REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 2014

Transkript

1 REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 2014

2 Innehåll Regional risk- och sårbarhetsanalys för kronobergs län Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde Kronobergs län Befolkning, geografi Länsstyrelsen i kronobergs län Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Mål och syfte Målgrupp Arbetssätt och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde Vad är samhällsviktig verksamhet? Identifierade samhällsviktiga verksamheter i kronobergs län Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska behov inom myndighetens ansvarsområde Identifiering av hot och risker Urval och värdering av risker Beroenden och sårbarhet Övergripande beskrivning av viktiga resurser som myndigheten kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser Krisledningsorganisationen Ledningsplatsen Information och kommunikation Bedömning av förmågan inom myndighetens ansvarsområde att motstå allvarliga störningar och hantera kriser Särskild förmågebedömning enligt förutsättningar som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beslutar Bakgrund Konsekvenser för samhället Workshop förmågebedömning Samlad bedömning från länet Planerade och genomförda åtgärder, samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder Sida 2 av 48

3 8.1 GenomförDa åtgärder Planerade åtgärder Behov av ytterligare åtgärder Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och viktiga beroenden i Kronobergs län Regional omvärlds- och framtidsanalys för Krissamverkan Kronoberg Analyserade scenarier Bilaga 4 Formulär för särskild förmågebedömning 2013 Bilaga 5 Genomförda åtgärder Sida 3 av 48

4 REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV MYNDIGHETEN OCH DESS ANSVARSOMRÅDE I detta kapitel beskrivs Kronobergs län utifrån geografiska förutsättningar som kan vara av betydelse för risk- och sårbarhetsanalysarbetet samt Länsstyrelsen i Kronobergs län som geografiskt områdesansvarig myndighet. 1.1 KRONOBERGS LÄN BEFOLKNING, GEOGRAFI Länet är 9400 km2 till ytan och har ca invånare. Totalt består länet av åtta kommuner, Alvesta ( inv.), Lessebo (8 100 inv.), Ljungby ( inv.), Markaryd (9 500 inv.), Tingsryd ( inv.), Uppvidinge (9 200 inv.), Växjö ( inv.) och Älmhult ( inv.). Växjö är, med sin speciella Arenastad, länets residensstad och den största kommunen. Det finns två räddningstjänstförbund, Värends Räddningstjänst som omfattar Växjö och Alvesta kommun samt Räddningstjänsten Östra Kronoberg som omfattar Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommuner. Kronobergs län karaktäriseras ur risk- och sårbarhetsanalyssynpunkt av följande. Länet genomkorsas av Södra stambanan och Kust till kust-banan samt E4, riksväg 23 och riksväg 25 och kan ses som ett transitlän. Alvesta bangårdsområde är den största och viktigaste knutpunkten i länet. Länet har en flygplats (Smaland Airport) med ca passagerare årligen. Vattenskyddsområden, farligt godsleder och farlig verksamhet i Kronobergs Län Sida 4 av 48

5 De största näringsgrenarna i länet är tillverkning och utvinning, vård och omsorg samt handel, medan de största enskilda arbetsgivarna 2012 var kommunerna, landstinget, IKEA, Linnéuniversitetet, Volvo Construction Equipment och Nibe. Den ekonomiska utvecklingen avstannade under den finansiella krisen , men återhämtningen har varit snabb. Främst Älmhults kommun har haft en stark utveckling under senare år. Totalt sett har Kronobergs län fortfarande ett positivt flyttningsnetto. Trots en omfattande invandring till länet de senaste åren har ett par kommuner dock fortfarande en negativ befolkningsutveckling. Kronoberg är ett inlandslän vilket gör att sjöfart, hamnar etc. saknas. Däremot finns det ett antal sjöar och vattendrag med risk för höga flöden i flera delar av länet. Länet är vidare ett skogslän, ca 69 % av länets yta täcks av skog, vilket innebär störningar i samband med väderhändelser. Länet gränsar till två kärnkraftslän, Kalmar och Hallands län. Även om risken för ett utsläpp från svenska kärnkraftverk bedöms som mycket liten, innebär detta att vi måste ha beredskap även för denna typ av händelser. 1.2 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN I detta avsnitt beskrivs Länsstyrelsens verksamhet i stort samt Länsstyrelsens uppdrag vid kris. I slutet av avsnittet beskrivs även den samverkan som finns i länet genom Krissamverkan Kronoberg Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län och är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Kort sagt arbetar Länsstyrelsen för en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsen ansvarar för att beslut från riksdagen och regeringen genomförs i länet, och samordnar den statliga verksamheten. När det gäller länets utveckling ska Länsstyrelsen tillvarata och arbeta för både enskilda människors och samhällets intressen. Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt med många olika sakfrågor. Kompetensområdena spänner över samhällsfrågor av vitt skilda slag, från landsbygdsutveckling och biologisk mångfald till integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer. Enligt länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ska Länsstyrelsen bland annat arbeta med: livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor regional tillväxt infrastrukturplanering hållbar samhällsplanering och boende energi och klimat kulturmiljö skydd mot olyckor samt krisberedskap och civilt försvar naturvård samt miljö- och hälsoskydd lantbruk och landsbygd Sida 5 av 48

6 fiske jämställdhet integration Länsstyrelsens uppdrag vid kris Länsstyrelsen samverkar med olika lokala, regionala och centrala aktörer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle och ska ha beredskap för att kunna hantera kriser som uppstår. Under en kris ska Länsstyrelsen stödja alla samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag, och samordna sina insatser med deras. Om beredskapen höjs eller krig bryter ut ska Länsstyrelsen leda och samordna all civil verksamhet i länet och samordna arbetet med den militära verksamheten. Vid omfattande räddningsinsatser kan Länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner. Samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men i Uppsala, Kalmar och Hallands län har Länsstyrelsen dessutom utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen. Risken att drabbas av radioaktivt nedfall finns dock även hos angränsande län. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett antal principer som kort beskrivs nedan. Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer. Likhetsprincipen - Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden. Närhetsprincipen - Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret Krissamverkan Kronoberg I länet finns sedan mitten av 2000-talet väl utbyggda och fungerande nätverk, dels som en följd av de stormar och översvämningar som drabbat länet, men kanske främst tack vare ett målmedvetet arbete för att bygga upp och underhålla den samverkansstruktur som formaliserades hösten Sedan dess har Länsstyrelsen bedrivit ett intensivt arbete med att utveckla samverkan både före, under och efter en kris tillsammans med krishanteringssystemets aktörer i länet. Nätverket går under namnet Krissamverkan Kronoberg och är en samverkansstruktur med både operativ och strategisk samverkan. Krissamverkan Kronobergs övergripande mål är: Snabb, koordinerad och avvägd krishantering Aktiv omvärldsbevakning och analys Sida 6 av 48

7 Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade Gemensamt arbetssätt, rutiner och stödverktyg Krissamverkan Kronoberg består av en styrgrupp, ett antal tvärprofessionella arbetsgrupper och ett regionalt råd på högsta strategiska nivå. Styrgruppen är drivande i arbetet och formulerar uppdrag till olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har till uppgift att arbeta med olika frågor där det finns behov av en gemensam inriktning eller ansats i länet. Vissa arbetsgrupper är bestående medan andra är mer dynamiska och tillsätts utifrån uppkomna behov eller projekt. Styrgruppen lyfter återkommande upp frågor till Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor som består av Landshövdingen, kommunalråd, kommunchefer, Försvarsmakten, Länspolismästaren, Landstingsdirektören och Regiondirektören. Ett antal gånger per år genomförs nätverksträffar för dialog om gemensamt viktiga frågor och gemensam kompetensutveckling där bl.a. nyheter från nationell nivå plockas ner till lokal och regional nivå och tvärt om. Närvarar gör förutom styrgruppen och de olika arbetsgrupperna även en bredd av övriga som är verksamma inom våra respektive organisationer. I nätverket Krissamverkan Kronoberg har också arbetats fram gemensamma rutiner för en allvarlig händelse eller kris. För en initial bedömning av läget upprättas det som kallas G-sam (över telefon eller Rakel). G-sam består av SOS Alarm, Tjänsteman i Beredskap (TIB) på Länsstyrelsen och Landstinget, Räddningschef i Beredskap, Vakthavande Befäl på Polismyndigheten och Försvarsmakten och är ett första samtal för att rådgöra och besluta om eventuella åtgärder. Om man i G-sam bedömer att händelsen kan utvecklas till att kräva ett mer omfattande krishanteringsarbete som föranleder staber från olika organisationer beslutar man i G-sam om etablering av samverkansstab. Denna gruppering består av representanter från de olika aktörerna i länet men grundbemannas av Länsstyrelsen. Samverkansstabens uppgift är att: Ta fram en gemensam lägesbild Sammanställa och förmedla sammanvägd, ensad information Utgöra stöd för respektive organisations hemmastaber Överblicka resursbehov och samordna resurser Hålla helikopterperspektiv med fokus på länet som helhet Ligga långt fram i tidsskalan (d v s fokus på analys och omfall) En mycket stor del av krishanteringsarbetet utgörs av informationshantering. Förmågan att hantera information och kommunicera med media och allmänhet påverkar förtroendet för myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer. En viktig del av Krissamverkan Kronobergs gemensamma rutiner handlar därför om hur lägesbild samt information och informationssamordning ska hanteras mellan parterna. Samverkansrutinerna utvecklas fortlöpande. Sida 7 av 48

8 Sedan 2008 har flera samverkansövningar genomförts (Torkel 2009, Albatross våren 2010, Moa hösten 2010, övning.info hösten 2011 och Origo 2014) och länet har deltagit i de nationella samverkansövningarna SAMÖ KKÖ 2011 och SAMÖ FOKUS Under 2012 och 2013 drevs projektet Utvecklingsprocess Regional ledning i länet med syfte att stärka förståelsen för våra olika roller och för de särskilda krav på ledningsförmåga som det innebär att leda genom samverkan. Under 2014 fastlades även rutiner för ett gemensamt utvärderingskoncept, kallat GUL (Gemensam Utvärdering Lärande). GUL tillämpas efter händelser där rutinerna brustit av någon anledning, i syfte att reda ut ansvarsförhållanden och förbättra rutinerna för framtida händelser. Sida 8 av 48

9 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD I detta kapitel beskrivs mål, syfte, målgrupp och arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalysprocessen. 2.1 MÅL OCH SYFTE Länsstyrelsen ska enligt 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, årligen analysera vilka sårbarheter, hot och risker som kan försämra förmågan till verksamhet inom det egna ansvarsområdet. Detta ska redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) enligt 11 i samma förordning. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Länsstyrelsen ska årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Analyserna syftar till att stärka länets krisberedskap. Länsstyrelsen ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 2.2 MÅLGRUPP Mottagaren för rapporten är i första hand Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen och i andra hand länets kommuner och Landstinget, andra myndigheter och företag samt allmänheten. 2.3 ARBETSSÄTT OCH METOD I Kronobergs län har både Länsstyrelsen och kommunerna tidigare arbetat scenariobaserat med ROSA-metoden, men i samband med kommunernas senaste inlämning, 2011, togs ett nytt grepp när några kommuner gick samman och tog Sida 9 av 48

10 fram en egen metod kallad Riskcirkeln 1. Även Länsstyrelsens arbete har förändrats och ett omtag har gjorts utifrån tanken att risk- och sårbarhetsanalys är en process snarare än bara en rapport och att resultaten kan ha olika målgrupper. Tanken är att identifierade risker analyseras djupare i ett dokument kallat analysunderlag. Det dokumentet blir aldrig färdigt utan kan ständigt fyllas på med nya uppgifter och tankegångar. Kortare sammanfattningar och de viktigaste delarna från analysunderlaget presenteras sedan i den risk- och sårbarhetsanalys som skickas till MSB. Den rapporten blir således mer som en redovisning av hur krisberedskaps och risk- och sårbarhetsanalysarbetet gått under året. Sammanfattningar och viktiga slutsatser från rapporter och projekt som drivits i länet kan redovisas här och vid behov kan viktiga dokument läggas i bilaga till rapporten. För att bättre nå ut till allmänheten har vi tagit fram ett tredje dokument, en populärversion, som är kort, enkel och har ett tydligt fokus på den regionala riskbilden för att lättare tilltala den enskilde medborgaren. Föreliggande rapport är således en redovisning av Länsstyrelsens arbete inom området risk- och sårbarhetsanalys. Rapporten bygger på underlag från kommunernas, Landstingets och andra aktörers och myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, Länsstyrelsens tidigare risk- och sårbarhetsanalys, av Länsstyrelsen framtagna rapporter, genomförda workshops mm. Rapporten fokuserar på risker som kan vara relevanta ur ett regionalt perspektiv. 1 Riskcirkeln gestaltar hur olika nivåer av risker och sårbarheter interagerar med varandra. Te x kan den visa orsaksförhållanden som sträcker sig från olika drivkrafter i samhället, via bakomliggande orsaker till allvarliga störningar eller bortfall av viktiga resurser i den egna verksamheten. Arbetet fokuserar i större grad på hanteringsförmågan ute i verksamheten, än på scenariobaserade diskussioner kring orsak/verkan. Sida 10 av 48

11 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE I det här kapitlet ges en definition till begreppet samhällsviktig verksamhet och en sammanfattning av Länsstyrelsens kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och funktioner i Kronobergs län presenteras. Dessutom ges en kort inblick i ett projekt om kontinuitetshantering som Länsstyrelsen driver under VAD ÄR SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en definition 2 av samhällsviktig verksamhet som redovisas nedan och som ligger till grund för redovisningen av samhällsviktiga verksamheter i denna rapport. Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3.2 IDENTIFIERADE SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER I KRONOBERGS LÄN Arbetet med inventering och kartläggning av samhällsviktiga verksamheter har pågått under flera år, men kanske på ett mer strukturerat sätt i samband med pandemiplaneringen och arbetet med Styrel 3. Det finns dock flera problem med en identifiering av samhällsviktiga verksamheter. Vad är en samhällsviktig verksamhet? På vilken detaljnivå ska identifieringen göras? Vad är syftet med inventeringen och vad vill vi veta om de identifierade samhällsviktiga verksamheterna? Och vad vill de samhällsviktiga verksamheterna att vi ska veta om dem? Därför genomförde Länsstyrelsen under 2012 en kartläggning av samhällsviktiga verksamheter inom länets geografiska område och där identifierades samhällsviktiga verksamheter inom följande områden: Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning 2 MSB, Strategi Skydd av samhällsviktig verksamhet, Dnr: Ett projekt som genomförders av Energimyndigheten under med syfte att ta fram ett planeringsunderlag för prioritering av elanvändare vid kris. Läs mer på: Sida 11 av 48

12 Transport Information och kommunikation Energiförsörjning Finansiella tjänster/system Livsmedel Skola och barnomsorg Ledning av samhällviktig verksamhet Grupperingen bygger på den information och indelning som gjorts i MSB:s faktablad rörande samhällsviktig verksamhet liksom den indelning som gjorts av länets kommuner i samband med redovisningen av den årliga risk- och sårbarhetsanalysen 4. Under genomförs en ny planeringsomgång av Styrel vilket lyfter frågans vikt på nytt och kvalitetssäkrar redan framtagna uppgifter om länets samhällsviktiga verksamheter. 3.3 KONTINUITETSHANTERING I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Tidigare risk- och sårbarhetsanalysarbete i länet har varit scenariobaserat med fokus på identifiering av risk och sårbarhet i sig och inte på hanteringsförmågan. För att stärka hanteringsförmågan hos kommunerna som är de som hamnar närmast en händelse sökte Länsstyrelsen pengar för ett uppstartsprojekt inom kontinuitetshantering under 2013 och Syftet med projektet är att stödja kommunerna i arbetet med att höja sin förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga verksamheter genom att arbeta med kontinuitetshantering. Projektets mål är att kommunerna ska kontinuitetsplanera för all sin samhällsviktiga verksamhet och att alla kommuner ska arbeta med kontinuitetsplanering enligt samma principer, samma metodik och med samma mallar. Under våren 2013 genomfördes två workshops med de kommunala beredskapssamordnarna för att diskutera och definiera viktiga begrepp och processer. I det arbetet beslutades att ett pilotprojekt skulle genomföras. Under 2013 och början av 2014 genomfördes pilotprojektet för verksamhetsområdena Äldreomsorg och LSS med flera av länets kommuner. Målet med pilotprojektet var att, utifrån en hot- och riskanalys, identifiera de allvarligaste hoten mot kontinuiteten och ta fram goda exempel och mallar för hur reservrutiner/checklistor skulle kunna se ut på enhetsnivå. Pilotprojektet avslutades med att projektdeltagarna fick med sig en färdig diskussionsövning att genomföra på sin enhet för att testa checklistornas funktionalitet och måluppfyllelse. 4 Hela studien finns i bilaga 1 Sida 12 av 48

13 Under hösten 2014 kommer ytterligare ett pilotprojekt att genomföras. Det projektet riktar sig mot kommunernas VA-förvaltningar och kommer att fokusera på att ta fram en mall för hur man tar fram en kontinuitetsplan på förvaltningsnivå. Hot- och riskanalysen tillsammans med kontinuitetsplanen och checklistorna, inklusive förankring, övning och utvärdering av de sistnämnda, formar tillsammans den process som hela vårt projekt mynnat ut i. Sida 13 av 48

14 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE HOT, RISKER OCH SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEHOV INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE I det här kapitlet återfinns en redovisning av olika typer av identifierade och värderade hot, risker, sårbarheter och beroenden som Länsstyrelsen ser som möjliga för aktörer i Kronobergs län. 4.1 IDENTIFIERING AV HOT OCH RISKER Det här avsnittet redovisar en bred bild av de hot och risker som Kronobergs län kan komma att möta. Den inledande delen behandlar trender och potentiell utveckling medan senare delar redovisar identifierade risker, urvalsprocessen samt den sammantagna riskbilden för Kronobergs län Trender och utveckling I en sådan här text är det lätt att enbart fokusera på de händelser och kriser som inträffar plötsligt och oförutsett men även dessa händelser sker i ett sammanhang (socialt, vädermässigt, geografiskt osv) och dessa sammanhang förändras med tiden. Vad som väntar bakom hörnet kan vi idag inte veta men utifrån vad som hänt igår och vad som händer idag kan vi få en bild av hur morgondagen skulle kunna se ut och då även morgondagens problem. För att få en inblick i vilka framtida händelseutvecklingar som kan komma att få stora konsekvenser regionalt har Krissamverkan Kronoberg tagit fram en regional omvärlds- och framtidsanalys för Kronobergs län. Arbetet med analysen genomfördes i tre steg. Först genomfördes en inspirationsdag med deltagare från nätverkets samtliga aktörer, därefter en workshop med speciellt inbjudna deltagare ur nätverket för att fördjupa diskussionerna från inspirationsdagen och avslutningsvis själva rapportskrivandet som genomfördes av handläggare på Länsstyrelsen. Arbetet med den regionala omvärlds- och framtidsanalysen resulterade i sex identifierade trender: Från strategisk time-out till försvarplanering, en omställning för oss alla om att försvarmakten fått i uppdrag att återuppta en nationell försvarsplanering och vilka konsekvenser det kommer att leda till för länsstyrelser, kommuner och landsting. Ökat utanförskap och psykisk ohälsa om hur det ökande utanförskapet och den allt mer utbredda psykiska ohälsan i Sverige riskerar att bli en grogrund för social oro. Sårbarhet i tekniska system om den höga förändringstakten som dagens informationshantering präglas av, om tendensen att informationen blir generations- och klassindelad samt om den ökande sårbarheten om tekniken slutar fungera. Ett förändrat sjukdomspanorama om det ökande hotet från multiresistenta bakterier och de nya sjukdomar som kan komma till Sida 14 av 48

15 Sverige i takt med att vi får ett förändrat klimat och att våra resvanor förändras. Förstärkt riskbild i ett förändrat klimat om vilka förändringar vi kommer att möta när klimatet förändras. För Kronobergs del förväntas värmeböljor, skyfall och översvämningar bli vanligare och hur det kommer att påverka krisberedskapsarbetet. Demokratins förutsättningar förändras om det som kom att kallas generation Jag och konsekvenserna av deras nya, mer egoistiska tankesätt och om förändrade förutsättningar när det gäller kommunikation. Med varje trend följer både konsekvenser, utmaningar och möjligheter för Krissamverkan Kronoberg och dess aktörer. Nedan följer en tabell för att sammanfatta identifierade konsekvenser, utmaningar och möjligheter 5. KONSEKVENSER UTMANINGAR MÖJLIGHETER FÖRSVARS- PLANERING Behov av lokala, regionala handlingsplaner Resurser Förstärkta militära resurser nationellt och regionalt ÖKAT UTANFÖRSKAP ÖPPNA/SÅRBARA TEKNISKA SYSTEM Områden med stora utmaningar (hög arbetslöshet, kriminalitet etc.) Behov av kartläggning av sårbarheter i egna system Nå ut med information i kris Minska risken för social oro Behov av handlingsplaner vid avbrott/angrepp Utveckla organisationernas mångfaldsarbete Ökat samarbete över organisationsgränser Heterogen rekrytering Förenklad informationsdelning mellan organisationer FÖRÄNDRAT SJUKDOMS- PANORAMA Resistenta bakterier Dämpa smittorisken Minska antibiotikaanvändninge n Regionala, nationella och internationella samarbeten KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR Blötare och varmare Kronoberg Kompentens och resurs att hantera olika riskbilder Förebyggande och konsekvensreducerand e åtgärder Länets resurser Utveckling av beredskapsåtgärder DEMOKRATINS FÖRUTSÄTTNING AR Upplopp, demonstrationer Omvärldsbevakning Kompetensutvecklin g och rekrytering 5 Hela rapporten återfinns i bilaga 2 Sida 15 av 48

16 Arbetet med omvärlds- och framtidsanalys avstannar inte i och med den slutliga rapporten utan resultaten har arbetats in i verksamhetsplaneringen för Krissamverkan Kronoberg Identifierade risker i Kronobergs län Riskidentifieringen för länet bygger på de risk- och sårbarhetsanalyser som kommunerna och Landstinget lämnade in 2011 (och uppdaterade 2012, 2013 och 2014) men även på de risker som MSB identifierat i den Nationella riskbedömningen samt på risker redovisade i andra myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. De identifierade riskerna finns kategoriserade i tabellen nedan. TYP AV RISK RISK ELLER HÄNDELSE TYP AV RISK RISK ELLER HÄNDELSE NATURHÄNDELSE R STOR OLYCKA Extremt väder Isstorm, snöstorm, storm Skyfall Åska Värmebölja Klimatrelaterade risker Översvämning Ras och skred Jordbävning Vulkanutbrott Skogsbrand Händelse i naturområde som Lst ansvarar för Stor brand i egna lokaler som stoppar verksamhet/ kräver evakuering Brand eller olycka som drabbar många människor Stor brand i publika lokaler STÖRNINGAR I INFRASTRUKTUR SJUKDOM OCH SMITTA Avbrott i el, IT och/eller telefoni Avbrott drivmedelsförsörjning eller brist på drivmedel Dataintrång (inkl. ITavbrott) Smitta i dricksvatten Avbrott i vattenförsörjningen Hot mot dricksvattenförsörjnin g Hindrade utbetalningar Avbrott i transporter Dammbrott Avbrott i bankväsendet/ ekonomiska störningar Avbrott i livsmedelsförsörjning Avbrott i värmeförsörjning Avbrott i sociala trygghetssystem Fodersäkerhet Epidemi/ pandemi Få men mycket smittsamma utbrott Epizooti Skadeorganismer Smitta/farliga ämnen eller tillsatser i livsmedel Antibiotikaresistens Zoonoser Sida 16 av 48

17 FARLIGA UTSLÄPP STÖRNINGAR I OFFENTLIG VERKSAMHET Utrymning av sjukhus Olycka med många skadade och/eller döda tex tågolycka Händelse i verksamhet som myndighet stödjer Katastrof utomlands Olycka med farligt gods Miljöfarligt utsläpp Utsläpp av giftig kondenserad gas Radioaktivt nedfall eller nedfallande radioaktivt rymdskrot Utsläpp i dricksvatten Olycka på farlig anläggning (2:4 Seveso) Misstroende riktat mot myndigheten Vakanser, personalomsättnin g och generationsskifte Förhindrat val ANTAGONISTISK A HOT Sabotage Hot/våld mot egen personal/ organisation Gisslandrama Terrorhandlingar, skolskjutning Social oro 4.2 URVAL OCH VÄRDERING AV RISKER I det här avsnittet ges en bakgrund till begreppet risk och hur människor tenderar att uppfatta och värdera risker. Därefter följer en beskrivning av hur Länsstyrelsen har arbetat med urval och värdering av riskerna i denna rapport samt en översiktlig bild av de risker som Länsstyrelsen ser som mest relevanta för Kronobergs län Om värdering av risker Begreppet risk används ofta för en sammanvägning av en negativ konsekvens och sannolikhet eller frekvens för en viss händelse. Till exempel är risken trafikolycka en kombination av hur ofta den inträffar och hur många som skadas. Det synsättet bygger på att händelsen är återkommande så att det går att bedöma en frekvens eller sannolikhet. För mycket ovanliga händelser går detta inte att bedöma utan så stora osäkerheter att man kan ifrågasätta vitsen med bedömningen. Men om dessa händelser ändå inträffar ställs det krav på att samhället hanterar dem, de kan alltså inte ignoreras, och vid dessa händelser måste konsekvensen, och inte sannolikheten, vara det dimensionerande. I arbetet med riskvärdering och riskanalys kan det vara bra att känna till och ta hänsyn till hur vi människor uppfattar och reagerar på risker, vilket är mycket mer Sida 17 av 48

18 komplext än bara siffror på sannolikhet och konsekvens, då vi tolkar dem på olika sätt. Risker upplevs som värre om: vi exponeras ofrivilligt utan några uppenbara vinster vi inte själva kan påverka effekterna vi inte känner till källan, saknar erfarenhet eller om det finns stora osäkerheter vi har svårt att föreställa sig exponeringen (till exempel om den inte syns, hörs osv.) vi kan drabbas långt efteråt och/eller om det ger genetiska effekter (senare generationer drabbas) det är stora och sällsynta händelser med många offer riskerna är orättvisa - några gynnas och andra drabbas av en verksamhet riskerna onaturliga, dvs. människor har skapat riskkällan En människas bedömning påverkas även av kön, ålder, familjesituation och ens bakgrund. Allt detta påverkar hur risker uppfattas generellt, vad som tolereras och därmed vilka krav på regler, åtgärder och krishantering som ställs på samhället. Det påverkar också hur folk själva tolkar och hanterar risker, sanningen ligger alltså i betraktarens ögon Urval, analys och värdering av risker Länsstyrelsen har samlat ihop alla tänkbara risker ur kommunernas och Landstingets risk- och sårbarhetsanalyser, den nationella riskbedömningen, andra myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser och egna tidigare risk- och sårbarhetsanalyser. I detta dokument lyfts de risker upp som skulle kunna falla under begreppet regional risk, dvs en risk eller händelse som är så allvarlig, omfattande eller komplex att konsekvenserna riskerar att få en regional påverkan. De regionala riskerna delas sedan upp i olika riskkategorier för att göra dem mer hanterbara och för att underlätta anlysarbetet. En riskkategori inrymmer flera liknande risker. De olika riskkategorierna får sedan utgöra motpolen till vad vi redovisar i riskbilden för Kronobergs län, nämligen det skyddsvärda och mest typiska för vårt län. Med riskbild menar vi den sammantagna bilden av vilka regionala risker som kan påverka Kronobergs län. Riskbilden arbetade vi fram redan till 2012 års risk- och sårbarhetsanalys utifrån tanken att den skulle kunna vara applicerbar på en karta. Vi gillade det sättet att presentera de regionala riskerna på så vi har valt att behålla det upplägget även i år. I det fortsatta arbetet med analysunderlaget, som beskrivs närmare i metodkapitlet, kommer de olika riskerna att analyseras djupare utifrån en framtagen modell. 6 Enander, A., 2005: Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser, Räddningsverket Sida 18 av 48

19 Nedan återfinns en riskvärderingsmatris där de olika riskkategorierna finns inplacerade utifrån en värdering av sannolikhet och konsekvens. Observera att riskkategorierna är värderade i sin helhet vilket gör att tex riskkategorin smitta/sjukdom hamnade i en orange ruta trots att den innehåller risken pandemi, som i värsta fall skulle kunna få ödesdigra konsekvenser och borde värderas i en röd ruta, då den även innehåller risker med betydligt mindre sannolikhet och konsekvens Regional riskbild I det här avsnittet målas riskbilden för Kronobergs län upp, framförallt utifrån det som är skyddsvärt och speciellt för just Kronobergs län. SKOG Kronobergs län är ett skogslän där 69 procent av länet täcks av skog. Stora skogsområden finns främst i länets västra delar. Speciella hot och risker som kan drabba länets skogsområden är omfattande skogsbränder, stormar och angrepp av skadeinsekter. Skogsbränder är ett hot som för länet blir allt mer påtagligt i takt med ett varmare klimat. Utlösande faktorer kan t ex vara åsknedslag eller den mänskliga faktorn och i samband med avverkningar. Risken bedöms som störst i länets västra delar, i det så kallade åskbältet, och i länets östra delar om det är väldigt torrt i de stora skogsområdena. Områden längs stambanan är också oftare i risk för bränder p.g.a. gnistbildning från rälsen. Kronobergs län har erfarenhet av omfattande skador och störningar i samband med stormar som Gudrun och Per. Även stomskadorna tenderar att bli värst i länets västra delar då stormar nästan alltid kommer in från det väderstrecket. I länet är skogsbruket en viktig tillgång för många och förutom skogsbränder och stormar kan angrepp av skadeinsekter Sida 19 av 48

20 leda till stor skada och ekonomiska förluster. Efter stormarna Gudrun och Per drabbades länet hårt av granbarkborren (en skadeinsekt som kan förväntas bli allt vanligare i samband med ett förändrat klimat) då stormfälld skog inte transporterades bort tillräckligt snabbt. Angreppen ledde till stora ekonomiska förluster för flera markägare. VATTEN Tillgången på vatten är generellt sett god i länet. Totalt finns ca 65 kommunala vattentäkter varav ca 50 befinner sig i vattenskyddsområden. Speciella hot och risker när det gäller länets vattentäkter är risker med CBRNE-ämnen (utsläpp och antagonistiska hot), översvämningar och dammbrott. Det finns många sjöar i länet men när det gäller dricksvattenförsörjningen lämpar sig grundvatten bättre än ytvatten. I de östra delarna av länet saknas större grundvattentillgångar medan de västra delarna har bättre tillgång. På några platser i länet tas dricksvattnet från rena ytvattentäkter medan man på andra ställen använder sig av grundvattentäkter där ytvatten tas in för infiltration. Att våra vattentäkter påverkas av föroreningar blir idag mer och mer känt. Den största problematiken när det gäller förorenat vatten i länet ligger i samband med jordbruk och vägtrafik. Exempel på detta är bekämpningsmedel av olika slag och vägsalter som idag visar sig i grundvattnet. En olycka med farligt gods i anslutning till en vattentäkt kan få förödande konsekvenser och i länet finns vattentäkter som ligger i direkt anslutning till vägar som kan trafikeras av farligt godstransporter. Ett annat exempel på hur våra ytvattentäkter kan drabbas av föroreningar visas i SLVs kartläggning från 2014 av kommunala dricksvattentäkter som är, eller kan vara, påverkade av brandsläckningsmedel. För Kronobergs län berörs vattentäckter i Ljungby kommun och Älmhults kommun 7. Vissa bakterier och parasitsjukdomar kan även spridas i våra vattentäkter och vidare till vårt dricksvatten, vilket exempelvis hände i Östersund vintern 2010/2011 när stora delar av dricksvattennätet förorenades med Cryptosporidium. Enligt Robert Jönsson, på Vatten och miljöbyrån, kan man räkna med att ca 50 % av befolkningen insjuknar vid ett utbrott likt det i Östersund och att samhällskostnaderna på ca kr per insjuknad 8. En ny studie från forskare vid Umeå universitet visar att människor blir magsjuka av regnvatten. Forskarna har undersökt samband mellan uppmätt regnmängd och antal fall av magsjuka hos befolkningen i Göteborg och funnit att efter kraftiga regn ökar antalet telefonsamtal till sjukvårdsupplysningen med upp till 20 procent. Detta tror man beror på att VA-systemen överbelastas och avloppsvatten som inte hunnit renas kommer ut med dricksvattnet. Troligtvis är resultaten inte unikt för Göteborg utan problemet borde finnas i områden där man tar vatten från ytvattentäkter 9. I länet är tätorter generellt placerade i närheten av vatten och det finns kända problemområden i anslutning till Mörrumsån, Helgeån och Lagan, där vattendragen regelbundet svämmar över vid höga flöden, och påverkar Robert Jönsson, Vatten och miljöbyrån. Föreläsning i Kalmar Folkbladet , s 20 Sida 20 av 48

21 intilliggande bebyggelse, infrastruktur och näringsliv. Det finns även flera stora kraftdammar i länet, framförallt i trakterna kring Markaryd, Ljungby och Tingsryd. Granö kraftverk, i Tingsryds kommun, brast TRANSPORTLEDER Länet har en flygplats (Smaland Airport) strax utanför Växjö med ca resenärer årligen. Länet genomkorsas av Södra stambanan och Kust till kustbanan samt E4, riksväg 23 och riksväg 25 och kan därför ses som ett transitlän. Alvesta bangårdsområde är den största och viktigaste knutpunkten i länet med ca 5000 resenärer varje dag. Speciella hot och risker som kan drabba länets vägar, järnvägar och flyg är farligt godsolyckor, stora trafikolyckor och smitta. Även större jordbävningar och vulkanutbrott i andra länder kan påverka transportmöjligheterna i Sverige. Detta blev särskilt tydligt 2010 då ett vulkanutbrott på Island spred aska över ett stort geografiskt område vilket fick omfattande konsekvenser för flygtrafiken i hela Europa. Transport av farligt gods utgör en stor risk och det transporteras stora volymer farligt gods på länets vägar varje månad. När det gäller E4:n handlar det om ca ton farligt gods per månad och på stambanan går ca ton varje månad. Genom Växjö tätort transporteras mellan ton farligt gods där huvuddelen utgörs av brandfarliga vätskor och giftiga ämnen men även en del explosiva ämnen, gaser och radioaktiva ämnen passerar 10. Farligt godstransporter passerar även genom tätorterna Åseda och Älmhult (upp till 100 ton/månad). Det har ännu inte inträffat några allvarliga olyckor i länets tätorter men den dåliga kunskapen om vilka ämnen som transporteras till och genom länet gör det svårt att minimera olycksrisken. I en rapport från MSB 11 görs bedömningen att samhällets förmåga att hantera antagonistiska hot mot transporter av farligt gods är bristfällig. Stora, hårt trafikerade vägar ökar också risken för trafikolyckor och flera av länets vägar är exempelvis särskilt utsatta när det gäller viltolyckor. Ökat resande kan leda till införsel av nya sjukdomar eller öka spridningshastigheten och omfattningen av exempelvis en pandemi. I samband med bl. a. klimatförändringar och ett omfattande resande finns en ökad risk för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter, både tidigare kända och sådana sjukdomar som inte funnits i Sverige. I dag kan smittan nå Kronobergs län snabbt exempelvis genom resenärer som varit utomlands och sätter sig på Öresundståget eller landar på Smaland Airport. Ett aktuellt exempel är det stora utbrottet av Ebola i Västafrika under året, där länder utanför Afrika riskerar att drabbas genom att smittade personer flyger till andra länder antingen för att få vård, och där vårdpersonalen sedan riskerar att smittas, eller innan de fått symptom, vilket riskerar hundratals medresenärers liv och hälsa. Utgången är fortfarande oviss när det gäller världens lyckosamhet med att bemästra sjukdomen. 10 Statistiska centralbyrån, Kartläggning av farligt godstransporter: september MSB, Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods hot, skydd och förmåga Sida 21 av 48

22 FARLIG VERKSAMHET I länet finns förnärvarande ca 100 miljöfarliga verksamheter och ca tio verksamheter som är klassade som farliga verksamheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Fyra av dessa är så kallade Sevesoanläggningar. Två är tillverkningsindustrier, fyra är depåer/terminaler för gas, tre är dammanläggningar och därutöver finns en flygplats. Övriga anläggningar med högre olycksrisk är större kylanläggningar till exempel ishockeyarenor, bensinstationer, jordbruk med stora mängder drivmedel och avfallsstationer med stora mängder plast eller deponi. Speciella hot och risker som kan drabba verksamheter som hanterar farliga ämnen är utsläpp till följd av olyckor eller antagonistiska angrepp. Kronobergs län gränsar till två kärnkraftslän, Kalmar och Hallands län. Även om risken för ett utsläpp från svenska kärnkraftverk bedöms som mycket liten, innebär detta att vi måste ha beredskap även för denna typ av händelser. ARENOR OCH ANLÄGGNINGAR I Kronobergs län finns flera större arenor och anläggningar som med jämna mellanrum får stå som värd för konferenser, konserter, mässor och idrottsevenemang av både nationell och internationell karaktär. Exempelvis arrangerades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 ett ministermöte i Växjö och i och med idrottsliga avancemang i länet får vi nu även räkna med risker som kan uppstå tillföljd av tillresande supportergrupperingar. Även i andra delar av länet finns större idrottsanläggningar som Sunderbohov i Ljungby och Nelson Garden Arena i Tingsryd som tar 3700 åskådare vardera. Speciella risker och hot som kan drabba våra arenor är bland annat risker kring stora evenemang och omfattande bränder. I Växjö har det under de senaste åren skett en stor satsning på utbyggnad av det idrottsområde som kallas Arenastaden där de fyra största anläggningarna tar mellan 1600 och åskådare. Flera arrangemang samtidigt kan innebära att mycket folk uppehåller sig på ett begränsat område samtidigt och att trafiksituationen blir mycket ansträngd i området. Så kallade högriskmatcher, främst inom fotboll, kan leda till anströmning av supportergrupper vilket kan orsaka ordningsstörningar som misshandel och skadegörelse. Facklor och annat som ibland används av supportrarna skulle kunna orsaka bränder likväl som någon kan anlägga en brand på anläggningen vilket skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Stora evenemang som politiska toppmöten och idrottstävlingar skulle också kunna utsättas av antagonistiska hot eller terrordåd. Att sådana attacker kan leda till stora konsekvenser för samhället när det gäller antal döda och skadade, miljö, egendom samt möjligheterna att upprätthålla samhällsviktig verksamhet står utom allt tvivel. Under sommarmånaderna 2013 spelades flera matcher i fotbolls EM för damer i Växjö. Arrangemanget föranledde flera planeringsmöten i samverkan med andra aktörer men förlöpte utan problem. LANTBRUK Ca 10 % av länets yta består av jordbruksmark och frågan om levande lantbruk och landsbygd är viktig. Speciella hot och risker som kan drabba lantbruken är smittsamma sjukdomar. Flest svin- och nötbesättningar finns koncentrerat till Ljungby, Alvesta och Växjö kommun men det finns även slaktkycklingbesättningar i länet. De allvarligaste epizootisjukdomarna är de luftburna sjukdomarna mul- och klövsjuka, svinpest och fågelinfluensa. Sådana utbrott kan få stora ekonomiska konsekvenser för lantbruksnäringen och samhället, dels Sida 22 av 48

23 genom att livsmedelsproduktionen sänks och dels då saneringskostnaderna för staten blir höga. Ett ökande hot är de epizootiska sjukdomar som sprids med klimatförändringarna (varmare och fuktigare klimat) och/eller via s.k. vektorer (ex mygg, svidknott), ex. blåtunga (som tidigare endast drabbat djur i Afrika och runt medelhavet) hos idisslare som bröt ut i Sverige och Kronobergs län Under hösten 2014 varnade SVA för att sommarens torka i kombination med kraftiga skyfall kan leda till en ökad risk för mjältbrand hos djur, särskilt idisslare 12. Kanske en situation vi får se mer av i framtidens klimat. I framtiden kan nya sjukdomar bryta ut som idag bara finns i andra delar i världen men även helt nya sjukdomar skulle kunna utvecklas. Salmonella, en zoonossjukdom, drabbar ibland lantbruksdjur i Sverige men i förhållande till övriga omvärlden är förekomsten av salmonella i vår svenska djurhållning låg. Sjukdomen förekommer ibland i Kronobergs län, främst hos slaktkycklingbesättningar, senast Sådana utbrott genererar ekonomiska konsekvenser främst för den enskilda drabbade besättningen. Under hösten 2013 och vintern 2013/2014 uppmärksammandes ett större utbrott av listeria i Sverige där ett 30-tal personer kan ha smittats av charkprodukter som skinka, leverpastej och medvurst 13. SJUKHUS/VÅRDINRÄTTNINGAR I Kronobergs län finns två sjukhus, centrallasarettet i Växjö och lasarettet i Ljungby och runt om i länet finns flera vårdcentraler och särskilda boenden t.ex. för äldre. Privata vårdaktörer ses främst i de större kommunerna. Speciella hot och risker som kan drabba sjukhus/ vårdinrättningar är bl.a. personalbortfall tillföljd av smittsamma sjukdomar, resistenta bakterier, störningar i läkemedelsförsörjningen och omfattande bränder. Smittsamma sjukdomar kan tyckas tillhöra vardagen på en vårdinrättning men faktum är att några av våra vanligaste och mest smittsamma säsongssjukdomar som influensa och kräksjuka belastar alla vårdformer och kan orsaka personalbrist med konsekvenser för tredje man som följd. Högre förekomst av smittsamma sjukdomar kan innebära ett ökat behov att behandla med antibiotika och antiparasitära medel vilket kan ge upphov till ökad resistensutveckling hos mikroorganismer och parasiter smittades nästan 900 svenskar av MRSA i Sverige och nästan lika många utomlands. Antibiotikaresistens börjar bli ett samhällshot som kräver åtgärder 15. Nästan var tionde patient smittades under 2012 av sjukdomar när de lagts in på sjukhus. Flest infekterade, 12 procent, har universitetssjukhusen i Linköping, Lund och Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. De sjukhusen är även de som har flest svårt sjuka patienter, vilket kan vara en del i förklaringen. För Centrallassarettet i Växjö var siffran 9,3 procent. SKLs undersökning 2012 visar att vårdpersonalen blir allt bättre på vårdhygien men trots det är det bara 7 av Okad-risk-for-mjaltbrand-efter-torka-och-skyfall/ Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen & Statens veterinärmedicinska anstalt, Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat: Redovisning av ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag 15 Laholms tidning , s 8 Sida 23 av 48

24 som följder de basala kläd- och hygienreglerna. I Kronoberg endast 5 av 10. Sämst, enligt undersökningen, skulle läkarna vara 16. Under vintern 2013/2014 drabbades Centrallasarettet i Växjö av den resistenta tarmbakterien Clostridium difficile 027. Med två dödsfall och flera patienter som insjuknade är utbrottet det första bekräftade fallet av den mer aggressiva varianten i Sverige 17. Läkemedel överlag hålls sällan i några större lager och just-in-time konceptet finns särskilt inom den här sektorn. Det innebär att störningar i läkemedelsförsörjningen på grund av t ex avbrott i transportsektorn snabbt skulle drabba länets vårdinrättningar hårt. Sjukhus och olika vårdinrättningar som t ex äldreboenden är ofta svåra objekt att utrymma eller evakuera då patienterna som vårdas där kan vara svaga, förvirrade, sängliggande, beroende av ständig tillförsel av medicin eller övervakning osv. På våra äldreboenden är bemanningen dessutom ofta låg, särskilt nattetid, och utryckningstiderna för räddningstjänsten kan vara långa då dessa anläggningar ofta finns utanför centralorten. STÖRNINGAR OCH AVBROTT I SAMHÄLLSVIKTIGA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Tillgången till el är i stor utsträckning en förutsättning för all annan energiförsörjning. Det starka beroendet av el ger denna energiform en särställning inom energiförsörjningen. Denna särställning förstärks av att flertalet andra samhällsviktiga verksamheter för sin funktion är beroende av att ha tillgång till el. Långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln tillhör därför de händelser som många samhällsaktörer uppfattar som de allvarligaste som kan drabba deras verksamhet. Problem med värmeförsörjningen, dricksvattenförsörjningen och avfallshanteringen kan följa av elavbrottet med följd att människor kan behöva evakueras från äldreboenden eller att förskole- och skolverksamheten eventuellt behöver ställas in. Mobil och fast telefoni kan komma att slås ut med följd att trygghetslarmen hos de äldre kommer att sluta fungera. Energimyndigheten har det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer och från och med 1 januari 2011 finns krav på att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar. Det innebär också att elanvändarna måste klara av att hantera konsekvenserna av elavbrott som varar i 24 timmar. För att kunna prioritera elanvändare vid elbrist har projektet Styrel genomförts i länet under 2011 och en ny planeringsomgång kommer att genomföras under Vid stora elavbrott hamnar fokus ofta på belysning, datorer, penningtransaktioner, frysar och stillastående kommunikationer, men allt detta förlorar i betydelse om ett elavbrott gör att uppvärmningen faller bort en kall vinterdag. Till slut sjunker inomhustemperaturen i bebyggelsen så mycket att det varken går att bo i husen eller bedriva verksamhet där. Det är inte bara en komfortfråga utan även viktigt för vår hälsa och för vatten, avlopp och byggnader. Värmeförsörjningen består av ett komplext system av transporter, tekniska infrastrukturer och samverkan mellan offentliga och privata affärsdrivande aktörer. Till skillnad från elproduktion sker 16 Dagens nyheter , s Sida 24 av 48

25 värmeproduktion relativt lokalt och normalt är värmeförsörjningen robust och klarar störningar bra, men händelser som riskerar att få svåra konsekvenser kan inträffa. Om en storskalig värmekris inträffar måste insatserna koncentreras till de människor som är i störst behov av hjälp då kommunernas resurser inte räcker till för att hjälpa alla ur krisen. Elektroniska kommunikationer som telefoni är mycket viktiga för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera både till vardags och i krissituationer. För samordning av insatser och annat ledningsarbete krävs tillgängliga, tillförlitliga och uthålliga kommunikationskanaler. Omfattande och långvariga elavbrott bedöms vara det allvarligaste hotet mot telefonin i fredstid. Ett nytt och i framtiden allvarligt hot mot telekommunikationer är en följd av internetutvecklingen och att IP, Internet Protocol, är världsstandard för datatrafik med stora möjligheter till samtrafik. Därmed öppnas också nya angreppsmöjligheter mot dåligt skyddade datasystem och nät. Sedan några år tillbaka har det avslöjats allt flera fall av noggrant förberedda och riktade angrepp mot informationssystem. Händelser utomlands, bl.a. i Estland 2007, visar att man inte kan bortse från risken för storskaliga ITattacker och att dessa kan ha ett samband med olika typer av politiska händelser. De konsekvenser som kan uppstå till följd av nätangrepp eller angrepp mot informationssystem handlar exempelvis om störda funktioner inom samhällsviktig verksamhet, eldistribution, dricksvattenförsörjning, tele- och datanät, transportsystem, myndigheters webbplatser m.m. Kosmiska fenomen som solstormar skulle kunna slå ut stora delar av våra elektroniska kommunikationer. En så kallad solstorm uppstår när aktiviteten på solen blir särskilt kraftig och utslungade partiklar bildar elektromagnetiska fält som kastas ut i hög hastighet. De allra flesta av dessa så kallade koronamassutkastningar träffar inte jorden utan försvinner ut i universum. Vid riktigt stora utbrott kan elektriska strömmar från plasmamolnets fria elektroner bli så stora att de orsakar geomagnetiska stormar, d.v.s. störningar i jordens eget magnetfält. Vid sällsynta tillfällen kan det leda till följdeffekter som störningar i radiokommunikationer eller strömavbrott. De allvarligaste tekniska sårbarheterna inom den finansiella sektorn hänger samman med det komplexa och omfattande el- och teleberoendet, samt beroendet av fungerande och säkra IT-system. I det fall samhället skulle drabbas av t.ex. ett långvarigt el- och tele- eller IT-avbrott så skulle det även få konsekvenser inom den finansiella sektorn. Vid en intervju med Swedbank ger man följande bild: Vi blir allt mer beroende av tekniska system. En risk som ökar för oss är om telefonnätet eller internet skulle slås ut. Vi har väldigt stora volymer kunder som använder internet- och telefonbank. 18 Under förutsättning att alternativa åtgärder som reservkraft och reservrutiner inte skulle fungera skulle detta medföra att flera tjänster inom den finansiella sektorn skulle vara svårtillgängliga och i värsta fall sluta att fungera. Exempelvis skulle det bli svårt eller i värsta fall omöjligt att betala med kort i butiker eller ta ut kontanter ur uttagsautomater. Det skulle även påverka samhällsviktiga verksamheter som 18 Intervju med Swedbank Sida 25 av 48