16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 101 Principbeslut om ett kraftvärmeverk och avloppsverk på Sobacken. Del 1

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 101 Principbeslut om ett kraftvärmeverk och avloppsverk på Sobacken Del 1

Bilageförteckning för PDF-filen Principbeslut om ett kraftvärmeverk och avloppsverk på Sobacken Sid 1 Bilageförteckning 2 BEMAB: Styrelsebegäran om utökad investeringsplan för utredning 3 BEMAB: Styrelsebegäran om pricipbeslut om ett Kraftvärmeverk på Sobacken 6 BEMAB: Styrelsebegäran om principbeslut om ett nytt avloppsreningsverk på Sobacken 10 BEMAB: Utredningsrapport - 96 Kommunstyrelsen: Second-opinionrapport från SWECO 129 Kommunrevisionen: Granskning av beslutsunderlaget - 136 Kommunstyrelsen: Tillsättande av en styrgrupp för beslut om nytt kraftvärmeverk 139 Gatunämnden: Nytt avloppsreningsverk för Borås Stad 185 BEMAB: Kommentarer till granskningar av utredningen- 200 BEMAB: Utredning rapport - Boråsmodellen. Underlag för samordning av kraftvärmeverk och avloppsverk på Sobacken 230 Kommunrevisionen:, Kortrapport. Granskning av beslutsunderlag- nytt kraftvärmever och avloppsverk 234 BEMAB: Frågor och svar till secondopinionngruppen 256 Yttrande från Borås Elnät ABYttrande från Borås Elnät AB 258 Yttrande från Miljö- och konsumentnämnden 269 Yttrande från Samhällsbyggnadsnämnde 274 Yttrande från Stadsdelsnämnden Väster 275 Yttrande från Tekniska nämnden

Beslutsunderlag Borås Energi och Miljö 2010 RÅ VA RA Bioprodukter Material / Energi Kraftvärmeverk Andra produkter BR Ä N SL E Biodrivmedel El Värme Kyla

Sammanfattning Detta beslutsunderlag rekommenderar ett inriktningsbeslut där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk förprojekteras för uppförande på Sobacken. Den huvudsakliga anledningen till denna rekommendation är att de befintliga biobränslepannorna är tekniskt och ekonomiskt uttjänta och måste bytas ut. En lokalisering av den nya anläggningen vid Sobacken möjliggör viktiga framtida expansionsmöjligheter, klimatvinster och intäkter. Detta beslut innebär därmed ytterligare ett steg mot visionen om den fossilbränslefria staden. För Borås Energi och Miljö AB finns två huvudmål för verksamheten enligt ägardirektivet: (1) trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna avseende avfallshantering och energiförsörjning, och (2) enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande främja en god och långsiktig hållbar avfallshantering och energiförsörjning. Vidare säger ägardirektivet att bolaget ska producera och distribuera energi med minsta möjliga miljöpåverkan i enlighet med kommunens miljöpolicy samt satsa på förnybara energikällor. Borås Energi och Miljö ska vara stadens verktyg i arbetet med att Borås ska bli en fossilbränslefri stad. För att kunna uppnå dessa mål måste ett antal investeringar utföras årligen. Detta beslutsunderlag beskriver den i särklass hittills största investering som Borås Energi och Miljö stått inför och som är nödvändig för att verksamhetens grunduppdrag ska kunna uppfyllas. Energiförsörjningen i form av fjärrvärme består idag i huvudsak av avfallsförbränning samt biobränsleförbränning. Biobränslepannorna är tekniskt och ekonomiskt sett uttjänta, och måste bytas ut. De huvudsakliga anledningarna till detta är: (1) tryckkärlsnormer rekommenderar att de trycksatta panndelarna byts ut efter ca 200 000 driftstimmar och idag är den totala driftstiden ca 260 000 timmar vilket äventyrar leveranssäkerheten, (2) biobränslekostnaderna har nästan fördubblats de senaste 10 åren vilket innebär att det blir allt viktigare att producera fjärrvärme med en hög ekonomisk verkningsgrad för att kunna bibehålla lönsamheten, (3) fortsatt drift av biobränslepannorna innebär accelererande underhållskostnader samt (4) de befintliga biobränslepannorna förlorar elcertifikaten 2012-12-31, vilket ger en förlorad intäkt i storleksordningen 30 Mkr per år 1. Om man tar hänsyn till dessa faktorer för att göra en prognos av det framtida genomsnittliga årliga resultatet för perioden 2013-2032 vid fortsatt drift av de befintliga biobränslepannorna erhålls ett resultat av -4 Mkr. Att bli en fossilbränslefri stad innebär att ett antal steg och åtgärder måste genomföras. Nästa steg mot den fossilbränslefria staden kan vara att kombinera en investering i ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk med en investering i ett energikombinat. Två energikombinat har bedömts intressanta: (1) ett kombinat av kraftvärme- och pelletsproduktion samt (2) ett kombinat av kraftvärme- och etanolproduktion med produktion av pellets och biogas av de biprodukter som uppstår vid etanoltillverkning. Båda dessa energikombinat är mer fördelaktiga ut klimatsynpunkt än enbart ett kraftvärmeverk och ett energikombinat med produktion av etanol, pellets och biogas är mest fördelaktigt ur klimatsynpunkt och är det alternativ som bidrar mest till uppfyllandet av visionen om den fossilbränslefria staden. Samtliga utredda alternativ medför dock både positiva och negativa lokala miljöeffekter (t.ex. utsläpp till luft i Borås, utsläpp till vatten, risk för olyckor, lokala störningar i form av lukt och buller samt transporter). Sammantaget bedöms de positiva effekterna överväga för samtliga alternativ och flera av de negativa miljökonsekvenserna kan begränsas genom tekniska åtgärder. 1 Intäkt för elcertifikat var enligt prognos för 2009 22,4 Mkr. Budget för 2010 är baserad på intäkt av elcertifikat på 33,6 Mkr. 3(84)

Sex olika lokaliseringsalternativ för ett nytt kraftvärmeverk eller energikombinat har utvärderats miljömässigt och tekniskt-ekonomiskt och en förläggning av ett energikombinat i anslutning till den befintliga verksamheten vid Sobacken rekommenderas. De huvudsakliga orsakerna till detta är: (1) närheten till och samordning med befintlig verksamhet, (2) goda expansionsmöjligheter för framtiden (3) begränsad alternativ användning av området, (4) Kring Sobacken finns boende i närområdet, och (5) anslutning till järnvägsstickspår kan vara möjligt. Pantängen är inte en möjlig lokalisering för ett energikombinat p.g.a. utrymmesbrist. Ett nytt kraftvärmeverk kan lokaliseras vid Pantängen, men rekommenderas inte p.g.a. de inlåsningseffekter som det innebär även om det ger den högsta lönsamheten i dagsläget, utan Sobacken bedöms som mest lämplig lokalisering även för ett kraftvärmeverk (se nedan). Vidare bör påpekas att en lokalisering vid Sobacken innebär en halvering av antalet tunga transporter till Pantängen. Energikombinatalternativen är det mest fördelaktiga ur klimatsynpunkt och bidrar därmed mest till uppfyllandet av visionen om den fossilbränslefria staden. Dock har de inte bedömts som tillräckligt ekonomiskt intressanta jämfört med enbart kraftvärmeproduktion då de inte ger tillräcklig ökad lönsamhet i dagsläget i förhållande till den ökade risk som en investering i dessa alternativ innebär. Den ekonomiska nuvärdesanalysen visar att alla tre slutligt redovisade alternativ ger ett positivt nuvärde, vilket innebär att investeringen är lönsam. Det alternativ som ger högst nuvärde är ett nytt kraftvärmeverk vid Pantängen. Alternativet begränsar dock de framtida möjligheterna att utveckla verksamheten och låser verksamheten till den centrala staden under ytterligare ca 40 år. Lokaliseras kraftvärmeverket däremot till Sobacken, minskas nuvärdet (men är fortfarande kraftigt positivt) och därmed den ekonomiska lönsamheten. Orsaken till detta är de infrastrukturella kostnader för utbyggnad av t.ex. fjärrvärmeledning, vatten och avlopp och elkraft som en etablering vid Sobacken innebär. Däremot möjliggör en lokalisering vid Sobacken att utan ytterligare investeringar utveckla verksamheten genom försäljning av outnyttjad produktionskapacitet, vilket kan ge både högre nuvärde samt kassaflöden än vid en lokalisering vid Pantängen. En etablering på Sobacken av ett nytt kraftvärmeverk ger därmed viktiga framtida möjligheter för samordning och utveckling av verksamheten inom Borås Stad för att kunna uppfylla visionen om den fossilbränslefria staden. En lokalisering av ett kraftvärmeverk vid Sobacken är därmed ett första steg mot att uppnå visionen om den fossilbränslefria staden. Det borde också vara en fördel att även förlägga nya avfallspannor på Sobacken då de befintliga avfallspannorna har nått sin tekniska livslängd, vilket förväntas inträffa ca år 2035. Tiden från ett inriktningsbeslut till ett färdigt kraftvärmeverk uppskattas till ca 4 år. Med tanke på att elcertifikaten förloras om ca 3 år och därmed en intäkt på ca 30 Mkr årligen innebär detta att det är av stor vikt att ett inriktningsbeslut kan fattas så fort som möjligt. Processen för att bygga ett kraftvärmeverk sker oftast i ett antal steg där djupare och djupare teknisk och ekonomisk information tas fram. En förstudie resulterar i ett inriktningsbeslut där en förprojektering genomförs för det rekommenderade alternativet samt miljötillståndsansökan sammanställs och lämnas in. Under förprojekteringen utreds de tekniska förutsättningarna vidare, vilket också gör det möjligt att få in skarpa offerter från leverantörer och investeringskostnaderna kan därmed bestämmas med en högre noggrannhet. Efter förprojekteringen kan ett slutligt investeringsbeslut fattas, därefter kan upphandling ske så snart alla tillstånd är på plats. Detta beslutsunderlag rekommenderar ett inriktningsbeslut där ett biobränsleeldat kraftvärmeverk förprojekteras för uppförande på Sobacken samt att miljötillståndsansökan sammanställs och lämnas in. Förprojekteringen resulterar i ett slutligt beslutsunderlag baserat på skarpa offerter från leverantörer. Denna investering innebär inte enbart en teknisk och ekonomisk trygghet utan uppfyller även ägardirektivets mål avseende miljöpåverkan. Samtidigt bör arbetet med utredning och analys av olika finansieringsalternativ fortsätta till att bli ett energikombinat. 4(84)

Beslutet mot att bli den fossilbränslefria staden kan därför delas in i tre steg: (1) ett nytt kraftvärmeverk byggs på Sobacken, (2) anläggningen vid Sobacken kompletteras med en pelletsfabrik och (3) ett komplett energikombinat byggs i ett senare skede då finansiering alternativt partnerskap är utrett. 5(84)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING 7 2 DÄRFÖR MÅSTE BORÅS ENERGI OCH MILJÖ ERSÄTTA BEFINTLIGA BIOPANNOR 8 3 RESAN MOT DEN FOSSILBRÄNSLEFRIA STADEN 12 3.1 Identifiering av energikombinatalternativ 14 3.2 Tre intressanta framtidsalternativ 18 3.2.1 Marknadsbedömning för produkter 18 3.2.2 Råvarutillgång 27 3.2.3 Systembeskrivning 38 3.2.4 Produktionsvolymer och Råvarubehov 47 4 MILJÖ 49 4.1 Global miljöpåverkan 49 4.2 Lokal miljöpåverkan 51 4.2.1 Generella lokala miljöeffekter 52 4.2.2 Lokala miljöeffekter beroende av lokalisering 55 4.3 Energiflöden i Borås 57 5 LOKALISERING 59 6 EKONOMI 63 6.1 Indata 63 6.1.1 Investeringskostnader 63 6.1.2 Drift- och Underhållskostnader 64 6.1.3 Anslutningskostnader 64 6.1.4 Prisprognoser för bränslen och produkter 65 6.1.5 Avskrivningstid och kalkylränta 66 6.1.6 Bidrag 66 6.2 Lönsamhetskalkyl 66 6.2.1 Nuvärdesanalys 67 6.2.2 Kassaflödesanalys 69 6.2.3 Slutsats 72 6.3 Bokföringsmässigt resultat 73 6.4 Känslighetsanalys 74 6.5 Finansieringsmöjligheter 74 6.5.1 Den finansiella marknaden 75 6.5.2 Finansieringsalternativ 75 6.5.3 Utomstående intressenter deltar i investeringarna 77 6.5.4 Separata bolag 77 7 REKOMMENDATIONER 79 8 ORGANISATION UNDER FÖRSTUDIEN 82 6(84)

1 Inledning För Borås Energi och Miljö AB finns två huvudmål för verksamheten enligt ägardirektivet: (1) trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna avseende avfallshantering och energiförsörjning och (2) enligt god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande främja en god och långsiktig hållbar avfallshantering och energiförsörjning. Vidare säjer ägardirektivet att bolaget ska producera och distribuera energi med minsta möjliga miljöpåverkan i enlighet med kommunens miljöpolicy samt satsa på förnybara energikällor. Borås Energi och Miljö ska vara stadens verktyg när det gäller att Borås ska bli en fossilbränslefri stad. För att kunna uppnå dessa mål måste ett antal investeringar utföras årligen. Detta beslutsunderlag beskriver den i särklass hittills största investering som Borås Energi och Miljö stått inför och som är nödvändig för att verksamhetens grunduppdrag ska kunna uppfyllas. Energiförsörjningen i form av fjärrvärme består idag i huvudsak av avfallsförbränning samt biobränsleförbränning. Biobränslepannorna är tekniskt och ekonomiskt sett uttjänta (vilket beskrivs närmare i kapitel 2). Det innebär starkt ökade kostnader för fortsatt drift av denna anläggning. Då fortsatt drift av de befintliga biobränslepannorna på Pantängen kan äventyra leveranssäkerheten av fjärrvärme i första hand, samt att taxan kan komma att höjas med minst 20 % för att kompensera minskade intäkter och ökade kostnader, rekommenderar detta beslutsunderlag en nyinvestering i ett biobränslebaserat kraftvärmeverk. En sådan nyinvestering innebär inte enbart en teknisk och ekonomisk trygghet utan uppfyller även ägardirektivets mål avseende miljöpåverkan. Detta beslutsunderlag grundar sig på en förstudie som genomförts från december 2008 till november 2009 och som har resulterat i ett antal tekniska rapporter. En förteckning över dessa rapporter samt projektorganisationen finns i kapitel 8. 7(84)

2 Därför måste Borås Energi och Miljö ersätta befintliga biopannor I detta kapitel redovisas de huvudsakliga anledningarna till att ersätta Borås Energi och Miljös befintliga biobränslepannor på Pantängen. Dessa är: (1) tryckkärlsnormer rekommenderar att de trycksatta panndelarna byts ut efter ca 200 000 driftstimmar och idag är den totala driftstiden ca 260 000 timmar vilket äventyrar leveranssäkerheten, (2) biobränslekostnaderna har nästan fördubblats de senaste 10 åren vilket innebär att det blir allt viktigare att producera fjärrvärme med en hög ekonomisk verkningsgrad för att kunna bibehålla lönsamheten, (3) fortsatt drift av biobränslepannorna innebär accelererande underhållskostnader, (4) de befintliga biobränslepannorna förlorar elcertifikaten 2012-12-31, vilket ger en förlorad intäkt i storleksordningen 30 Mkr per år samt (5) att det genomsnittliga resultatet för perioden 2013-2032 vid fortsatt drift av de befintliga biobränslepannorna har beräknats till -4 Mkr. Ångpannor bör bytas ut efter 200 000 driftstimmar Borås Energi och Miljö producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el med i huvudsak en avfallsförbränningsanläggning och en biobränsleanläggning, där den förra är baslast och är i drift kontinuerligt under hela året (förutom årlig revision) och den senare kan anses vara mellanlast med en drifttid på ca 6000 timmar/år. Avfallsförbränningsanläggningen driftsattes år 2005 och kan anses vara en viktig del i värme- och elproduktionen under ytterligare många år, till ca 2035. Biobränslepannorna är däremot mycket äldre. De byggdes för oljeeldning 1965 och är ombyggda två gånger sedan dess. 1984 byggdes anläggningen om till fastbränsleeldning (biobränsle och kol) och 1994 konverterades pannorna till eldning med enbart biobränsle. Detta innebär att dessa pannor kommer att ha en total driftstid på ca 280 000 timmar år 2013 (med ett antagande om genomsnittlig drifttid på 6000 timmar/år). Om tryckkärlsnormer efterlevs så ska allt väsentligt tryckkärlsmaterial i ångpannor börja bytas ut efter en total driftstid på ca 200 000 timmar. Mycket få pannor av denna ålder och med så lång driftstid är fortfarande i drift för värme- och elproduktion i Sverige. De flesta av dem som fortfarande är i drift används främst som spetslast eller reservkapacitet. Att förlita sig på pannor av denna ålder innebär en förhöjd risk för oplanerade driftstopp och därmed tillgänglighetsproblem. Det kan innebära problem med värmeleveranser om det inträffar under en extrem period med låg utetemperatur under flera dygn i sträck. Vidare innebär åldern att det sannolikt kommer att krävas kortare inspektionsintervall. Inspektion av tryckkärlen görs idag en gång per år av auktoriserat inspektionsorgan. Fler inspektioner innebär fler stopp på pannan och därmed lägre tillgänglighet. Dessutom kan Arbetsmiljöverket omedelbart stoppa den fortsatta driften om allvarliga problem uppdagas på tryckkärlet. Detta påverkar både leveranssäkerheten och kostnaderna för värmeproduktionen. Ökade bränslekostnader kräver effektivt utnyttjande av biobränslet Biobränslepriset för Borås Energi och Miljö har under de senaste 10 åren fördubblats (Figur 2.1), vilket innebär en ökad biobränslekostnad med ca 60 Mkr per år vid en årlig förbrukning på ca 540 GWh. Detta innebär att det blir allt viktigare att producera fjärrvärme och el med effektiv utnyttjande av biobränslet för att kunna bibehålla lönsamheten. Effektivt utnyttjande av råvaran är också viktig ur ett miljöperspektiv för att klara kommande klimatmål (se vidare diskussion kring klimataspekter i kapitel 4). I nuläget offererar ingen leverantör biobränsle för längre tid än ett år i taget. Den framtida prisutvecklingen för biobränslen är därför oviss. 8(84)

250 200 150 kr/mwh 100 50 0 95-96 96-97 97-98 98-99 99-00 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 Bränslesäsong Figur 2.1 Biobränslepriset för Borås Energi och Miljö under de senaste 15 åren. Fortsatt drift av biobränslepannorna innebär accelererande underhållskostnader Underhållskostnaderna för att upprätthålla tillgänglighet och driftsäkerhet sett över den tekniska livslängden för en förbränningsanläggning varierar enligt den s.k. badkarskurvan som visas i Figur 2.2. Denna innebär grovt att underhållskostnaderna sjunker i början av driftstiden efter eliminering av barnsjukdomar för att sedan vara konstanta under många år för att slutligen öka kraftigare och kraftigare av åldersskäl. För en förbränningsanläggning som har varit i drift i över 250 000 timmar, såsom biobränslepannorna på Pantängen, ökar underhållskostnaderna kraftigt. Detta innebär att fortsatt drift av biobränslepannorna på Pantängen kommer att innebära ytterligare accelererande underhållskostnader. Enbart det mest basala reinvesteringsbehovet som krävs för fortsatt drift har uppskattats till ca 210 Mkr. Till detta kommer det faktum att tryckkärlet har passerat tryckkärlsnormernas rekommenderade livslängd. En reinvestering i ett nytt tryckkärl innebär att investeringskostnaden blir i storleksordningen nära ett helt nytt kraftvärmeverk, utan att rätten till elcertifikat erhålls (se nedan) då nya turbiner måste installeras för att erhålla dessa. 9(84)

Figur 2.2 Underhållskostnad som funktion av driftstid för förbränningsanläggning. Förlust av elcertifikat 2012-12-31 I Sverige ska andelen el som produceras med hjälp av förnybara energikällor, såsom sol, vind, vattenkraft, biobränslen och el som produceras med torv i kraftvärmeverk öka. För att stimulera ökningen finns lagen om elcertifikat. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 17 TWh från 2002 års nivå till år 2016. Elcertifikatsystemet startade 1 maj 2003 och ska pågå till och med år 2030. Idag omfattar elcertifikatsystemet el som produceras endast i Sverige. Systemet innebär att producenterna av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje producerad MWh. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor. Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en s.k. kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär. För att en anläggning som producerar förnybar el ska få elcertifikat krävs att anläggningen blir godkänd av Energimyndigheten. Kravet för att bli godkänd är att anläggningen använder någon av de energikällor som uppräknas i lagen, är ansluten till ett elnät och att elproduktionen mäts per timme. En produktionsanläggning drifttagen efter 1 maj 2003 kan få elcertifikat under maximalt 15 år. Anläggningar som drifttogs innan lagens ikraftträdande den 1 maj 2003 fasas ut ur systemet vid utgången av åren 2012 och 2014 beroende på kraftslag och tidigare stöd. Borås Energi och Miljö har idag elcertifikat för sin elproduktion från biobränslen, det vill säga elproduktionen från biobränslepannorna på Pantängen. Eftersom anläggningen drifttogs innan 1 maj 2003 förlorar Borås Energi och Miljö rätten till elcertifikat vid utgången av 2012. Elcertifikaten står idag för en betydande post i resultaträkningen för företaget. Förenklat kan säjas att elcertifikaten är det som gör verksamheten lönsam. Från och med 2013 förlorar Borås Energi och Miljö ca 30 Mkr årligen 2 och fortsatt drift av den befintliga biobränsleanläggningen har alltså små möjligheter till lönsamhet. 2 Intäkt för elcertifikat var enligt prognos för 2009 22,4 Mkr. Budget för 2010 baseras på en intäkt av elcertifikat på 33,6 Mkr. 10(84)

Ekonomi för fortsatt drift Den nuvarande ekonomiska utvecklingen för affärsområde Energi beräknas bli enligt Figur 2.3. Utvecklingen från 2011 baseras på affärsområdets handlingsplan kompletterat med ytterligare förutsättningar som omfattar bl.a: (1) elcertifikaten upphör 2013, (2) leveranserna av fjärrvärme minskar, (3) kostnaderna för bränsle ökar mer än inflation, (4) mottagningsavgifterna för avfall minskar, (5) ökade underhållskostnader samt (6) lägre tillgänglighet på biopannorna. 60,0 50,0 40,0 30,0 Mnkr 20,0 10,0 0,0-10,0 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030-20,0 Figur 2.3 Det beräknade bokföringsmässiga resultat vid fortsatt drift av befintlig anläggning. Som framgår av ovanstående diagram kommer det bokföringsmässiga resultatet att bli negativt efter att elcertifikaten upphör 2013. Det genomsnittliga årsresultatet under perioden 2013 2032 uppgår till 4,0 Mkr. Detta visar att fortsatt drift av de befintliga pannorna kräver kraftiga prishöjningar på fjärrvärmen för att nå tillfredsställande resultat. Sammanfattningsvis kan fortsatt drift av de befintliga biobränslepannorna på Pantängen äventyra leveranssäkerheten av fjärrvärme i första hand och stor osäkerhet finns om leveranssäkerheten kan upprätthållas även om de nödvändigaste reinvesteringarna utförs. Vidare kan fjärrvärmetaxan komma att höjas med minst 20 % för att kompensera bortfallet av elcertifikaten samt ökade drift- och underhållskostnader. Fortsatt drift av de befintliga biobränslepannorna på Pantängen är därför inget realistiskt alternativ för framtiden. 11(84)

3 Resan mot den fossilbränslefria staden Det här kapitlet beskriver resan mot den fossilbränslefria staden med de historiska milstolpar som varit betydelsefulla steg mot denna vision. Nästa steg mot den fossilbränslefria staden kan vara ett energikombinat. Därför innehåller detta kapitel en identifiering och prioritering av olika energikombinatalternativ för Borås. De två energikombinat som bedömts som mest intressanta är: (1) ett kombinat av kraftvärmeoch pelletsproduktion, samt (2) ett kombinat av kraftvärme- och etanolproduktion med produktion av pellets och biogas av de biprodukter som uppstår vid etanoltillverkning. För dessa två energikombinat beskrivs tillgången på råvaror, avsättning för produkter, systemlösningen samt lämpliga produktionsvolymer. Borås Stad har idag en vision om att bli en fossilbränslefri stad. Under många decennier har ett antal steg tagits mot denna vision (se Figur 3.1). Dessa milstolpar som pekar på utveckling och framåtskridande har målmedvetet fört Borås närmare en fossilbränslefri miljö med en lägre klimatpåverkan. Figur 3.1 Viktiga historiska milstolpar på resan mot den fossilbränslefria staden. Nästa viktiga steg på denna resa kan bli ett energikombinat. En investering i ett nytt kraftvärmeverk är nödvändig (se kapitel 2) och det innebär ytterligare ett steg mot att uppnå denna vision. För att i samband med denna investering skapa förutsättningar för ett ännu större steg mot att uppnå denna vision har olika energikombinatlösningar studerats. Ett energikombinat är en anläggning som kan omvandla olika slags bränslen till nyttiga produkter såsom t.ex. fjärrvärme, fjärrkyla, ånga, el, förädlade biobränslen eller biodrivmedel. Om förnybara bränslen används bildas inga nettoutsläpp av koldioxid och anläggningen kallas då klimatneutral. I Figur 3.2 nedan visas en översiktlig skiss av vilka 12(84)

verksamheter som kan ingå i ett energikombinat och hur flödena mellan de olika verksamheterna kan se ut. Figur 3.2 Översiktlig skiss av ett energikombinat. I ett energikombinat integreras produktionen av nyttorna med syfte att uppnå synergieffekter som gynnar samtliga produktionsenheter. Detta kan t.ex. ske genom att samtliga verksamheter försörjs av en gemensam pannanläggning eller att en gemensam vattenreningsanläggning utnyttjas. Integrationen innebär då att investeringen för ett visst processavsnitt kan reduceras med följden att produktionskostnaderna för de olika produkterna reduceras. Integration kan även möjliggöra reducerade driftskostnader. Detta kan t.ex. ske genom samordning av personal, bränsleinköp och bränslehantering, lagerhållning och distribution etc. Ytterligare ett exempel på en positiv synergieffekt är möjligheterna till ökad flexibilitet, genom möjligheten att kunna styra produktionen mot de produkter som är mest lönsamma för tillfället. För att uppnå målet om den fossilbränslefria staden görs många åtgärder, såsom anslutningar av kunder till klimatneutral fjärrvärme eller rötning av hushållsavfall till biogas. Satsningar behöver även göras på förnybar elproduktion. I dagsläget kommer cirka 85 % av elförbrukningen i Borås från producenter utifrån, vilket innebär att det finns ett stort fossilt intag till staden. Ett energikombinat med produktion av både värme och el samt ytterligare klimatneutrala produkter skulle innebära ett stort steg för att nå visionen om att bli en fossilbränslefri stad. Ett energikombinat innebär en utökad flexibilitet genom produktion av olika produkter. Idag innebär flexibiliteten för Borås Energi och Miljö produktion av värme, kyla, och el med fokus på värme och el. Lönsamheten för fjärrvärmeproduktionen upprätthålls genom intäkterna från el. I framtiden kan, genom ett energikombinat, lönsamheten upprätthållas genom produktion av inte bara större mängd el, utan också av pellets och etanol. I detta synsätt råder det ingen principiell skillnad mellan produkten el å ena sidan och produkterna pellets, etanol och biogas å andra sidan. 13(84)

3.1 Identifiering av energikombinatalternativ Ett energikombinat kan som nämndes tidigare utformas på flera olika sätt. Inför förstudiens uppstart gjordes en genomgång av teknikläget kring olika processtekniker och produkter. Bl.a. studerades rapporter från Svensk Fjärrvärme och Värmeforsk; Effektiv produktion av biodrivmedel 3, Bioenergikombinat i fjärrvärmesystem 4, och Biobränslebaserade energikombinat med tillverkning av drivmedel. 5 Följande alternativ identifierades, se Tabell 3.1. Tabell 3.1 Ursprungsalternativ för utformning av energikombinat. Alt. Utformning Kraftvärmeproduktion A Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle B Kraftvärmeproduktion baserad på avfallsförgasning Kraftvärmeproduktion med produktion av biodrivmedel C Kraftvärme-, etanol-, pellets- och biogasproduktion från cellulosahaltiga råvaror som t.ex. flis. D Kraftvärme-, etanol-, pellets- och biogasproduktion. Spannmål som råvara för etanoltillverkning E Kraftvärmeproduktion i kombination med förgasning av biomassa till syntesgas. Från syntesgasen kan metanol 6, DME 7, SNG 8, FTD eller vätgas produceras. F Kraftvärme- och RME 9 G Kraftvärme/fjärrvärmeproduktion och produktion av biodiesel enl. NExBTL 10 -processen H I Kraftvärme- och KDV 11 -diesel Kraftvärme- och bioolja via pyrolys Kraftvärmeproduktion med produktion av förädlade träbränslen J K Kraftvärme- och pellets Kraftvärme- och briketter Efter den inledande analysen kunde tre alternativ G, H och I strykas med följande motivering: Alt G NExBTL-tekniken lämpar sig bättre för integration med ett oljeraffinaderi än med ett kraftvärmeverk. En anledning till detta är att tekniken påminner mycket om raffinaderitekniken vilket gör att raffinaderiets servicesystem kan utnyttjas. En annan anledning är att framställningen kräver vätgas, vilken ofta finns inom ett oljeraffinaderi men tillkommer som investering i ett kraftvärmeverk [Effektiv produktion av biodrivmedel (2008), Svensk Fjärrvärme]. Processen bedöms därför inte vara intressant för vidare utredning. 3 Fjärrsynrapport 2008:8 4 Fjärrsynrapport 2009:11 5 Värmeforskrapport nr 904 (2005) 6 Metanol är en alkohol som kan framställas både från fossila och förnybara råvaror och kan användas som bensinersättning. 7 DME dimetyleter, gasformig dieselersättning som kan produceras från både fossila och förnybara råvaror. Kräver specialanpassade motorer. 8 SNG Syntetisk naturgas, dvs. metangas som kan användas som fordonsgas i specialanpassade motorer. 9 RME rapsmetylester, dvs. biodiesel framställd från raps 10 NExBTL - Neste next generation biomass-to-liquid, teknik utvecklad av Neste Oil. 11 KDV- katalytisk depolymerisering. Namnet beskriver processen för framtagandet av dieseln 14(84)

Alt H KDV-tekniken står för katalytisk depolymerisering, vilket innebär omvandling av avfall till diesel och ett antal andra produkter. Viss forskning har genomförts bl.a. i Australien och Tyskland men det saknas större forskningsstudier och debatten kring huruvida processen är ett fungerande och ekonomiskt alternativ pågår. Med hänsyn till det osäkra teknikläget bedöms processen inte vara intressant för ytterligare utredning. Alt I Bioolja från pyrolys av biomassa lämpar sig bättre för vidareförädling än för att säljas direkt som bränsle. Som bränsle till värmepannor är pyrolysoljan relativt instabil och inte heller etablerad på marknaden. Vidareförädling skulle kunna göras genom att biooljan förgasas för att sedan omvandlas till drivmedel. För Borås Energi och Miljö innebär detta ett onödigt mellansteg, och alternativet utreds därmed inte vidare. För de återstående alternativen (A, B, C, D, E, F, J och K) utreddes marknadsförutsättningarna för produkterna mer detaljerat i en separat produktmarknadsstudie samt en separat råvarumarknadsstudie. Resultatet från produktmarknads- och råvarustudien har utgjort grunden för att stryka ytterligare alternativ med följande motiveringar: Alt D Etanoltillverkning med spannmål som råvara konkurrerar om råvaran med livsmedelssektorn vilket inte ansetts etiskt korrekt. Vidare handlas spannmål på en världsmarknad och fluktuerar kraftigt i pris. Produktionskostnaden för etanol är starkt kopplad till råvarupriset för spannmålet, vilket gör ett etanolkombinat baserat på spannmål mycket känsligt för råvarupriset. Därför har detta alternativ inte utretts vidare. Alt E Förgasning av biomassa till syntesgas öppnar möjligheten för produktion av flera olika produkter ur syntesgasen: (1) metanol, (2) dimetyleter, (3) syntetisk naturgas, (4) Fischer-Tropsch Diesel och (5) vätgas. För varje val av slutprodukt blir processen att omvandla syntesgasen till vald slutprodukt lite olika, men teknikstatus och råvarubehovet är likvärdigt för alla dessa 5 alternativ. Generellt kan säjas att alla dessa alternativ kräver en mycket storskalig produktion med mycket stort råvarubehov för att ha potential för rimliga produktionskostnader men att de alla har en hög systemverkningsgrad och ofta lyfts fram som framtida biodrivmedel. Det som skiljer alternativen åt är enbart valet av slutprodukt, och därmed slutanvändningen. En prioritering av dessa alternativ inbördes handlar därför enbart om möjligheten till avsättning för produkten. Baserat på den djupgående produktmarknadsanalys som har genomförts har följande sammanfattande bedömning gjorts: 1. Metanol Metanol är en alkohol som kan framställas från både förnybara och fossila råvaror och som lämpar sig för ersättning av bensin. Idag existerar ingen försäljning av metanol som drivmedel, och det finns heller ingen kommersiell produktion av metanol från förnybara råvaror. Metanol kan låginblandas i bensin på ett liknande sätt som etanol kan låginblandas i bensin men till en högre kostnad. För produktion av metanol från förnybara råvaror, till en marknad utanför drivmedelsmarknaden, krävs en grön premie på 80 procent av aktuellt världsmarknadspris för att nå break-even mellan intäkt för metanol och uppskattad produktionskostnad. Sammantaget innebär detta att metanol som produkt har bedömts mindre intressant och inte utretts vidare. Dels p.g.a. att det inte finns någon drivmedelsmarknad idag och dels att marknaden för teknisk metanol inte bedöms vara villig att betala den nödvändiga gröna premien för att lönsam produktion ska vara möjlig. 2. Dimetyleter (DME) DME är ett gasformigt drivmedel som lämpar sig för ersättning av konventionell diesel i tunga fordon, men kräver specialanpassade motorer p.g.a. att det är ett gasformigt drivmedel och kan alltså heller inte låginblandas i konventionell diesel. DME kan liksom metanol tillverkas från både förnybara och fossila råvaror, men 15(84)

ingen kommersiell produktion av DME från förnybara råvaror existerar idag. Världsmarknaden för DME är idag mycket liten och i huvudsak fokuserad till Kina. I Sverige är marknaden extremt liten. I Sverige finns inget existerande distributionssystem för DME vare sig inom drivmedelssektorn eller inom något annat område i Sverige. DME används idag främst som drivgas i sprayburkar samt som gasolersättning (Kina). DME som gasolersättning (vilket är en icke existerande marknad i EU) kräver en grön premie på mellan 25 % och 105 %, exklusive antagande om koldioxidskattebefrielse för att DME ska kunna konkurrera med gasolen prismässigt. DME är ett mycket intressant framtida bränsle för tunga fordon, men idag finns liten möjlighet till avsättning för denna produkt då ingen marknad överhuvudtaget existerar i Sverige och betydande investeringar krävs i både nya fordonsflottor och distributionssystem för en marknadsintroduktion, vilket svårligen Borås Energi och Miljö kan påverka. 3. Syntetisk naturgas Syntetisk naturgas eller grön metangas eller biogas, vilka alla är olika namn på samma produkt. Metangas kan liksom både metanol och DME framställas både från fossila och förnybara råvaror via termisk förgasning. Dessutom kan metangas framställas från förnybara råvaror via rötning (biologisk behandling) och kallas då oftast biogas, vilket är en tillverkningsprocess som Borås Energi och Miljö driver idag vid Sobackens avfallsanläggning. Biogasframställning via rötning kan ofta göras lönsam i relativt liten skala och avsättningen kan hittas lokalt. Framställning av biogas via termisk förgasning kräver stor skala. Långsiktigt kostnadseffektiv distribution av metangas kräver anslutning till naturgasnät, vilket är nödvändigt för att säkra avsättningen för stora mängder metangas. Dock innebär avsättning av metangas till ett naturgasnät stora osäkerheter gällande produktpriset, det vill säga huruvida en grön premie 12 kan erhållas eller ej för metangasen i naturgasnätet. Utan en grön premie kan inte lönsamhet för metangasproduktion via förgasning erhållas om det distribueras i naturgasnätet. Avsättning för metangas utanför drivmedelsmarknaden, t.ex. som bränsle i ett kraftvärmeverk är inte intressant då metangasen produceras från råvaror som lika gärna skulle ha kunnat användas direkt i ett kraftvärmeverk vilket är fallet vid termisk förgasning. Tillsammans har detta inneburit att storskalig produktion av metangas via termisk förgasning har bedömts som mindre intressant och detta alternativ har inte utretts vidare. 4. Fischer-Tropsch Diesel (FTD) Förnybar FTD är diesel framställd från biomassa. FTD kan liksom övriga förgasningsprodukter också produceras från fossila råvaror vilket görs kommersiellt idag. Kommersiell produktion av FTD från förnybara råvaror existerar dock inte. FTD är ett dieselbränsle som ger renare (mindre partiklar) förbränning än konventionell fossil diesel och kan blandas med konventionell diesel med valfri inblandningsgrad (0-100 %). Ingen specialanpassning av fordon krävs och alltså inte heller någon anpassning av distributionssystemet. Vidare finns många intressanta drivmedelsalternativ för personbilar (t.ex. elhybrider och biogas) som ej är lämpliga för tung trafik. Därför anses förnybar FTD vara en mycket intressant produkt då det är ett biodrivmedel som kan framställas med relativt hög verkningsgrad och är inriktat mot den tunga trafiken. Detta alternativ har därför utretts vidare i en teknisk-ekonomisk analys. 5. Vätgas Vätgas har idag ingen drivmedelsmarknad. En framtida kommersialisering inom drivmedelssektorn anses ligga bortom år 2020 och kräver utveckling av 12 Med grön premie avses här en ökad betalningsvilja för produkten p.g.a. att den förnybar (dvs. grön ). Vilket kan drivas av marknaden (konsumentens ökade betalningsvilja) eller vara styrd av t ex reduktion i skatter och avgifter. 16(84)

bränslecellsteknik för fordon. Idag finns ingen kommersiell produktion av vätgas från förnybara råvaror. Distribution av vätgas innebär höga kostnader, därför produceras vätgas företrädesvis vid användningsstället. Dessutom finns det ett överskott av vätgas inom EU idag. Med tanke på att den befintliga marknaden för vätgas är mättad och att drivmedelsmarknaden anses ligga bortom år 2020 p.g.a. fordonsutveckling och uppbyggnad av distributionssystem har detta alternativ inte utretts vidare i en teknisk-ekonomisk analys. Alt F Produktion av biodiesel (rapsmetylester (RME) eller fatty acid methyl ester (FAME)) är i dag kommersiell och görs på flera håll inom Sverige. Den RME som produceras i Sverige används främst som låginblandning i diesel (<5 %), och inblandningsgraden begränsas av dess känslighet för kyla. RME har ingen alternativ marknad utanför drivmedelssektorn. De produktionsanläggningar som existerar inom EU idag har dåligt kapacitetsutnyttjande p.g.a. (1) höga råvarupriser, (2) avsättningsproblem för biprodukten glycerol och (3) införd beskattning av FAME i Tyskland. Därför har detta alternativ inte utretts vidare i en teknisk-ekonomisk analys. Alt K Briketter är ett billigare alternativ av förädlat träbränsle än pellets. Till skillnad från pellets har marknaden för briketter varit relativt konstant de senaste 10 åren, medan pelletsmarknaden har ökat kraftigt. Idag är marknaden för pellets ca 6 gånger större än för briketter, volymmässigt. Tillverkningsprocessen för briketter är enklare än tillverkningsprocessen för pellets, vilket förklarar dess lägre pris. Anledningen till den enklare processen är att relativt torra råvaror (främst skogsindustriella biprodukter) används eftersom de kan pressas ihop till briketter utan föregående torkning. Används fuktigare råvaror måste dessa torkas, vilket fördyrar tillverkningsprocessen. Därmed skulle ett högre produktpris krävas, vilket närmar sig priset för pellets. Detta skulle troligtvis göra brikettprodukten ointressant. I Boråsregionen finns inte torra råvaror tillgängliga för brikettproduktion, och förutom att fuktiga råvaror skulle ge en dyr brikett som är svår att få avsättning för, så är inte tekniken utvecklad för att tillverka briketter från fuktiga råvaror. P.g.a. begränsad råvarutillgång på torra råvaror och den betydligt mindre marknaden för briketter än för pellets har därför produktion av briketter inte utretts vidare i en detaljerad teknisk-ekonomisk analys. För de återstående alternativen (A, B, D, E (Fischer-Tropsch Diesel), och J) har en djupare analys avseende processlösningar, produktionsvolymer och systemintegration i Borås Energi och Miljös energisystem genomförts. Detta ledde till att ytterligare två alternativ kunde elimineras med följande motivering: Alt B Kraftvärmeproduktion baserad på avfallsförgasning ger en högre elproduktion än förbränning av avfall, samtidigt som avfall är ett bränsle som är betydligt billigare än biobränslen. Detta alternativ ansågs därför som intressant att utreda vidare. Dock visade en djupare ekonomisk analys att den ekonomiska lönsamheten var mycket låg (negativt nettonuvärde vid 6 % kalkylränta) med de framtagna antaganden om investeringskostnader, drift- och underhållskostnader samt råvaru- och produktpriser. Därför anses inte detta alternativ vara intressant. Alt E (Fischer-Tropsch Diesel) Förgasning av biomassa för produktion av FTD bedömdes initialt som mycket intressant baserad på produktmarknadsstudien. I en djupare teknisk-ekonomisk analys visades att dels den mycket stora skala som krävs för lönsam produktion ger ett råvarubehov som inte bedöms kunna täckas och att den ekonomiska lönsamheten är mycket känslig för variationer i produktpriset. Vidare innebär den stora skala som krävs för lönsam produktion en mycket hög investeringskostnad (totalt 7,25 miljarder kr inklusive ett nytt kraftvärmeverk). Därför anses inte detta alternativ vara intressant. Slutligen bedöms alltså två energikombinatalternativ vara intressanta (alt D och J) samt alternativet att enbart ersätta dagens kraftvärmeproduktion med en ny anläggning (Alt 17(84)

A). Dessa tre alternativ som rekommenderas för fortsatt utredning beskrivs mer omfattande i följande text. 3.2 Tre intressanta framtidsalternativ Utöver att enbart ersätta dagens kraftvärmeproduktion finns två olika energikombinat som är intressanta för Borås Energi och Miljö. Anledningen till att dessa alternativ har bedömts som fortsatt intressanta sammanfattas nedan. Alt A Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle Detta alternativ kan beskrivas som ett nollalternativ eller referensalternativ, då det enbart innebär en nyinvestering av en liknande, men modern anläggning som den som finns på Pantängen idag. Samma bränslemix kan användas men däremot har nya pannor betydligt högre verkningsgrad och därmed kan elproduktionen kraftigt öka 13 samt miljöpåverkan minskas 14. Vidare ger en investering i en ny anläggning rätt till nya elcertifikat, vilket ökar intäkterna för Borås Energi och Miljö. Dessutom minskar driftoch underhållskostnader och leveranssäkerheten ökar. Alt C Kraftvärme-, etanol-, pellets- och biogasproduktion Detta alternativ producerar förutom värme och el, även pellets samt biodrivmedlen etanol och biogas. Detta energikombinat har bedömts som intressant då alla dessa nya produkter har en stor marknadspotential, vilket beskrivs i mer detalj nedan. Det innebär också ett stort steg mot uppfyllandet av visionen om den fossilbränslefria staden (se kapitel 4). Alt J Kraftvärme- och pelletsproduktion Detta alternativ producerar förutom värme och el även pellets. Pellets har bedömts ha en stor potential på den europeiska marknaden som ersättning till kol i kolkraftverk, p.g.a. EU:s direktiv om ökad andel förnybar energi i energisystemet. Nedan beskrivs dessa tre alternativ ur marknadsperspektiv för produkter, ur råvarutillgångs- synpunkt samt ur ett tekniskt systemperspektiv. 3.2.1 Marknadsbedömning för produkter De två intressanta energikombinatalternativen innebär produktion av två produkter (etanol och pellets) som är nya för Borås Energi och Miljö förutom fortsatt produktion av de befintliga produkterna fjärrvärme, fjärrkyla, el och biogas. Nedan ges en beskrivning av dessa produkters marknadsförutsättningar. Prisprognoser för dessa produkter finns i kapitel 6. 3.2.1.1 Fjärrvärme Fjärrvärme är en etablerad produkt, som levererats av Borås Energi och Miljö sedan 1959. Fjärrvärmeanslutningen i Borås är hög, dvs. en stor del av Borås byggnader, bostäder såväl som kommersiella lokaler är anslutna till fjärrvärme. Flerbostadshus och kommersiella lokaler utgör de största kundkategorierna. Framtida fjärrvärmemarknad påverkas framförallt av tre faktorer: 13 Idag kan biobränslepannorna producera ca 100 GWh el. I ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk som dimensionerats efter fjärrvärmebehovet i Borås kan elproduktionen öka till ca 170 GWh. 14 Med miljöpåverkan avses här främst lokal miljöpåverkan såsom stoft-, NOx, samt svavelutsläpp. Se vidare kapitel 4. 18(84)

Minskad efterfrågan p.g.a. ökad värmeenergieffektivisering hos kunder. En ökande grad av värmeeffektivisering hos kunderna visar sig direkt som en minskad efterfrågan av fjärrvärme. Då fjärrvärmenätet i Borås är relativt väl utbyggt, kan endast mindre utbyggnader väntas framöver. Minskad efterfrågan p.g.a. ett allt varmare klimat. Den globala uppvärmningen innebär att värmebehovet minskar, vilket naturligtvis får direkt effekt på efterfrågan av fjärrvärme. Konvertering till andra uppvärmningskällor. I Borås är de huvudsakliga alternativen olika typer av värmepumpar samt pannor för förbränning av förädlade biobränslen, företrädelsevis pellets. Kundens val av uppvärmningskälla styrs bl.a. av investerings- och driftskostnader för de olika uppvärmningssystemen, men även andra faktorer som t.ex. bekvämlighet och driftssäkerhet. Framtida marknad har prognostiserats av Borås Energi och Miljö med slutsatsen att efterfrågan kommer att minska till ca 560 GWh, från dagens ca 600 GWh (se Figur 3.3). Den minskade efterfrågan hos de befintliga kunderna är framförallt en effekt av ökad värmeenergieffektivisering hos kunderna. Prognosen innehåller antaganden om utbyggnader av det centrala nätet, men utbyggnadsgraden förväntas inte väga upp effekterna av värmeenergieffektiviseringarna fullt ut. Skulle planerade utbyggnader inte komma att genomföras, kommer efterfrågan på fjärrvärme, att minska kraftigt framöver. Prognos fjärrvärme centrala nätet [GWh] 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Nya kunder, accumulerad anslutning från år 2009 - Befintliga kunder 2008, inklusive Fristad från 2013 Figur 3.3 Utveckling av värmebehovet i det centrala fjärrvärmenätet. Anslutning av fjärrvärmenätet i Fristad antas ske senast i samband med driftsättning av ett energikombinat, här antaget till år 2013. År 2020 bedöms efterfrågan uppgå till 560 GWh (580 GWh år 2008). 3.2.1.2 Fjärrkyla Fjärrkyla är en etablerad produkt för Borås Energi och Miljö som i huvudsak produceras med hjälp av värme, genom s.k. absorptionsteknik. Nuvarande leveranser av fjärrkyla uppgår till 6,5 GWh (2008), att jämföra med nuvarande produktionskapacitet som uppgår till 10 GWh. Efterfrågan på kyla är i huvudsak säsongsberoende med störst 19(84)

behov under sommartid för komfortkyla. Andelen processkyla till kommersiella lokaler, som inte är säsongsberoende, utgörs av en mindre del av behovet. Det finns en stor potential för nyanslutningar till fjärrkylanätet p.g.a. att äldre kompressordrivna kylmaskiner i många lokaler måste bytas ut av åldersskäl. Alternativet för dessa kunder är att ersätta kylmaskinen med fjärrkyla eller med en ny effektivare kylmaskin. Det största hotet för Borås Energi och Miljö är att denna kundpotential bibehåller och reinvesterar i sitt nuvarande kylsystem och inte väljer att ansluta sig till fjärrkylanätet. Ett annat hot är förändrade mottagningsavgifter för avfall som kan förändra konkurrensmöjligheterna för den värmedrivna fjärrkylan. Den förväntade utvecklingen av fjärrkyla har sammanställts av Borås Energi och Miljö utifrån information vid kundkontakter. Inom ett perspektiv på tre till fem år bedöms en tillkommande anslutning av totalt ca 5 GWh, varav ca 4 500 MWh i det centrala systemet och resterande 500 1000 MWh i fjärrkylanätet i I 15 (se Figur 3.4). 12000 Prognos fjärrkyla centrala nätet 10000 8000 MWh 6000 4000 2000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Centrala nätet Lasarettet I15 Figur 3.4 Utveckling av kylbehovet i centrala fjärrkylanätet. Anslutning av I 15 till det centrala nätet antas ske tidigast 2013 eller senast när energikombinatet tas i drift. 3.2.1.3 El Borås Energi och Miljö producerar ca 120 GWh el från biobränsle och avfall, samt 45 GWh från vattenkraft. Elproduktionen är helt beroende på vilket värmeunderlag som finns att tillgå då det för varje anläggning råder ett fast förhållande mellan hur mycket el och hur mycket värme som kan produceras. För nya kraftvärmeanläggningar som baseras på biobränsle är förhållandet mellan värme- och elproduktion ca 40 %, det vill säga produceras 100 GWh värme kan 40 GWh el produceras. Eftersom värmebehovet är olika i de olika energikombinatsalternativen så beror framtida elproduktion av vilket energikombinatsalternativ som väljs. Därför handlar marknadsbedömningen av produkten el främst kring till vilket pris den producerade elen kan säljas, då volymen el som produceras bestäms av värmeunderlaget. Den el som produceras av Borås Energi och Miljö säljs på den nordiska elmarknaden. Konkurrensen avseende elproduktion i ett energikombinat utgörs därmed av elproduktion från andra energislag och dess påverkan på elpriset. Den svenska elmarknaden har på många sätt skiljt sig från elmarknader i övriga europeiska länder. Skillnaderna håller på att utjämnas p.g.a. att fler internationella överföringsförbindelser 20(84)

etableras och att elmarknaderna blir allt mer internationella. På en internationell elmarknad spelar både nationella och internationella elproducenters förutsättningar en viktig roll för prissättningen på el. Detta kan vara t.ex. produktionskostnader och styrmedel, liksom överföringskapaciteten till andra länder. Elpriset sätts normalt via s.k. marginalprissättning, det vill säga den anläggning som senast togs i drift, vilket normalt är den anläggning som har högst produktionskostnad, bestämmer priset. Historiskt sett har det varit el från kolkondenskraft som varit dyrast. Ett kraftslag som sannolikt kommer att få en allt större inverkan på elpriserna är vindkraft, där utbyggnaden redan idag är stor men där prognoser indikerar en fortsatt kraftig kapacitetsökning. I kombination med styrmedel som premierar ökad eleffektivisering innebär detta att Energimyndigheten gör bedömningen att vi kommer att ha ett betydande svenskt elöverskott vid 2020 men även att utbyggnaden av överföringskapacitet gör att överskottet kan säljas utomlands. I Sverige har vi dock en möjlighet att reglera vindkraften med vattenkraft (det vill säga då det blåser mycket och mycket vind-el kan produceras stoppas el produktionen från vatten och vice versa). Detta är en unik möjlighet som många andra länder inte har, t.ex. Danmark som inte har någon större vattenkraftsproduktion. Övriga kraftslag, såsom vattenkraft, kärnkraft och biokraft, bedöms inte ha lika stor påverkan på elpriset som vindkraften. 3.2.1.4 Etanol Biodrivmedel De olika biodrivmedlen har det gemensamt att de alla konkurrerar om en andel av den totala drivmedelsförsörjningen. För att ett biodrivmedel ska vara intressant på marknaden bör prisnivån vara lägre än för de konventionella alternativen inkl. skatter. Därmed är det grundläggande att marknadspriset täcker produktionskostnaden, kostnader för transporter och distribution samt en viss vinstmarginal. Marknadspriset är ofta svårt att prognostisera. Handlas biodrivmedlet (som t.ex. etanol) på en internationell marknad innebär det även stora osäkerheter eftersom ekonomiska styrmedel såsom t.ex. tullar, får stort genomslag på konkurrenskraften för svenskproducerat biodrivmedel. Speciellt har marknaden för svenskproducerad etanol varit hårt konkurrensutsatt från brasiliansk etanol. Idag finns europeiska skyddstullar som innebär att importpriset ligger strax över den inhemska produktionskostnaden. Det finns dock en stor osäkerhet i hur länge dessa tullar kommer att finnas kvar. För etanol finns fördelen att bränslet kan blandas in i bensin i vilken grad som helst. Vid låga inblandningshalter (E5) krävs inga anpassningar av fordon eller infrastruktur, vilket det däremot gör vid högre inblandningshalter (E85). Det speciellt möjligheten till ökad låginblandning som är intressant, eftersom det genererar en dubblerad efterfrågan jämfört med dagens situation. Hur drivmedelsmarknaden kommer att se ut i ett framtida perspektiv är naturligtvis svårt att prognostisera. Eftersom bensin- och dieselbilar idag dominerar fordonsförsäljningen kommer de fordon som säljs idag att finnas kvar under de närmsta 10-15 åren. Mot bakgrund av det ökande fokus på energi- och klimatfrågor kommer volymerna av biodrivmedel med stor sannolikhet fortsätta öka på bekostnad av volymerna av bensin och diesel. Vidare kommer vi troligen även att se en större mix av olika biodrivmedel, där även andra generationens bränslen används samt plug-in hybrider och fordon med eldrift. I sammanhanget bör även poängteras att den svenska drivmedelsmarknaden inte kan utvecklas separat. De bilar som säljs i Sverige ska ju även kunna användas internationellt. Såldes spelar även den internationella utvecklingen en viktig roll för den framtida svenska drivmedelsmarknaden. Framställningsprocess och användningsområde Etanol framställs via jäsning av socker. Socker finns t.ex. i sockerhaltiga råvaror (t.ex. sockerrör, sockerbetor), stärkelserika råvaror (t.ex. majs och spannmål) eller 21(84)