VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS
AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA
OM KRONOBERGS LÄN 9400 km2 Ca 186 000 invånare 8 kommuner, Växjö residensstad 5 räddningstjänster, 2 förbund 2 sjukhus IKEA, Linnéuniversitetet, Volvo Construction Equipment Skogslän Känsliga vattendrag Grannar med kärnkraft Transitlän Farliga verksamheter Arenastaden
OM KRISSAMVERKAN KRONOBERG
TIDIGARE RSA ARBETE I LÄNET Var med och tog fram ROSA metoden (2003), en kvalitativ metod som bygger på scenarioanalys Grundidé fokus på sårbarhetsaspekterna och på hypotesen att vi inte kan identifiera alla specifika händelser som kan inträffa 1. Förankring 2. Plan och organisation 3. Urval och prioritering 4. Djupanalyser 5. Sammanställning 6. Beslut 7. Genomförande Tungt att driva runt processen år efter år För mycket fokus på scenariot i sig och inte på konsekvenserna
UTVECKLINGEN AV RSA ARBETET EFTER ROSA - ETT GOTT EXEMPEL
Se helheten Samlad bild Bortfall av viktiga resurser Bred process Synergieffekter Samverkan i länet
Påverkan kan ske inåt, utåt och inom fälten icirkeln Exempel: Tsunamin i Japan 2011 Okända faktorer
2013 RSA som process snarare än en rapport Allt vi gör är en del av RSA-processen! Fokus på den regionala riskbilden Underlag rapport populärversion Exempel på bilagor!
REGIONAL OMVÄRLDS- OCH FRAMTIDSANALYS Bakgrund: Varför omvärldsanalys? Genomförande: Inspirationsdag, workshop, rapport
Identifierade trender 1. Från strategisk time-out till försvarsplanering 2. Ökat utanförskap och psykisk ohälsa 3. Sårbarhet i tekniska system 4. Ett förändrat sjukdomspanorama 5. Förstärkt riskbild i ett förändrat klimat 6. Demokratins förutsättningar förändras Konsekvenser, utmaningar och möjligheter Fortsatt arbete
2:4 PROJEKT OM KONTINUITETSPLANERING Från scenarioanalys till fokus på hanteringsförmågan Syfte att stödja kommunerna i arbetet med att höja sin förmåga genom att arbeta med kontinuitetsplanering Målet att kommunerna ska kontinuitetsplanera och att alla kommuner ska arbeta utifrån samma principer, metodik och mallar Genomförande 2:4 PROJEKT OM CBRNE Syftar till gemensam kunskapsuppbyggnad i länet kring riskbilden för CBRNE-händelser samt till att komplettera redan existerande samverkansrutiner med rutiner för att hantera CBRNE-händelser Ag CBRNE Roller och ansvar, Kunskapsdag, kartläggning av riskbilden
2012 KARTLÄGGNING AV SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER OCH BEROENDEN I KRONOBERGS LÄN Krishanteringsförmågan är avhängig kunskapen om samhällsviktiga verksamheters sårbarheter. Vad klarar de? Vilka är mest prioriterade? Kunskapen om detta och om beroendekedjor utvecklas kontinuerligt men bilden är varken komplett eller tillräckligt konkret Den kunskap som finns behöver fördjupas, bearbetas och omsättas så att den kan användas i krishanteringen
MÅL OCH IDÉ Ökad kunskap om beroendekedjor för olika typer av scenarier Kunskap om samhällsviktig verksamhet omsatt i hanterbara underlag att använda vid en kris
EFFEKTER Ökad förmåga att förutse olika konsekvenser av händelser. Rutiner för att hantera sådana konsekvenser kan förberedas. Höjd kvalitetet i kommunernas risk-och sårbarhetsanalyser då ett användbart underlag finns till hands.
AVGRÄNSNINGAR Projektet innebär att vissaåtgärder för att förbättra förmågan att motstå störningar eller minska konsekvenserna av vissa störningar kommer att identifieras. Projektet omfattar dock inte genomförandeav dessa åtgärder utan syftar bara till att bygga upp den gemensamma kunskapen om sårbarheten och beroendeförhållanden.
SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Bakgrund i pandemiplanering och Styrel Flera problem och frågetecken kring identifieringen. Vad menas? Detaljnivå? Syftet? Vad vill vi veta? Och vad vill de att vi ska veta? Ett första steg till en kartläggning Grupperingen bygger på den indelning som gjorts i MSBs faktablad om samhällsviktig verksamhet Uppdelning Samhällsviktig funktion/verksamhet Organisation GIS-skikt
Hälso- och sjukvård samt omsorg Funktion/ Organisation GIS Kommentar verksamhet Akutsjukhus Växjö lasarett X Ljungby lasarett? Vårdcentraler = primärvård? Finns ett flertal i samtliga kommuner X Vilka borde märkas ut? De som är försörjda med reservkraft? Psykiatri Rättspsykiatriska regionkliniken? Smittskydd Smittskyddsfunktionen inom Landstinget i länet - - Omsorg om funktionshindrade och äldre (boenden etc. inom Landstingets och kommunernas försorg) Finns ett flertal i samtliga kommuner X Vilka borde märkas ut? De boenden som är försedda med reservkraft? Apotek, läkemedelsförsörjning Finns ett flertal i samtliga kommuner X? Borde viktiga apotek i respektive kommun märkas ut? Ambulanser? Finns det ambulansstationer i samtliga kommuner? Borde några av dessa märkas ut?
Energiförsörjning Samhällsviktig funktion/verksamhet El Produktion Distribution Fjärrvärme Produktion Distribution Drivmedel Produktion? Distribution Organisation GIS Kommentar Huvudleverantörer i kommunerna Alvesta: Lessebo: Ljungby: Markaryd: Tingsryd: Uppvidinge: Växjö: Älmhult: Huvudleverantörer i kommunerna Alvesta: Lessebo: Ljungby: Markaryd: Tingsryd: Uppvidinge: Växjö: VEAB Älmhult: Viktiga avtalskunder för samhällsviktiga verksamheter X Märka ut viktiga anläggningar? X Märka ut viktiga anläggningar? X? Kan det vara bra att märka ut reservkrafts-försörjda drivmedels-stationer och eventuellt drivmedelsdepåer. Fossila bränslen?? -
1. En händelse inträffar 2. Denna medför ett antal oönskade konsekvenser för samhällskritiska verksamheter 3. Ett flertal organisationer kommer att behöva agera, enskilt eller i samverkan, för att avhjälpa de oönskade konsekvenserna 4. Av hjälpande organisationer är beroende av stödresurser för att kunna utföra sitt arbete
ANALAYS 1. Värmebortfall 2. Avbrott vatten 3. Pandemi 4. Avbrott elektroniska kommunikationer 5. Störningar i finansiella tjänster/system Bakgrund Konsekvenser på samhället och exempel på åtgärder Samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden (utifrån modell) Förslag på GISinformation Generella beroenden
EXEMPEL 1, VÄRMEBORTFALL
Många funktioner i samhället försvåras eller upphör utan normal uppvärmning och därför måste värmeförsörjningen vara pålitlig och trygg. Effekten av att uppvärmningen upphör vid ett elavbrott, fel i värmeutrustningen eller brister i bränsleförsörjningen märks inte direkt. Men inom ett eller några dygn kan det leda till en mycket besvärlig och påfrestande situation för den som bor eller arbetar i den byggnad som är drabbad. När det inträffar mycket vidsträckta fel i elsystem, som drabbar hela regioner eller haverier som slår ut värmeförsörjningen för många tusentals människor, drabbas hela samhället av en svår påfrestning som kan vara nästan omöjlig att hantera. Det stora plötsliga elavbrottet kan vara jämförbart med effekten av en jordbävning om det skulle drabba en region i Sverige under den kallaste årstiden. Stormen Gudrun i januari 2005 var en måttlig varning om vad som kan hända.
Konsekvenser på samhället Utkylning av fastigheter vilket kan leda till behov av omfattande evakueringar och svårigheter att bedriva verksamheter på arbetsplatser utan reservmöjligheter Skador på fastigheter Extra köldkänsliga personer far illa Exempel på åtgärder: Evakuering av folk till värmestugor/trygghetspunkter och eventuell omflyttav vårdtagare alternativt omflyttav verksamheter till annan plats Information till allmänheten Reservkraftsförsörjning av viktiga punkter/verksamheter vilket kräver bränsleförsörjning av reservkraftaggregat
Verksamheter som drabbas av/riskerar att få stora konsekvenser av händelsen Viktiga verksamheter/ funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen Stödresurser/-funktion till avhjälpande verksamheter Sjukhus Äldreboenden Köldkänsliga personer i hemmiljö Fjärrvärme-leverantörer - produktion - distribution Elleverantörer - produktion - distribution Kommuner - Äldreomsorgen - Barnomsorgen - Hemtjänsten - Vatten-försörjningen - Information och kommunikation Landstinget Reservkraft vilket kräver bränsleförsörjning av aggregat Vatten till kraftvärmeverk Bränsle till fjärrvärmeverket (Nyckel-)Personal Transporter Mediciner och hygienartiklar Viktiga IT-system
Befolkning : köldkänslighet, ålder, vårdbehov, boende Bebyggelse: fastighetsbeståndets karaktär, uppvärmningssystem Fjärrvärmeverk och andra viktiga energianläggningar: kunder Värmestugor
EXEMPEL 2 AVBROTT VATTEN
Ett avbrott i vattenförsörjningen skulle påverka de allra flesta människor och verksamheter i samhället då vatten är vårt viktigaste livsmedel. Förutom som dricksvatten används vatten även för att klara den personliga hygienen, för livsmedelshantering och inom industrin. Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för den eller de kommuner som drabbas och det är tveksamt om någon klarar att hantera detta på egen hand. Livsmedelsverket lyfter i flera av sina rapporter fram slutsatser som gjorts i samband med störningar i vattenförsörjningen. Bland annat pekar man på följande: Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat vattenburen smitta som den allvarligaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning och för utvecklingsländer särskilt parasiter. I framtiden får vi räkna med att även klimatförändringarna kommer att påverka vattenkvaliteten och därmed risken för vattenburna smittor. Flera och mer omfattande översvämningar ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter på grund av t.ex. översvämmade jordbruksmarker och/eller industriområden. Att evakuera invånare, inklusive sjukhus, i ett större område som saknar fungerande dricksvattenförsörjning är troligtvis inte möjligt.
Konsekvenser på samhället: Samhällsviktiga verksamheter som sjukhus och andra vårdinrättningar, äldreboenden och livsmedelsproducenter får svårt att bedriva verksamhet utan tillgång på dricksvatten och fungerande avlopp. Övriga verksamheter, exempelvis inom kommunens regi eller privata företag, kan få problem med att bedriva sin verksamhet (särskilt om avloppssystemen inte fungerar). Risk för att smitta och föroreningar sprids. Hårt tryck på kommunen när det gäller att fördela ut reservvatten till allmänheten. Exempel på åtgärder för att avhjälpa en inträffad händelse: Aktivera regional nödvattenplan Placera ut reservvatten på strategiska ställen Information till allmänheten
Verksamheter som drabbas av/riskerar att få stora konsekvenser av händelsen Viktiga verksamheter/ funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen Stödresurser/-funktion till avhjälpande verksamheter Privatpersoner (dryck, hygien, toaletter) Vård och omsorg Livsmedelsindustrin Vattenleveran-törer - intag - rening - distribution Kommuner - Äldreomsorg - Barnomsorg - Skolkök/ kostenheter - Information och kommunikation Landstinget - Hygien - Sterilisering - Tvätt - Matlagning Livsmedels-verket (Nyckel) personal
Trygghetspunkter eller andra platser där information till allmänheten kommer att finnas I förväg bestämda platser där reservvatten kan placeras Sjukhus, övriga vårdinrättningar och äldreboenden Viktiga vattenberoende industrier Vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät
FRAMTIDA RSA (2014 - ) Ambitionen om gemensam bild Krissamverkan Kronobergs RSA (tydligt regionalt perspektiv) Grund för verksamhetsplanering hos LstochKrissamverkan Kronoberg Intern grupp som höjer kunskapsnivån generellt, kompletterar med kompetens från externa aktörer där det behövs och föreslår särskilda insatser där kunskapen bör höjas (risksammanställning). Syfte, mål, begrepp Risk Berörd samh.v vht Kons. kort Kons. lång Sannolik het Föreb åtgsom finns Förmåga Inputs Åtgärdsb RSA med flera perspektiv och målgrupper, skydd av samhällsviktig verksamhet, beroenden och kontinuitet
TACK!