Information om deltagande i studien Ett neurovetenskapligt perspektiv på ångestbenägenhet: Kön, monoaminprocesser och behandlingseffekter på hjärnaktivitet vid social fobi Du frågas härmed om Du vill delta i en forskningsstudie. Introduktion och målsättning Många människor upplever ångest när de skall tala inför en grupp eller på annat sätt stå i fokus för andras uppmärksamhet. Man kan också känna sig ängslig vid umgänge med främmande människor i olika sociala sammanhang, t.ex. på fester eller i fikarummet. Vid social fobi har ångest i och inför en eller flera sociala situationer blivit ett personligt hinder t.ex. för yrkeslivet, studier eller relationer. Vi söker i denna studie deltagare som inte har social fobi och som kommer att ingå i en kontrollgrupp som jämförs med personer som har denna problematik. Avsevärt fler kvinnor än män drabbas av ångestsyndrom, av vilka social fobi är ett av de vanligaste. Vid dessa ångestbesvär påverkas hjärnaktiviteten samt funktionen hos vissa signalsubstanser och mottagarceller (receptorer) i hjärnan. Framförallt tros signalämnena serotonin och dopamin spela en viktig roll vid ångest. Medicinsk behandling med s.k. SSRI-preparat, som ändrar serotonintillgängligheten i hjärnan, är dokumenterat effektiv vid social fobi. Detsamma gäller för kognitiv beteendeterapi (KBT) och serotonin kan vara viktigt även för effekterna av sådan psykologisk behandling. Dessutom pekar tidigare studier på att serotoninskillnader kan ligga bakom könsskillnader vid ångestsyndrom. Social fobi har också kopplats samman med avvikelser i hjärnans dopaminsystem. Det finns också andra faktorer som tros spela en viktig roll vid ångestproblematik och som skulle kunna förklara skillnader mellan kvinnor och män när det gäller ångestbenägenhet. Dessa inkluderar bl.a. betingning, dvs. emotionell inlärning genom associationer, samt hur nätverk i hjärnan aktiveras och kommunicerar vid rädsla. Det övergripande målet med denna studie är att undersöka på vilket sätt aktivitetsmönster, serotonin- och dopaminprocesser i hjärnan är kopplade till ångest och, speciellt, den förhöjda ångestbenägenheten hos kvinnor. Studien kommer därför att använda sig av hjärnavbildningsmetoder för att undersöka skillnader i hjärnfunktioner mellan personer med social fobi och friska frivilliga försökspersoner samt undersöka hur dessa skillnader fördelar sig över män och kvinnor. Skillnader i emotionell inlärning, samt genetiska bidrag, kommer också att studeras. Studien vill fördjupa förståelsen av hur kvinnors ökade sårbarhet för ångest relaterar till hjärnprocesser, inlärningsprocesser, gener, och behandlingsframgång speciellt vid social fobi. Tillvägagångssätt Studien kommer att vara uppdelad på tre delar: 1. Undersökningar med positronemissionstomografi (PET). Vid dessa undersökningar studeras dels hjärnans kapacitet att återuppta frisläppt serotonin, och dels specifika funktioner som rör signalsubstansen dopamin. Som deltagare kommer Du att genomgå två undersökningar som tar ca 1 timme vardera plus ytterligare ca 20 minuters förberedelsetid. De äger rum på PET-centrum (f.d. Uppsala Imanet)vid Uppsala Akademiska Sjukhus, ingång 86. Undersökningarna genomförs under samma dag (förmiddag eller eftermiddag). 2. Undersökning med magnetkamera. I en andra del av studien kommer Du att genomgå undersökning med s.k. funktionell magnetresonanstomografi (fmri). Undersökningen i magnetkameran tar ca 1 timme och en kvart plus ytterligare 10-15 föreberedelsetid i kameran. För att relatera hjärnfunktion
till hjärnans struktur görs då avbildningar av Din hjärna, nervfiberbuntar i hjärnan samt en funktionell undersökning. Under den funktionella undersökningen kommer Du att få titta på emotionella bilder av social och icke-social karaktär, samt lösa uppmärksamhetskrävande uppgifter och också bara vila i kameran. Dessutom görs en avslutande mätning under tiden då du förbereder ett kort muntligt anförande. Efter magnetkamera-undersökningen är avslutad får du hålla en kort (2 min) presentation inför en grupp om högst 8 personer. Publiken har tystnadsplikt. Magnetkameraundersökningen genomförs inte samma dag som PET-undersökningen. 3. I samband med att du deltar kommer även emotionell inlärning att undersökas. Du får då, i vårt labb på, titta på emotionella och neutrala bilder samtidigt som Du utsätts för obehagliga men helt ofarliga ljud och elstötar. Dessa är anpassade så att de ska vara obehagliga, men naturligtvis fullt uthärdliga och Du är själv med och ställer in stötarna och ljuden. Försöket tar ca en timme. Sammanfattande beskrivning av undersökningarna i studien Undersökningar Tidsåtgång Plats PET-undersökning: dopaminfunktion ca 90 min dag a Uppsala PET-centrum PET-undersökning: serotoninåterupptag ca 90 min dag a Uppsala PET-centrum fmri-undersökning ca 90 min dag b MR avd Akademiska sjkh Emotionell inlärning ca 60 min dag c, Uppsala Frågeformulär ca 45-60 min dag a,b el c Hemma/Uppsala univ. Genanalyser Under studien kommer Du också att tillfrågas om att lämna ett frivilligt blod- eller salivprov för bestämning av gener som är av betydelse för känsloreaktioner och hjärnans funktionssätt. En gen liknar en instruktionsbok för en särskild egenskap. Forskare har kommit fram till mycket om hur våra gener påverkar våra fysiska karaktärsdrag och vår hälsa. Hos människan finns gener som bestämmer allt från hår- och ögonfärg till storleken på Dina tår. Andra gener styr hur vår kropp bryter ner och gör sig av med läkemedel medan ytterligare andra kan påverka om vi blir bättre eller får biverkningar av de läkemedel vi tar. Genforskningen omkring detta är dock fortfarande i ett tidigt skede. Studier av den genetiska variationen tros i framtiden kunna hjälpa läkare och psykologer att bestämma vilken behandling som den enskilde patienten kommer att svara bäst på och därmed också begränsa biverkningarna. De gener som i första hand kommer att analyseras i denna studie är sådana som direkt eller indirekt påverkar de serotoninrelaterade nervernas aktivitet och/eller antal (t ex genom att koda för syntes och återtransport av signalsubstansen serotonin). Detsamma gäller de gener som direkt eller indirekt påverkar andra neuron med betydelse för kognitiv förmåga eller emotionella reaktioner (t ex sådana som utnyttjar dopamin, glutamat, GABA, vasopressin, acetylkolin eller noradrenalin som signalsubstans). Analyser av kvinnligt könshormon (gäller endast kvinnor) Nivåer av kvinnligt könshormon har i tidigare studier visat sig påverka hur hjärnan arbetar när man t.ex. tittar på emotionella bilder. Man har också kunnat se att vissa variationer i hur serotoninsystemet arbetar kan knytas till variation i kvinnliga könshormoner. För att vi bättre kunna kartlägga dessa effekter och hur de är relaterade till social fobi kommer du vid varje undersökning med magnetkamera/pet (sammanlagt 2 gånger) att tillfrågas om att lämna ett blodprov för bestämning av de kvinnliga könshormonerna estradiol och progesteron.
Vad händer med Ditt blod/salivprov? Genanalyser: Det biologiska materialet kommer att förvaras i en biobank vid Farmakologiska avdelningen, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Det är också där analyserna kommer att genomföras. Information om enskilda individers identitet kommer inte att medsändas dessa prover. Hormonanalyser: Om du är kvinna så kommer biologiskt material för koncentrationsbestämning av estradiol och progesteron att förvaras i en biobank vid Uppsala Universitet i väntan på analys på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter analysen kommer materialet att förstöras. Information om enskilda individers identitet kommer inte att medsändas dessa prover. Etiska forskningsprinciper Denna studie har behandlats av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och följer humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär i korthet att: Ditt deltagande är frivilligt och att Du när som helst kan avbryta Ditt deltagande i studien. Dock förutsätter vi att Du vid eventuellt avbrott i programmet meddelar oss detta och fyller i ett avslutande formulär. Dina uppgifter inte kommer att användas kommersiellt eller i ovetenskapliga syften. Resultaten behandlas under sekretess och ingen obehörig kommer att veta att Du deltagit eller kunna se hur just Du svarade. Svaren kommer att sammanställas statistiskt i avidentifierad form och presenteras på gruppnivå så att enskilda personers svar inte kan spåras. Alla deltagare kan få en sammanställning av studiens resultat om de så önskar. Har Du några frågor om undersökningen eller om några frågor dyker upp efter det att Du deltagit är Du välkommen att kontakta oss. Risker och obehag Som med all forskning kan det finnas oförutsägbara risker med att delta, men vi förväntar oss inte att Ditt deltagande ska leda till några negativa följder. Vid PET- och magnetkameraundersökningen får Du ligga stilla på rygg under ca 1,5 timmes tid vid varje tillfälle, vilket kan ge stelhet i ryggen och upplevas som lite obehagligt. PET-undersökningen innebär att Du utsätts för joniserande strålning. Det finns ett samband mellan joniserande strålning och risk för skada. De radioaktiva isotoper som vi använder sönderfaller dock snabbt och har till övervägande del försvunnit ur kroppen ca 2 timmar efter avslutad undersökning. Den stråldos som Du utsätts för vid dessa undersökningar är liten och motsvarar ungefär den dos som en person bosatt i Sverige utsätts för från naturligt förekommande strålkällor under cirka 2 års tid. Dosen är ungefär lika stor som vid en vanlig röntgenundersökning. Riskerna med magnetkameraundersökningar bedöms som mycket små under förutsättning att allmänt angivna föreskrifter följs. Magnetkameraundersökningar är idag en allmänt använd metod inom sjukvården. Tillsynsmyndigheter världen över har godkänt magnetkameran för klinisk användning på patienter. Instrumentet för den här studien är på 3 Tesla. Vissa personer uppfattar MRkameran som trång. Brukar Du känna starkt obehag i små utrymmen (klaustrofobi) bör Du inte ställa upp som försöksperson. Eftersom magnetkameran producerar en hel del oljud måste Du använda hörselskydd men Du kommer att ha kontakt med försöksledaren under hela försöket. En del kan uppleva vissa bilder, som visas vid undersökningen, som obehagliga. Några egentliga obehag under tiden i magnetkameran är ovanliga men en del personer kan känna viss nervositet. Metallisk smak i munnen har rapporterats av en del försökspersoner. Restriktioner
Du kan inte delta i studien om Du tidigare har deltagit i en PET-undersökning. Om Du behöver ta något läkemedel bör Du kontakta oss. Intag av läkemedel, t.ex. ångestdämpande eller antidepressiva medel, kan innebära att Du inte kan delta i studien. Om Du lider av en djup depression är det heller inte lämpligt att deltaga. Om Du har implantat, metallföremål i kroppen, eller om Du blivit opererad i hjärta eller huvud kan det också förhindra undersökningen med magnetkamera och Ditt deltagande i studien. Du får inte dricka alkohol, kaffe eller röka/använda tobak inom 12 timmar före PET-undersökningarna. Du får heller inte äta 3 timmar innan PET-undersökningarna, men det går bra att dricka vatten. Inför magnetkameraundersökningen råder samma restriktioner. Eftersom deltagarna i denna studie rekryteras till en kontrollgrupp kan du inte delta om du lider av social fobi eller en annan allvarlig psykiatrisk sjukdom. Urval av deltagare Innan undersökningarna kan starta sker ett urval av deltagare. Om Du beslutar Dig för att Du vill delta i studien anmäler Du Ditt intresse till oss på projektets hemsida. Därefter får Du tillgång till ett antal frågeformulär som vi ber Dig fylla i. Därefter kommer vi att ta kontakt med Dig per telefon för en kort bedömningsintervju. Om man går vidare ingår det också en kompletterande intervju med en psykolog. En kort tid efter denna meddelar vi Dig om Du uppfyller de kriterier vi har för deltagande och om Du kommer att ingå i studien eller inte Sekretess och tystnadsplikt Uppgifter om Ditt hälsotillstånd och Dina testresultat är konfidentiella och behandlas i enlighet med personuppgiftslagen. Alla data, t.ex. svar på frågeformulär, behandlas konfidentiellt och kommer att registreras i avidentifierad form. Detta innebär att försöksdeltagarna inte kan identifieras av obehöriga. Resultaten kommer dessutom att analyseras på gruppnivå. Sekretess vid hantering av blod/salivprov För att skydda Din identitet kommer Dina prover och uppgifter endast att vara märkta med Ditt försökspersonsnummer (dvs. vara kodade ). Alla uppgifter kommer att behandlas strikt konfidentiellt och i enlighet med personuppgiftslagen. Kodlistan, med vars hjälp provrörsnummer kommer att kunna kopplas till individ, kommer att förvaras inlåst hos projektledaren vid. Alla som arbetar med Ditt prov måste hålla forskningsuppgifter eller resultat hemliga. Resultatet av analyserna utlämnas inte till någon annan part, om inte detta krävs med laglig grund. Även Din familj, Din läkare, Ditt försäkringsbolag och Din arbetsgivare inkluderas i begreppet någon annan part. De genetiska resultat som erhålls är således endast till för forskning och inte för någon klinisk diagnos av dem som deltar i studien. Du kan som försökspersonen begära kopia på Dina analysresultat, liksom rättelse eller att provet ska förstöras. Inga individuella data är möjliga att spåra i de vetenskapliga rapporter som presenteras från denna studie och resultaten kommer att redovisas som medelvärden. Din identitet kan inte spåras genom resultaten som lagras utan dessa identifieras med en särskild kod. Ditt prov för genetisk analys kommer att sparas i upp till 15 år och sedan förstöras. Ev. prov för hormonanalyser kommer att sparas i upp till tre år och sedan förstöras. Proven kommer inte att användas i något annat syfte än det som här beskrivits. Personuppgiftsansvar Personuppgiftsansvarig är, organisationsnummer 2021002932. Kontaktperson är Tomas Furmark, Institutionen för psykologi,,, tel. 018-471 21 53.
Ersättning Du kommer att få 2 000 kronor för Ditt deltagande, förlorad arbetsinkomst enligt sjukpenninggrundande inkomst, samt reseersättning. Utbetalning sker efter fullföljd studie. Den ekonomiska ersättningen är skattepliktig. Planering och tidsramar Vi räknar för närvarande med att påbörja rekrytering av deltagare inklusive intervjuer i augusti - september 2014. Undersökningarna med PET och magnetkamera beräknas att börja tidigast under september 2014. Kontaktpersoner i studien Professor Tomas Furmark 018-471 21 53 tomas.furmark@psyk.uu.se Prof. Mats Fredrikson 018-471 21 12 mats.fredrikson@psyk.uu.se Malin Gingnell, forskare 018-471 21 56 Malin.gingnell@psyk.uu.se Ansvarig läkare: Dr Kurt Wahlstedt Drottninggatan 12 753 10 Uppsala 018-15 40 32