Insikter från livscykelanalyser



Relevanta dokument
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY. Livscykelanalys i byggprocessen. Tove Malmqvist, KTH Byggforum, Stockholm 22 maj 2018

Byggandets klimatpåverkan

Byggandets klimatpåverkan

BYGGANDETS KLIMATPÅVERKAN FÖR ETT FLERBOSTADSHUS MED YTTERVÄGG OCH STOMME AV KORSLIMMAT TRÄ

Byggandets klimatpåverkan

Byggnadens klimatpåverkan kan minska med en genomtänkt projekteringsprocess

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

Byggandets klimatpåverkan

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

Livscykelanalys av material i byggfasen

Byggandets klimatpåverkan

Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

Peter Fransson avdelningschef

Klimatsmart och unik betong i Riksbyggen Brf Viva

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Hållbar renovering Hur får vi det att hända? Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik

Remissvar angående Dokumentationssystem för byggprodukter 2018:22

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier Rev

Onsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna

Byggnaders Inbyggda Energi:

Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, Sveriges Byggindustrier, rev

Kartläggning av beräkningsmodeller för att visa stockholmarnas faktiska klimatpåverkan samt Energianvändning och LCA-beräkning i.

Regeringens arbete kring boende och byggande

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

De tre förslagen på reglering bör samordnas, då de innehåller delar som kompletterar varandra.

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Miljöfaktorer vid om- och nybyggnad

Byggnadstypologier Sverige

Strandparken med ISOVER glasull och ISOVER ULTIMATE

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Remissvar om Boverkets rapporter

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Lågenergihus för attraktivt boende

Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (2018:23)

Hållbarhetsbedömning av stålkonstruktioner. Bakgrund och AMECO3. Wylliam Husson 2 december 2014

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

_boendes upplevelse, anpassning _ombyggnad av moderna bostadsrätter _koppling till klimatpåverkan

Peter Fransson avdelningschef

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

Miljöcertifiering av byggnader

Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

ÅSBOVÄGEN KLIMATFAKTA

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Energieffektivisering av befintliga byggnader

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Energi och klimatseminarium 2018 Fossilfritt Dalarna. Färdplan fossilfritt i byggsektorn

Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Renovering en viktig del av SP Samhällsbyggnad. Kristina Mjörnell Affärsområdeschef för SP Samhällsbyggnad

Klimatpåverkan i Byggprocessen

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

SYSTEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBARHET VID RENOVERING

Cirkulär ekonomi ett begrepp som funnits ett tag

Dagvatten och fallgropar i planbestämmelser och avtal

Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon?

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Gården i ett livscykelperspektiv

Remiss Remissvar: Boverkets rapport 2018: 22 Dokumentationssystem för byggprodukter Dnr: N2018/04684/BB

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Varsam energieffektiv renovering Tjärna ängar

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

1 Strandparken rapport

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov.

Miljöklassning av byggnader

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Batteritillverkning för elbilar klimatpåverkan, återvinning och möjligheter att minska miljöpåverkan

Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä

Solallén - Sveriges första mörkgröna bostäder. Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska

HOPPET Ett innovationsprojekt för fossilfri byggnation.

Att bygga för framtiden om hållbart byggande.

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Transkript:

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Insikter från livscykelanalyser Konferensen Hållbar stad 6 maj Stockholm Tove Malmqvist, KTH Stockholm

IVA-rapporten På gång Boverkets regeringsuppdrag att utreda forsknings- och kunskapsläget angående byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv Formulering av strategisk forskningsagenda - Vinnova Initiativ för tillämpningar, t ex Trafikverkets upphandling av infrastrukturprojekt 2

Vad handlar LCA om? Bedömning av miljöpåverkan..och livscykelperspektiv

Livscykelanalys av byggnader A 1-3 Materialproduktion A 4-5 Byggfas Livscykelinformation byggnad B 1-7 Drift C 1-4 Slutskede Övrig information D Övrig miljöinfo A1 - Råmaterial A2 - Transport A3 - Tillverkning A4 - Transport A5 Uppförande av byggnaden B1 - Användning B2 - Underhåll B3 - Reparation B4 - Utbyte B5 - Renovering B6 - Energianvändning B7 - Vattenanvändning C1 - Rivning C2 - Transport C3 - Avfallshantering C4 - Sluthantering Återanvändnings-, Återvinnings- & Materialåtervinningspote ntial CEN 15978: Miljöbedömning av byggnadsverk

Fallstudie av nytt flerbostadshus Fallstudieobjekt: Passivhuset Blå Jungfrun, Hökarängen, Stockholm Energieffektivt flerbostadshus med stomme och ytterväggar i betong Foto: Jan Särnesjö

Beräkning av klimatpåverkan Blå Jungfrun 1200 kg CO2-ekv./m2 Atemp 1000 800 600 400 200 0 Grundscenario 50 år Grundscenario 100 år Slutskede (modul C1-4) Energianvändnin g i driftskedet (modul B6) Underhåll och utbyte (modul B2, B4) Byggprocessen (modul A1-5) Grundscenario = Energiscenario för driftens energianvändning (modul B6): Mix för svensk fjärrvärme, nordisk elmix, exklusive hushållsel Liljenström et al (2015) Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. www.sverigesbyggindustrier.se

Klimatpåverkan fallstudier www.annex57.org 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DE2 DE3 DK1 KO2 NO1 NO2 CH1 driftenergi material 7

Beräkning av klimatpåverkan Blå Jungfrun 1200 kg CO2-ekv./m2 Atemp 1000 800 600 400 200 0 Grundscenario 50 år Grundscenario 100 år Slutskede (modul C1-4) Energianvändnin g i driftskedet (modul B6) Underhåll och utbyte (modul B2, B4) Byggprocessen (modul A1-5) Grundscenario = Energiscenario för driftens energianvändning (modul B6): Mix för svensk fjärrvärme, nordisk elmix, exklusive hushållsel Liljenström et al (2015) Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. www.sverigesbyggindustrier.se

Utformning för minskat underhållsbehov MiniCO2-husene i Nyborg Leth & Gori Architects [Realdania Byg] Referenshuset Referenshuset Arkitema Architects [Realdania Byg] Från: Nygaard Rasmussen, F & Birgisdottir, H. (2013). MiniCO2-husene i Nyborg. SBI: Kobenhavn

Inbyggd klimatpåverkan för 50% lägre energianvändning till 2050 Baserat på BETSI (1400 representativa bostadshus) Genomförande av kostnadsoptimala åtgärder Klimatpåverkan för materialproduktion för dessa åtgärder Totalt för alla åtgärder: 9,1 Mt CO 2 -e (0,35 Mt CO 2 -e/år) Klimatåterbetalning på ca. 3 år (Inbyggd klimatpåverkan motsvarar ca 12% av besparingen i klimatpåverkan genom minskad energianvändning) Källa: Brown, Nils et al. (2014). Embodied greenhouse gas emissions from refurbishment of residential building stock to achieve a 50% operational energy reduction. Building and Environment, 79, 46-56.

Klimatpåverkan för olika åtgärder Källa: Brown, Nils et al. (2014). Embodied greenhouse gas emissions from refurbishment of residential building stock to achieve a 50% operational energy reduction. Building and Environment, 79, 46-56.

Riva eller renovera? räkneexempel Kg CO2e/m2 Atemp 1200 1000 800 600 driftenergi byggprocess 400 200 0 hög medel ren till BBR ren till lågenergi ny BBR ny lågenergi Baserat på fallstudien Blå Jungfrun. Analysperiod 50 år. Energianvändningen i driftskedet är exklusive hushållsel, mix för svensk fjärrvärme, nordisk elmix, 12

Summering Livscykelperspektivet allt viktigare fråga att hantera i byggprocessen Klimatsmart att minska energianvändningen Klimatsmart att energirenovera istället för att riva och bygga nytt LCA täcker inte alla väsentliga miljöfrågor i renoveringsprocessen t ex viktigt att också hantera innemiljöfrågor, förekomst och användning av miljö- och hälsofarliga material 13

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Tack! tove.malmqvist@abe.kth.se