Rapport 2014:05 Flexibel och yrkesinriktad sfi En kartläggning av svenska för invandrare i Dalarna
Omslagsbild: Rubiks kub. Foto: Mostphotos. Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer. Den kan även beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 010 22 50 000. Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, ISSN: 1654-7691. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, februari 2014.
Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Författare: Marianne Lindblå Kontaktperson: Theres Björn, samhällsbyggnadsenheten
2 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Förord Länsstyrelsen i Dalarna har i uppdrag av regeringen att främja kommunernas beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända. Inom ramen för detta ingår bland annat att stödja kommuner och andra parter i utvecklingsarbetet med svenska för invandrare, sfi. Det övergripande syftet med detta arbete är att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Sfi är också ett av de prioriterade utvecklingsområdena i Vägen in, ett regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända i Dalarna som kommer revideras under 2014. Vägen in är en utveckling av den regionala överenskommelse som funnits sedan tidigare och syftar till att öka samverkan mellan olika länsaktörer så som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Region Dalarna, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna samt Almi företagspartner med flera. Ett led i länsstyrelsens arbete kring sfi är ett projekt om regional och intensifierad samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi, där Säters kommun är projektägare. Projektet finansieras av 37-medel (förordning 2010:1122) och startades 2013-03-01 med beräknad avslutning 2014-08-31. Projektet har två tydliga delmål, där det ena handlar om att göra en regional kartläggning av yrkesinriktad och flexibel sfi samt eventuella pågående projekt inom denna verksamhet i Dalarna. Det andra och övergripande målet ska utmynna i ett förslag till en samverkansmodell för ett intensifierat mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av flexibel och yrkesinriktad sfi i länet. Den inledande kartläggningen i projektuppdraget som presenteras i denna rapport förväntas utgöra ett underlag för fortsatt samarbete kring flexibel och yrkesinriktad sfi. Ett stort tack riktas till alla som på olika sätt har deltagit i kartläggningen! Rusmira Pérez Dervišić Sakkunnig integration och månglad Länsstyrelsen i Dalarnas län, våren 2014 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 3
Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Språk och utbildning nyckel till självkänsla och etablering... 7 Många aktörer med olika uppdrag... 7 Projektets syfte och mål... 8 Kartläggning bakgrund och genomförande... 9 Förutsättningar som styr sfi-utbildning... 10 Pedagogiska perspektiv konsekvenser för organisering av sfi... 11 Samverkan - varför, vad och hur?... 11 Allt på en gång en snabbare väg till arbete!... 14 Gävleborgsmodellen Arbetsmarknadsutbildning med sfi... 14 SFx en snabbare väg till svenska språket och yrkesarbete... 15 Yrkesinriktad och flexibel sfi en lägesbild av verksamheten i Dalarnas kommuner... 15 Begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi en kombination av studier och aktiviteter... 16 Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå i länets kommuner... 16 Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi... 18 Samverkan inom sfi-verksamheten... 19 Kommunernas förslag på samverkansområden för samverkansmodell... 19 Vägar till utveckling och intensifierad samverkan... 20 Yrkesutbildning på sfi-nivå främst i de större kommunerna... 20 Undervisning organiseras utifrån studiegrupper... 21 Distans- webbaserad undervisning ett prioriterat utvecklingsområde... 21 Samsyn viktig för samverkan... 22 Begrepp och definitioner samtal behövs... 22 Flexibilitet och större kursutbud ger flera valmöjligheter... 23 Identifierade utvecklingsbehov - starta i det vardagsnära... 23 Att komma vidare i utvecklingsarbetet... 24 Bilagor... 26 Bilaga 1 Följebrev till enkätundersökning... 26 Bilaga 2 Enkätundersökning frågeområden... 27 4 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Bilaga 3 Sammanfattade enkätsvar från respektive kommun i Dalarna... 28 Avesta... 28 Borlänge... 30 Falun... 32 Gagnef... 33 Hedemora... 34 Leksand... 35 Ludvika-Smedjebacken... 36 Malung - Sälen... 37 Mora-Orsa-Älvdalen... 39 Säter... 40 Vansbro... 41 Referenser... 43 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 5
Sammanfattning Invandringen till Sverige har under senare tid kommit att i allt större utsträckning domineras av flykting- och anhöriginvandring. Många är de som flytt för sina liv undan krig, konflikter eller katastrofer och kommer för att söka skydd och minimera sin utsatthet. Oavsett varför man kommer hit så är utbildning i det nya hemlandets språk avgörande för individens trygghet och självkänsla, men även för etablering och möjligheter till egen försörjning. Det finns flera olika aktörer som har ansvar för att nå en bra integration. Med individen i fokus finns ett behov av att hitta samverkansmodeller, men även pedagogiska metoder och perspektiv, som gör att kommuner men även andra ansvariga aktörer tillsammans kan utveckla flexibel och yrkesinriktad sfi, svenska för invandrare. Ett av delmålen i projektet om regional och intensifierad samverkan för vidareutveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi, har varit att göra en kartläggning av det som kommuner i Dalarna erbjuder inom det aktuella området. De större kommunerna i länet erbjuder yrkesinriktad utbildning på sfi-nivå C och D. I övrigt är utbudet begränsat med några få undantag. Flexibiliteten i sfiundervisningen består främst i att individen ges möjlighet att kombinera studier med Arbetsförmedlingens aktiviteter. I de flesta kommuner genomförs regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen, främst för dem som omfattas av etableringslagen. Socialtjänst och integrationsenhet är parter man samverkar med inom kommunens sfi-verksamhet. I några kommuner efterlyser ansvariga sfirektorer mera interkommunal samverkan gärna kring yrkesinriktad sfi. Några projekt som t.ex. fjälljobb, distansbaserat lärande och en ökad användning av IKT, informations- och kommunikationsteknik, pågår inom området flexibel och yrkeinriktad sfi. Kartläggningen visar att sfi-rektorer i kommunerna prioriterar följande utvecklingsområden för yrkesinriktad och flexibel sfi: Samverkan kring kursutbud för ökad effektivitet samt att sfi-elever i hela Dalarna får större valmöjligheter i sin utbildning Samverkan för utveckling av distans- webbaserad undervisning för ökad flexibilitet i kombinationen mellan sfi-undervisning, jobb/andra aktiviteter. Samverkan för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling av skolans personal Samverkan kring validering För att se om och i så fall hur utvecklingsarbetet med en samverkansmodell kan drivas vidare, bör frågan kunna diskuteras och vidareutvecklas i forum som t.ex. Dalawux, Region Dalarna, Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna med flera aktörer samt i etablerade nätverk som till exempel nätverket för sfi-rektorer. 6 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Språk och utbildning nyckel till självkänsla och etablering Invandringen till Sverige har under senare tid kommit att i allt större utsträckning domineras av flykting- och anhöriginvandring. Många är de som flytt för sina liv undan krig, konflikter eller katastrofer och kommer för att söka skydd och minimera sin utsatthet. Att komma till ett främmande land kan även det innebära en stor utsatthet och risker som till exempel att man hamnar i ett socialt utanförskap, där till exempel hälsovård och skolgång inte är självklarheter. Det behövs också tid att sätta sig in i och förstå den kultur man möter och för det behövs också språkkunskaper. Tillgång till ett arbete och egen försörjning kan ha stor betydelse och vara avgörande för att öka den enskildes möjligheter till integration och etablering i sitt nya land. Det senare är också en samhällsekonomisk för att inte säga global ekonomisk drömvinst då nyanlända, när de etablerat sig och har egen försörjning, även får möjlighet att skicka pengar till familj och släkt, summor som varje år utgör en betydligt större del än vad det totala biståndet till utvecklingsländer gör. Ett arbete och möjlighet till egen försörjning kan på så sätt även bidra till att minska den globala fattigdomen 1. Utbildning, inte minst i det nya landets språk är avgörande och ofta själva nyckeln till individens etablering, trygghet, självkänsla, samt möjlighet till egen försörjning i det nya hemlandet. Det har även visat sig vid genomförd forskning vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet 2 att en ökad invandring på tio procent kan ge upp till 4,5 procent högre export till invandrares hemländer. Utlandsfödda har färska kontaktnät och detta spelar stor roll för utrikeshandeln. Forskningen visar på att för varje utlandsfödd person som ett svenskt tillverkningsföretag anställer, så ökar exporten till den personens hemland med närmare en procent. Forskning på området har omfattat 12 000 svenska tillverkningsföretag, som hade handelsrelationer med 176 länder. Många aktörer med olika uppdrag I Sverige ges många möjligheter till utbildning, som också regleras i olika lagar och förordningar. I lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända 3 finns lagstöd för att påskynda vissa nyanlända invandrares etablering. Lagtextens första paragraf kan tolkas som tvingande genom följande formulering Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet 4. Vidare anges i lagen att det är Arbetsförmedlingen som har ansvar för att samordna etableringsinsatserna, medan Länsstyrelsen ska främja samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter samt företag och organisationer. Kommunerna ska minst erbjuda samhällsorientering men även utbildning i svenska för invandrare, sfi, för den som har rätt till detta. I det senare är målgruppen för sfi långt flera än dem som kommer via den så kallade 1 Regeringskansliet (2010). Gemensamt ansvar för global utveckling. Utrikesdepartementet 2 http://www.di.se/#!/artiklar/2013/11/11/utlandsfodda-okar-svensk-export/ 3 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 4 Ibid. 1 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 7
etableringen, vilket också regleras i skollagen och förordningen om vuxenutbildning (1 kap. 3 ) 5. I utredningar om till exempel flexibel sfi 6 framhålls vikten av samverkan mellan olika ansvariga aktörer, detta för att individen ska få en så effektiv utbildningstid som möjligt. Språket är det viktiga verktyg som ger tillgång till livets olika roller och detta gäller för alla kategorier nyanlända, inte enbart dem som omfattas av etableringslagen. I utredningen pekar man vidare på att samverkan är svårt. Det kan dels bero på att olika aktörer intar olika perspektiv utifrån sina respektive uppdrag, dels att det är svårt att hitta fungerande former för kostnadsfördelning och gemensam finansiering för aktiviteter och projekt. Ska man se det optimala ur den nyanlända individens synvinkel, med hänvisning till vad som tidigare sagts om språkets viktiga roll för etablering i samhälls- och arbetsliv, skulle samordning kring undervisning i svenska för invandrare, kunna vara en viktig utgångspunkt för att vidareutveckla samverkan mellan olika aktörer. Projektets syfte och mål Länsstyrelsen har i uppdrag från regeringen att utveckla samverkan på regional nivå, där ett område handlar om samordning av sfi. För att åstadkomma detta lämnas bland annat ett ekonomiskt stöd i form av så kallat 37-medel (förordning 2010:1122) med avsikt att utveckla samverkan mellan aktörer som arbetar med nyanlända kommunmottagna med uppehållstillstånd. Kommuner eller kommunalförbund kan stå som sökande för att genomföra insatser i mottagandet av nyanlända. Säters kommun beviljades medel för projektet Koordinering av yrkesinriktad och flexibel sfi genom samverkan. Syfte och mål med projektet yrkesinriktad och flexibel sfi grundar sig på tidigare genomförda kartläggningar gjorda av Länsstyrelsen i Dalarna. I en rapport om kommunala etableringsinsatser 7 har man formulerat specifika utvecklingsområden för utökad interkommunal samverkan, däribland yrkesinriktad och flexibel sfi. Det beskrivs att flexibel sfi bör ge möjligheter till undervisning på kvällstid, deltid eller på distans. Man pekar också på så kallad SFx för yrkesinriktade utbildningar på sfinivå och att detta ska kunna erbjudas nyanlända med eller utan tidigare yrkesutbildning. Projektets övergripande syfte och mål tar därför sin utgångspunkt i de föreslagna utvecklingsområden som framkommit i Länsstyrelsens rapport, detta enligt följande: Syfte Syftet är ett intensifierat mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av yrkesinriktad och flexibel sfi i Dalarnas län. 5 Förordning om vuxenutbildning, SFS 2011:1108 6 Tid för snabb och flexibel inlärning (SOU 2011:19). Utbildningsdepartementet 7 Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2011:31. Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna, s 8 8 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Mål Att ta fram förslag på en samverkansmodell mellan medverkande kommuner i Dalarna kring yrkesinriktad och flexibel sfi. Till grund för denna samverkansmodell ska ligga en mindre kartläggning av pågående yrkesinriktade utbildningar och flexibla undervisningsformer i länet. Målgrupper för projektet är kommuner i Dalarna, andra utbildningsanordnare och som slutgiltig målgrupp flyktingar och andra studerande inom sfi. Kartläggning bakgrund och genomförande Fokus för kartläggningen har varit att se i vad mån det erbjuds yrkesinriktad och flexibel sfi-undervisning i länet. Den enkätundersökning som gjorts tar därför ett avstamp i kommunernas dagliga sfi-undervisning och delvis pedagogiska upplägg, se bilaga 2. Innan enkäten skickades ut till kommunernas ansvariga sfi-rektorer i juni 2013 hade de fått möjlighet att komma med synpunkter på enkätens innehåll. Samtliga respondenter har fått information om projektets syfte och mål. Även följebrev om detta skickades ut tillsammans med enkäten, se bilaga 1. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enkäten omfattade i huvudsak fyra frågeområden och analyseras och redovisas huvudsakligen utifrån dessa, nämligen: Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Samverkan i sfi-verksamheten Förslag på samverkan för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi Inledningsvis fick respondenterna besvara frågan vad innebär begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi, enligt din beskrivning? Svaren på den frågan har analyserats och därefter sammanställts i en sammanfattning. Vad gäller frågeområdet flexibel utbildning i enkäten så grundar sig definitionen på Skolverkets stödmaterial om individuell studieplan inom vuxenutbildningen 8, där begreppet flexibilitet beskrivs kunna gälla: Plats för utbildningens genomförande Tid Studietakt Studieform och sätt att lära Validering följt av prövning Enbart prövning Information om intyg och betyg Olika kombinationsmöjligheter av studier och 8 Skolverket (2012) Individuell studieplan inom vuxenutbildning. Stödmaterial Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 9
Möjligheten att bedriva studier hos olika anordnare eller inom olika skolformer Förutsättningar som styr sfi-utbildning Det finns en historia av sfi-utbildning, svenska för invandrare, som sträcker sig tillbaka 1960-talet, då invandringen till Sverige ökade. 9 En första förordning som reglerade svenskundervisning för invandrare tillkom i mitten på 1990-talet. 10 I de inledande bestämmelserna kan man läsa att undervisningen ska bedrivas som gruppundervisning och att Enskild undervisning får anordnas endast om det finns särskilda skäl. Noteras kan, att det i den nu gällande förordningen om vuxenutbildning (sfs 2011:1108) står att läsa Utbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet. Vidare i läroplanen för Vuxenutbildning 2012 11 skrivs följande: Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden Detta ställer i sin tur krav på vuxenutbildningens arbetsformer och arbetsorganisation. Daglig pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas kvalitativt I förordning om Kursplanen för svenskundervisning för invandrare (skolfs 2012:13) 12 regleras bland annat utbildningens syfte, mål och karaktär, bedömning och kunskapskrav med mera. I syftet anges att: Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Den måste därför utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll 9 http://sfx-yrke.se/upload/sfx-studie%20slutrapport%20stockholms%20universitet.pdf 10 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/forordning- 1994895-om-svens_sfs-1994-895/ 11 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwp ubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2945 12 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwp ubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2939 10 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
och arbetsformer att det är möjligt för eleven att delta i undervisningen. Från de tidigare styrdokumenten fram till idag ses en förskjutning vad det gäller beskrivningen av undervisning inom sfi. Man har gått från ett grupp- till individfokus, där den enskildes behov och förutsättningar numer ska vara utgångspunkt i planering och genomförande av undervisningen. Pedagogiska perspektiv konsekvenser för organisering av sfi Vid närmare läsning av styrdokumenten kan man tolka att det görs en distinktion mellan sfi-utbildningens innehåll och mål, kontra andra aktiviteter som t.ex. arbete och praktik. Språkundervisningen skulle här kunna betraktas som dekontextualiserad, det vill säga, språkinlärning är frikopplad från till exempel yrkeslärande. Språkinlärning tar form i en traditionell skolmiljö, medan lärande för arbets-och samhällsliv sker någon annanstans. Det kan synas som om språkinlärningen frikopplas från den studerandes vardagsliv, tidigare yrkesbakgrund eller dennes förberedelse för kommande yrkes- och samhällsliv. Ett annat sätt att se på sfi-utbildningen kan vara det sociokulturella perspektivet, som menar att lärande sker bäst i ett socialt sammanhang. Om svenskundervisning sker inom ramen för till exempel en yrkesutbildning i en så kallad autentisk miljö, så menar många att det har betydelse inte bara för språkutvecklingen, utan även för andra färdigheter, kompetenser och förmågor. Det skulle även kunna innebära att individen också får en större förståelse för vardags- och samhällsliv samt till exempel rådande yrkeskultur och yrkespraxis inom det område man vill verka 13. De två beskrivna perspektiven är viktiga att tydliggöra, eftersom den ståndpunkt som intas får konsekvenser för hur utbildning och undervisning pedagogiskt organiseras. Det kan även synas att uppdelning och organisering av uppgifter mellan olika aktörer är en konsekvens av vilket pedagogiskt perspektiv som är det förhärskande när myndigheter formulerar regleringar och styrdokument. Så har exempelvis etableringsreformen inneburit att skolhuvudmän explicit ansvarar för språkutbildning medan till exempel myndigheter som Arbetsförmedlingen ansvarar för anskaffning av praktikplatser och tillgång till s.k. yrkessvenska. Länsstyrelserna i landet har tilldelats ett samordningsansvar mellan bland annat skolhuvudmän och andra myndigheter där en del menar att en komplikation är att det finns en otydlighet i vem som har ansvar för vad, inte minst när det gäller finansiering. Samverkan - varför, vad och hur? Länsstyrelsens uppdrag kring svenska för invandrare, sfi, är att utveckla samverkan mellan olika aktörer på regional nivå samt att verka för ett intensifierat interkommunalt samarbete. Kommunal samverkan behövs för att hitta ett utbildningsutbud och former för utbildning som tillvaratar individens 13 Höghielm, Robert och Gougoulakis, Peter(2009). Det är ju mina kolleger, en metastudie av Sfx. Stockholms universitet. Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 11
förutsättningar och mål på ett sådant sätt att denne så snabbt som möjligt kan komma i egen försörjning. För detta behövs även samarbete med flera myndigheter och andra utbildningsparter som exempelvis yrkeshögskola, högskola och universitet. Inom ramen för lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 2010:197 har Arbetsförmedlingen arbetat fram lokala överenskommelser där kommunala och statliga representanter som exempelvis Migrationsverket, Länsstyrelsen och Försäkringskassan ingår. Syftet är att överenskommelsen ska stärka samarbetet mellan berörda parter och stärka de nyanländas möjligheter att utveckla sina resurser. I den lokala överenskommelsen anges en sammanfattning av aktörernas olika ansvarsområden, där till exempel Arbetsförmedlingen ansvarar för att den nyanlände anmäls till sfi. Vidare beskrivs i den arbetssökandes-/etableringsplanen att sfi-utbildning ska bedrivas parallellt och integrerat med andra aktiviteter samt att: man bör beakta att undervisningen är flexibel. Den ska kunna kombineras med arbete, studier, praktik samt att få tid för att söka arbete enligt överenskommelse med ansvarig arbetsförmedlare 14 Flexibilitet i sfi-undervisningen beskrivs här i huvudsak som att den ska kunna kombineras med andra aktiviter. I kursplanen för utbildning i sfi kan man även läsa att flexibilitet handlar om att utforma innehåll och arbetsformer så att det är möjligt för eleven att delta i aktuell undervisningen. Sfi ska därför utformas så att individen kan kombinera utbildningen med förvärvsarbete eller andra aktiviteter som arbetslivsorientering. I den lokala överenskommelsen skrivs vidare att: under deltagande i sfi är Arbetsförmedlingen ålagda att även bevilja sökande en relevant aktivitet såsom deltagande i arbetspraktik/ meritportfölj /Yrkesvalidering/Yrkessvenska eller annan förberedande utbildning/ Svenska för språksvaga eller analfabeter /arbetsmarknadsutbildning/annan aktivitet, såsom deltagande i ideella föreningars aktiviteter. Sfi-verksamheten måste anpassas på det sätt som gör att sökande kan delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter 15 Formuleringarna i den lokala överenskommelsen tydliggör, att hur man tolkar och förstår de inblandande aktörernas uppdrag och organisering av och inom respektive ansvarsområden ger effekter för hur sfi- utbildning pedagogiskt organiseras, vilket även återspeglas i enkätsvaren från respondenterna. Flera kommuner organiserar sin sfi-utbildning utifrån det dekontextualiserade perspektivet, det vill säga man separerar språklärande från andra aktiviter som t.ex. praktik där det senare ses som varande helt Arbetsförmedlingens uppdrag. Detta kan tolkas helt relevant utifrån hur uppdragen för de olika aktörerna formulerats i olika styrdokument. 14 Arbetsförmedlingen. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i XX kommun. 15 Ibid. 12 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Intentionen med en mera effektiv samverkan kring specifikt yrkesinriktad och flexibel sfi kräver en samsyn kring mål, innehåll och organisering av densamma. Styrdokumenten för sfi-utbildning anger syfte, mål, kunskapskrav med mera som tidigare beskrivits, men här finns utrymme att pedagogiskt organisera undervisningen så att den kan genomföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och inom ramen för t.ex. praktik eller arbete. Ett exempel på detta får utgöras av formulering av målen i svenska för invandrare, kurs C (A2/A2): Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardagssamhälls- och arbetsliv. 16 Kursens mål utesluter inte att lärande och undervisning kan ske i elevens vardag, det vill säga, i annan miljö än klassrumsmiljön. För att åstadkomma ett mera autentiskt lärande kan det dock synas att det även krävs en ökad samverkan mellan t.ex. Arbetsförmedling och skolhuvudman, så att sfi-utbildning kan integreras i elevens vardag och i till exempel arbetspraktik, yrkesutbildning, yrkesvalidering med flera liknande aktiviteter. I skrivande stund publiceras den statliga utredningen, svenska för invandrare, SOU 2013:76 där ett av förslagen är att man vill införa en bestämmelse i skollagen som ska reglera skolhuvudmannens skyldighet att erbjuda flexibel och individanpassad sfi-undervisning. Förslagen är vidare att sfi upphör att vara en egen skolform och istället blir en del inom Komvux. Sfi ska kunna erbjudas av enskilda utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen föreslås få möjlighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan. Om utredningens förslag genomförs, så kommer det att ge effekter för utbildning i svenska för invandrare, hur återstår att se 17. Det kan dock konstateras att det i nuvarande regleringar finns övergripande statliga uppdrag om intensifierad samverkan och krav om flexibilitet. I detta projekt specifikt, är uppdraget att utveckla en samverkansmodell med syfte och mål att intensifiera mellankommunalt samarbete och en ökad spridning av yrkesinriktad och flexibel sfi. Om detta ska komma till stånd så behövs: } Samtal Om varför man ska samverka, vilka uppdrag, motiv och drivkrafter finns och vilka vinster kan göras? Vilka är de områden både vad avser innehåll och strukturer exempelvis organisatoriska, som inledningsvis i så fall behöver fokuseras? } Samsyn Har vi samma utgångspunkt och perspektiv angående de områden som valts att fokuseras och vad bör göras i så fall? Det kan gälla t.ex. yrkesinriktad sfi 16 http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwp ubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2939 17 http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/227435 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 13
och hur berörda definierar begreppet. Hur ser kommunal huvudman på ansvarsområden angående t.ex. yrkesinriktad sfi i förhållande till myndigheter som t.ex. Arbetsförmedlingens roll och ansvar? Behövs diskussioner och samsyn om yrkessinriktad sfi utifrån exempelvis det tidigare beskrivna sociokulturella /dekontextualiserade pedagogiska perspektivet, då det kan konstateras att även detta kan få konsekvenser för hur utbildning organiseras? } Samverkan Vilka idéer om samverkan finns? I så fall, vilka är parterna och hur ska idéerna genomföras samt vilka är de förväntade effekterna i verksamheten? } Samhandling 18 Hur ska samverkan organiseras? Allt på en gång en snabbare väg till arbete! Följande två exempel som beskrivs enligt nedan, Gävleborgsmodellen samt SFx kan tjäna som modeller för hur man i praktiken samverkar mellan aktörer för att försöka organisera utbildning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Man vill i samband med språkinlärning även öka förutsättningarna för integration i såväl samhälls- som arbetsliv. Integration är ju dock en mycket komplex fråga. Gävleborgsmodellen Arbetsmarknadsutbildning med sfi I Gävleborgs län tillämpas arbetsmarknadsutbildning med sfi. Det är en modell där yrkesutbildning kombineras med sfi och yrkessvenska. Verksamheten bedrivs som ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg, Arbetsförmedlingen och de tio kommunerna i länet. I den yrkesutbildning individen valt så är sfiundervisningen integrerad och därför är också utbildningen något längre än ordinarie arbetsmarknadsutbildning. För närvarande erbjuds utbildning inom områden som, lokalvård, svets, CSN(Computer Numerical Control), skogsbruk, kock, handel, service och hushållsnära tjänster för korttidsutbildade och analfabeter, personlig assistent och omvårdnads- undersköterskeutbildning. Utbildningarna sker på olika orter, så många deltagare får pendla varje dag. Man uppger dock att detta inte upplevs vara ett problem, utan deltagarna är motiverade då de haft möjlighet att välja utbildning utifrån sina yrkesmål. Mot slutet av utbildningen matchar Arbetsförmedlingen deltagaren mot ett arbete, alternativt praktikplats och följer även upp den som inte fått tillgång till detta. Efter utbildningen ska deltagaren ha avslutat sina sfi-studier och fått sådana kunskaper som krävs för en anställning 19. 18 http://www.regionorebro.se/download/18.2f642f15129c334e32e80006685/1336493922258/ulrik aekstrom101006.pdf 19 http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/integration/aktuell%20information/sfi%20rapport.pdf 14 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Sfx en snabbare väg till svenska språket och yrkesarbete Svenska för yrkesutbildade, sfx 20, är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm och Kommunförbundet Stockholms län. Alla som bor i länet får söka de kurser som erbjuds. Idén med sfx är att deltagare med liknande yrkesbakgrund läser sfi tillsammans, med betoning på det yrkesspråk som används inom yrkesområdet. Man ger också orienteringskurser så att individen får möjlighet till kunskaper om hur respektive yrke fungerar i Sverige. Man erbjuder också den studerande en praktikplats så långt det är möjligt. Individen kan också på gymnasie- respektive högskolenivå komplettera sin utbilning för svenska förhållanden. För närvarande anordnas utbildning inom följande områden: Svenska för bussförare Svenska för företagare Svenska för hantverkare Svenska för ingenjörer Svenska för lastbilsförare Svenska för medicinsk personal Svenska för pedagoger Svenska för jurister, ekonomer & samhällsvetare Svenska för IT-programmerare Kurserna har regionintag och samtliga kommuner i länet har i en avsiktsförklaring medgett att betala interkommunal ersättning för sfx-studier. I Gävleborgsmodellen beskrivs en tydlig samverkan mellan kommunal skolhuvudman och Arbetsförmedlingen, så att individen efter avslutade sfi-studier även ska ha nått färdigheter och ha sådana kunskaper att de kan anställas eller på annat sätt klara att försörja sig på egen hand. I konceptet är även analfabeter inkluderade. I sfx-modellen är det framför allt kommunerna i Stockholms län som samverkar kring utbildning i svenska för invandrare, där den pedagogiska idén är att undervisningen tar sin utgångspunkt i individens tidigare yrkesbakgrund. I jämförelse med utbildningsutbudet i Gävleborg, så finns inom ramen för sfx inte någon möjlighet till utbildning för den som har väldigt kort eller ingen utbildningsbakgrund. Yrkesinriktad och flexibel sfi en lägesbild av verksamheten i Dalarnas kommuner Hur ser det då ut i Dalarnas län vad gäller yrkesinriktad och flexibel sfi? I det följande ges en presentation utifrån genomförd kartläggnings frågeområden. I det första avsnittet ges en sammanfattning av hur de svarande i kommunerna beskrivit begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi. Detta följs av hur man 20 http://sfx-yrke.se/ Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 15
besvarat frågan om vilket utbud av yrkesinriktad och flexibel sfi som erbjuds i respektive kommun och därefter en sammanställning av förekommande samverkan i sfi-verksamheten. Avslutningsvis presenteras svar och förslag på samverkansområden för intensifierad utveckling av flexibel och yrkesinriktad sfi. Begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi en kombination av studier och aktiviteter För flertalet svarande i kommunerna innebär begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi, att den studerande ska kunna kombinera ordinarie sfi-studier i skolan med arbete och/eller praktik. Undantag från denna beskrivning finns, där man beskriver yrkesinriktad sfi som en specialupplagd yrkesutbildning som påbörjas under sfi-tiden. Här ska yrkesutbildningen som är huvuddelen, kunna kompletteras med svenska som andraspråk, utifrån den nivå man är på i sfi. Tyngdpunkten ska dock utgöras av yrkessvenska. Flera menar att sfi-studier kan inriktas mot yrkessvenska utifrån individens behov och önskemål, om utbildningsyrkes eller arbetsområde. Ytterligare en svarande menar att yrkesinriktad och flexibel sfi ska vara en kombination av sfi och en introduktion till något yrke. En sfi-rektor menar att sfi-undervisning kan fungera som förstärkt studiehjälp för att individen ska kunna tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i en yrkesutbildning och uttrycker, det är mera effektivt om man läser sfi i yrkesutbildningen, än om man bara läser yrkessvenska separat. Någon uttrycker att det är viktigt med ett nära samarbete mellan svensklärare och utbildningsanordnare i exempelvis yrkesutbildningar, arbetsplatsförlagda utbildningar alternativt praktik för att språkinlärningen ska bli framgångsrik. Ytterligare ett svar om vad begreppet yrkesinriktad och flexibel sfi kan innebära är, att sfi kan fungera som en introduktion till ett yrke och att man då inom undervisningen i svenska fokuserar mest på yrkessvenska. Flexibel sfi beskrivs i termer av att undervisningen utgår från elevens behov och yrkesmål och att anpassning sker i tid, rum, studietakt och möjlighet till kombination av studier och praktik. Några nämner distansundervisning och att flexibiliteten innebär att man använder, webbaserat material samt e-post för att skicka läs- och skrivuppgifter. Några menar att undervisning kan genomföras via nätet, men att det här finns ett utvecklingsbehov. Utbud av yrkesinriktad och flexibel utbildning på sfi-nivå i länets kommuner Borlänge och Falu kommuner erbjuder yrkesinriktade utbildningar på sfi-nivå. Detta sker inom det så kallade Yrkesspåret som är en orienteringskurs med syfte att ge en grund för personer som är på väg mot ett yrke. Behörighet och pedagogiskt upplägg av Yrkesspåret skiljer sig något mellan de båda kommunerna, men i princip krävs att individen har minst godkänt i kurs B i svenska för invandrare, sfi. I Borlänge gör man även ytterligare bedömningar för att se att individen har förutsättningar och tillräckliga kvalifikationer för att kunna få starta yrkesspåret. Exempel på utbildningar som erbjuds inom yrkesspåret i kommunerna är inom områden som, vård- och omsorg, restaurang, industri CNC/svets, lokalvård/våningsservice, butikssäljare, yrkesförare med mera. I de båda kommunerna finns möjlighet för individen att söka yrkesutbildning hos 16 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
annan anordnare. I det senare framgår inte om denna utbildning erbjuds på sfinivå. I Borlänge bedrivs undervisning med hjälp av sociala medier som t.ex. Facebook men man använder även Google+ och olika s.k. molntjänster. Man menar att det här finns behov av utveckling och kompetensutveckling för de pedagoger som jobbar med sfi. Falu kommun har ingen egen distansundervisning, men elever kan ändå få tillgång till sådan genom andra utbildningsanordnare som kommunen upphandlar. I båda kommunerna utgår sfi-undervisningen från konstellationer av grupper i relation till studievägar och kurser, men man menar att det finns goda möjligheter till flexibilitet och variation utifrån individens behov och önskemål. Vad gäller tillgång till stöd eller studiehandledning på modersmål, så finns detta inte för närvarande i Borlänge och från Falun framgår inget svar på frågan. Angående validering så menar sfi-rektor i Falu kommun att sådan används som utgångspunkt för planering av den individuella studieplanen och inför prövning för att få betyg. Borlänge lämnar inget svar specifikt om validering, men i övrigt kan svaret tolkas som att en form av kartläggning alternativt validering görs innan man fattar beslut om en elev får tillträde till utbildning inom Yrkespåret. I Malung-Sälens kommuner så har projektet Fjälljobb startats under vintersäsongen 2012-2013, där praktik, yrkessvenska och yrkeskurser kan kombineras med sfi. Deltagaren följer en individuell utbildnings- eller arbetsmodell och denna förbereds och följs upp vad gäller behov av språkkunskaper som gäller på arbets- eller praktikplatsen. Individen har möjlighet att få undervisning via nätet, där t.ex. läs- och skrivuppgifter skickas med e-post. Även samhällsorientering kan genomföras via nätet, där man bland annat använder sig av Dalawux sändningar på webben 21. De geografiska avstånden i västra och norra Dalarna har delvis bidragit till utveckling av projektet och att man använder webbaserad undervisning. Validering och prövning sker inte inom ramen för sfi, men inom projektet Fjälljobb så sker en validering av deltagarens kunskaper efter som man säger, avklarat steg. Ludvika-Smedjebackens kommuner beskriver att elever kan påbörja restaurangeller svetsutbildning under sfi C och D och att det för den studerande här går att få göra så kallade provveckor. Man uppger att det finns möjlighet till praktik på alla nivåer i sfi och hänvisar här till Arbetsförmedlingens ansvar inom etableringsuppdraget. Elever som deltar i reguljär sfi nivågrupperas i A-, B-, C- och D-grupper, men det görs även ett individuellt upplägg utifrån elevens förutsättningar och mål. Det finns också möjlighet för individen att läsa sfi på distans och till detta används lärplattformen V-klass. I övriga kommuner är utbudet av yrkesinriktad sfi mycket begränsat, men några erbjuder vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå, med koppling till sfiundervisning. För dem som omfattas av etableringen utgörs flexibiliteten i sfiundervisningen i de flesta mindre kommuner, av en anpassning av verksamheten så att individen ska kunna delta enligt Arbetsförmedlingens aktivitetskrav och utbud. Undervisningen i övrigt utgår undervisningen för det mesta från olika grupperingar som t.ex. studieväg 1,2 och 3 eller utifrån kurser och kursnivåer, men där man 21 http://www.dalawux.se/sv/samhallsorientering/se-filmen-om-samhallsorientering.html Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 17
menar att det görs en anpassning av undervisningen utifrån den enskildes förutsättningar, behov och mål. Stöd eller studiehandledning på modersmål förekommer sparsamt. Distansundervisning via nätet likaså, men några kommuner pekar här på att det är ett prioriterat utvecklingsområde. Så har några kommuner som Hedemora, Mora-Orsa-Älvdalen sökt och fått statsbidrag från Skolverket 22 för att utveckla tillgång till digitala verktyg, distans och/eller webbaserad undervisning inom sfi. Validering och validering följt av prövning är sällan förekommande och här hänvisas oftast till Arbetsförmedlingens uppdrag i frågan. En kommun uppger att valideringsbegreppet är svårgreppbart och att man kanske kan kalla den kartläggning som görs i samband med elevens individuella studieplan, som en form av validering. Projekt inom yrkesinriktad och flexibel sfi Som exempel på pågående projekt så hänvisar kommunerna Avesta och Hedemora till På väg till jobbet 23 där ett av syftena är att deltagarna ska få möjlighet att öka sina kunskaper om specifika yrken och skapa förutsättningar till egen försörjning. Projektet delfinansieras av ESF, Europeiska socialfonden. Hedemora har som tidigare beskrivits, fått medel från Skolverket för att utveckla flexibilitet, individanpassning och kvalitet i sfi-undervisningen och arbetar med utveckling främst inom användningsområdet digitala verktyg. Även Mora-Orsa- Älvdalen har beviljats medel inom samma område och man har här tillsatt en projektledare för att främst utveckla nätbaserat lärande på C- och D-nivå. I Borlänge kommun pågår förutom utveckling av det s.k. Yrkesspåret även något som kallas sfi-flex/distanskurser där avsikten är att öka möjligheten att studera svenska parallellt med andra studier och/eller arbete. Falu kommun hänvisar till projektet Sigrid, men detta är ett integationsprojekt som ligger under Arbetsförmedlingens tak och som handlar om jämställdhet och arbete med människor i behov av särskilt stöd på olika sätt. Gagnefs, liksom Vansbro kommun uppger att man inte har något pågående projekt inom sfi. I Leksand planeras för att skapa en modell för omvårdnadsutbildning, som även kan ta emot studerande vilka ännu inte nått SAS-nivå, svenska som andraspråk. Ludvika-Smedjebacken jobbar med utveckling av projektet Flex-sfi, det vill säga sfi på distans. Detta vänder sig främst till personer som har datorvana, men som av olika anledningar inte kan delta i reguljär klassrumsundervisning. Övningar utgår ifrån kursplanerna i sfi och består mestadels av ljudfiler som eleven kan lyssna till, men innehåller även självrättande övningar. Man använder lärplattformen V-klass men även det så kallade Dropbox för att skicka och ta emot övningar och material mellan lärare och elev. Efter att eleven blivit klar med överenskommet moment kontaktas läraren för ett möte för avstämning och uppföljning. 22 http://www.skolverket.se/skolutveckling/statsbidrag/vuxenutbildning/utveckla-sfi-1.192313 23 http://www.avesta.se/stod-och-omsorg-/fakta-statistik-och-utveckling/projekt-pa-vag-tilljobbet/ 18 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
Malung-Sälen startade vintersäsongen 2012-2013 projektet Fjälljobb, som tidigare beskrivits. Här finns flera sfi-deltagare som säsongsarbetar på omgivande fjällanläggningar och därför erbjuds sfi-undervisning även kvällstid och delvis via nätet. Man har planer på att utveckla projektet ytterligare med fler praktik/arbetsplatser involverade och att även starta samarbete med ytterligare kringliggande kommuner. I Säters kommun finns inget specifikt projekt inriktat mot utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi. Dock ser man behovet av en intensifierad samverkan med övriga kommuner i Dalarna och man står därför nu som värdkommun för innevarande projekt om intensifierad kommunal samverkan för utveckling av yrkesinriktad och flexibel sfi. Samverkan inom sfi-verksamheten I Dalarnas kommuner genomförs regelbunden samverkan med Arbetsförmedlingen, framförallt när det gäller de personer som omfattas av etableringslagen. Vad beträffar inomkommunal samverkan nämns oftast socialtjänst och integrationsenhet som parter. Ett fåtal av kommunerna säger att sfi-verksamheten samarbetar med vuxenutbildning, gymnasium samt lärare och arbetslag som jobbar inom denna verksamhet. Några nämner samverkan med andra aktörer som till exempel upphandlats genom arbetsförmedling och även samarbete med till exempel näringsliv och kommunens näringslivsenhet. Några kommuner menar att det finns behov av att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen. Som exempel anger man att när Arbetsförmedlingen upphandlar t.ex. yrkessvenska från annan utbildningsanordnare, så saknar denne kunskap om vad eleven jobbar med i sin sfi-undervisning och utbildningseffektiviteten skulle här kunna ökas genom ett närmare samarbete. Språk- och yrkespraktik samt validering är ytterligare områden som några menar att AF borde ta ett större ansvar för, så att platser kan ordnas för dem som går sfi. Någon kommun anser också att Arbetsförmedlingen bättre borde tillvarata kompetensen hos individer med akademisk utbildning. En del kommuner pekar på att även samverkan inom kommunen kan utvecklas till exempel när det gäller kontakter mellan socialtjänst och utbildare. Man efterlyser också mera interkommunal samverkan, gärna kring yrkesinriktad sfi. Kommunernas förslag på samverkansområden för samverkansmodell De större kommunerna menar att de kan erbjuda ett relativt stort utbud av yrkesinriktad sfi, men att det finns områden där ett ökat samarbete mellan kommuner i regionen skulle kunna öka kursutbud och därmed valmöjligheter för individen samt effektivitet i utbildningarna. Flera är de kommuner som föreslår en utvecklad samverkan kring yrkesinriktad sfi och menar samtidigt att det är viktigt med ökad flexibilitet i utbildningen, till exempel genom distansundervisning. Det finns ett uttalat intresse av att utveckla nätbaserat lärande och flera uttalar en vilja att prioritera utveckling inom detta område. Det finns även önskemål om att vara bättre insatt i vad som sker i form av utbildning och projekt i andra kommuner, inte minst för att kunna utveckla idéer Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 19
och utbyta erfarenheter av varandras pågående verksamhet. I dagsläget vet man inte vad som händer i kringliggande kommuner och detta kan vara begränsande i arbetet med nya uppslag och utvecklingsarbete. Här skulle nätverket för sfirektorer kunna utvecklas till en tydligare arena för informations- och utvecklingsarbete. Det föreslås även länsövergripande kompetensutvecklingsdagar för erfarenhetsutbyte kring t.ex. nyheter kring regler och ramverk samt betyg och bedömning. Flera kommuner visar på behovet att utveckla samverkan kring validering. Dalawux, föreningen som utgörs av kommunernas ansvariga för den kommunala vuxenutbildningen, planerar en ansökan om utveckling av validering till Region Dalarna 24, där några uttalar att det vore önskvärt att denna även omfattade sfiverksamheten. I valideringsfrågan pekar man på Arbetsförmedlingen som en viktig samverkanspart, inte minst med tanke på finansiering av sådan verksamhet. Arbetsförmedlingen är överhuvudtaget en viktig samverkanspart för kommunerna, dels för att de vet vilka utbildnings- yrkesområden som leder till egen försörjning för de nyanlända, dels för att man menar att de har möjlighet att stå delar av kostnaden i utvecklingsarbetet av yrkesinriktad och flexibel sfi. Några kommuner uttalar att det finns en tydlig uppdelning mellan sfi-uppdraget och Arbetsförmedlingen uppdrag, där man anser att AF helt ska ansvara för språk- och yrkespraktik samt andra förekommande etableringsinsatser, för dem som omfattas av sådana. Behovet av att utveckla samverkan ytterligare med AF, uttalas av flera av de tillfrågade i kommunerna. Vägar till utveckling och intensifierad samverkan Denna kartläggning har tagit sin utgångspunkt i tidigare skriven rapport om kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna 25, där man identifierat behov av utveckla yrkesinriktad och flexibel sfi, genom intensifierad kommunal samverkan. Det konstaterades att det fanns få yrkesinriktade utbildningar på sfinivå och att länets kommuner skulle kunna vinna mycket på att samverka kring till exempel sfx-utbildningar för såväl yrkesutbildade nyanlända, som lågutbildade och analfabeter. Vidare konstaterades att etableringsreformen har medfört ett antal utmaningar, men att det även finns möjligheter att möta dessa bland annat genom att länet har en relativt god arbetsmarknad. Med detta sagt som bakgrund, så presenteras i det följande slutsatser och reflektioner utifrån genomförd kartläggning av yrkesinriktad och flexibel sfi. Yrkesutbildning på sfi-nivå främst i de större kommunerna Av kartläggning framgår att det finns ett utbud av yrkesutbildningar på sfi-nivå, framför allt i de större kommunerna, Borlänge och Falun. Det krävs dock att den studerande har nått godkänt resultat på B-nivå och att s.k. yrkesutbildning kan starta först på C- eller D-nivå. Yrkesspåret ges som en orienteringskurs där det finns möjligheter att fördjupa sina kunskaper i svenska samtidigt som utbildningen 24 http://www.regiondalarna.se/ 25 Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2011:31. Kommunala etableringsinsatser för vissa nyanlända i Dalarna. 20 Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014
ger en grund för en individ på väg mot ett yrke. I mindre kommuner pågår projekt som t.ex. Fjälljobb där man beskriver att praktik, yrkessvenska och yrkeskurser kan kombineras med sfi. Det ges också exempel från andra mindre kommuner, vilka jobbar med att utveckla utbildning främst inom vård- och omsorgsområdet på sfi-nivå. Det erbjuds inte, enligt de svarande i kommunerna, någon s.k. sfx-utbildning enligt den modell som finns att tillgå i Stockholms län, där den pedagogiska idén är att utbildning i svenska för invandrare genomförs utifrån yrkesvisa grupperingar i enlighet med de studerandes tidigare yrkesbakgrund och mål. Undervisning organiseras utifrån studiegrupper Vanligt förekommande i länets kommuner är att sfi-undervisningen utgår från konstellationer av grupper i relation till studievägar, kurser och kursnivåer, dock menar man att det finns möjligheter till flexibilitet och variation utifrån individens behov och önskemål. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, om sfi-utbildning 26, pekar på att undervisningen i större utsträckning behöver utgå från individens erfarenheter, intressen, behov och mål och att den individuella kartläggningen och studieplaneringen i större omfattning behöver påverka utbildningens utformning och innehåll. För att detta ska vara möjligt så pekar Skolinspektionen vidare på behovet av väl fungerande samverkan mellan aktörer som sfi-ansvariga, andra kommunala instanser och Arbetsförmedling. Detta framhålls även av de tillfrågade i denna kartläggning samt att det vore önskvärt att utveckla området validering, så att man bättre tillvaratar individens tidigare kunskaper, erfarenheter, behov och mål. I Skolinspektionens rapport framhåller man även behovet av att utveckla särskilt stöd och stöd på modersmål, vilket kan tolkas vara utvecklingsområden för kommunal sfi-verksamhet även i Dalarnas län. Distans-/ webbaserad undervisning ett prioriterat utvecklingsområde I styrdokument och flera utredningar framhålls vikten av att sfi-utbildningen ska utformas flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer för att individen ska kunna kombinera språkutbildning med andra insatser som t.ex. praktik eller arbete. De flesta som deltar i sfi-undervisning i Dalarnas kommuner har möjlighet till sådana kombinationer. Det som flera sfi-ansvariga rektorer dock ser som ett prioriterat utvecklingsområde är att öka tillgången till nätbaserat lärande. Ett par kommuner har för ändamålet fått statsbidrag från Skolverket. Ludvika kommun har på eget initiativ utvecklat en modell för sfi på distans och i Malung-Sälens kommun ges exempel på viss användning av nätet för sfiutbildning. Borlänge kommun nämner även Flex-sfi, medan Falu kommun anger att elever har möjlighet till distansundervisning via andra aktörer som upphandlas. Därutöver erbjuder Dalawux Samhällsorientering på modersmål via webben. Projektet Dalakompetens, organiserat under paraplyet Dalawux, har genomfört kompetensutveckling om digitalt lärande för skolans personal i Dalarnas kommuner, för att de ska kunna använda informations- och kommunikationsteknik i sitt arbete. Även högskolan Dalarna har här varit 26 http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/sfi/webb-slutrapport-sfi.pdf Flexibel och yrkesinriktad sfi i Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 2014 21