Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa bostad. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning är att bud inte är bindande inte ens om det lämnas skriftligt. Först när både säljaren och köparen har undertecknat ett köpekontrakt för fastighet eller bostadsrätt blir köpet bindande. Innan dess kan ena parten ändra sig utan att motparten kan ställa några krav. Mäklarens skyldigheter vid budgivning: Mäklaren ska ge alla spekulanter tydlig information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur bud bör lämnas. Mäklaren ska också upplysa om eventuella krav eller önskemål från säljaren. Eftersom det är säljaren som avgör om ett bud är intressant eller inte ska mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren. Det gäller även om buden inte lämnats på det sätt som bestämts. Mäklaren ska också vidarebefordra spekulanters meddelanden om intresse för objektet till säljaren. Mäklarens skyldigheter gäller till dess att säljaren och köparen undertecknat ett köpekontrakt. Mäklarens skyldigheter när uppdraget slutförts: En mäklare är skyldig att upprätta en förteckning över budgivningen med uppgifter om spekulantens namn (alt namn på ombud som spekulanten använder sig av) kontaktuppgifter som adress, e-postadress eller telefonnummer, bud med tidpunkt för när budet lämnades och eventuella villkor för budet, t.ex. om lån eller besiktning. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget slutförts. Om uppdraget slutförts utan att det blivit någon försäljning (t.ex. om uppdragsavtalet sagts upp) ska mäklaren överlämna förteckningen till uppdragsgivaren. Säljaren bestämmer över budgivningen: Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren hur en eventuell budgivning ska gå till. Säljaren är dock inte juridiskt bunden av sådana överenskommelser. Därför kan formerna för budgivningen ändras. Det är säljaren som bestämmer till vem han vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som lämnat det högsta budet. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja eller att sälja till det pris som presenterats i marknadsföringen. Budgivning kan ske på olika sätt, i praktiken finns två modeller: öppen och sluten budgivning. Vid s.k. öppen budgivning lämnar spekulanterna bud till mäklaren som löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att lägga nya bud. Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren. Den som lämnat bud informeras inte om övriga bud. Kort om budgivning: Vem som helst kan ge ett bud skriftligt eller muntligt. Budet kan förenas med villkor. En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. En spekulant har inte rätt att få uppgifter från mäklaren om vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka villkor som diskuterats med andra spekulanter. Efter avslutad försäljning har en spekulant enbart rätt att få information från mäklaren om att objektet sålts till någon annan. Källa: FMI

Köparens undersökningsplikt Mäklaren ska informera köparen om undersökningsplikten. Informationen ska lämnas skriftligt och kan till exempel presenteras i objektsbeskrivningen. Den ska beskriva vad undersökningsplikten innebär vid köp av fastighet respektive bostadsrätt. Mäklaren ska försöka få köparen att undersöka fastigheten eller lägenheten, eller föreslå köparen att anlita en besiktningsman. En sådan undersökning bör ske i nära anslutning till kontraktskrivningen. Om undersökningen inte kan göras före kontraktskrivningen bör mäklaren föreslå en s.k. besiktningsklausul. Mäklaren har inte något ansvar för att köparen verkligen fullgör sin undersökningsplikt. Mäklarens intag: Mäklaren utför ingen besiktning av fastigheten eller lägenheten och har ingen skyldighet att undersöka objektet närmare. Men i samband med intaget ska mäklaren eller någon som mäklaren anlitat besöka objektet och göra en ytlig undersökning av objektet. Säljarens uppgifter: Mäklaren ska försöka få säljaren att lämna uppgifter om objektet som kan antas vara av betydelse för köparen. Mäklaren ska göra säljaren uppmärksam på betydelsen av att objektet beskrivs på ett korrekt sätt. Om säljaren lämnat en felaktig uppgift kan köparen ha rätt till prisavdrag. Vid allvarliga fel kan köparen ha rätt att häva köpet. Mäklaren ska göra köparen uppmärksam på att vissa uppgifter från säljaren kan medföra att köparens undersökningsplikt utökas. Säljarens ansvar för utfästelser: Om säljaren lämnat garantier eller andra utfästelser om objektets skick ansvarar säljaren för dessa. Köparen har inte någon undersökningsplikt avseende dessa förhållanden. Mäklaren ska uppmärksamma parterna på konsekvenserna av att säljaren gör utfästelser om objektet. Mäklarens information om fel: Mäklaren ansvarar inte för objektets skick eller för eventuella fel i objektet, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Besiktningen en byggnadsteknisk undersökning: En besiktning är en byggnadsteknisk undersökning av ett bostadshus eller en lägenhet. Resultatet av besiktningen presenteras i ett protokoll. Finns det anmärkningar på bostaden i protokollet kan det medföra att köparen får en utökad undersökningsplikt. Köparen bör då göra en s.k. fördjupad undersökning. Vanligtvis omfattar en besiktning inte installationer som el, värme, vatten, sanitet, vitvaror, ventilation, eldstad och skorsten. I besiktningen ingår inte heller tomten eller andra byggnader på den. Vid besiktning av en lägenhet ingår inte den fastighet som bostadsrättsföreningen äger. För mätning av radon, buller och vattenkvalitet m.m. krävs andra typer av kontroller. Energideklaration utgör en särskild tjänst. Det är viktigt att mäklaren förklarar att köparens undersökningsplikt omfattar mer än den byggnadstekniska undersökningen. Överlåtelseförsäkring: Det finns försäkringar för det ansvar som säljaren har för dolda fel i samband med en överlåtelse. Till en sådan försäkring hör normalt en besiktning. Mäklaren ska informera parterna om hur försäkringen eventuellt ändrar säljarens och köparens köprättsliga ansvar. Källa: FMI

AREA & UPPMÄTNING Ibland används uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig av och har kunskap om gällande mätregler. Mätreglerna i svensk standard SS 21054:2009 används i de flesta sammanhang när man ska redovisa arean på en bostad, t ex vid fastighetstaxering, bygglov, hyresavtal, köp och försäljning av bostäder. Mätreglerna i denna standard har i princip gällt sedan 1989. Tidigare gällde delvis andra mätregler. Den area som redovisas i kontrakt etc. kan därför avvika från den man får vid uppmätning enligt nuvarande regler. Om ytan är av avgörande betydelse för ditt köp uppmanas du att låta uppmäta bostaden. ENERGIDEKLARATION Energideklaration av byggnader är inte enbart en svensk företeelse, utan en del av EU:s miljömål om att minska energianvändningen och främja en hållbar utveckling. Lagen om energideklarationer för byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006. Den 1 juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer och blev då mer omfattande. Målet med de nya reglerna är att energideklarationen ska delges köparen av en byggnad eller en del av en byggnad eller nyttjanderätt när den förmedlas. Säljaren (byggnadsägaren) - ansvarar för att det finns en aktuell energideklaration. MÄKLARENS ANSVAR De uppgifter som lämnas i objektsbeskrivning, prospekt samt annat informationsmaterial är i huvudsak grundade på information lämnad av säljaren, samt berörd förening och dess hemsida om sådan finns. Dessa uppgifter kontrolleras av fastighetsmäklaren endast om omständigheterna ger anledning till det. Köpare/spekulanter uppmanas att kontrollera uppgifter rörande exempelvis lediga parkeringsplatser, kommande renoveringar, källarutrymmen, tvättstuga, andra utrymmen tillhörande föreningen, eventuell avgiftshöjningar samt annat av betydelse för köpet av bostadsrätten. Köpare/spekulanter uppmanas också att kontrollera årsredovisning samt stadgar för föreningen.

Information om bostadsrättsförening En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som styrs enligt bostadsrättslagen. Medlemmarna äger och förvaltar hus, mark och gemensamma utrymmen gemensamt. En styrelse sköter det löpande arbetet och den väljs vid föreningens årsmöte. När du köper en bostadsrätt blir du medlem i en bostadsrättsförening och får en andel i den. Du äger rätten att bo i din lägenhet och har ansvar för att reparera och underhålla den. Bostadsrättsföreningen ska godkänna nya medlemmar och fattar beslut om större förändringar i fastigheten, som exempelvis att bygga balkonger. För att en bostadsrättsförening ska anses vara äkta krävs att minst 60 % av föreningens verksamhet består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av förenigen. Vid bedömningen tar man hänsyn till taxeringsvärde, bruksvärdes- och marknadshyra m.m. Äkta föreningar beskattas med en fastighetsavgift som tas ut per lägenhet och för närvarande uppgår till 1277 kr. Vidare utgår fastighetsskatt med 1 % av lokalernas taxeringsvärde. Medlemmar i äkta föreningar beskattas med en kapitalvinstskatt på 22 % av vinsten efter försäljning. Uppskov med kapitalvinstskatten kan erhållas med maximalt 1,45 miljoner per lägenhet om ersättningsbostad skaffas, för uppskovet betalas en årlig avgift motsvarande 0,5 % av vinsten. Låneräntor är avdragsgilla i inkomstslaget kapital. Information om bostadsförening Bostadsförening (privatbostadsföretag) är en äldre upplåtelseform av lägenheter. Dessa är ofta bildade innan 1930 när bostadsrättslagen tillkom. Skillnaden mellan en bostadsförening och en bostadsrättsförening behöver inte vara stor. Den väsentliga skillnaden är att olika civilrättsliga regelkomplex gäller - föreningslagen (LEF) gäller för bostadsföreningar och bostadsrättslagen gäller för bostadsrättsföreningar. När man köper en andel i en bostadsförening är det viktigt att man läser igenom de stadgar (regler) som gäller i föreningen. Dessa stadgar kan inverka på att t ex möjligheten att hyra ut i andra hand eller belåna lägenheten. Bostadsföreningar har stort utrymme i utformningen av stadgarna och det är därför viktigt att man vet vilka regler som gäller i föreningen. Många bostadsföreningar har skrivit om sina stadgar så att de är anpassade efter bostadsrättslagen. I dessa fall är det ingen reell skillnad. Har ni ytterligare frågor om bostadsföreningar så kan ni kontakta Skatteverket. Föreningens stadgar hittar ni tillsammans med årsredovisningen på vår hemsida www.bo-laget.se

OÄKTA FÖRENING Den vanligaste formen av bostadsrättsföreningar bedriver verksamhet vars syfte till minst 60% består i att till de egna medlemmarna tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen. I en del föreningar uppfylls inte denna gräns eftersom andelen bostadslägenheter med hyresrätt, lokaler samt bostadsrättslägenheter som ägs av juridiska personer överstiger 40%. Denna förening betraktas då som ett oäkta bostadsföretag. Att vara medlem i en oäkta förening (oäkta bostadsföretag) skiljer sig skattemässigt i jämförelse med de traditionella bostadsrättsföreningarna. De skattemässiga skillnaderna gäller främst uppskovsavdrag vid köp och försäljning samt ev bostadsförmånsbeskattningen under tiden man är medlem i föreningen. För säljare medges inte uppskovsavdrag vid försäljning av en andel i ett oäkta bostadsföretag. Säljare beskattas för hela överskottet inkomstslaget kapital med skattesats 30%. Redovisning sker i nästföljande års deklaration. Köpare av en andel i ett oäkta bostadsföretag får ej ta med tidigare beviljade uppskovsavdrag, utan dessa måste tas upp till beskattning. I de fall man bor billigare än vad det skulle kostat att hyra motsvarande lägenhet beskattas man som medlem för denna bostadsförmån. Marknadshyran minskas med de utgifter man har haft för att disponera lägenheten, dvs avgifter och eventuella reparationsutgifter som en hyresvärd skulle stått för om lägenheten varit en hyresrätt. Mellanskillnaden utgör bostadsförmånsvärdet och ses som en utdelning från föreningen i inkomstslaget kapital. Bostadsförmånen deklareras årligen. En del av utdelningen är dock skattefri enligt lättnadsreglerna. Det skattefria beloppet räknas fram genom att multiplicera lättnadsunderlaget med lättnadssatsen (70% av statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret). För mer information, kontakta Skatteverket.