2002-03-23 Sid 1 Till Områdesnämndens ledarmöter Våra synpunkter på VA lösning för Älgö Vi är mycket glada för områdesnämndens beslut att utreda Älgö Vänners förslag till en lokal VA lösning för Älgö. Vernas utredning bekräftar kärnpunkten i vårt förslag nämligen en lokal VAlösning är ett helt realistiskt alternativ till kommunalt även i ett framtida scenirium med 100 % permanentbeboende på Älgö. Våra slutsatser efter Vernas rapport Älgö Vänners förslag bygger på att ta till vara de stora investeringar som gjorts i brunnar, toalettvattentankar och BDT anläggningar. I allt väsentligt har det vi föreslagit bekräftats av Vernas rapport. Lokal VA lösning Bäst för Älgö. Detta är grundpunkterna i den VA lösning vi vill se för Älgö Toalettavloppen Toalettavloppet tas omhand separat. Vernas förslag med våtkomposteringen är ett intressant alternativ till Älgö Vänners förslag om torrkompostering. Det är en beprövad lösning med bra referensanläggningar. Med våtkompostering behövs ingen anläggning på Svärdsö. I planen ska allt utsläpp av toaavlopp i marken förbjudas. Detta för att skydda grundvattentillgången. Fastighetsägarna får välja mellan den gemensamma kretsloppslösningen eller multrum e dy. BDT vattnet BDT vattnet återförs till marken med markbädd eller infiltration efter slamavskiljning. En beprövad teknik som är standardlösningen i hela Sverige. Vattenförsörjningen Vattenförsörjningen baseras på egna brunnar med förstärkning av en sjöledning som intresserade fastighetsägare kan ansluta sig till. Detta i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Ekonomi Vernas påstående att kommunalt VA skulle vara billigare än en lokal lösning saknar helt verklighetsförankring. Inget har framkommit som ändrar Älgös Vänners och Fastighetsägareföreningen gemensamma beräkningar där en lokal VA-lösning är i särklass billigare än kommunalt VA både för fastighetsägarna och kommunen. Valfrihet Fastighetsägarna ska kunna välja fritt mellan alternativen egen kretsloppslösning typ multrum eller att ansluta sig till den gemensamma kretsloppslösningen med torrdass eller tank. Starkt stöd av fastighetsägarna Inkomna remissvar som behandlar VA frågan representerar 341 fastigheter 63%. Av dessa var 84% emot kommunalt VA. 16% var för kommunalt VA. Det finns alltså mycket starkt stöd bland Älgös fastighetsägare för en lokal lösning,
2002-03-23 Sid 2 Kommentarer till dess slutsatser BDT vattnet till slamavskiljning med markbädd eller infiltration Flertalet fastigheter har idag BDT anläggningar med slamavskiljning och markbädd. Den lösningen utreddes noga och rekommenderades därefter i allmänna råd från Naturvårdsverket 19 84. Sedan dess har denna lösning varit helt dominerande och allmänt accepterad över hela landet. Verna hävdar att denna lösning inte skulle duga just på Älgö. Avseende smittskydd verkar de infiltrerande anläggningar som finns idag inte ha påverkat grundvattenkvaliteten i någon större utsträckning. Dock bedömer smittskyddsinstitutet att förhållandena på Älgö gör det olämpligt att infiltrera avloppsvatten. Verna påstår utan annan motivering än denna att alla fastigheter måste bygga nya BDT anläggningar för 75 000 kr / fastighet. Vi har kontaktat Caroline Schönning och Thor-Axel Stenström på smittskyddsinstitutet slom Verna hänvisar till. De ger inget som helst stöd för Vernas slutsats. Den som önskar kan få kopia på hela vår e-postkorrespondens i denna fråga. Vi tar kraftfullt avstånd från Vernas krav på dessa BDT anläggningar. Skyddet av grundvattnet. En grundläggande grundförutsättning i Älgö Vännes förslag är att grundvattnet måste skyddas. SGU.s undersökning av vattenkvaliteten i 50 m brunnar visade att alla brunnar hade godkänt vatten i alla avseenden. Alltså bra kvalitet på grundvattnet. Därför är vårt förslag 1 Totalt förbud mot att släppa ut toalettavlopp i någon form i marken. 2 Att alla toalettavloppstankarna kontrolleras i starten och sedan med jämna mellanrum. Detta för att begränsa hotet från läkande tankar. Vad skulle en framtida total permanentning av Älgö betyda i detta sammanhang. 43% av fastigheterna är redan permanentbebodda. Resten är i princip permanentbebodda under sommarmånaderna som är den känsligaste perioden vad gäller grundvattentillgången. SGUs undersökning av vattenkvaliteten i 50 av öns ca 400 brunnar visade en genomgående hög kvalitet. Samtliga prover klassades som tjänliga. Det är en klar förbättring jämfört med Viaks undersökning 10 år tidigare. Förbättringen beror säkerligen på att många fastigheter skaffat tank och BDT anläggningar med just slamavskiljning och markbädd under tiden. Om resterande undermåliga avloppsanläggningar ersätts genom krav i planen kommer belastningen att minska ytterligare och inte öka som Verna påstår. Därmed får vi en säkerhetsmarginal för fortsatt hög kvalitet på grundvattnet i framtiden. Saltvattenfrågan Saltvattenhalten i brunnarna ha utretts många gånger sedan 1984. Det viktiga är att dessa utredningar inte visar någon som helst tendens till att salthalterna skulle ha ökat under de senaste 15 åren när grundvattenuttaget mer än dubblats. Det visar att förekomsten av salt vatten beror på lokala förhållanden utmed syd och östkusten.
2002-03-23 Sid 3 Många av dessa brunnar ligger på mark som varit havsbotten i 10 000 år och land i bara några århundraden. De flesta av dessa brunnar har bara svagt förhöjda salthalter i nivå med buteljerat vatten eller wischy vatten. Endast 2 av 50 brunnar som undersöktes senast hade högre salthalt än Club Soda. Båda var sjötomter. Det motsvara 15 till 20 fastigheter totalt utefter syd och östkusten. De kan utan problem ansluta sig till den föreslagna sjöledningen eller ordna avsaltning av sjövatten. Grundvattentillgången Nästa fråga är om grundvattnet räcker. Sedan 50tiotalet har vattenuttaget ur brunnarna grovt sett dubblats var tionde till femtonde år. Hur blir det då framöver. För sommarmånaderna som är de kritiska skulle vattenuttaget öka med kanske 30 % om alla fritidsfastigheter fördubblade sitt vattenuttag i samband med permanentning. De stora ökningarna av grundvattentuttagen har vi bakom oss. När SGU hävdade kommande vattenbrist räknade de på ÄLGÖ som en helt kal bergö utan några vattenbindande marklager. Dessutom bortsåg de från återföringen av BDT vatten till marken. Bo Olofsson på KTH kritiserade detta kraftigt i sin kommentar till SGUs rapport. Bo Olofssons slutsats var i stället att med återföring av BDTvatten till marken skulle problem med vattenförsörjningen över huvud taget inte uppstå. Generellt finns det alltså god tillgång på grundvatten. Däremot finns det enskilda brunnar som har problem. Några tiotal har hög salthalt. Men det finns ingen tendens att problemen med hög salthalt skulle öka. Andra har hög radonhalt. Men idag finns de bra utrustning för att hantera dessa problem. Den föreslagna sjöledningen skulle lösa problemen för fastigheter med förhöjd salthalt. Kommunens ansvar för tillgången på bra vatten Kommunen har ansvar för tillgång på bra vatten. Detta är däremot inget krav på kommunen att dra ut kommunalt vatten. När vattenförsörjningen bygger på enskilda brunnar betyder kommunens lagliga ansvar att skydda denna tillgång. Detta kan kommunen klara genom följande insatser 1 Förbudet att släppa ut toaavlopp i marken 2 Att toalettavloppstankar regel bundet kontrolleras 3 Färskvattenledningen till syd och östkusten. De som har problem med salt i vattnet kan ansluta sig till denna. Med denna ledning får alla tillgång till rent vatten i lagens mening med allmänna vattenposter där ledningen dras upp på land. Lagen säger inget om rätt till rör till tomten. 4 Allmänna vattenposter garanterar tillgång på färskvatten till alla. Om någon fastighet skulle få problem med sin brun t ext pumphaveri eller inläckage av ytvatten kan de hämta vatten vid dessa vattenposter som får sitt färskvatten från sjöledningen. Med kommunalt VA finns också risk för att få förorenat dricksvatten. För en vecka sedan fick hela Norrtälje gulfärjat och klorluktande vatten sedan en del av vattenreningsanläggningen rasat ihop. I Åre kom det in avloppsvatten i färsvattenledningarna sedan rören grävts av. Miljöbalken och Plan och Bygglagen Miljöbalken och plan och bygglagen ska också ges stor vikt bredvid Valagen enligt den anlitade konsulten Jur. dr. JONAS CHRISTENSEN JURIDIK & MILJÖ på KTH
2002-03-23 Sid 4 som anlitats. Bilagas 5. Han sammanfattar att både MB och PBL utgår från uthållig utveckling där bland annat resurssnålhet (och därmed kretsloppsaspekten) är en hörnpelare. Han hänvisar till hushållnings- och kretsloppsprincipen i Miljöbalken. Utdrag ur Naturvårdsverkets presentation av miljöbalken www.environ.se miljöbalken. Detta ger ett starkt stöd för vår lokala VA-lösning som ur miljö och kretsloppssynpunkt är vida överlägset Kommunalt VA. De ekonomiska kalkylerna Peter Norberg från Eco Management har tydligen anlitats av Verna för de ekonomiska beräkningarna. Uppenbarligen ett olyckligt val. Deras slutsats att kommunalt VA skulle vara billigare jämfört med en lokal VA lösning är helt befängd. Fastighetsägareföreningen och Älkgö Vänners gemensamma beräkning håller även efter det som framkommit av Vernas granskning av förslagen. Kommunalt VA kommer att kosta 250 till 300 000 kr / fastighet plus ca 5 000 om året i VA avgift för en permanentbebodd fastighet. Lokal VA lösning ryms för majoriteten inom ramen 30 000 kr i engångskostnad och en årlig kostnad på högst 5 000 kr för en permanentbebodd fastighet. Kommunalt VA Den redovisade kostnaden för kommunalt VA bygger på att övriga Nacka skjuter till 17 miljoner. Detta alternativ har tekniska nämnden redan sagt nej till. Kommunalt VA förutsätter att hela vägnätet byggs om. Ledningsdragningen för Vanätet blir billigare om vägarna samtidigt byggs om. Då blir det inget underskott för kommunen. För Älgöborna blir kostnaden fortfarande 250 till 300.000kr/fastigihet som Fastighetsägareföreningen och Älgös Vänner hela tiden hävdat. Det är det dubbla mot Vernas 114 till 154 000 kr. Älgö Vänners förslag Det finns flera felaktiga uppgifter i Vernas kalkyl. Tömningsavgiften gäller för transport till Henriksdalsverket och inkluderar en depositionsavgift som inte är aktuell med denna kretsloppslösning. Investeringskostnaderna för komposteringsanläggningen har drivits upp kraftig av kraven på 99% rening av fosfor, 96% för kväve och 97% för BOD. Detta är avsevärd höjning av kraven jämfört med kravspecifikationen 90,50 resp 90%. Detta har storleksordningen dubblat investeringskostnaden för komposteringsanläggningen. Dessutom har man räknat in att alla fastigheter ska ha nya BDTanläggningar: Ett helt orimligt krav som vi visat ovan. Vi kan konstatera att Fastighetsägareföreingnens och Älgö Vänners gemensamma kalkyl visat sig hålla. Kostnaden för fastigheter med modern BDTrening och tank eller latgrinhämtning ryms inom ramen en engångkostnad 30 000 kr en årlig kostnad på högst 5000 kr får en permanentbebodd. Här ingår 20 000 för Älgövägen. Resten bekostar den gemensamma sjöledningen samt investereingar och drift av den gemensamma komposteringsanläggningen samt tömningar av tanken. Detta gäller majoriteten av Älgös fastigheter. För de fastigheter som har undermåliga och föråldrade anläggningar tillkommer kostnaden för en modern BDT anläggning och/eller tank. Men det handlar om mycket mindre pengar jämfört med Vernas kalkyl.
2002-03-23 Sid 5 Remissvaren Av de 341 fastigheterna som svarat i VAfrågan är 286 (84%) emot kommunalt VA. Här ingår de som sagt nej till kommunalt VA, ja till en lokal VA lösning och de som sagt nej till hela planen inklusive kommunalt VA. 55 fastigheter (16%) sagt ja till kommunalt VA. 9 av dessa med förbehållet att det inte får kosta något. För Älgös Vänner Ulric Müllern - Aspegren