Kartläggning och värdering av marina naturtyper till planeringsunderlag med exempel från Åbyfjorden (Lysekil & Sotenäs kommuner) och Tvedestrand kommun Ewa Lawett, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Jan Atle Knutsen, Fylkesmannen i Aust Agder Hav Hav möter møter Land Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans klima vann planlegging sammen 2010-10-25 1
Hur använder man naturtypkartl äggning och värdering? muligheter för Naturförvaltning och Kystzonsplanering!?
Myndighet til å fremme innsigelse : «Berørt statlig og regionalt organ kan fremme innsigelse til forslag til kommuneplanens arealdel og reguleringsplan i spørsmål som er av nasjonal eller vesentlig regional betydning, eller som av andre grunner er av vesentlig betydning for vedkommende organs saksområde. Dersom planforslaget er i strid med bestemmelser i loven, forskrift, statlig planretningslinje, statlig eller regional planbestemmelse, eller overordnet plan, kan det fremmes innsigelse. Innsigelse skal fremmes så tidlig som mulig og senest innen den frist som er fastsatt for høringen av planforslaget. Innsigelse skal begrunnes.» pbl 5 4
Plan er det som gjelder..! «Arealbruken må først og fremst bli avklara gjennom kommuneplanar og reguleringsplanar!» Bård Vegar Solhjell miljøvernminister
Ikke alt kan løses med plan eks 1
men, ikke alt kan løses med plan:
Naturtypsklassificering Norges system (håndbok 19 DN) Kriterier Økologiske kriterier Økologisk funksjon Grad av sjeldenhet Grad av sällsynthet Grad av truethet Hotbild Kulturbetingede kriterier Estetikk Bruk og bruksområder Grunnlag for verdisetting Naturtyperikdom Størrelse Alder Produksjonsrate Lite avvik fra naturtilstand med hensyn på funksjon Sjelden i regionen Sjelden nasjonalt Lite avvik fra naturtilstand med hensyn på artsmangfold Små forekomster Sårbarhet (lang restitusjonstid) I tilbakegang Gir naturforståelse Betydning som friluftsområde Bruk i undervisning / forskning Lange dataserier kunnskap om utvikling
Fylkesmannen i Aust Agder Raet nasjonalpark Mai 2013 Fagtur MD - Dalen hotell 2. juni 2008
Fylkesmannen i Aust Agder Raet nasjonalpark Mai2013 Ved verdisetting benyttes et system med inndeling i tre klasser, benevnt A, B, og C: A svært viktig B viktig C lokalt viktig * Nationellt Regionalt Lokalt Fagtur MD - Dalen hotell 2. juni 2008
Förslag till kriterier för naturvärdesbedömning: - Ekologisk funktion - Raritet - Hotade arter eller habitat - Sårbarhet - Biologisk diversitet - Naturlighet -Storlek
Faktorer som ej bör nyttjas som kriterier för naturvärdesbedömning men bör beaktas i bevarande och planeringsarbete 1. Ekosystemtjänster 2. Befintliga områdesskydd 3. Upplevelsevärden 4. Pedagogiska värden 5. Forskningsintresse 6. Tätortsnära 7. Hotbild i området 8. Känslighet för störningar 9. Representativitet 10. Konnektivitet
Hur mäts naturvärden? FÖRSLAG: Naturvärdesbedömning utförs antingen på övergripande nivå med låg grad av säkerhet för större ytor med liten hotbild, eller på detaljerad nivå med hög säkerhet. Kostnadseffektiva indikatorer utvecklas och nyttjas, såsom nyckelbiotoper, indikatorarter och underlag för status inom vatten respektive havsmiljöförvaltningen.
Tvedestrand och Åbyfjorden Tvedestrand Ganska stort Kartlagt av forskare, förvaltare och allmänhet (brukarenkät) Aktiv kustzonsförvaltning skillnader och likheter Åbyfjorden Rätt så litet Kartlagt av förvaltare och forskare Kommunal fördjupad ÖP + förvaltningsplan (Natura 2000) Förbudszoner och bevaringszoner Natura 2000 +biotopskydd med specifikt regelverk? Kartläggning och klassificering enligt handbok Flera stora ålgräsområden och rel. goda lokala stammar av kusttorsk, hummer Kartläggning och klassificering utan handbok / vägledningen En handfull små ålgräsområden av skiftande kvalitet, lokalt kusttorskbestånd utfiskat!?
TVEDESTRAND KOMMUNE Ca 6000 innbyggere Ca 2000 fritidsboliger 217 km2 landareal 162 små og store øyer 214 km strandlinje 64 km2 sjøareal
Hva vi har gjort i Tvedestrand for å tilegne oss biologisk kunnskap Kartlegging av biologiske verdier i sjø 2003 Kartlegging av naturtyper på land (kystsonen) 2003 Marin kartlegging og verdiklassifisering 2008 Kartlegging av naturtyper på land 2011 Aktiv forvaltning av marine verdier i kystsonen 2009 2013
Lokal medvirkning Tvedestrand: Brukerundersøkelse 7 folkemøter rundt om i kommunen 4 møter med Dypvåg fiskerlag 4 besøk/stand på skolene i kommunen
Bevarings og forbudsoner i Tvedestrand fjord och ytre skjaergård
Åbyfjorden mellan Lysekil och Sotenäs kommuner Planområde (FÖP): 45,7 km2 Havsområde (Natura 2000): ca 10 km2
Naturtypkartläggning i Åbyfjorden Sammanställning av befintliga underlag från äldre inventeringar (lövskog, ängs o hagmarker, nyckelbiotoper, arter mm) i FÖP arbetet Kvalitetssäkring av Natura 2000 naturtyper i databas (BIDOS) fjärranalys (flygbilstolkning) 2010 2011 satellitbildanalys (bild år 2008) befintliga äldre inventeringar marin miljö (5 hårdbottenstationer 2007) justering / bearbetning i GIS (2011) Inventering av ålgräsängar (5 lokaler), video och dyk (2012) Satellitbildsanalys av ålgräs flerår 2007 2012 (2013) (HmL) Kvalitetsklassificering / naturtypsvärdering av inventerade ålgräsängar (2013)
Ålgräs Åbyfjorden gamla och nya data
Satellitbildanalys ålgräs 2008 2011 (5 år) Exempel från Styrsvik (Äng 1) Åbyfjorden (Lysekils kommun)
Naturtyper Åbyfjorden (Natura 2000)
Marbipp Skyddad ålgräsäng Skagerrak och Kattegatt Klassificering av marina naturtyper Åbyfjorden Exempel Ålgräs Klass Påverkansgrad / Kvalitet 1 Opåverkad Obetydligt påverkat 2 Något påverkad 3 Tydligt påverkad Mått och gränsvärden Ålgräs är vanligt ned till 8 m djup Biomassan av ålgräsblad är runt 400 g torrvikt/m2 Inga algmattor förekommer Vuxna märlkräftor (Gammarus locusta) är talrika (100 indiv./m 2 )* Mycket högt antal sjögräsassocierade djur Ålgräs vanlig ned till 6 m djup Biomassan av ålgräsblad är runt 200 g torrvikt/m 2 Små algmattor förekommer sporadiskt Vuxna märlkräftor är vanliga (50 ind/m 2 )* Högt antal sjögräsassocierade djur Ålgräs förekommer ned till 5 m Biomassan av ålgräsblad är runt 100 g torrvikt/m 2 Stora algmattor vanliga, svavelbakterier förekommer Äng klass (Sv) klass (No) 1 Styrsvik 3 A 2 Bua Hed 2 A 3 4 Risö 2 el 3 A 5 Fodenäs 3 el 4 B el C 4 5 Kraftigt påverkad Samhället utslaget Vuxna märlkräftor sällsynta (<10 ind/m 2 )* Reducerat antal sjögräsassocierade djur Inget ålgräs förekommer djupare än 3 m Enstaka ålgräsplantor (<50 g torrvikt/m 2 ) Algmattor dominerar botten, vanligt med svavelbakterier Vuxna märlkräftor förekommer ej* Lågt antal sjögräsassocierade djur Inget eller mycket lite levande ålgräs Inga eller mycket få sjögräsassocierade djur Botten är antingen täckt av algmattor och svavelbakteriemattor, eller så är sedimentet naket och utsatt för erosion
Tack!