6 C varmare än normalt. Lufttemperaturen var högre i Kallan än i Kronoby förutom under våren och början av sommaren (april juli)(figur 3). Isvintern 2006 2007 var i havsområdet kortare än normalt, eftersom det varaktiga istäcket utanför Jakobstad var till och med sex veckor kortare än normalt. Istäckets varaktighet i var således endast drygt tre månader, från slutet av januari till slutet av april. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen, samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2006/2007 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden 1961-1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961-1990) (Seinä & Peltola 1991 och Eriksson 2008). Plats Vintern 2006/ 2007 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen 9.11. 16.01. 05.04. 19.04. 103 143 102 187 Ådöskatan 9.11. 21.01. 05.04. 19.04. 100 143 91 178 Mässkär 9.11. 25.01. 06.04. 26.04. 92 137 77 166

4 Sadanta/ Nederbörd mm 1961-1990 2007 120 100 80 60 40 20 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2007 samt medelvärdet för långtidsperioden 1961-1990 (Meteorologiska institutet 2007). Lämpötila/ Temperatur O C 1961-1990 Kruunupyy 2007 Kallan 2007 20 15 10 5 0-5 -10-15 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 3. Den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2007 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden 1961 1990 (Meteorologiska institutet 2007).

5 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds och Storströmmen fiskleder som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m/s och vid Storströmmens fiskled 1 m/s. De stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och nuvarande målsättning med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N 60 ). Larsmo- Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2007 framgår ur bilaga 1. Luodonjärven juoksutukset 2007 Avtappningingar från Larsmosjön 2007 m 3 /s Hästgrundet 07 Gertruds 07 Kalatiet/ Fisklederna 07 1999-2005 80 60 40 20 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2007 (UPM Kymmene Abp 2007) samt för perioden 1999 2005 (Aaltonen & Kalliolinna 2006). I fråga om vattenföringen år 2007 anges avtappningen via Hästgrundet, Gertruds och fiskleden skilt. Vattenföringen i Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 2006, figur 4). År 2007 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 25,1 m 3 /s, alltså nästan samma som nyregleringsperiodens (jämförelseperioden 1999 2005, Aaltonen och Kalliolinna 2006) avtappning (25,4 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 17,2 m 3 /s (69 %), via dammluckorna vid Gertruds 3,6 m 3 /s (14 %) och via fiskleden 4,3 m 3 /s (17 %). Från Larsmosjön avtappades under år 2007 i januari, mars och december klart mer och under sommaren lite mindre vatten än normalt till havet. Avtappningarna var inte särskilt stora under vårflödet i april-maj. Dammluckorna i Gertruds var stängda under juli-augusti och fisklederna i juli, medan vatten avtappades under hela sommaren från Hästgrundet. Andelen avtappat vatten från Hästgrundet (69 %) var större än normalt speciellt under vintern och hösten så att det sura vattnet från åarna snabbt skulle transporteras ut till havs. Månadens högsta medelflöde uppmättes i januari och december.

3 Belastningen 6 Förutom av avlopps- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmenes fabriker, från stadens avloppsreningsverk, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation. Avloppsvattnet från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. Avloppsvattenbelastningens utveckling under perioden 1983 2007 har åskådliggjorts i figur 5. Totalbelastningen förorsakad av avtappningarna från Larsmo- Öjasjön och avloppsvattnet under år 2007 framgår av tabell 2 och variationerna i belastningen för åren 1990 2007 framgår av figur 6. Den månatliga variationen i näringsbelastningen på havsområdet år 2007 framgår av figur 7. 3.1 Avloppsvattenbelastning Totalproduktionen på UPM Kymmene Abp Jakobstads fabriker var under år 2007 762 811 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 94 % (717 936 ton). Dessutom framställdes 193 461 ton kraftpapper, 34 686 ton tallolja och 746 ton terpentin. Cellulosa- och pappersproduktionen var lite större än föregående år. Produktionen av förpackningsmaterial, som har blivit flyttat till Walki Oy, var 74 443 ton under år 2007. Det renade avloppsvattnet leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftningsoch sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av fasta ämnen, organiska ämnen och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten var lite högre än förra året. AOX-belastningen var nästan samma som under år 2006, i medeltal 378 kg/d. Under juni juli överskreds tillståndsvillkoren för fosfor och BOD 7 -belastningen, men de övriga tillståndsvillkoren uppfylldes under år 2007. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (sammanlagt ca 30 000 invånare) leds ut i havet i söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen av fosfor och fast substans som letts till vattendraget var något mindre och belastningen av BOD, COD och kväve en aning större än år 2006. Tillståndsvillkoren uppnåddes under alla kvartal (figur 5). Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fasta partiklar 94 %, BOD 7 96 %, COD Cr 90 % och tot-p 94 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal 33 %. Den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom till 97 99 % från UPM, och fosforbelastningen till 88 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (56 %), staden (38 %) och OSTP (6 %). Kvävebelastningen från OSTP har halverats genom den nya förbehandlingsprocessen.

7 BOD 7 t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 30 25 20 15 10 5 COD t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 70 60 50 40 30 20 10 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Fosfori / Fosfor kg/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 140 120 100 80 60 40 20 0 Typpi / Kväve kg/d UPM Kymmene Jaro Pietarsaari / Jakobstad 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 5. Avloppsvattenbelastningen under perioden 1983 2007. UPM Kymmenes och OSTP:s (Jaro) kvävebelastning är åtskilda. (Tillståndsvillkoren för staden som kvartalsmedelvärden BOD 7ATU 20 mg/l, 90% och tot-p 0,7 mg/l, 90%. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2 /d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O 2 /d (50 kg/d), fosfor 60 kg/d (50kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). Dagvatten från Jakobstads hamns kajer och hamnområde leds till havet genom fyra regn/dagvattenbrunnar, som är utrustade med sand- och slamavskiljare, samt på Laukko 1-kajen även med oljeseparering. Kvaliteten på det vatten, som går igenom dagvattenbrunnarna till havet, har undersökts i enlighet med tillståndsvillkoren under hösten 2007 (tabell 2). På grund av de höga konduktivitetsvärdena och låga näringsämneshalterna verkar det som om havsvatten har möjlighet att stiga upp i brunnen vid Laukko 1-kajen. Näringsämneshalterna i de övriga brunnarna har varierande förhöjda halter. I brunnen vid Buskökajen var både halterna av fast substans och näringsämnen mycket höga. Tabell 2. Vattenkvaliteten på dagvattnet vid Jakobstads hamn under hösten 2007. Analys 1. Södra kajen 2. Buskökajen 3. Laukko I 4. Laukko II ph 6,3 5,3 7,1 6,6 konduktivitet 25 C (ms/m) 6,7 210 560 110 kväve (mg/l) 6,5 12 0,69 8,4 fosfor (mg/l) 0,20 1,8 0,041 0,15 fast substans GF/A (mg/l) 140 790 8 28 Hamnens dagvattenbrunnar töms regelbundet två gånger om året och dessutom alltid, när fartygens lastningsverksamhet har orsakat en stor belastning av fast substans. Brunnarna är så stora att det enligt statistiken från hamnen inte förekommer översvämningsrisker. Att beräkna belastningen på basen av det befintliga materialet ger ett osäkert resultat. Sanitetsvattnet från hamnen leds till en sluten tank och töms till avloppsreningsverket tills man bygger en avloppsledning från hamnområdet till avloppsreningsverket.

3.2 Värmebelastning 8 Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle för att under 2007 producera elektricitet (1 817 GWh/år), fjärrvärme (248 GWh/år) och industriånga (97 GWh/år), totalt 2 161 GWh/år eller 7 781 TJ/år. Brännämnenas energi-innehåll var 17 100 TJ. För att driva kraftverket användes torv (55 %), kol (26 %), trä (12 %) och hushållsavfall (REF)(5 %), samt olja (< 1 %) för startandet av kraftverket. I jämförelse med år 2006 hade andelen olika bränslen inte ändrats nästan alls. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var år 2007 9 545 timmar. Alholmens Krafts kylvattens värmebelastning till havet var år 2007 7 122 TJ eller knappt hälften av bränslens totalenergi-innehåll. År 2007 användes i medeltal 6,3 m 3 /s kylvatten (tillstånd 6,7 m 3 /s). Temperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i augusti + 29,3 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis och temperaturstegringen var i allmänhet 10-12 C, som högst i mars då den uppmättes till +11,9 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var år 2007 ca 3 780 TJ. Enligt Keränen (2007) är värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 14 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 120 TJ. Lämpökuorma/ Värmebelastning TJ/ a Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad 2002 2007. 3.3 Larsmo-Öjasjön

9 Belastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Sjövattnets andel av näringsämnesbelastningen var på samma nivå som i medeltal under år 2002 (figur 7). Som ett årsmedelvärde var fosforbelastningen från sjön år 2007 65 kg P/d d.v.s. ungefär dubbelt större jämfört med avloppsvattenbelastningen. På årsbasis var kvävebelastningen från sjön 2 300 kg N/d, d.v.s. ungefär tre gånger mer än den kvävebelastning som avloppsvattnen förorsakar (tabell 2). Tabell 2. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2007. Variabel UPM OSTP Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*) kg/ d Kymmene Jakobstad 2007 Från sjön Närområdet BOD 7 3 810 103 3 913 COD Cr 53 000 515 53 515 tot-p 31,9 4,3 36,2 65,4 9 tot-n 463 149 308 820 2 261 160 vattenmängd m 3 /d 176 217 8 822 185 039 2,2 x 10 6 70 *) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998) Merialueelle tuleva fosforivirtaama 1990-2007 Fosforflöde till havsområdet 1990-2007 Merialueelle tuleva typpivirtaama 1990-2007 Kväveflöde till havsområdet 1990-2007 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 270 240 210 180 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 150 3 000 120 90 60 30 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990 2007. Näringsämnesbelastningens andel från avloppsvattnet av havsområdets totalbelastning var år 2007 i medeltal 36 %, störst (77 %) i juli och minst (12 17 %) under tiden med stora flöden (januari maj och december)(figur 8). Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2007 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 200 Typpikuormitus / Kvävebelastning 2007 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 8 000 150 6 000 100 4 000 50 2 000 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Figur 8. Månadsmedelvärdet av dygnsbelastningen (fosfor och kväve) från Larsmo- Öjasjön till havsområdet utanför Jakobstad år 2007.

10 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 4.1 Vattenkvaliteten år 2007 VINTERN Avlopps- och sjövattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). Det uppstår en tydlig skiktning under isen, där ytvattnet avviker från den övriga vattenmassan i just fråga om dessa parametrar. Ytvattnets ph-värde (1 m) liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och halterna av totalfosfor och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden kan inte alltid särskiljas från varandra. Figur 9. Den uppskattade utbredningen av avlopps- och sjövattnet i ytvattnet (1 m) i mars 2007. Från punkterna P 73, 74, 75 och 76 fick man inga prov. Från Larsmosjön avtappades mycket vatten till havet under vintern 2007 eftersom vattennivån i sjön var så hög till följd av den regniga senhösten år 2006 och mycket nederbörd ännu i januari år 2007. I januari februari avtappades vatten främst via Hästgrundet så att det sura vattnet från åarna inte skulle blanda sig i hela Larsmo- Öjasjön. Fiskleden vid Gertruds var öppen från mitten av februari. Efter mitten av mars avtappades största delen via Gertruds (jfr figurerna 4 och 8). Vinterprovtagningen utfördes 14 15.3.2007.

11 Till följd av de stora avtappningarna spred sig sjö- och avloppsvattnet till ett stort område och deras effekt syntes i ytvattnet vid Tolvmansgrundet, Ören och i skärgården innanför Mässkär samt vid västra stranden av Ådön. Skiktningen var ganska tydlig för alla parametrar eftersom vattnet på fem meters djup var främst havsvatten. Utanför Hästgrundet (P 55), innanför Hälsingön (P 66), vid Lillgrundet (P 67) och vid de grunda provtagningspunkterna (< 5m) vid Kackurfjärden (P79) syntes effekten av sjövattnet i hela vattenpelaren. I mars var Larsmosjöns vatten mycket surt (ph 4,7), vars effekt även syntes i ytvattnet vid Kackurfjärden (ph 4,9) och ännu i norra delen av Fallskäret (ph 5,7). Till följd av den dåliga issituationen kunde man inte provta från de yttersta punkterna (P74 77), så deras situation blev outforskade denna vinter. Syresituationen i vattenskiktet under isen (1 m) var god (mättnadsgraden 80 100 %) både i yt- och bottenvattnet i nästan hela området. Syresituationen var nöjaktig (mättnadsgraden 60 80 %) på några välbekanta ställen (P55, P 66, P 67, P 78 och P 79), men på dessa ställen även god längre ner i vattenmassan. Den sämsta syresituationen fanns i Gamla hamnsfjärden (P 51, mättn.grad 49 %), vilket till en del även torde bero på kanalen, som rinner genom staden och till vilken man leder gatornas dagvatten. De uppmätta höga halterna av fast substans, fosfor och järn pekar också på inverkan av dagvatten. I bilaga 4 finns resultaten från provtagningarna gjorda i mars vid punkterna P 62 och P 64 av Västra Finlands miljöcentral. PERIODEN MED ÖPPET VATTEN De omfattande provtagningsomgångarna (hela området) Vid provtagningsomgången i maj (8 9.5) märktes vid de närliggande punkterna effekterna av de rikliga avtappningarna (totalt över 70 m 3 /s) under april-maj och effekterna av avloppsvattnet klart i hela vattenpelaren. I skärgården begränsades effekten till ytvattnet och på över fem meters djup var vattnet nästan klart havsvatten. På sjövattnets och avloppsvattnets influensområde var salthalten och ph-värdet lägre, vattnet var brunaktigt, samt närings- och TOC-halterna var förhöjda. Vid de mer fjärran belägna punkterna (P 74 77 och 84) var vattenmassan nästan homogen och man kunde inte iaktta effekter av sötvattnet. Till följd av det sura vatten som avtappades från Larsmosjön (ph 5,4 och 5,1) hade vattnet utanför Hästgrundet och Gertruds även lägre ph-värden (6,8 7,1). Ytvattnets temperatur varierade från ca 8 C i närområdet till under 4 C på de mer fjärran belägna punkterna. Även vid de yttre punkterna var temperaturskiktningen ganska svag eftersom temperaturen nära botten på vissa områden klart var över 2 C. Siktdjupet var minst (0,8 1,1 m) vid utsläppsområdet och norr om utloppet samt vid Kackurfjärden, och högst (5 5,2 m) vid provtagningspunkterna i den yttre skärgården (P 74 och 75). Ammonium- och nitratkväve förekom i mätbara halter i alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Däremot hade fosfatfosforn förbrukats till den grad, att halterna var under detektionsnivån (< 2 μg/l), förutom i närområdet. Klorofyllhalten varierade väldigt lite, mellan 2,0 4,5 µg/l, vilket betyder att vårens algproduktion inte hade startat ännu.

12 I mitten av augusti (13 14.8) var ytvattnet i de närliggande punkterna omkring 20 C och i de yttre punkterna 3 5 C lägre. Vattenpelaren var skiktad så, att på 10 meters djup och lägre var temperaturen fem grader kallare än ytvattnet. Avtappningarna via Hästgrundets och Gertruds luckor hade varit ganska små från början av juni och fisklederna hade varit stängda i juli. Därmed syntes utanför Hästgrundet endast effekten av avloppsvattnet och utanför Kackurfjärden endast effekten av sjövattnet. Ytvattnets färg, näringsämnen samt halten av järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda på avloppsvattnets influensområde. Effekterna syntes vid utloppet och norr om det (P 67 och P 66), men späddes ut jämnt i riktning med farleden och mot västsydväst. Effekterna av fiskledens avtappning syntes i Kackurfjärdens provtagningsplats i form av förhöjda halter. Även i Gamla hamnfjärden (P 51) var vattnet brunaktigt och näringsämneshalterna förhöjda. Havsvattnet var homogent och halterna låga på mer än 5 meters djup, och i de yttre punkterna i hela vattenpelaren. Till följd av bortfall av den utspädande effekten från Larsmosjöns vatten var skillnaden mellan närliggande och fjärran belägna observationspunkter igen mycket tydliga. I närheten av utsläppsplatsen och norröver (P 54, P 55, P 66 och P 67) var siktdjupet under 2 meter och klorofyllhalterna 6 11 µg/l, vilket indikerar en lindrig eutrofiering. Halterna var även de samma i Gamla hamnfjärden (P 51). På de fjärran belägna punkterna i sydväst (P 71 och 72) var klorofyllhalterna på en karg nivå (< 2 µg/l), vattnet var klart och siktdjupet på ett stort område 4,5 5,5 m (P 71 77 och 84). Halterna av fosfatfosfor och nitratkväve var, förutom vid de närliggande punkterna, under detektionsgränsen. Däremot förekom ammoniumkväve i mätbara halter under hela sommaren. Resultaten från Västra Finlands miljöcentrals provtagning av punkterna P62 och 64 finns som bilaga 4. I mitten av oktober (15 16.10) hade vattenmassan en ganska jämn temperatur (5 8 C), och vattnet var inte varmare än så utanför utsläppsplatsen. Dammluckorna vid Gertruds var stängda, men sjövatten avtappades via Hästgrundet och via fisklederna. Havsvattnet var på basen av salthalt jämn från botten till ytvatten, förutom vid utsläppsplatsen. Halterna av näringsämnen, järn och TOC var aningen högre än under provtagningsomgången i juli-augusti. Klorofyllhalterna var ganska låga i hela området; i de yttre punkterna uppmättes ca 2 µg/l och i de närliggande punkterna 3 5 µg/l. Siktdjupet var i närområdet under 2 meter och i det yttre området som mest 5 5,5 meter. Intensivprovtagning (P 52, 54, 62, 64 och 67) I figur 10 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och TOC-halt och i figur 11 variationerna i näringsämnes- och a-klorofyllhalterna under perioden maj - november vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67. På avloppsvattnets närliggande influensområde (P 54) och norr om detta område (P 67) varierar kvaliteten på havsvattnet som mest och dessa punkter skiljer sig från de övriga. Halterna varierade under sommarens lopp p.g.a. ledande av avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Genom Hästgrundets luckor avtappades väldigt lite sjövatten i juliaugusti och i juli var även fisklederna stängda. Under sommaren 2007 syntes effekten av avloppsvatten huvudsakligen utanför utsläppsplatsen och i skärgården norr om den. Skillnaderna mellan de inre och yttre punkterna var tydliga, eftersom sjö- och avloppsvattnet endast i små mängder leddes västerut längs med farleden. Klorofyllhalterna varierade som normalt under sommaren, och variationen var större i närområdet jämfört med längre bort.

13 Maximihalterna steg i de närliggande punkterna till 15 μg/l och i de yttre punkterna som mest till 10 μg/l. Väri/ Färg (spektrofotometri) TOC mg Pt/ l 250 P52 P54 P62 P64 P67 mg/ l 24 P52 P54 P62 P64 P67 200 21 18 150 15 12 100 9 50 6 3 0 0 7.- 8.5. 4.6. 27.6. 9.7. 23.7. 6.8. 13.-14.8. 20.8. 3.9. 17.9. 10.10. 15.-16.10. 30.10. 7.- 8.5. 4.6. 27.6. 9.7. 23.7. 6.8. 13.-14.8. 20.8. 3.9. 17.9. 10.10. 15.-16.10. 30.10. Figur 10. Ytvattnets (0-2 m) färgvärden (mg Pt/l) och TOC-halter (mg/l) vid punkterna P52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2007. µg/ l 60 50 40 30 kok - P/ tot - P P52 P54 P62 P64 P67 kok - N/ tot - N µg/ l P52 P54 P62 P64 P67 1 200 1 000 800 600 20 400 10 200 0 0 7.- 8.5. 4.6. 27.6. 9.7. 23.7. 6.8. 13.-14.8. 20.8. 3.9. 17.9. 10.10. 15.-16.10. 30.10. 7.- 8.5. 4.6. 27.6. 9.7. 23.7. 6.8. 13.-14.8. 20.8. 3.9. 17.9. 10.10. 15.-16.10. 30.10. µg/ l 15 a - klorofylli/ a - klorofyll P52 P54 P62 P64 P67 12 9 6 3 0 7.- 8.5. 4.6. 27.6. 9.7. 23.7. 6.8. 13.-14.8. 20.8. 3.9. 17.9. 10.10. 15.-16.10. 30.10. Figur 11. Halterna av totalfosfor och -kväve samt a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2007. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2007 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen):

14 Klass a-klo µg/l Klass a-klo µg/l - ytterst eutrof > 100 - måttligt eutrofierad 5-10 - mycket eutrof 30-100 - på väg att eutrofieras 2-5 - eutrof 10-30 - karg < 2 Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a- klorofyll (µg/l), samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n = 3) under sommaren 2007. Över maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64 och 67; n =12). På basen av medelvärdena delas undersökningsområdet in i två olika eutrofieringsklasser: utsläppsområdet och skärgården som sträcker sig norrut från detta område samt Kackurfjärden klassades som måttligt eutrofierad (P 51, 54, 55, 66, 67 och 79). Hela det övriga området ända ut till de yttersta punkterna klassificerades som på väg att eutrofieras. Inget område klassificerades som kargt. De lägsta klorofyllhalterna (medelvärde 1,7 2,0 µg/l) uppmättes vid de yttersta provtagningspunkterna (P 74 75) och de högsta enskilda klorofyllhalterna (11 15 µg/l) uppmättes på avloppsvattnets influensområde vid provtagningspunkt P 54 och 67. Området som var måttligt eutrofierat var mer omfattande än under föregående år, och skillnaderna mellan utsläppsområdet och de yttre punkterna var större än under föregående år. På basen av perifytonundersökningar var algtillväxten vid Alholmens Krafts och UPM:s utsläppskanal mångdubbel och vid Risö till och med ett hundratal gånger större jämfört med jämförelseområdet. Influensområdet för stadens avloppsvatten urskiljdes vid Stockholmen och Bäckgrundet, och effekter av Larsmosjöns vatten omkring Hällön och Hästgrundet. Tillväxten av påväxtalger minskade snabbt när man gick längre ut (Keränen 2007). Västra Finlands miljöcentral tog prover från observationspunkterna P 62 och P 64 i mars och i augusti. Resultaten framgår i tabellform i bilaga 4.

15 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten 1983 2007 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p och klorofyll) under perioden 1983 2007 vid intensivuppföljningspunkterna 54, 62, 64 och 75 har åskådliggjorts i figurerna 12 17. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. SYRE (figur 13) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området i den mån att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel gott. Under vintern 2007 varierade mättnadsgraden i ytvattnet i hela området mellan 72 92 %, d.v.s. syresituationen var på vissa platser nöjaktig men mestadels god. I Gamla hamnfjärden (P 51) var syresituationen endast försvarlig (49 %). kyll/mätt % 110 Happi/ Syre 1983-2007 Talvi/ Vinter 1 m 100 90 80 70 60 1 64 62 75 54 50 40 30 20 10 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 13. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden 1983 2007 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). FÄRG (figur 14) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 1990-talet varit ganska jämna endast vid den yttersta observationspunkten (P 75). Avtappningarna från Larsmosjön var under vintern 2007 rikliga och koncentrerades till Hästgrundet, vilket syns från avloppsvattnets utsläppsplats norrut och västerut ända ut till västra sidan av Ådön (P 71, 183 mg Pt/l). Även ytvattnet vid P 78 och 79 var brunt, eftersom fiskleden vid Gertruds hade varit öppen hela vintern. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P 54), där vattnet även är betydligt brunare (100 200 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna är färgvärdena, med undantag för maj månad, låga och variationerna små.

16 mg Pt / l 400 Väri/ Färg 1983-2007 Talvi/ Vinter 1 m 350 300 62 250 54 200 150 100 64 50 0 75 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 mg Pt/ l 400 Väri/ Färg 1983-2007 Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m 350 300 250 200 150 100 50 0 64 75 54 62 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 14. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 2007 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). FOSFOR (figur 15) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna är på väg nedåt och variationerna har minskat sedan mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P 75) varit relativt liten hela tiden. Avtappningarna från Larsmo -sjön var under vintern 2007 rikliga och koncentrerades till Hästgrundet. Eftersom även fiskleden vid Gertruds var öppen, syntes effekten av sötvatten i ytvattnet under vintern 2007 på ett större område än vanligt i form av förhöjda P-halter (ca 20 µg P/l). Även under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P 54) märkbart högre än vid de övriga punkterna (ca 30 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till under 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs (P 75).

µg/l 100 90 80 70 60 50 130 17 Fosfori/ Fosfor 1983-2007 Talvi/ Vinter 1 m 62 40 30 54 20 10 0 75 64 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 µg/l 100 Fosfori/ Fosfor 1983-2007 Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m 90 80 70 60 50 40 30 54 20 64 62 10 0 75 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 15. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 2007 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). KLOROFYLL (figur 16) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P 54, 67). En delfaktor torde vara de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Avtappningarna från sjön avslutades i början av juni, men luckorna i Hästgrundet öppnades igen redan i slutet av juli. Fisklederna var stängda endast i juli. Influensområdet för sjö- och avloppsvattnet sträckte sig från utsläppsplatsen och norrut. Vid de yttersta provtagningspunkterna var klorofyllhalterna aningen högre än föregående år.

18 µg/l 14 Pietarsaaren merialue/ Jakobstads havsområde a - klorofylli/ klorofyll 1982-2007 12 10 54 rehevä/ eutrof 8 6 62 lievästi rehevä/ måttligt eutrof 4 2 0 64 75 rehevöitymässä/ pä väg att eutrofieras karu/ karg 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 16. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna i punkterna P 54, 62, 64 och 75 under perioden med öppet vatten åren 1982 2007 (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 16/år). 5 Bottenfaunaundersökningar 5.1 Metoder Bottenfaunaprover för år 2007 togs i mitten av oktober i omgivningen av punkterna P 54, 62, 65 och 78. Punkten P 65 har varit med i undersökningen sedan år 1998, då den ersatte punkten P 79 från tidigare provtagningar. I varje område (ca 200 m x 200 m) togs med jämna avstånd 10 hugg med en Ekman-hämtare. Varje hugg sållades omedelbart, skilt för sig genom ett 0,5 mm såll försett med ett metallnät. Djuren sorterades och mättes levande i laboratoriet. De vägdes efter en ytlig torkning. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. Hannu Salonen (2008) har bearbetat och sammanställt materialet och resultaten finns i bilaga 5 i denna rapport. Individtätheten och biomassorna fr.o.m. år 1989 presenteras i figurerna 17 och 18. 5.2 Artsammansättning Bottenfaunans artsammansättning var lik föregående år. På alla områden påträffades fjädermygglarver (Chironomidae, Tanypodinae), av vilken larver av Procladius-släktet var den vanligaste gruppen. På punkterna 54 och 65 påträffades förutom dessa fyrögd slemmask (Prostoma obscurum), och på andra områden ett fåtal glattmaskar (Oligochaeta), tofsmygglarver (Chaoborus) och exemplar av Gyraulus-, Sphaeriumoch Hydropyche-släktet. På området förekom totalt 8 bottendjursarter eller grupper.

19 Den amerikanska havsborstmasken (Marenzelleria viridis), som påträffades som en ny art år 2002, påträffades inte alls under år 2007. 5.3 Individtäthet och biomassor Individtätheten i bottendjuren var klart större än föregående år och speciellt vid provtagningspunkten vid utsläppsplatsen (P 54) var individtätheten större än vanligt. Även skillnaderna mellan de olika observationsområdena var större än vanligt (439 1 025 ind/m 2, figur 17). Bottendjurens biomassa var vid observationspunkterna P 54 och 65 större (ca 4 g/m 2 ) än vanligt, och på övriga områden på samma nivå som föregående år (0,5 0,8 g/m 2, figur 17). Yksilömäärät/ Individantal 1989-2007 kpl, st/m 2 54 62 65 78 79 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Biomassa 1989-2007 g/m 2 54 62 65 78 79 35 30 25 20 15 10 5 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

20 Figur 17. Bottenfaunans Individantal (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 )vid punkterna P 54, 62, 65 och 78 under åren 1989 2007. (Fr o m 1998 har punkten P79 ersatts av P65.) 6 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2006 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2008, bilaga 6). Antalet fiskare i hela området var år 2007 720 personer. Av dessa var 57 yrkeseller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. Det länsvisa spinnfiskekortet har minskat speciellt fritidsfiskarnas behov av att lösa ut fiskekort från fiskelagen, vilket märks som ett minskat antal fiskare enligt fiskelagens statistik sedan år 1997. Som fångstredskap användes främst 35 45 mm:s nät. Dessutom fiskades med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2007 användes mer ryssjor, krokar och saxar samt kastspön än under föregående år (tabell 4). Tabell 4. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 1996 2007 (Wistbacka 1997 2008). 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 verkko/nät 3 391 2719 2668 2713 2159 2131 2583 2753 rysä/ryssjor 177 175 179 161 118 81 105 siikaluokku/sikfällor 43 35 31 20 22 31 39 35 koukut ja sakset 511 322 176 246 288 322 197 313 ajoverkko/flytnät 30 0 0 0 3 3 nuotta/not 1 1 0 0 0 0 0 0 pitkäsiima/långrävar 1 1 3 3 1 0 0 0 heittovapa/kastspön 110 121 89 98 44 45 109 135 onki/mätspö >100 >100 katiska/katsar 95 57 54 58 45 90 79 89 Tabell 5. Fiskfångsterna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 1996 2007 (Wistbacka 1997 2008). 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 siika/sik 30 598 19 936 23 177 16 166 20 823 17 002 18 033 15 198 lohi/lax 10 647 4 508 7 126 6 334 7 867 9 926 7 949 5 841 taimen/öring 670 1 043 1 761 938 795 1 113 1 973 2 011 silakka/strömm. 2 612 1 778 3 505 3 719 10 702 26 621 10 776 22 529 made/lake 9 744 7 168 5 723 4 769 3 725 4 499 4 712 5 780 ahven/abborre 4 789 4 336 4 591 6 869 5 631 4 690 3 988 3 588 hauki/gädda 9 442 6 647 7 131 7 548 7 786 6 972 6 078 7 110 lahna/braxen 5 327 3 591 5 026 8 228 10 728 7 310 12 243 13 620 särki/mört 3 059 2 506 2 558 2 655 2 091 1 915 2 023 2 520

21 kuha/gös 1 829 80 306 495 414 800 1 334 4 480 säyne/id 969 652 1 107 1 102 1 123 1 080 1 967 1 852 kuore/nors 1 411 1 371 491 144 342 281 173 121 muut/övrigt 34 445 3 763 360 633 1 166 718 1 504 5 369 Totalt 115 542 57 379 62 862 59 600 73 193 82 927 72 753 90 019 År 2007 var den vanligaste fångstarten strömming, vars andel av totalfångsten var en fjärdedel. Strömmingens andel hade fördubblats och andelen av gös tredubblats. Braxens andel (15 %) hade hållits på samma nivå och sikens andel hade minskat från fjolårets dryga 25 % till 17 %. Även laxfångsten var aningen mindre, medan gädd- och lakfångsten var lite större än föregående år. Fångstens totalmängd år 2007 var ca 90 000 kg, eller knappt 20 000 kg mer än föregående år (tabell 5 och figur 18). Saalisosuudet lajeittain/ Arternas andel i fångsten siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt osuus kok saaliista 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Kuva 18. Olika fiskarters andel (%) i fiskfångsten utanför Jakobstad och Larsmo 1996 2007 (Wistbacka 1997 2008) 7 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstads- och Larsmo-området finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn och Lillsand i Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde under sommaren 2007 de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets beslut 292/1966 och 41/1999). I samband med provtagningarna observerades vid EU-stränderna inga blågrönalger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Malmska hälso- och sjukvårdsområdets hälsoinspektörer utfört finns i bilaga 7.

22 Vid Kittholmens badstrand togs ytterligare myndighetsprovtagningar 14.8 20.8 eftersom man misstänkte att avloppsvatten hade runnit ut i Kanalen, som rinner igenom staden. I samband med kraftiga regn den 13.8 rann avloppsvatten ut i Kanalen utan att man kunde lokalisera var läckan hade skett. Kvalitetskraven för badvatten överskreds i proven från Kittholmens badstrand den 14.8 och 15.8, varefter simstranden stängdes. Situationen hade återgått till det normala den 16.8, men badstranden öppnades först den 20.8 då proven återigen var på en godkänd nivå (se bilaga 7). I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång per vecka. Sommaren 2007 observerades inga algförekomster vid platsen. Resultaten finns i bilaga 8. 8 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad år 2007. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, Outokumpu Stainless Tubular Products Ab (OSTP, fd JA-RO), Jakobstads Vatten och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene Abp) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattensbassäng. Avloppsreningsverken vid Alheda (staden) och UPM fungerade i huvudsak bra under år 2007, om även tillståndsvillkoren vid vissa störningar överskreds. Från UPM Kymmene härstammar 96 % av avloppsvattenmängden som leds ut i havet, samt 98 99 % av belastningen av organiska ämnen (BOD, COD). Resten härstammar från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel av närsaltsbelastningen är något mindre och var 2007 88 % av fosfor- och 56 % av kvävebelastningen. Av kvävebelastningen kom 38 % från stadens reningsverk och 6 % från OSTP. Från Larsmosjön avtappades vatten till havet under hela året. Avtappningarna var rikliga i januari och december. Sjövattnets näringsämnesbelastning var, sett över hela året, två-tre gånger högre än belastningen av avloppsvattnet. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, samlas avlopps- och sjövattnet vid kusten till ett några meter tjockt skikt nära ytan. Under isen bildas en tydlig skiktning beträffande så gott som samtliga kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den kraftiga variationen områdesvis. Även skillnaderna mellan olika år är tydliga. Avloppsvattnets utbredningsområde sträckte sig under vintern 2007 ända till Ådön och Mässkär, eftersom man i januari-mars avtappade rikligt med sjövatten via Hästgrundet. Det sjövatten som avtappades via fiskleden i Gertruds spred sig från Kackurfjärden till de norra delarna av Larsmo skärgård. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och avloppsvattnen uppblandas i hela vattenmassan. Halterna är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Sjö- och avloppsvattnets utbredning i

23 skärgården kunde under sommaren 2007 noteras i ytvattnet i form av något lägre ledningsförmåga och sämre siktdjup samt av brun färg och höga halter av närsalter speciellt under försommaren. Sjövatten avtappades under hela sommaren, så effekterna av sjö- och avloppsvattnet sträckte sig från utsläppsplatsen till skärgården. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två klasser. I närheten av utsläppsområdena och den inre skärgården klassificerades vattnet som måttligt eutrofa. Den övriga yttre skärgården klassificerades som på väg att eutrofieras. Bottenfaunan var liksom tidigare år artfattig. Individtätheten och biomassan var dock lite större än under de föregående åren. Alla punkters bottenfauna var typisk för i någon mån förorenade och eutrofierade vattenområden. I bottenfaunan förekom på alla områden arter, som även tål dåliga förhållanden, så som Chironomus plumosusgruppen och glattmaskar. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var strömming (25 %), sik (17 %), braxen (15 %) de vanligaste arterna i fiskfångsten. Fångsterna av gädda, lax och lake var 6 8 % av totalfångsten. Gösfångsten har ökat mest under de senaste åren, och fångsten steg under år 2007 till 4 %. Totalfångsten var över 90 000 kg, vilket var en femtedel mer än föregående år. Vattnet vid de allmänna badstränderna i området uppfyllde vid alla tillfällen de kvalitetskrav som social- och hälsovårdsministeriet har ställt. Dock blev man tvungen att stänga badstranden vid Kittholmen under en vecka i augusti på grund av den hygieniska belastningen som följde av kraftiga regnskurar. I samband med den nationella alguppföljningen observerades inga algförekomster vid Ådö fiskehamn sommaren 2007. Bilagor 1 Havsvattenstånd Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjöns vattenstånd 2007 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Västra Finlands miljöcentrals analysresultat 2007 5 Bottenfaunaresultat 2007 6 Uppgifter från fiskelagen 2007 7 Övervakningsresultat från badstränderna 2007 8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2007 9 Förteckning över använda metoder, Nab Labs Oy

Litteraturförteckning 24 Aaltonen, E - K. 2002: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma 2002 2007. Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen, E - K, Kalliolinna, M. ja Salonen H. 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973 1997. Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998. Aaltonen, E K ja Kalliolinna, M. 2006: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle 30.6.2006/ Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 2006. Eriksson, P. sähköposti 22.4.2008: Jääpäivien lukumäärä talvella 2006/07. Merentutkimuslaitos. Jääpalvelu. Ilmatieteen laitos 2007. Ilmastokatsaus 1-12/ 2007. Keränen, J. 2007: Pietarsaaren merialueen perifyton- ja kasvillisuusselvitys 2007. 12 s + liitteet. Pöyry Environment Oy - Kaustinen. Korpinen, P., Kiirikki, M., Lauri, H. & Inkala, A. 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Leskelä, A. ja Keränen, J. 2008: Mässkärin luotsiaseman jätevedenpuhdistamon kuormitus- ja vesistötarkkailu 2007. 3 s + liitteet. Pöyry Environment Oy 2008. Kaustinen. Merentutkimuslaitos 2008: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 2007. Salonen, H. 2008: Pietarsaaren merialue - pohjaeläintutkimus syksy 2008. 2 s. Nab Labs Oy - Kaustinen. Seinä, A. ja Peltola, J. 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961-1990. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. UPM Kymmene Oyj 2007: Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar året 2007. Beräkningarna av avtappningar har korrigerats vid Västra Finlands miljöcentral i juli 2008. Wistbacka, B. 1996-2008: Årlig insamling av fiskeridata.