NCC Roads. Tillfällig hamn Toresta. Slutlig 2014-10-14. Tillståndsprövning Toresta Miljökonsekvensbeskrivning. Uppdragsnummer: 7178550

NCC Roads Tillfällig hamn Toresta Slutlig 2014-10-14 Tillståndsprövning Toresta Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsnummer: 7178550 PM

Bilaga 3 MKB 20141014 Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt Handlingens status NCC Roads Tillfällig hamn Toresta Slutlig Datum 2014-10-14 Rubrik 1 (Uppdragsnamn) Rubrik 2 (Uppdragsnamn) Tillståndsprövning Toresta Miljökonsekvensbeskrivning Uppdragsnummer 7178550 Dokumenttyp PM Upprättad av Granskad av Godkänd av Ragnhild Karlsson Sven Wallman Ragnhild Karlsson Teknisk specialist miljö Teknisk specialist geo Teknisk specialist miljö Ändring Datum Sign U Sign Gr Sign G NCC Construction Sverige AB 170 80 SOLNA Besöksadress Vallgatan 3 170 80 SOLNA Telefon 08 585 510 00 www.ncc.se Org.nr 556613-4929 Solna VAT nr SE663000130001

Innehållsförteckning 1. Icke teknisk sammanfattning 6 2. Administrativa uppgifter 7 2.1. Uppgifter om sökande 7 2.2. Fastighetsinformation 8 3. Bakgrund och syfte 8 3.1. Omgivningsbeskrivning 10 3.2. Avgränsning 12 4. Tillståndsplikt och samråd 13 4.1. Planeringsprocess 13 4.2. Samråd och information 13 4.2.1. Genomförda samråd 13 4.2.2. Anpassningar av verksamheten p.g.a. inkomna synpunkter 13 5. Beskrivning av verksamheten 14 5.1. Beskrivning av hamn och vattenverksamhet 15 5.2. Beskrivning av farled 15 5.3. Beskrivning av lossning och transport inom anläggningen 17 5.4. Beskrivning av berglager och sortering/krossning 17 5.4.1. Vattenhantering 18 5.5. Beskrivning av arbetstider 20 5.6. Beskrivning av biltransporter till och från anläggningen 21 5.7. Beskrivning av bränsle- och kemikaliehantering 21 5.8. Beskrivning av energiförsörjning och avfallshantering 22 6. Underlag för bedömning 22 6.1. Hydrologi och vattenkvalitet 22 6.2. Sediment 23 6.3. Naturmiljöer och skyddade arter 24 6.4. Riksintressen Mälaren 26 6.4.1. Riksintressen yrkesfiske, natur och friluftsliv 26 6.4.2. Riksintressen infrastruktur 26 6.4.3. Riksintresse landskap 27 6.5. Planförhållanden 27 6.5.1. Upplands Bro kommun 27 6.5.2. Håbo kommun 28 6.6. Miljömål 29 6.6.1. Nationella 29 6.6.2. Stockholms län 30 6.6.3. Uppsala län 31 6.6.4. Upplands Bro kommun 31

6.6.5. Håbo kommun 31 6.7. Miljökvalitetsnormer 32 6.7.1. Vatten 32 6.7.2. Luft 32 6.7.3. Buller 33 6.8. Strandskydd 34 6.9. Vattenskyddsområde 34 6.10. Motstående intressen 34 7. Miljökonsekvenser 35 7.1. Påverkan på resursförbrukning 35 7.1.1. Konsekvenser 35 7.1.2. Skyddsåtgärder 35 7.2. Risk och säkerhet 35 7.2.1. Konsekvenser 36 7.2.2. Skyddsåtgärder 36 7.3. Påverkan på grund- och ytvattenförhållanden 36 7.3.1. Konsekvenser 37 7.3.2. Skyddsåtgärder 37 7.4. Påverkan på luft 38 7.4.1. Konsekvenser 38 7.4.2. Skyddsåtgärder 39 7.5. Påverkan av buller 39 7.5.1. Konsekvenser 40 7.5.2. Skyddsåtgärder 41 7.6. Påverkan av avfallshantering 43 7.6.1. Påverkan och konsekvenser 43 7.6.2. Skyddsåtgärder 43 7.7. Påverkan på naturmiljö, vegetation 43 7.7.1. Konsekvenser 43 7.7.2. Skyddsåtgärder 45 7.8. Påverkan på naturmiljön, djurlivet 45 7.8.1. Konsekvenser 45 7.8.2. Skyddsåtgärder 46 7.9. Påverkan på kulturmiljö 47 7.9.1. Konsekvenser 47 7.9.2. Skyddsåtgärder 47 7.10. Påverkan på friluftsliv 47 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 4

7.10.1. Konsekvenser 48 7.10.2. Skyddsåtgärder 49 7.11. Påverkan på landskapsbild 49 7.11.1. Konsekvenser 49 7.11.2. Skyddsåtgärder 50 7.12. Påverkan på boendemiljö 50 7.12.1. Konsekvenser 51 7.12.2. Skyddsåtgärder 51 8. Alternativa lokaliseringar 52 8.1. Nollalternativ 52 8.2. St Eriks fabriksområde Bålsta 53 8.3. Lantmännens hamn i Kalmarsand 55 8.4. Tegelbruk vid Enköpingsåns mynning 56 8.5. Lindormsnäs, Upplands Bro, avslutad grustäkt 57 8.6. Södertälje vid Lina tegelbruk 58 8.7. På Saltsjösidan 59 8.8. Sökt lokalisering Toresta 59 9. Egenkontroll 60 10. Samlad bedömning 61 Bilagor Bilaga 3:1 Bilaga 3:2 Bilaga 3:3 Bilaga 3:4 Bilaga 3:5 Bilaga 3:6 Bilaga 3:7 Inventering av naturvärden Bottenfaunaundersökning Miljökvalitetsnormer för vatten Bottenscanning Sedimentprovtagning Bullerutredning Visualisering av berglager och kaj Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 5

1. Icke teknisk sammanfattning NCC Roads är en av Sveriges största leverantörer av bergmaterialprodukter. Bolaget bedriver sedan länge en berg- och grustäkt inom fastigheterna Toresta 4:1 och Toresta 6:1 i Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Sökt verksamhet som omfattar hamn och berglager är i allt väsentligt kopplad till Förbifart Stockholm där det enligt Trafikverkets plan ska transporteras ut cirka 9,5 miljoner ton entreprenadberg under 4-5 år. Trafikverket har sökt tillstånd för tre tillfälliga hamnar på Ekerö och i Sätra och behovet av upplagsplatser med hamnläge för att kunna ta emot material från dessa hamnar är därför stort i närområdet. Mottagning av berg i Toresta beräknas bli begränsad till huvudsakligen ca 5 år men då lagring och bearbetning av bergmaterial kommer att ske under fler år därefter söks tillstånd för 10 års drift. Hamnen dimensioneras för att kunna ta emot fartyg och pråmar med en lastkapacitet av 2 500 4 000 ton. Kajen anläggs genom spont i vatten och därefter sker utfyllnad av vattenområdet in mot land. Kajens mått bedöms bli ca 30x70 meter. Utifrån förväntade mängder material bedöms antalet fartygsrörelser uppgå till ca 100-150 per år under en femårsperiod då tunneldrivningen i Förbifart Stockholm är som intensivast. Enstaka år kan antalet fartygsrörelser komma att överstiga detta och övriga år vara väsentligt färre. Ytan för lagret planeras att bli 170 x 220 meter där botten och kanter förses med gummiduk för uppsamling av regnvatten. Maximal höjd på berglagret vid planerad kapacitet på ca 800 000 m 3 blir ca 22 m. Överytan på berglagret vid maximalt lager kommer inte att synas mer än marginellt från bostadsområden vid Kalmarviken. Hanteringsytan där berg sorteras och krossas placeras i berglagret eller på en vall som avvattnas mot berglagret bl.a. för att leda ner kvävehaltigt vatten till berglagret. Hantering av bergmaterial i upplaget och uttransport med bil sker i huvudsak under vardagar mellan 06-18. Samråd har skett med Länsstyrelsen i Stockholms län 7 mars 2014 och med berörda sakägare samt myndigheter och organisationer under april och maj 2014. Länsstyrelsen i Uppsala län har meddelat att man avser att yttra sig över ansökan. Mot bakgrund av vad som framkommit under samrådet har NCC Roads uppdragit åt Niras att utföra en naturinventering, en bottenfaunainventering samt en översiktlig genomlysning av risker i samband med undersökning av verksamhetens inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. Dragning av transportväg från kaj till berglager har anpassats för att kunna behålla en rödlistad ask. In- och utfartsvägen till verksamheten kommer att byggas om för att styra lastbilarna mot Upplands Bro. NCC Roads har undersökt och bedömt åtta alternativa lokaliseringar till Toresta. Urvalen av platser har skett genom att leta efter strandnära platser som används eller har använts för verksamhetsändamål och där det finns en tillräckligt stor yta i närheten av sjöläget där berget kan förvaras. Samtliga åtta alternativ har bedömts som sämre utifrån miljöoch hälsoskyddssynpunkt. Nollalternativet innebär att berg från bygget av Förbifart Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 6

Stockholm tas emot vid en annan anläggning med annan verksamhetsutövare men med samma typ av miljöpåverkan. Den planerade verksamheten kommer att bedrivas inom ett område som redan är påverkat av täktverksamhet. Verksamheten strider inte mot någon detaljplan. Ett mindre naturområde behöver tas i anspråk för att anlägga en kaj och en transportväg. Läget i Kalmarviken är dock inte opåverkat då där finns industrier som försörjs med fartyg via en allmän farled som utpekats som riksintresse för sjöfarten. Närmaste bostäder ligger väl geografiskt avgränsat från verksamheten på ca 400 m avstånd. I Håbo kommun finns bostäder i Kalmarsand och Fånäs på ca 800 1100 m avstånd. Hamnen är placerad så att den inte syns från bostäderna. Den största negativa miljökonsekvensen bedöms vara buller från lossning i hamnen. En bullerutredning har dock visat att det går att klara Naturvårdsverkets riktvärden för buller med de skyddsåtgärder som NCC Roads åtar sig. Den samlade bedömningen är att verksamheten har större positiva miljökonsekvenser i form av att naturresurser kan återanvändas, brytning av berg för ballastmaterial kan skjutas på framtiden och transporter av berg på bil från Förbifart Stockholm kan minskas än de negativa miljökonsekvenserna i form av ianspråktagande av naturmiljö, ökat buller och risker för vattenkvaliten. NCC Roads åtar sig skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan från verksamheten varför konsekvenserna bedöms vara acceptabla. 2. Administrativa uppgifter 2.1. Uppgifter om sökande Verksamhetsutövare NCC Roads AB, organisations nr: 556302-3307 Box 4022, 19204 Rosersberg Tel: 08-590 049 00 Ombud Advokat Agnes Larfeldt Alvén Agnes Advokatbyrå AB Box 2035, 132 02 SALTSJÖ-BOO 070-388 38 22 Konsulter NCC Teknik och Hållbar utveckling Vallgatan 3, 170 80 Solna Tel 08-585 510 00 Niras Fleminggatan 14, 9 tr. Box 70375, 107 24 Stockholm 08-503 844 00 Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 7

Kontaktpersoner NCC Roads: Lennart Lindberg, 08-590 049 38, lennart.lindberg@ncc.se NCC Roads: Charlotta Strigell, 08-585 520 29, charlotta.strigell@ncc.se NCC Teknik: Ragnhild Karlsson, 08 585 533 48, ragnhild.karlsson@ncc.se Niras: Clara Neuschütz, 08-545 533 13, clara.neuschutz@niras.se 2.2. Fastighetsinformation Fastighetsbeteckning Toresta 4:1 samt Spånga 1:9 Kommun Upplands Bro samt Håbo 3. Bakgrund och syfte NCC Roads är en av Sveriges största leverantörer av bergmaterialprodukter. NCC Roads driver sedan länge en berg- och grustäkt på fastigheterna Toresta 4:1 och Toresta 6:1 i Upplands-Bro kommun i Stockholms län, se bild 1. Det finns idag ett gällande tillstånd daterat 14 december 2000 enligt miljöbalken att fram t o m 1 juni 2015 bedriva täktverksamhet om 1,5 miljoner ton grus och 750 000 ton berg samt uppställning av krossverk. Förbifart Stockholm är en planerad förlängning av E4:an väster om Stockholm och innebär anläggande av 21 km ny väg, varav 18 km i tunnel. Projektet har tillåtlighetsprövats av regeringen och arbetsplanen för projektet fastställdes i maj 2014. För närvarande pågår prövning i mark- och miljödomstolen av tre tillfälliga hamnar på Ekerö och i Sätra, se bild 2 nedan. Förbifart Stockholm kommer att ge upphov till mycket stora mängder bergmaterial som behöver hanteras och tillvaratas. 9,5 miljoner ton entreprenadberg ska enligt Trafikverkets plan transporteras ut på båt under 4-5 år från Förbifart Stockholm. Behovet av upplagsplatser med hamnläge är därför stort i Mälarområdet. NCC Roads planerar att inom området för nuvarande verksamhet ta emot berg från i huvudsak bygget av Förbifart Stockholm och lagra det inom fastigheten Toresta 4:1. För det avser NCC Roads att anlägga hamn i anslutning till området, inom fastigheterna Toresta 4:1 och Spånga 1:9. Trafikverkets krav på utskeppning av berg påverkar den planerade hamnverksamheten genom att fartyg behöver kunna lossas dygnet runt under vissa perioder. Mottaget berg ska lagras för att säljas på marknaden. Delar av berget kommer att vidareförädlas genom sortering och krossning. NCC Roads planerade verksamhet omfattar mottagning och lossning av berg under totalt 10 år. Från Förbifart Stockholm planeras under en 5-årsperiod, med en kulmen på ca 2-3 år ca 3 miljoner ton tas emot med som mest ca2 båtar/pråmar per dygn. Material från lagret transporteras ut i huvudsak med lastbil till den lokala marknaden. Material kan också levereras ut med båt. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 8

Bild 1: Översiktsbild över befintlig täkt i Toresta. Huvuddelen av transporterna in till anläggningen ska ske med båt vilket innebär en miljömässig fördel jämfört med motsvarande transporter på väg. Hamnen kan även fungera för uttransport av material. För närvarande bedöms dock uttransporter ske huvudsakligen med lastbil. Genom att ta hand om och vidareförädla bergmaterialet bidrar den planerade verksamheten till samhällets mål om hållbart utnyttjande av resurser och en minskad användning av naturgrus. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 9

Bild 2: Lokalisering av Trafikverkets planerade utskeppningshamnar (vita pilar) för berg samt lokalisering av befintliga och planerade hamnar (röda pilar) som avser ta emot berg. 3.1. Omgivningsbeskrivning Läget för planerad hamn ligger i anslutning till NCC Roads nuvarande berg- och grustäkt i Upplands Bro kommun. De delar av området som inte tagits i anspråk för täktverksamheten är skogsbevuxet. Kalmarviken är belägen inom både Stockholms och Uppsala län. Läget för hamnen är vid gränsen mellan Stockholms och Uppsala län. Kommungränsen mellan Upplands Bro och Håbo kommun sammanfaller med länsgränsen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 10

Bild 3: I vänster bild syns utsikt från tänkt hamnläge i Kalmarviken medlantmännens silo och hamn samt bostadshus i Kalmarsand. Högra bilden visar stranden i tänkt hamnläge. Närmaste permanenta bostäder ligger på 250 respektive 400 m från ytterkant på området där verksamhet ska bedrivas i Upplands Bro kommun. Dessa bostäder är väl avgränsade mot verksamheten genom topografin i området. Det finns också två sommarstugor som angränsar till täktområdet. De är belägna inom fastigheten Håbo Spånga 1:9. Fastigheten ägs av samma fastighetsägare som Toresta 4:1. Avstånd till övriga bostäder och verksamheter redovisas i bild 4 och 5. Bild 4: Avstånd från fastigheter med bostäder, markerade med röd ring, till ytterkan av område där verksamhet kommer att bedrivas, markerat med blått. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 11

Bild 5: Hamnens geografiska placering i förhållande till bostäder, konferensanläggningar och andra hamnar i Kalmarviken Det går en allmän farled in i Kalmarviken. Farleden är utpekad som riksintresse. I Håbo kommun finns tre tillståndspliktiga hamnar i Kalmarviken, se bild 5. Det är Cementas hamn som tar emot cement, Gyprocs hamn som tar emot gips och Lantmännens hamn vid silon i Kalmarsand. Utlastningen av säd har upphört men hamnen har fortfarande tillstånd. Gipsbåtarna till Gyproc är ca 5000 ton brutto. Området är artfattigt och hyser inte några rödlistade arter. 3.2. Avgränsning Denna MKB avser NCC Roads ansökan om tillstånd för anläggande av kaj, drift av hamnverksamhet för hantering av bergmaterial, anläggande av transportväg samt transport till berglager och behandlingsyta (nedan benämnt arbetsområdet) samt bearbetning och tillfällig lagring av bergmaterial inom området. MKB:n beskriver de miljökonsekvenser som påverkar omgivningen som uppstår vid anläggande och drift av kaj och hamn samt verksamheten inom arbetsområdet. Följande miljökonsekvenser bedöms: utsläpp till luft, utsläpp till mark och vatten, buller, påverkan på naturmiljön, påverkan på kulturmiljön, påverkan för rekreation och friluftsliv, konsekvenser för boendemiljö, konsekvenser för landskapsbild, resursförbrukning, avfallshantering samt risker med sökt verksamhet. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 12

MKB belyser såväl direkta som indirekta effekter av den ansökta verksamheten. De direkta effekterna avser exempelvis buller och vibrationer från anläggningsarbeten samt lastning och lossning samt störningar från driften av verksamheten medan indirekta effekter kan bestå i en ökad fartygstrafik i farleden in till hamnen. De indirekta effekterna beskrivs mer övergripande i MKB:n. 4. Tillståndsplikt och samråd 4.1. Planeringsprocess NCC Roads lämnade in en genomförandebeskrivning för mottagning av bergmassor från bygget av Förbifart Stockholm till Trafikverket 25 september 2013. En grundläggande förutsättning för NCC Roads planerade verksamhet i Toresta är att denna kan samordnas med Trafikverkets arbete med Förbifart Stockholm. Detta innebär att hamnen behöver kunna vara i drift senast under hösten 2016. För att undvika arbete i vattenområdet under tider då fiskar leker behöver anläggandet av hamnen utföras under vintern 2015/16. 4.2. Samråd och information 4.2.1. Genomförda samråd Samråd har skett med Länsstyrelsen i Stockholms län 7 mars 2014 och med berörda sakägare samt myndigheter och organisationer under april och maj 2014, se samrådsredogörelse i bilaga till ansökan. Länsstyrelsen i Uppsala län har meddelat att man avser att yttra sig över ansökan. 4.2.2. Anpassningar av verksamheten p.g.a. inkomna synpunkter Under samrådet har synpunkter som inkommit från myndigheter och Håbo kommun bestått av önskemål om utredningar och visualiseringar, t ex naturinventering, riskbedömning av påverkan på råvatten till vattenförsörjning, fotomontage mm. Sjöfartsverket har haft önskemål om ytterligare samråd innan design för kajen fastslås. Trafikverket har haft synpunkter på den av bolaget ansökta kapaciteten på anläggningen. Närboende på grannfastigheter i Toresta har uttryckt oro för ökat buller, ökad biltrafik och ianspråktagande av naturmiljö samt påverkan på havsörn och fiskgjuse. Synpunkter har även inkommit från bl a fastighetsägare i Fånäs och på Notholmen som yttrat sig angående bl a buller, slitage på naturmiljön och påverkan på friluftslivet samt påverkan från ökad trafik i farleden. Båtklubbar vid Frösundaviken har lämnat synpunkter på svallvågor från passerande fartyg Mot bakgrund av vad som framkommit under samrådet har NCC Roads uppdragit åt Niras att utföra en naturinventering, se bilaga 3:1, och en bottenfaunainventering, se bilaga 3:2. En översiktlig genomlysning av risker i samband med undersökning av verksamhetens inverkan på miljökvalitetsnormer för vatten har utförts av Niras, se bilaga 3:3. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 13

Dragning av transportväg från kaj till berglager har anpassats för att kunna behålla en rödlistad ask. In- och utfartsvägen till verksamheten kommer att byggas om för att styra lastbilarna mot Upplands Bro istället för att köra förbi bostäder i Kalmarsand och Fånäs. Ytterligare bullerreducerande åtgärder har undersökts. Området närmast planerad verksamhet har inventerats med avseende på boträd för havsörn. Efter samråd med Sjöfartsverket i augusti 2014 har kajen omarbetats efter Sjöfartsverkets synpunkter. 5. Beskrivning av verksamheten Verksamheten med berglager, behandlingsyta, transportvägar och hamn kommer att lokaliseras till fastigheterna Toresta 4:1 och Spånga 1:9, se bild 6 för översikt. Berglagret och behandlingsytan placeras inom befintligt täktområde. Mottagning av bergmaterial kommer att ske i den takt tunneldrivningen vid Förbifart Stockholm framskrider och varierar under tiden tunnelbygget pågår. Utlastningen från projektet har bedömts vara som mest intensiv under ca 2-3 år. Då beräknas ca två fartyg per dygn anlöpa hamnen vid Toresta. Bild 6: Översiktsbild över planerad verksamhet i Toresta med lagerområde (grön) behandlingsyta (röd), transportväg från kaj till lager (grön) och transportväg för material som levereras ut (rosa). Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 14

5.1. Beskrivning av hamn och vattenverksamhet Ansökan omfattar anläggande av kaj som kan ta emot fartyg med en största längd om cirka 90 m. Hamnen kommer att kunna ta emot båtar och pråmar med lastningskapacitet på 2500 4000 ton. Spont för kaj anläggs från pråm. Från land motfylls med sten och skut till ca 4 m djup mot spontkonstruktionen. Därefter fylls kajen med sten från landsidan. Runt kajen placeras sten som ska fungera som erosionsskydd. Bottenscanning har utförts i området för planerad hamn, se bilaga 3:4. Muddring bedöms inte behövas. Bild 7: Profilbild av båt vid kaj. 5.2. Beskrivning av farled Farleden in till Kalmarviken och Bålsta, se bild 8, är av Sjöfartsverket utpekad som riksintresse för kommunikationsanläggningar och kommer att användas av fartyg som anlöper mottagningshamnen vid Toresta. Farleden har en skyddad höjd på 27 m och ett skyddat djup på 9 m. Vid inloppet till Kalmarviken är avståndet från farledens mitt till stränderna ca 200 m åt vartdera hållet. Det råder lotsplikt inom hela Mälaren. Förutom ett relativt stort antal fritidsbåtshamnar i Mälaren bedrivs yrkesmässig sjöfart framförallt i Västerås, Köping, Bålsta och vid Hässelbyverket i Stockholm. Största volymerna finns hos Mälarhamnar AB (med hamnarna i Västerås och Köping) med en årsvolym om cirka 3,9 miljoner ton. Totalt omfattar den yrkesmässiga sjöfarten på Mälaren cirka 4,6 miljoner ton. Farleden till och hamnen i Bålsta hanterar inkommande råvara till gipsfabriken i Bålsta, Gyproc AB. Under vintertid har staten genom Sjöfartsverket ett åtagande att hålla huvudfarleden från Södertälje till Västerås och Köping (och till Stockholm) öppen för trafik. Restriktioner i storlek och utrustning på fartyg förekommer normalt i sådana lägen. Restriktionerna har normalt ingen hindrande effekt på sådan sjöfart som behövs för den normala försörjningen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 15

Bild 8: Allmän farled till Bålsta samt influensområde. Från Södertälje går till Västerås, Köping och Bålsta en farled med 7,6 m djup för fartyg med maximalt 6,8 m djupgående. Vintertid har farledsavsnitt som är täcka av fast is en fartbegränsning till 12 knop. Till Gyprocs hamn anländer ca 10-20 båtar per år för lossning av gips. Cementas hamn byggdes för att leverera cement till Mälarbanan som byggdes ut på 1990-talet. Hamnen trafikeras inte för tillfället men tillståndet för hamnverksamhet gäller fortfarande. Lantmännen upphörde med utlastning av spannmål 2011. Tillstånd för hamnverksamhet gäller fortfarande. Det finns tre småbåtshamnar i Kalmarviken. Till det kommer ett flertal privata bryggor vid strandtomter vid Fånäs och Notholmen i Håbo kommun. Uppskattningsvis finns ca 600 båtplatser i Kalmarviken med närmaste omgivningar. Bålsta är inte ett stort mål för andra fritidsbåtar än de vars ägare bor i Bålsta med omgivning. Någon marinekologisk utredning har inte utförts. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har tagit del av resultaten från den utförda bottenscanningen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 16

5.3. Beskrivning av lossning och transport inom anläggningen Vid hamnverksamheten kommer en båt/pråm att kunna lossas åt gången. Lossning av båt/pråm tar normalt ca 5 timmar. En färdigtömd pråm kvarligger tills ny lastad kommer. Bogserbåt tar med tom pråm i retur. Mängd material som ska lossas är 5000-8000 ton per dygn under den intensiva perioden, vilket motsvarar två båtar eller pråmar. För att kunna ta emot bergmaterial från Trafikverket i önskad omfattning behöver hamnverksamheten drivas oberoende av tid på dygnet. Båtar lossas med däcksmonterad grävmaskin som lyfter i stenmaterialet i dumper/truck. Vid lossning av pråm kör lastmaskin och dumper/truck ombord på fartyget från kajen och hämtar material som körs upp till berglagret. Bergmaterial lagras inte på eller vid kajen utan lastas direkt på dumpers eller hjullastare och körs till berglagret. Transporten till arbetsområdet sker på separat väg som enbart är till för transporter mellan kaj och lager. Vägens dragning anpassas till den hålväg som behöver passeras och för att i möjligaste mån undvika att behöva fälla grova tallar och en ask som identifierats i naturinventeringen. Vägen utformas så att vägbanan blir ca 4 m bred. Med en sträckning som anpassas till höjdkurvorna blir vägen något kurvig och det hindrar insyn från sjön till berglagret, se visualisering i avsnitt 7.11. 5.4. Beskrivning av berglager och sortering/krossning Stora delar av bergmaterialet kommer att kunna säljas utan att det förädlas. Berg som ska förädlas processas inom en behandlingsyta. Material som levereras ut från anläggningen transporteras ut på en separat väg från upplaget, se bild 6. Lagring av bergmaterial kommer att ske inom fastigheten Toresta 4:1. Ytan som iordningställs för berglagret planeras bli ca 40 000 m 2 där botten av lagret förses med gummiduk för uppsamling av regnvatten, se avsnitt 5.4.1. Uttaget av berg och grus i den pågående täkten har medfört stora nivåskillnader mellan täktbotten och ursprunglig yta. Nivåskillnaderna är mer än 11 m. Under den kvarvarande tiden för täkttillståndet kommer täktbotten att planas ut på nivån +3. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 17

Bild 9: Området där berglagret ska förläggas blir nersänkt. Berget på bilden kommer att brytas inom nuvarande täkttillstånd. Inlevererat berg från Trafikverket kommer att vara förkrossat i fraktionen 0-150. Övrigt berg som tas emot kan bestå av större fraktioner. Behandlingsyta där berg sorteras och krossas placeras i berglagret eller på en vall som avvattnas mot berglagret. På så sätt leds även vatten från kvävehaltigt material som processas ner till botten på berglagret. Nivåskillnaden mot omgivningen gör att behandlingsytan skärmas av. 5.4.1. Vattenhantering Botten på berglagret kommer att tätas för att samla upp kväveinnehållande regnvatten som passerat det lagrade berget. Tätningen sker genom att gummiduk placeras i botten på berglagret. På sidorna anläggs vallar och gummiduken dras upp på vallarna. På så sätt skapas ett stort kar som kan magasinera regnvatten som passerar berglagret. Även behandlingsytan där krossen ska stå avvattnas till den täta lagringsplatsen se bild 10. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 18

Bergkant Behandlings yta Bild 10: Principskiss av berglagret Uppsamlat kvävehaltigt vatten pumpas via dräneringsledning till närbelägna Salixodlingar för att användas som gödning. Den mindre ytan är 4 hektar. Den större ytan är 22 hektar, se bild 11. Under perioder då växtligheten inte tar upp näringen återcirkuleras vattnet till berglagret. NCC Roads har ett berglager i Upplands Väsby kommun där omhändertagande av kvävehaltigt vatten sker genom gödsling av Salix- och rörflensodlingar. Med erfarenheter från Upplands- Väsby bedömer NCC Roads att ytan Salixodling i Toresta är tillräckligt stor för att kunna ta upp allt kväve i vattnet. Under perioden då växtligheten inte tar upp näringen lagras vatten under berglagret. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 19

Bild 11: Salixodlingarnas lokalisering i förhållande till mottagningsanläggningen för bergmassorna. Vattenledningen från berglagret till odlingarna blir av enkel typ, plastslang med 90 mm i diameter. Den kräver inte några speciella anläggningsarbeten som förändrar landskapsbilden. 5.5. Beskrivning av arbetstider Lossning av berg i hamnen kan komma att ske dygnet runt under den mest intensiva tiden som arbetet med Förbifarten pågår. Hamnverksamhetens arbetstider kommer att styras av Trafikverkets utlastning vid de tillfälliga hamnarna. NCC Roads avser därför att ansöka om att driva hamnverksamheten dygnet runt. Antalet båtar och pråmar kommer att variera under tiden Förbifart Stockholm byggs. Hantering av material i upplaget och uttransport med lastbil sker i huvudsak under vardagar 06-18. Sortering av berg kommer att ske ca 200 dygn per år motsvarande vardagar året runt. En del av materialet kommer även att behöva krossas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 20

5.6. Beskrivning av biltransporter till och från anläggningen Transport ut från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil. Antalet transporter bedöms öka till ca 100 per dygn jämfört med dagens täktverksamhet som genererar ca 20 transporter per dygn. Merparten av transporterna ska gå på gamla E 18 (väg 840) till Bro där det finns en trafikplats upp på E 18. Vägen till E 18 passerar inte något tättbebyggt område, se bild 12. Det kan även bli aktuellt att lasta ut stenmaterial via båt. Bild 12: Transportväg från mottagningsanläggningen till E 18. 5.7. Beskrivning av bränsle- och kemikaliehantering De kemikalier som i huvudsak kommer att användas inom området är drivmedel (diesel och bensin) till maskiner. I övrigt kommer endast mindre mängder kemikalier att hanteras under anläggnings och driftskedet. Kemiska produkter hanteras i enlighet med Miljöinstruktion Kemiska produkter som finns i NCC Roads verksamhetssystem. Instruktionen omfattar Förteckning farliga ämnen, säkerhetsdatablad, BASTA och Trafikverkets kemikaliegranskning Förvaring och märkning, med krav på skyddsutrustning för att motverka spill Farligt gods, ADR Kontroller sker genom egenkontroll, skydds- och miljörond samt vid revisioner. I NCC Roads verksamhetssystem finns krav att varje anläggning och arbetsplats ska upprätta en nödlägesberedskapsplan. Planen är specifik för varje enskild anläggning utifrån förutsättningarna på plats. Vid vattennära lägen ska en katastrofplan upprättas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 21

5.8. Beskrivning av energiförsörjning och avfallshantering Hantering av berg kräver energi för drift av maskinparken, uppvärmning och belysning. Dumprar drivs med diesel, vilket innebär utnyttjande av en ändlig naturresurs. Fördelningen mellan diesel och el via elnätet beror i hög grad på om krossanläggningen drivs via elnätet eller dieselelektriskt. Bolaget avser utreda möjligheterna att utnyttja elnätet för all fast utrustning för att minimera förbrukningen av fossila bränslen. Vidare avser bolaget att undersöka möjligheten att anordna landström för de båtar som angör kajen. Det finns en skyldighet för alla fartyg att lämna allt avfall som härrör från fartygets drift (fartygsgenererat avfall) innan fartyget avgår från hamn. Hamnen är skyldig att ta emot det fartygsgenererade avfallet. Följande typer av fartygsgenererat avfall uppkommer vanligtvis: Sludge (oljeblandat vatten) Farligt avfall Hushållsavfall Batterier Förpackningsavfall och returpapper Grovavfall icke branschspecifikt avfall (industriavfall) Flytande avfall (t.ex. sludge eller avloppsvatten) hämtas vid fartygen av godkänd entreprenör med slamsugningsbil. Fast avfall från fartyg transporteras av NCC Roads in till bolagets anläggning vid berglagret. Här finns avfallscontainrar för fast avfall som källsorteras. Avfallshanteringens rutiner ingår i egenkontrollprogram enligt miljöbalken. NCC Roads arbetar kontinuerligt med att minska avfallsmängderna från verksamheter och att återvinna det avfall som ändå uppkommer. Farligt avfall sorteras i separata behållare och förvaras inlåst på plats som är tät, regnskyddad och påkörningsskyddad för att förhindra att eventuellt läckage eller spill kan förorena mark eller vatten. Samtliga avfallsfraktioner transporteras bort av godkänd transportör till godkända mottagare. Alla svenska hamnar och skeppsvarv ska ha utarbetat en avfallshanteringsplan som, då det gäller handels- och industrihamnar samt reparationsvarv för handelsfartyg, ska godkännas av Transportstyrelsen. Planen ska revideras vart tredje år eller när fartygens behov att lämna avfall förändras. 6. Underlag för bedömning 6.1. Hydrologi och vattenkvalitet Den planerade hamnen ligger vid Toresta i anslutning till Kalmarviken i Mälaren i Norra Östersjöns vattendistrikt. Huvudavrinningsområde är Norrström som avvattnas via Mälaren ut mot Östersjön. De av Vattenmyndigheten avgränsade vattenförekomster som Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 22

ligger i direkt anslutning till den planerade verksamheten är ytvattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden samt grundvattenförekomsten Uppsalaåsen-Toresta. Nederbörden i regionen uppgår i medeltal till ca 500 mm om året (SMHI uppmätta värden 1961-1990). Avrinning från markområdet där täkten och den planerade vägen ligger sker mot Kalmarviken. Berggrunden i området vid Toresta består av i huvudsak bergarter som domineras av kvarts och fältspat (SGU:s berggrundskarta 1:50 000). Ett isälvsstråk, Uppsalastråket, passerar Mälaren i nord-sydlig riktning där den norra delen ligger i närheten av Kalmarviken. NCC Roads täkt för uttag av grus och bergmaterial ligger till delar i direkt anslutning till den del av isälvsstråket som benämns Uppsalaåsen-Toresta. Grundvattenförekomsten upptar en yta av ca 0,84 km2, se bilaga 3:3. 6.2. Sediment Provtagning av sediment har utförts under vintern 2013/2014 av Niras, se bilaga 3:5. Sedimentprover togs ut i 7 punkter och valda nivåer analyserades med avseende på metaller, tennorganiska föreningar, oljekolväten och PAH, se bilaga 3:5. Generellt är halterna låga i närheten av den aktuella stranden och stigande i ackumulationsområdena i vikens djuphålor. T ex är halten av nickel hög i provpunkt 5 vid kraftledningen. Halten av tributyltenn (numer förbjuden i båtbottenfärg) är högre i provpunkt 4 inåt Kalmarsandsbadet än vid läget för hamnen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 23

Bild 13: Placering av provpunkter för sedimentprovtagning. 6.3. Naturmiljöer och skyddade arter Värdefulla naturmiljöer i skogen redovisas i Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor. Databasen redovisar bl a nyckelbiotoper och andra områden med naturvärden. Nyckelbiotoperna har inventerats sedan 1990. Under inventeringen har man också registrerat andra objekt som har naturvärden utan att nå upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Utanför Bergtäkten i Toresta finns notering om ett källpåverkat område, d v s ett område med en kallkälla som påverkar kringliggande område och ger det en speciell karaktär, se bild 14. Enligt 6 och 7a förordningen (1998:1252) om områdesskydd får kommunen eller Skogsstyrelsen i det enskilda fallet besluta om biotopskydd för källor med omgivande våtmarker. För detta källområde har inget beslut om biotopskydd fattats. NCC Roads bedömer att området inte påverkas då det ligger utanför verksamhetsområdet. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 24

Bild 14: Utdrag ur Skogens pärlor. Källpåverkat område. Utanför verksamhetsområdet. Niras har 26 maj 2014 inventerat det naturområde som behöver tas i anspråk för kaj och transportväg från hamnen, se bilaga 3:1. Strandområdet bedöms motsvara naturvärdesklass 2 med påtagligt naturvärde. Skogsområdet bedöms motsvara naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde. Naturvärdet i området för den planerade hamnen är framför allt knuten till förekomsten av grövre träd. Skyddsvärdet för blandskogen i den planerade vägsträckningen bedöms vara ringa. Området vid stranden som är aktuellt för exploatering är relativt artfattigt och hyser inte någon skyddsvärd flora. Bottenmaterialet domineras av åsmaterial i form av rundade stenar och grus och hyser få växtarter. Niras har även utfört en bottenfauna undersökning 8 maj 2014, se bilaga 3:2. Området är artrikt och har en hög biologisk mångfald men hyser inga rödlistade arter. Under sommaren 2006 inventerade Länsstyrelsen i Stockholms län insekter i ca 50 täkter spridda i länet. Rapport 2007:21 Insekter i sand- och grustag. I Torestatäkten hittades 23 arter av bin, humlor, vägsteklar och rovsteklar varav en art, Priocnemis minuta Dvärgvägstekel klassas som sårbar (VU). Av samrådsyttrandena framgår att havsörn och fiskljuse förekommer i området. Naturinventeringen har inte hittat några häckningsplatser inom det område som kommer att tas i anspråk för hamn och transportväg. En enklare inventering av potentiella boträd utfördes under juli 2014 i skogspartier inom 0,5-1 km från tänkt hamnläge. Inga träd hittades som var tillräckligt grova för att kunna hysa örnbon. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 25

6.4. Riksintressen Mälaren I 4 kap miljöbalken är Mälaren i sin helhet upptagen som riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, och turismens och friluftslivets intressen skall särskilt beaktas. Det innebär att Mälaren hör till de särskilt värdefulla områden som redan i själva lagtexten har utpekats som riksintresse. 6.4.1. Riksintressen yrkesfiske, natur och friluftsliv Hela Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket. Riksintresse för yrkesfiske medför att kända lekplatser för fisk bör skyddas samt att yrkesfiskets behov av anläggningar bör beaktas. Utsläpp eller andra ingrepp som kan skada fiskbestånden i sjön bör motverkas. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens öar med strandområde omfattas i sin helhet av riksintresse för friluftslivet. Kalmarviken inom Stockholms län ligger utanför det utpekade riksintresset för friluftsliv enligt Stockholms länsstyrelses kartverktyg för riksintressen, se bild 15. Delen av Kalmarviken inom Uppsala län redovisas inte som riksintresse för friluftslivet enligt Uppsala läns kartverktyg för riksintressen. Bild 15: Riksintresset för friluftsliv t v och naturvård t h inom Stockholms län. Kalmarviken inom Stockholms län ingår inte i riksintresset. Rösaringen, se bild 15 t h, är av riksintresse för naturskydd och kulturmiljön, se även stycke 6.4.3. 6.4.2. Riksintressen infrastruktur Mälarbanan, järnväg mellan Stockholm och Västerås, passerar ca 330 m från infarten till täkten. En 400 kv kraftledning som ingår i stamnätet passerar inloppet över Kalmarviken. Den är utpekad som riksintresse för infrastruktur enligt Håbo kommuns översiktsplan från 2006. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 26

Farleden in till Bålsta är av riksintresse för sjöfarten. I samband med utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar fastställs s.k. buffertzoner på ömse sidor om farleden. Farleder av farledsklass 1 och 2 har en buffertzon på 200 m på var sida om farledsytan, se bild 8. 6.4.3. Riksintresse landskap Låssa (2) är ett område av riksintresse för kulturmiljön. Låssa är en centralbygd i viktig korsning mellan norra mälarvägen och den forna vattenleden till Birka-Uppsala med unik fornlämningsmiljö på och kring ett åskrön med den troliga kultplatsen Rösaring och gravfält som visar på en omfattande bosättning från bronsåldern till vikingatid. Rösaringsåsen (5) är en del av Uppsalaåsen och sträcker sig från Kalmarviken till Stora Eneby i söder med strandterasser, strandvallar och pelartallskog. Bild 16: Riksintressena Rösaringsåsen (5) och Låssa (2). Täkten i Toresta är markerad med röd ring. Avgränsningen av Låssa redovisas olika i olika delar av ÖP, www.upplands-bro.se.(6) är Hebbokärret. Det bedöms inte påverkas. (3) är Bro, bedöms inte påverkas. 6.5. Planförhållanden 6.5.1. Upplands Bro kommun Det finns ingen gällande detaljplan för fastigheten Toresta 4:1 eller för angränsande fastigheter. I översiktsplanen för Upplands Bro kommun finns inga områden utpekade i närheten av Toresta 4:1 som planeras att detaljplaneläggas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 27

Bild 17: Grön värdekärna (mörkgrön) och grön kil (ljusgrön) enligt RUFS Enligt regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) ligger Toresta i en grön kil. Den befintliga Torestatäkten ligger i dagsläget inom värdekärnan för den gröna kilen. 6.5.2. Håbo kommun Närmaste område med lagakraftvunnen detaljplan är bostadsrätterna vid Hälledagsvägen i Kalmarsand, ca 800 från planerad hamn. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Bålsta tätort ska området Dragelund mellan gamla E 18 och E 18 vid Kalmarsand utveckas med bostäder närmast sjön och ett nytt verksamhetsområde närmare motorvägen, se bild 18 t v. Kommunfullmäktige i Håbo kommun har även godkänt ett detaljplaneprogram för Kalmarsand. Programmet redovisar en utbyggnad med cirka 240 bostäder, se bild 18 t h. I princip hela Kalmarviken är föremål för planering i olika stadier, pågående och vilande detaljplanearbete samt pågående och vilande program. Då ansökan om hamn avser tillfällig hamn under 10 år bedömer NCC Roads att huvuddelen av bebyggelsen inte kommer att hinna genomföras innan verksamheten i området avslutas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 28

Bild 18: Detaljplaneprogram tas fram för Dragelund t v och Kalmarsand t h. Bild 19: Till vänster syns gällande detaljplaner. Till höger syns även pågående och vilande planer och program. 6.6. Miljömål 6.6.1. Nationella Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 29

hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. 6.6.2. Stockholms län De nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner och konkretiserats till miljömål för Stockholms län. De regionala målen för Stockholms län skall uppnås till år 2020. Nedan redovisas de regionala mål som direkt eller indirekt bedöms vara tillämpliga på den planerade tidsbegränsade utskeppningshamnen i anläggningsskedet och/eller i driftsskedet: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt och djurliv Av de regionala miljömålen är det endast miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås till år 2020. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan bedöms enbart på nationell nivå. En återkommande åtgärd i ovanstående delmål antagna av Länsstyrelsen i Stockholms län är att minska utsläppen till luft från trafik på vägar från transportsektorn. För att nå det målet krävs bland annat minskade och effektivare transporter. För att uppnå en god bebyggd miljö anser Länsstyrelsen i Stockholms län att det är viktigt att ha strategiskt placerade sjöterminaler för att säkerställa möjligheterna av materialtransporter med fartyg. År 2012 skedde en uppföljning av de 16 miljömålen i Stockholms län. Det konstaterades då att endast två av de 16 miljömålen har förutsättningar att uppnås till år 2020. Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt bedöms klaras. För miljömålet ett rikt växt- och djurliv inom länet är det en viktig utmaning att skapa en ekologiskt hållbar hushållning med mark- och vattenresurser i en expansiv region. Länet är tätbefolkat, har en snabb befolkningsökning och högt förändringstryck med ny bebyggelse och ny infrastruktur. Målet Grundvatten av god kvalitet är inte möjligt att nå till år 2020 i Stockholms län med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är positiv, bland annat avseende skydd av grundvattenresurser, minskat uttag av naturgrus och påverkan på grundvattennivåer. Ändå återstår bedömningen från 2012, vilket beror på att åtgärdstakten inte har ökat i länet. Det är därför angeläget att bevara åsavsnitt med god grundvattentillgång för framtida vattenförsörjning. Naturgrusanvändningen i Stockholms län har minskat de senaste åren och naturgrus används i allt större utsträckning enbart till kvalificerade ändamål. Naturgrusuttaget Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 30

behöver dock minska ytterligare. I Uppsala län minskar inte naturgrusuttaget. Naturgrus exporteras idag från Uppsala län till Stockholms län. 6.6.3. Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län samordnar många statliga åtgärder för att nå miljömålen, bl.a. sanering av förorenade områden, bidrag för konvertering från fossila bränslen till biobränslen, skydd av värdefull natur, arbete för hotade arter, arbete för länets vattenmiljöer Länsstyrelsen ansvarar för att regelbundet följa upp länets miljömålsarbete. Det sker genom miljöövervakning, inventeringar och analyser. 6.6.4. Upplands Bro kommun Upplands Bro kommuns lokala miljömål 2010-2030 är ett styrande dokument upprättat utan lagkrav. Målen gäller för alla som agerar inom kommunens gränser, kommunens förvaltningar, liksom enskilda medborgare. Kommunens miljömål har sin grund i de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Miljömålen är indelade i tre miljömålsområden som har valts ut med utgångspunkt för Upplands Bros särskilda förutsättningar: Effektivare användning av energi och transporter Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Giftfria och resurssnåla kretslopp. De specifika målen som är relevanta för verksamheten i Toresta är minskat fossilt koldioxidutsläpp en fortsatt tydlig grön profil genom att bevara och utveckla naturvärden och att tillgodose människors behov av gröna miljöer. exploatering ska ske på ett sådant sätt att förutsättningarna inte försämras för nationellt hotade arter och nyckelarter för naturtyper specifika för Upplands-Bro. Arter som är typiska för dessa naturtyper är fiskgjuse (sjöstränder), tofsvipa (hävdade strandängar), läppstekel (störd sandmiljö), småsvalting (sandbottnar). områden med jätteträd ska sparas och utvecklas. Många jätteträd hyser ett stort antal arter. 6.6.5. Håbo kommun Håbo kommun saknar än så länge beslutade miljömål och miljöprogram men kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska bli fossilbränslefri till år 2030. Det Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 31

pågår även ett miljöstrategiarbete. Miljöplan eller miljömål har inte antagits av kommunfullmäktige. Arbete pågår och det finns miljömål bland andra mål i Vision 2030. 6.7. Miljökvalitetsnormer Vid all planering ska hänsyn tas till nationella miljökvalitetsnormerna (MKN). Dessa är bindande föreskrifter och finns för luftkvalitet, vattenkvalitet och buller. 6.7.1. Vatten Vattenförvaltningen i Sverige grundar sig till stor del i olika internationella överenskommelser och EU-direktiv, t.ex. OSPAR, Art- och habitatdirektivet, Fiskvattendirektivet samt Vattendirektivet. Vattendirektivet syftar till att alla vattenförekomster i Europa ska uppnå god status. För att uppnå detta används i Sverige verktyget miljökvalitetsnormer (MKN) som anger vid vilken tidpunkt god status ska uppnås. Miljökvalitetsnormer kopplade till Fiskvattendirektivet (2006/44/EG) anges i förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Normerna utgörs av riktvärden och gränsvärden för olika kemiska och fysikaliska parametrar i syfte att skydda fisk i utvalda sötvatten. Mälaren är även utpekat som så kallat övrigt fiskvatten vilket innebär att miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller. Riktvärdet för uppslammat fast material enligt Fiskvattendirektivet är 25 mg/l, enligt Naturvårdsverkets rapport 2008:2 om övervakning av ytvatten (Naturvårdsverket, 2008b) uppmätt som en genomsnittskoncentration. Den planerade verksamheten ligger i anslutning till yt- och grundvattenförekomster för vilka det finns miljökvalitetsnormer (MKN) fastställda enligt EU s ramdirektiv för vatten. Dessa är framtagna bland annat för att skydda vattenlevande djur och växter och vattnet som en dricksvattenresurs. Berörda vattenförekomster uppvisar överlag en god status, men bedöms kunna påverkas mer negativt framöver av den utökade befolkningen i regionen. Vid den vattenmätning som utfördes inför det aktuella projektet i Kalmarviken under- eller överskreds inte rikteller gränsvärden för fiskvatten vad gäller ph, suspenderat material, nitrit, ammonium, zink eller koppar. Kvantitativ, kemisk och ekologisk status för vattenförekomsterna finns redovisade i bilaga 3:3. 6.7.2. Luft Normerna anger en lägsta godtagbar luftkvalitet som människor och miljö tål. Miljökvalitetsnormer finns för kväveoxider, bly, kolmonoxid, partiklar, ozon m fl (SFS 2010:477). Vägtrafiken är den mest betydande källan till marknära luftföroreningar. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 32

Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds sammanställningar visar att halter av såväl kväveoxider som partiklar i området ligger väl under gällande miljökvalitetsnormer, se bild 20 och 21. Den planerade hamn- och berglagerverksamheten bedöms inte bidra till någon negativ förändring av situationen. Bild 20: Halter av partiklar (PM10) jämfört med miljökvalitetsnormen. Bild 21: Halter av kväveoxider (NO2) jämfört med miljökvalitetsnormen. 6.7.3. Buller Enligt förordningen (2004:675) om omgivningsbuller ska kommuner med fler än 100 000 invånare kartlägga buller och upprätta bullerkartor som visar bullersituationen inom kommunen. Trafikverket är skyldigt att kartlägga buller från vägar med mer än 3 miljoner fordonsrörelser per år, järnvägar med mer än 30 000 tåg per år och civila flygplatser med mer än 50 000 flygplansrörelser per år. Trafikverket utförde kartläggning av buller på E 18 och Mälarbanan under 2011. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 33

6.8. Strandskydd I Upplands Bro kommun gäller ett utökat strandskydd till 300 m vid Mälarstränderna. Det pågår en översyn av strandskyddet inom kommunen och ärendet ligger hos Länsstyrelsen som ska fatta beslut om strandskyddet. 6.9. Vattenskyddsområde Täkten vid Toresta samt den planerade hamnen och anslutande väg ligger inte inom något vattenskyddsområde. Håbo kommun har dock ansökt om att upprätta ett nytt vattenskyddsområde för Bålsta vattentäkt vars primära skyddsområde skulle täcka hela Kalmarviken samt 50 m av landområdet längs den östra stranden (Håbo kommun, 2009). Intagspunkten för dricksvattnet ligger väster om utloppet från Kalmarviken, ca 5 km från Toresta. Utbredningen av det föreslagna vattenskyddsområdet är tänkt att sträcka sig fram till det befintliga vattenskyddsområdet Östra Mälarens vattenskyddsområde och därmed bilda ett mer heltäckande skydd av Mälaren. Inom Östra Mälarens vattenskyddsområde finns fyra vattentäkter som försörjer omkring 1,7 miljoner personer med dricksvatten. De har därigenom ett mycket stort regionalt skyddsvärde. I anslutning till den del av Uppsalastråkets grundvattenförekomst som ligger söder om Toresta finns ett vattenskyddsområde upprättat; Uppsalaåsen-Lindormsnäs. Se bilaga 3:3. 6.10. Motstående intressen NCC Roads har genom samråd och egna undersökningar identifierat motstående intressen inom följande områden. Friluftslivet kan påverkas vintertid då isränna bryts. Det kan påverka skridskoåkare och pimplare negativt. Båtklubbarna i Frösundavik kan påverkas negativt då fler fartyg skulle kunna orsaka svallvågor som skadar bryggor och båtar. Storleken på svallvågor beror bl a på utformning av fartygens skrov och hastigheten på fartygen. Håbo kommun har långsiktiga planer att bygga ut området närmast befintlig täkt med bostäder. Buller från anläggningen kan medföra inskränkningar i byggplanerna. Om planeringen påbörjas innan den tillfälliga hamnen upphört behöver kommunen beakta buller från verksamheten vid planläggning. Boende på angränsande fastigheter i Toresta kan komma att uppleva ökat buller och fler fartyg. Boende i befintliga bostadsområden i Kalmarsand och Fånäs samt längs farleden kan uppleva ökat buller och åsynen av fler fartyg i den allmänna farleden. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 34

7. Miljökonsekvenser 7.1. Påverkan på resursförbrukning Att kunna utnyttja överskott av bergmaterial är en resurs som är viktig i samhällsbyggnad och samhällsplanering. I det nordvästra ballastförsörjningsområdet finns både bergtäkter och grustäkter. Sökt verksamhet genomförs i syfte att kunna återanvända tunnelberg och på så sätt minska uttaget av jungfruligt material genom berg- och grustäkt. Den planerade mottagningen av tunnelberg kan minska uttaget av naturgrus i Uppsala län vilket är i linje med miljömålet att minska uttag av naturgrus. Pågående täktverksamhet i Toresta medför att redan ianspråktagen mark kommer att utnyttjas för lagring av material från Förbifartsbygget. Det bidrar till att spara på naturmark. 7.1.1. Konsekvenser Genom att ta emot och återanvända tunnelberg minskar behovet av att ta ut berg och grus i närbelägna täkter. Det får till följd att nya bergtäkter kan skjutas på framtiden och att uttagstakten i befintliga täkter kan minska. Möjligheten att kunna transportera bergmaterial direkt från tunnelbygget till mottagningsanläggningen med fartyg ger en stor fördel jämfört med vägtransporter med lastbil. Ett fartyg av den storlek som planeras trafikera Toresta motsvarar ca 100 lastbilar och är 4-5 gånger mer energieffektiva än vägtransporter. I dag är Jehanders anläggningar i Löten på Ekerö och Underås i Södertälje de enda täkter i Stockholmsområdet som har hamn. Ur logistisk synvinkel är fördelaktigt med ytterligare en anläggning i norra Mälaren som kan trafikeras med båt. 7.1.2. Skyddsåtgärder Vid anläggande av hamnen och ny transportväg utnyttjas material från befintlig täkt. Det medför mycket korta transportavstånd vilket är effektivt från energisynpunkt. 7.2. Risk och säkerhet Påverkan på yt- och grundvatten kan komma att uppstå i de fall det sker en olycka som orsakar ett utsläpp av farliga ämnen. De moment som främst medför risker är hantering av arbetsmaskiner på land samt fartyg i vattenområdet. Farliga ämnen som riskerar att spridas vid en olycka utgörs av olika petroleumprodukter (exempelvis hydraulolja, smörjmedel, diesel). Risk för spridning av kemikalier från fartyg kan främst uppstå på grund av maskinhaveri, spill vid tankning eller olyckor som orsakas av kollision med annat fartyg, grundstötning eller dåligt väder. Fartygstrafiken till och från hamnen kommer som mest att uppgå till två fartygsanlöp per dygn. In i viken leder en allmän farled som trafikeras av fartyg till och från andra hamnar i viken samt fritidsbåtar till vikens marinor. Transporter nattetid kan komma att ske, men kommer att undvikas. Risk för spridning av kemikalier vid arbeten på land kan främst uppstå vid maskinhaveri, kollision mellan fordon eller spill vid tankning. Antal fordonsrörelser på land är högt när fartyg ska lastas av, översiktligt bedöms ca 150 dumpertransporter behövas vid Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 35

avlastning av ett fartyg med 4 000 tons last. Detta medför tillfälligt tät trafik och ökad risk för olyckor vid dessa tillfällen. 7.2.1. Konsekvenser De farliga ämnen som riskerar att spridas vid en olycka utgörs av petroleumprodukter. Sådana ämnen flyter och löser sig dåligt i vatten och kommer vid ett läckage främst att spridas på vattenytan. Spridning av flytande ämnen är till stor del vinddriven. Vid SMHI:s mätningar av vind vid Adelsö framgår att det är vanligast med västliga relativt svaga vindar (2-4 m/s) i området. Därmed är risken störst för att en eventuell spridning av petroleumprodukter i vattenområdet till Kalmarvikens östra stränder vid en olycka. Intag av dricksvatten vid Bålsta vattentäkt sker ca 1 km väster om farleden in till Kalmarviken. Vatten tas där in på 10 m djup under vintern och på 20 m djup under sommaren. De olika djupen används för att undvika föroreningar från avloppsutsläpp som sker ett par km längre bort, från vilket risken för förorening är som störst i bottenvatten under vintern och ovan temperaturskiktningen på sommaren. Spridning av föroreningar till dricksvattentäkten har beräknats av SMHI för olika scenarier, bland annat en fartygsolycka inne i Kalmarviken. Oljespill kan vid hård vind (10 m/s) spridas till platsen för dricksvattenintag på 4 timmar. Genom att föroreningen är flytande når den dock inte intagspunkterna som är placerade 10, respektive 20 m under vattenytan. Risken för förorening av dricksvatten vid Bålsta vattenverk är därmed mycket liten. 7.2.2. Skyddsåtgärder Genom att de ytor som maskinerna kör på är hårdgjorda eller har tätskikt, diken anläggs längs vägen och hamnanläggningen förses med kanter och uppsamlingsmöjligheter för dagvatten, kan risken för spridning av förorenande ämnen till grund- eller ytvatten minskas. Väderförhållandena i Östra Mälaren bedöms inte påverka fartygstrafiken i någon större utsträckning. Närhet till land gör att vågor inte blir höga och det är lätt att hitta nödhamn om vädret utgör risk för fartygets säkerhet. NCC Roads har samrått med Sjöfartsverket om kajens utformning så att den anpassas att vara ändamålsenlig och säker att angöra och lägga ut från. De krav som gäller vid trafikering av allmän farled följs. 7.3. Påverkan på grund- och ytvattenförhållanden Hamnen anläggs genom utfyllnad med massor, se avsnitt 5.1. Arbete i vattenområdet kan innebära grumling och spridning av sediment om inte skyddsåtgärder vidtas. Båttrafiken kan medföra att sediment grumlas upp från botten vid angöring och avgång från kajen. Nivåskillnaden mellan hamn och lager gör att den transportväg som ska anläggas kommer att få en viss lutning. Spill av finmaterial är svårt att undvika. Vid kraftiga regn kan finmaterialet att tvättas bort från vägen och ledas till Mälaren om inte skyddsåtgärder vidtas. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 36

Arbetsmaskiner som kommer att användas vid anläggande av hamn och för lossning och transporter till och inom lagret använder fossila bränslen (diesel). Maskinerna innehåller också hydraulolja. Vid läckage och olyckor kan ämnena hamna i grundvattnet om inte skyddsåtgärder vidtas. Arbetsmaskiner som används för lossning kan köra över kajkanten och medföra oljeutsläpp i vattnet. Arbetsmaskiner som kör ombord på pråmar och hämtar bergkross kan få ett visst medsläp av stenmjöl på hjulen. Stenmjölet innehåller kväve från sprängmedel. Stenmjölet kan sedan lossna på transportvägen och tvättas ut i Mälaren vid regn om inga skyddsåtgärder vidtas. Tunnelberg innehåller rester av kvävehaltiga sprängmedel. När tunnelberg lagras tvättas kvävet ur av regn och kan förorena yt- och grundvatten. Berglagrets placering inom en ås nära Mälaren innebär att kväve kan spridas till grundvattnet om inte skyddsåtgärder vidtas. 7.3.1. Konsekvenser Anläggande av hamnen, båttrafik och finmaterial i levererat berg som rinner ut i Mälaren bidrar till grumling närmast stranden innan det sedimenterar. Finmaterialet kan även innehålla kväve som kan bidra till övergödning om det kommer ut i Mälaren. De parametrar som beskriver ett fiskvatten och som kan påverkas av den typ av arbeten som ska utföras är mängden uppslammat fast material (d.v.s. suspenderat material), ammoniumhalter och halter av mineraloljebaserade kolväten. Riktvärdet för uppslammat fast material enligt Fiskvattendirektivet är 25 mg/l uppmätt som en genomsnittskoncentration. Riktvärdet kan mycket lokalt komma att överskridas om bottensediment grumlas upp, men endast under en kort period då själva arbetet utförs medan koncentrationen på längre sikt inte påverkas. Risken för att den tillfälliga partikelspridningen leder till negativa konsekvenser för frisimmande fisk är mycket liten. Läckage och spill av diesel och oljor kan förorena yt- och grundvatten. Läckage på land leder till förorening av grundvattnet då marken är genomsläpplig. Läckage till ytvatten leder till oljeförorening av Mälaren. Kväveläckage till grundvattnet innebär försämrad kvalitet vid eventuell framtida användning som dricksvattentäkt. Spridning av kväve till Mälaren bidrar till övergödning. 7.3.2. Skyddsåtgärder Vid anläggande av hamnen kommer finfraktionerna att sorteras bort från det material som ska används för utfyllnad. Det ska användas som skyddslager under gummiduken i berglagret, se nedan. Muddring bedöms inte behövas. Vid anläggandet av kajen lämnas en del grovt material kvar på botten som erosionsskydd. Det motverkar uppgrumling av sediment vid båttrafik. Kajen förses med en kant som förhindrar att maskiner kan köra över kajkanten. En oljeavskiljare installeras i kajen för att ta hand om eventuellt oljespill på kajen. Inom Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 37

kajområdet kommer inga kemiska produkter eller bränslen att hanteras eller förvaras. Berg kommer inte heller att lagras på kajen. Om pråmar ska lossas anläggs en hjultvätt mellan kaj och land där stenmjöl från arbetsmaskinernas hjul tvättas bort. Överskottsvatten från hjultvätten pumpas till berglagret. Genom att anlägga transportvägen med avskärande diken som leds till hjultvätten kan även ytavrinning från transportvägen ledas till berglagret. Arbetstiden för arbete i vattenområdet föreslås begränsas till tiden 15 september 2015 till 1 april 2016 för att undvika grumling under tider då flera fiskarter leker. Utrustning och fordon som används i verksamheten utrustas och underhålls på ett sätt att risken för eventuella utsläpp vid haveri minimeras. Alla lastmaskiner inom verksamhetsområdet är försedda med absorberingsutrustning så att eventuellt spill snabbt kan omhändertas. Vid större spill eller haverier kan maskinerna användas för att snabbt schakta bort oljeförorenad jord. För att begränsa konsekvenserna av en olycka med drivmedelsutsläpp ska tydliga rutiner finnas för besättning på fartyg samt personal på land hur de ska agera. Berglagret kommer att förses med tät botten så att kväveinnehållande lakvatten samlas upp och pumpas till salixodling så att kvävet kan tillgodogöras i odlingen och ersätta annan kvävekälla. Kvävet tas då upp av växterna vilket innebär att bidraget av kväve från berglagret till Mälaren uteblir. 7.4. Påverkan på luft Luftföroreningar från fordon, fartyg och maskinpark består huvudsakligen av koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolväten och svaveloxider. I anläggningsfasen används grävmaskiner, dumprar, spontmaskiner mm under en begränsad tid. Under driftsfasen sker fartygsanlöp till hamnen. Båtar ligger vid kaj och lossas under ca 5 timmar. De använder hjälpmotorer för elförsörjning. Pråmar bogseras till kaj och förtöjs. Bogserbåten ligger inte kvar vid kaj under lossning. Pråmar behöver inte hjälpström Verksamheten i berglagret påverkar luften genom avgasutsläpp från arbetsmaskiner, arbetsredskap och interna transporter från hamn till lager. För att lossa ankommande båtar kommer sannolikt en lastmaskin och tre dumprar att användas. Sprängsten som ska lossas kan sprida stendamm och påverka luftmiljön i det närmaste området. 7.4.1. Konsekvenser Vid ökat antal fartygstransporter kommer emissionerna av föroreningar till luft att öka. Lukt från luftemissioner från fartyg kan förekomma. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 38

Belastningen av luftföroreningar i området är låg, se avsnitt 6.7.2. Det öppna läget ger en god ventilation. Bidraget av emissioner från tillkommande båtar, arbetsmaskiner och lastbilar för uttransport av material bedöms inte leda till överskridande av några miljökvalitetsnormer och risken för negativa hälsoeffekter till följd av utsläppen till luft bedöms därmed vara mycket liten. Inga beräkningar av emissionerna har därför ansetts vara nödvändiga. Någon spridningsberäkning för emissionerna har inte heller bedömts vara relevant att utföra till följd av de låga bakgrundshalterna i området samt det relativt stora avståndet från hamnen till boende. Genom hamnens relativt avskilda läge bedöms damning komma att ge små miljökonsekvenser. Ur luftkvalitetssynpunkt blir damningen i stället främst en fråga om att säkerställa en god arbetsmiljö i hamnen. 7.4.2. Skyddsåtgärder Utvecklingen går mot att större krav ställs på emissionsreducering från fartygen, vad gäller t.ex. svavel- och kväveoxider. Detta resulterar sannolikt i att utsläppen av sådana ämnen från fartygen minskar framöver. Ett lågt svavelinnehåll i bränslet minskar även luktemissioner. Både lagstiftning och incitament såsom miljödifferentierade farledsavgifter styr mot minskade utsläpp. Ett exempel är den förordning om svavelhaltigt bränsle (2010) vilken bl.a. innebär att fartyg i hamn inte får använda marint bränsle med en svavelhalt överstigande 0,1 % viktprocent. NCC Roads har en maskinpark som är väl underhållen och som fortlöpande förbättras. När maskinparken förnyas beaktar NCC Roads kravet om att bästa möjliga teknik ska användas vilket leder till att utsläppen per producerad ton material kontinuerligt sjunker. Hela den mobila maskinparken kommer att drivas med diesel som klarar kraven på lägst miljöklass 1. Alla fordonsförare har genomgått kurs i sparsamt körsätt för arbetsmaskiner för att minska bränsleförbrukningen. NCC Roads undersöker möjligheten att ordna anslutning för landström för båtar. Spridningen av stendamm kan minskas betydligt genom olika skyddsåtgärder. Dammbekämpning av körytor och upplagsytor sker genom bevattning då det behövs under torrperioder. 7.5. Påverkan av buller Buller i samband med anläggande av hamnen är huvudsakligen relaterat till anläggningsmaskiner som t ex spontkran och hjullastare vid anläggande av kaj. Arbetet kommer att pågå under en kortare tid. Under driften av anläggningen alstras buller från fartyg vid kaj, lossning av fartyg, dumprar som transporterar berg från hamn till lager, från kross- och sorterverk samt från transporter till och från anläggningen. Båtar bidrar till bullerspridning genom lågfrekvent buller från hjälpmotorer. Pråmar har inte hjälpmotorer som alstrar buller. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 39

Enligt praxis (se t.ex. MÖD 2005:10 och 2007:55) gäller att transporter med bl.a. fartyg inom en hamns verksamhetsområde är en del av den fastighetsanknutna miljöfarliga verksamhet som bedrivs inom ramen för hamnverksamheten. Verksamhetsutövaren är därmed ansvarig för olägenheter som uppstår från bl.a. fartyg vid kaj. Fartyg som använder en farled utanför hamnen kan inte regleras inom ramen för hamnens verksamhet. 7.5.1. Konsekvenser NCC Roads har låtit Structor utföra en bullerutredning, se bilaga 3:6. Av utredningen framgår att verksamheten dagtid, kvällstid och helger innehåller bullerriktvärden för industri vid närmaste bostäder. Nattetid tangeras dock bullerriktvärdena vid närmaste bostäder vid Hälledagsvägen i Kalmarsand om inte åtgärder vidtas, se bild 22. Bild 22: T v beräknad bullerutbredning dagtid och t h beräknad bullerutbredning nattetid utan skyddsåtgärder. Gräns mellan grönt och gult visar aktuellt riktvärde. Nattetid är riktvärdet lägre varför influensområdet blir större. Se bilaga 3:6 för förklaringar. Fartygsmotorer alstrar lågfrekvent buller som kan uppfattas som störande. Det finns riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Structor har analyserat ljudnivåerna i det lågfrekventa området och gjort bedömningen att risken för överskridande av riktvärdet inomhus är mycket liten. Vad gäller buller från fartyg i farleden finns inte några riktvärden. Structor har därför jämfört buller från farleden med bullerriktvärden för övrig infrastruktur. Riktvärdet för momentant buller vid uteplats överskrids inte på fastigheter intill farleden, se bild 23. Generellt är buller från sjötransporter ett relativt litet problem medan störningar från fritidsbåtar kan ha en stor betydelse i områden där det är viktigt med en låg bullernivå, exempelvis för naturupplevelsen. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 40

Antalet fordonsrörelser för att transportera material ut från anläggningen kan antas öka från ca 20 per dygn vid dagens befintliga verksamhet till ca 100 per dygn. Av bullerutredningen framgår att bullernivåerna vid bostäder vid transportvägen ökar marginellt vid antagandet att transporterna ökar. Bild 23: Beräknat momentant buller från fartyg i farleden. Den ekvivalenta ljudnivån är försumbar. 7.5.2. Skyddsåtgärder Structors bullerutredning baseras på indata från andra projekt. Det finns möjlighet att vid val av utrustning till Toresta konsekvent välja det minst bullrande alternativet och på så sätt minska buller från anläggningen. Den bullerberäkningsmodell som använts utgår från meteorologiska förhållanden som motsvarar medvind i alla riktningar. Det innebär att redovisad bullerutbredning är ett worst-case. Därför föreslås bullerberäkningarna bekräftas genom att en bullermätning genomförs då anläggningen tagits i drift. Skopor på grävmaskiner och hjullastare samt flak på dumprar kommer att förses med gummiduk för att dämpa buller vid lossning. NCC Roads har låtit Structor beräkna buller nattetid vid tre scenarion där olika åtgärder vidtas, se bild 24 och bilaga 3:6. Ett scenario innebär att lossning inte sker nattetid. Då klaras riktvärdena med god marginal vid bostäder. När projektet Förbifart Stockholm fortskrider kan det finnas möjlighet att båtar och pråmar inte behöver lossas nattetid för att de ska hinna tillbaka i den takt som är nödvändig för projektets tidplan. Om den möjligheten uppstår kommer lossning inte ske nattetid. NCC Roads har vid tidpunkten för inlämnade av ansökan inte möjlighet att åta sig att inte lossa nattetid. Ansökan omfattar därför lossning dygnet runt. Ett scenario innebär att dumpers utan backvarnare används. Då klaras riktvärdena nattetid vid bostäder. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 41

Ett scenario innebär att pråmar (utan egen motor) vid kaj lossas. NCC Roads har vid tidpunkten för inlämnade av ansökan inte kunskap om vilken typ av fartyg som kommer att handlas upp för transport av berg. Ansökan omfattar därför mottagning och lossning av både båtar och pråmar. Det kan dock bli så att huvuddelen av fartygen som ankommer till Toresta är pråmar som under tiden för lossning inte har sin bogserbåt vid kaj. Bild 24: Överst t v visar ekvivalent buller nattetid vid ursprunglig bullerberäkning utan skyddsåtgärder. Överst t h visar båt vid kaj med hjälpmotor på men lossning genomförs inte nattetid. Nederst t v visar båt vid kaj med hjälpmotor på som lossas nattetid av tystare modell av dumper med backvarnare bortkopplad. Nederst t h visar pråm vid kaj utan hjälpmotor som lossas nattetid. Se bilaga 6 för utförligare förklaring. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 42

Sammantaget finns goda möjligheter att genom en kombination av åtgärder minska bullret från ursprunglig beräkning så att bullerriktvärdena nattetid innehålls. Det kan även uppstå perioder då lossning inte behöver ske nattetid. NCC Roads åtar sig att, vid perioder där nattlossning inte är nödvändig för projektet Förbifart Stockholms framdrivande, inte lossa nattetid under sådana perioder. Det går dock inte att förutsäga när i tiden eller hur långa sådana perioder kan vara. 7.6. Påverkan av avfallshantering Avfall som uppstår vid hamn och berglager består av de avfallsslag som hamnen är skyldig att ta emot från fartyg, se avsnitt 5.8 samt avfall från service av arbetsmaskiner och hushållssopor från kontoret. 7.6.1. Påverkan och konsekvenser Vid tömning av sludge och avloppsvatten från båtar med sugbil kan olyckor som t ex slangbrott medföra att avfallet hamnar i vattnet. Hantering av farligt avfall, t ex spilloljor och batterier kan leda till spill och läckage som förorenar mark och vatten. 7.6.2. Skyddsåtgärder Beroende på framtida liggtider och den sammantagna båtlogistiken går det eventuellt att styra tömning av båtar till någon av Trafikverkets hamnar som kommer att ha tillgång till spillvattennät. Genom att anlita avfallsentreprenörer som har vana att tömma båtar vid kajer kan entreprenörens erfarenheter av arbete nära vatten tas till vara. Tydliga instruktioner vid tömning bör utarbetas och anslås på kajen. Hanteringen av farligt avfall sker i befintlig verksamhet enligt inarbetad rutin. Farligt avfall sorteras i separata behållare och förvaras inlåst på plats som är tät, regnskyddad och påkörningsskyddad för att förhindra att eventuellt läckage eller spill kan förorena mark eller vatten. Samtliga avfallsfraktioner transporteras bort avgodkänd transportör till godkända mottagare. 7.7. Påverkan på naturmiljö, vegetation NCC Roads planerade hamnverksamhet kommer att leda till att 5500 m 2 vattenområde och 2000 m 2 naturmark kommer att ianspråktas för kaj och transportväg. Närområdet påverkas idag inte av sjötransporter då hamnanläggningarna i Kalmarviken ligger på andra sidan viken. Däremot utnyttjas närområdet, liksom övriga delar av Kalmarviken, av fritidsbåtar. 7.7.1. Konsekvenser Området som är aktuellt för exploatering är relativt artfattigt och hyser inte någon skyddsvärd flora. Skog är den vegetationstyp som dominerar i området för den planerade transportvägen från hamnen. Trädskiktet i området består främst av björk, sälg, hägg och tall samt vissa inslag av rönn, lönn och gran. Inslag av äldre björkar med så kallad Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 43

skrovelbark som indikerar hög ålder, finns också i området. Buskskiktet består främst av spridda förekomster av bland annat måbär. Floran i fältskiktet i området är mestadels trivial och typisk för ett skogslandskap. Inga rödlistade arter av kärlväxter påvisades i området, med undantag av en medelstor ask strax intill vägens sträckning nära strandkanten. Se vidare i bilaga 3:1 Den planerade verksamheten berör inte någon av Skogsstyrelsens utpekade områden. Verksamheten berör inte heller några biotopskyddsområden eller särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Konsekvenserna av en exploatering i form av en kaj och väg från den befintliga täktverksamheten i Toresta ned till Mälaren bedöms som måttliga, eftersom endast en liten del av området kommer att tas i anspråk och att floran sammantaget består av allmänt förekommande arter. Ianspråktagande av marken leder därmed inte till någon biotopförlust. Det antal grova träd som behöver fällas vid exploateringen är få i förhållande till det stora antal grova träd som finns framförallt söder om den planerade vägen. Anläggandet av kajen leder till en lokal påverkan på hydromorfologiska faktorer. Konnektiviteten påverkas genom att anläggningen hindrar växters och djurs möjligheter att röra sig längs grundområdet och mellan land- och vattenområdet. Det morfologiska tillståndet påverkas genom att bottenförhållandena i grundområdet förändras och genom att anlagda ytor ersätter tidigare strand- och skogsmark i närområdet. För vattenförekomsten i sin helhet är denna påverkan dock liten, se vidare i bilaga 3:3. Naturvärdet i området för den planerade kajen är framförallt knutet till förekomsten av grövre träd. Specifikt för exploateringen i området i Toresta handlar det om de fyra stora tallarna i anslutning till kajen samt eventuellt ytterligare stora tallar som kan komma att behöva fällas vid exploatering. Kringliggande naturmiljöer kan påverkas av verksamheten genom damning, emissioner från intern och extern trafik, svallvågor och grumling från båttrafik, buller. Damning från verksamheten bedöms inte påverka de omgivande naturmiljöerna negativt. Bedömningen grundar sig på en delrapport som undersöker effekter från damning från täkter på kringliggande naturmiljö. Undersökningen är utförd av Pro Natura på uppdrag av MinBas år 2011. Av undersökningen framgår att effekter på omgivningen kunde ses på platser vid kalkbrott eller betongtillverkning där bergmaterial med höga ph hanteras. Ju större skillnad i ph mellan hanterat bergmaterial och omgivande mark, desto större effekt. På platser där sura och mindre reaktiva bergarter hanterades syntes ingen skillnad på provrutan invid täkten och kontrollytan på större avståd från täkten. Vid Toresta kommer enbart bergmaterial från Mälardalsregionen hanteras. Reaktivare bergarter planeras inte att hanteras på anläggningen. Depositionsbidraget av kväve och svavel från avgaser från lastbilstransporter bedöms som mycket litet och bedöms inte påverka omgivande naturmiljö. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 44

7.7.2. Skyddsåtgärder NCC Roads avser att anpassa hamn och transportväg i så stor utsträckning som möjligt så att de stora tallarna kan stå kvar med hänsyn taget även till hålväg och lutning på vägen. Träd som avverkas får ligga kvar i närområdet för att tillföra död ved. 7.8. Påverkan på naturmiljön, djurlivet Befintlig verksamhet upptar idag en yta på ca 15 ha. Denna yta är påverkad av många års täktverksamhet. Grus har brutits i Toresta sedan 1960-talet. Tillkommande hamn och transportväg upptar 5500 m 2 vattenområde och naturmark. Samtidigt har täktverksamheten upphört inom ett område som är ca 7,5 ha och som har efterbehandlats. Havsörn och Fiskgjuse observeras regelbundet i Kalmarviken och i områdena utanför Kalmarviken. Vid naturinventeringen, bilaga 3:1, identifierades inte något boträd inom det område som inventerades. I den idag aktiva delen av täkten häckar backsvalor. De är fredade vilket innebär att partier med svalbon inte får röras under häckningsperioden. Länsstyrelsen i Stockholm gjorde en inventering av insekter i sand- och grustag under 2006. I Torestatäkten fanns 22 olika arter av bin och steklar. En av arterna, dvärgvägstekel anses som sårbar (VU). Övriga observationer av rödlistade arter är lusernbi, klöverblåvinge, och kärringtandmått. Dessa arter är beroende av öppna soliga sandiga ytor. I takt med att naturbetet minskar och skog ersätter öppna ytor minskar livsrummet för dessa insekter. Grustäkter har blivit viktiga miljöer för insekterna. Vid efterbehandling av täkter är det viktigt att anpassa efterbehandlingsåtgärderna så att det fortfarande finns soliga, sandiga ytor kvar. 7.8.1. Konsekvenser Vid utfyllnad av vattenområdet för kajen kommer bottenytan att täckas över och utplåna habitatet för bottenlevande organismer inom området. Anläggandet av kajen leder till en lokal påverkan på hydromorfologiska faktorer, se avsnitt 7.7.1. För vattenförekomsten i sin helhet är denna påverkan dock liten, se vidare i bilaga 3:3. Enligt Naturvårdsverkets Rapport 5938 Åtgärder för havsörn 2009-2013 har i Sverige flera häckningsplatser spolierats genom byggnation och aktiviteter i dess närhet. Det avstånd från bon som kan accepteras varierar beroende på typ och omfattning av byggnation och aktiviteter (enstaka hus, stugby, industri, marinor etc.) och på häckningslokalens beskaffenhet (öppen/sluten terräng etc.). En individuell skillnad i tolerans finns också vilket innebar att det inte går att generalisera utifrån enstaka exempel. Länsstyrelserna har ett ansvar att vid övergripande planering av markanvändning och hantering av tillstånd för verksamheter beakta skyddsbehovet för havsörn. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 45

För häckande sjöfågel i området kan fartygstrafiken upplevas som störande. Såväl enskild som allmän farled är dock dragen på behörigt avstånd från land, varför störningarna förväntas bli relativt små. Lågfrekventa ljud, s k infraljud, som uppstår från fartygens propellrar kan verka avskräckande på fisk. Fisken kan uppfatta lågfrekvent ljud över stora avstånd, mer än 2 km. Fiskens reaktionsstyrka är beroende av fiskart, avstånd, fartygens storlek och fart. Försök har visat att fisken tenderar att vänja sig vid störningen. Det finns noteringar om att fisken först sakta börjar simma undan. Ju närmare fartyget kommer desto fortare och djupare simmar fisken. Om vattnet är grunt kan panikflykt uppstå. Fisken återkommer till sina ursprungsposition efter 4-5 minuter då fartyget är ca 400 m bort, d v s relativt fort. Djupet i Kalmarviken är upp till 45 m. Bottenscanning vid hamnläget, bilaga 3:4, visar att stranden snabbt blir djup vilket bör leda till att risken för panikflykt är liten. Barlastvatten från fartyg som kommer in i Mälaren kan innehålla från Mälaren främmande arter. De kan vara invasiva och konkurrera ut ursprungsarter i Mälaren. De transporter som är aktuella för hamnen i Toresta är interna transporter inom Mälaren. Det innebär att utsläpp av barlastvatten från områden utanför Mälaren inte kommer att ske av de båtar som transporterar sten från Förbifart Stockholm till Toresta. Fartygstrafiken kan bidra med en påverkan på klippbottnars organismsamhälle som ett resultat av erosion och svallvågor. Stranderosion som ett resultat av svallvågor från fartygstrafik kan påverka närmiljön om fartygen passerar nära land i en hastighet överstigande 20 knop. Inom Kalmarviken och hamnområdet håller fartygen låg hastighet, ca 5-7 knop, för att kunna angöra kajen. Vid avfärd från Kalmarviken kan dock hastigheten vara högre, ca 10-12 knop, eftersom det inte finns några hinder i farleden på väg ut från Kalmarviken. Det skulle kunna leda till svallvågor som medför erosion och skadar bryggor. Se bilaga 3:3. 7.8.2. Skyddsåtgärder En bottenfaunaundersökning har genomförts av Niras i det vattenområde som kommer att ianspråktas av hamnen, se bilaga 3:2. Området är artrikt och har en hög biologisk mångfald men hyser inga rödlistade arter. Några åtgärder för att skydda bottenlevande organisker bedöms inte behövas. NCC Roads har utfört en enkel inventering av möjliga boträd på ett avstånd av 0,5-1 km från hamnläget. Omgivande skog är ung. Fyra möjliga träd hittades som eventuellt skulle kunna användas som boträd. Dessa träd hade inte några örnbon. Berglagret utformas så att befintliga sandiga ytor i så stor utsträckning som möjligt lämnas orörda för att ge livsmiljöer för bin och steklar. NCC Roads avser att skydda branter där backsvalorna häckar. De påverkas normalt inte av den pågående verksamheten så länge man inte gör fysiska ingrepp vid häckningsområdet. Snarare gynnas svalorna av att områden medbranta skärningarna i sand bibehålls då det erbjuder fåglarna möjlighet att bygga bon. Genom att inte åtgärda Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 46

täktbranter inom de delar av verksamhetsområdet som inte används för berglager kvarstår möjligheten att häcka efter att täktverksamheten avslutats. 7.9. Påverkan på kulturmiljö En hålväg går i strandkanen mellan läget för planerad hamn och berglager. Den behöver passeras med transportvägen från kaj till lager. Bild 25: Hålvägssystem vid Toresta I rapporten Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:34, Nya Kalmarsand beskrivs ett hålvägssystem bestående av 12 hålvägar, varav 6 är förenade. Hålvägarna är 5 200 m långa, 1 8 m breda och intill 1,5 m djupa. Den längsta är 200 m lång (i huvudriktning N- S), 2 8 m bred och intill 1,5 m djup. Denna är huvudleden. I områdets mellersta del löper huvudvägen och en kortare parallell hålväg i kanten av en brant V-sluttning och bildar där en inskuren vägbank. Längst åt N skär hålvägar i Ö-V riktning över den branta sluttningen. Hålvägssystem är en historisk succession av transportleder genom tiden. Väg 840 (gamla E18) ingår i systemet liksom den gamla järnvägen mellan Tomteboda och Tillberga som lades ner 1992 när nya Mälarbanan togs i drift. De är markerade med blått i bild 25. 7.9.1. Konsekvenser Passage av hålväg leder till att den förstörs om inte åtgärder vidtas. Tillstånd krävs för att ta bort fornlämning. Det söks separat. 7.9.2. Skyddsåtgärder NCC Roads undersöker möjligheterna att skydda hålvägen t ex genom övertäckning. 7.10. Påverkan på friluftsliv Områdena kring den planerade och verksamheten utnyttjas av friluftslivet. Kalmarviken utnyttjas av badande, båtfolk och fritidsfiskare under sommaren. Vintertid, då isen lagt sig, utnyttjas isen för skridskoåkning, både för långfärdsskridsko och på plogade banor som utgår från Kalmarsandsbadet. Håbo kommun plogar banor och informerar om dem på sin hemsida. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 47

Terrängen på land utnyttjas inte i lika hög grad som vattnet. Själva strandpartiet är oländigt och svårt att komma åt. Det går att gå ner till stranden via en liten grusväg som övergår till en stig. Skogsområdet mellan täkten och stranden ser inte ut att vara särskilt välbesökt av fotvandrare. I Kalmarviken finns tre båtklubbar med anläggningar för småbåtar. Fastigheter med strandtomt har ofta bryggor. Det finns uppskattningsvis 600 småbåtar med bryggplats i viken och vikens närområde. För att komma ut på Mälaren behöver sundet in i Kalmarviken passeras. 7.10.1. Konsekvenser Med ökad trafik in i Kalmarviken kommer en isränna att hållas öppet vintertid. Skridskoåkning kommer att försvåras med isränna till Toresta. Bild 26: Skridskoåkning på Kalmarviken. Planerad hamn kommer att ligga till höger i bilden. Den planerade hamnen bedöms inte påverka båtlivet negativt. Det finns inga båtbryggor i närheten av det nya hamnläget som skulle kunna påverkas av svallvågor. Farhågor har kommit från båtklubbarna i Frösundaviken att fartyg på väg in till och ut från Kalmarviken kan riva upp svallvågor som förstör bryggorna. Bedömningen är dock att inom Kalmarviken och hamnområdet håller fartygen låg hastighet, ca 5-7 knop, för att kunna angöra kajen. Vid avfärd från Kalmarviken kan dock hastigheten vara högre eftersom det inte finns några hinder i farleden på väg ut från Kalmarviken. Buller från verksamheten bedöms inte påverka friluftslivet negativt. Det beror på att området som berörs av buller redan är exploaterat med den befintliga täkten och med de verksamheter som förekommer runt Kalmarviken. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 48

7.10.2. Skyddsåtgärder Samtliga fartyg som kommer att trafikera Toresta kommer att ha lotsplikt. Det har tidigare funnits hastighetsbegränsning i Kalmarviken. Länsstyrelsen kan vid behov besluta om hastighetsbegränsning. 7.11. Påverkan på landskapsbild Kalmarviken utgör ett tydligt landskapsrum. Topografin med branta klippor skapar en tydlig entré in i Kalmarviken. Den södra delen har en relativt orörd karaktär med gles fritidsbebyggelse. Halvvägs in i viken domineras dock landskapsbilden av från vattnet väl synlig industri. Hela norra delen av viken är exploaterat av både bostadsbebyggelse och industri. Området där hamnen planeras är idag i princip orört. Det finns en sommarstuga med badbrygga och en husbåt i närheten av planerat hamnläge. Det finns även en badplats vid Kalmarsand. Den ligger i omedelbar anslutning till Lantmännens hamn. 7.11.1. Konsekvenser Förändringen av landskapsbilden kommer att upplevas mest från vattnet. Hamnen i sig är av ringa omfattning och kommer inte ha några iögonfallande detaljer som t ex kranar. Däremot kommer båtarna som ligger vid kajen att upplevas som en förändring av landskapsbilden. Sommarstugan kommer inte att kunna hyras ut under den tid verksamheten bedriv pga. buller från hamnen. Husbåten behöver flyttas eftersom den ligger där kajen ska anläggas. Dessa är dock inte så iögonfallande att landskapsbilden förändras. Bild 27: Befintlig utsikt från Kalmarsands badplats mot planerad hamn i Toresta. Området upplevs som orört. Hamnverksamheten är relativt väl skyddad från insyn från landsidan. Berglagret kommer att rymmas inom befintlig bergtäkt. Nivåskillnaderna mellan täktbotten och Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 49

överkant på täkten kommer att medföra att berget kommer att förvaras i en nedsäkning. NCC Roads har låtit utföra en siktanalys och tagit fram en visualisering av kaj och berglager då de är fullt utbyggda, se bilaga 3:7. Längs stranden är det få platser där det går att se verksamheten vid Toresta. Bild 28: Visualisering av hamn med transportväg och berglager. Utsikt från badbryggan i Kalmarsand. I direkt anslutning till verksamheten finns inte någon tätbebyggelse. Verksamheten inkluderande interna transportvägar ligger väl skyddat mot omkringliggande bebyggelse. Den utökade verksamhetens bidrag till påverkan på landskapsbilden bedöms som påtaglig lokalt. Eftersom det finns flera befintliga industrietableringar runt viken bedöms påverkan sammantaget som liten. 7.11.2. Skyddsåtgärder Den bård av skogsmark som kringgärdar befintlig täktverksamhet kommer att lämnas kvar som insynsskydd. Transportvägen från kaj till berglager görs krokig vilket innebär att insyn från vattnet till lagret förhindras. 7.12. Påverkan på boendemiljö Vid samrådet har synpunkter från boende vid Toresta och runt Kalmarviken främst rört farhågor om buller, försämring av luften, påverkan på den lugna atmosfären, tung biltrafik och sprängningar. Sprängningarna upphör dock då täktverksamheten avslutas under 2015. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 50

7.12.1. Konsekvenser Bullerberäkningarna visar att riktvärdet 50 dba ekvivalent ljudnivå går att innehålla vid full drift av verksamheten under dagperioden. Då antas följande källor vara igång: Fartyg vid kaj, lossning av fartyg, tre dumpers, krossning, se avsnitt 7.5. Under kvällar, helger och nätter är inte krossen i drift. Kvarvarande bullerkällor är då: Fartyg vid kaj, lossning av fartyg, tre dumpers. Lossning av fartyg antas pågå ca 5 timmar under nattperioden. Beräkningarna visar att riktvärdet 45 dba kvällar och helger innehålls. Riktvärdet 40 dba nattetid tangeras vid de närmsta bostäderna norr om täkten, i Kalmarsand om inte skyddsåtgärder vidtas. Momentana ljudnivåer nattetid överskrider, enligt beräkningarna, inte riktvärdet 55 dba maxnivå. Förslag på bullerdämpande åtgärder har undersökts. En kombination av åtgärder leder till att riktvärdena nattetid kan innehållas. Området vid Kalmarviken är förhållandevis tyst. Det är dock bullerstört av tågtrafik och tidvis av fritidsbåtar. Det mer varaktiga ljud som kommer att kunna uppfattas då hamnanläggningen tagits i drift kan upplevas som en försämring av bullermiljön pga. att nytt buller tillkommer, även om riktvärdena innehålls. Luftkvaliten bedöms inte påverkas i så hög grad att det påverkar människors hälsa. Som beskrivits i avsnitt 6.7 är halter av luftföroreningar på en så låg nivå att det tillkommande bidrag som fartygstrafiken innebär inte påverkar luftkvaliten negativt. Lastbilar och dumpers används i befintlig verksamhet. Utsläppen från dessa bedöms inte öka på ett sådant sätt att det skulle påverka luftkvaliten. Verksamheten inom befintligt täktområde kommer inte att förändras påtagligt. Den tillkommande verksamhet som kan påverka dagens lugna atmosfär är båttrafiken och lossningen. Övriga hamnar i Kalmarviken gör dock att hamnverksamhet och fartygstrafik kan betraktas som ortsvanligt. Störningar kommer främst att ske i omedelbar närhet av kajen. Då hamnverksamheten är tillfällig upphör den efter att Förbifart Stockholm är färdigställd. Den tunga biltrafiken finns redan med dagens pågående verksamhet. Antalet bilar kan komma att öka med ca 80 tur och returtransporter per dag. Transporterna ska ledas mot Upplands Bro varför boende i Kalmarsand inte ska påverkas negativt av biltransporter. Upplevda olägenheter med sprängningar kommer att upphöra då sprängningar i täkten upphör under juni 2015. 7.12.2. Skyddsåtgärder Vad gäller buller redovisas skyddsåtgärder i avsnitt 7.5 2. Vad gäller luftkvaliten avser NCC Roads att utreda möjligheten att dra fram landström till kajen så båtar kan stänga motorerna vid lossning. När det gäller transporter förbi Kalmarsand åtar sig NCC Roads att bygga om in- och utfarten till anläggningen så att lastbilarna styrs åt Upplands Bro. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 51

8. Alternativa lokaliseringar NCC Roads har valt ut åtta alternativa lokaliseringar och bedömt om det är realistiska alternativ genom att analysera om de skulle vara genomförbara samt bedömt nackdelarna mot sökt alternativ i Toresta. Urvalen av platser har skett genom att leta efter strandnära platser som används eller har använts för verksamhetsändamål och där det finns en tillräckligt stor yta i närheten av sjöläget där berget kan förvaras. Fem alternativa platser i Mälaren har undersökts vidare. Tre alternativ utanför Mälaren har undersökts men avfärdats p g a begränsningar i Södertälje kanal. 8.1. Nollalternativ Den mängd berg som sprängs ut vid tunnelbygget påverkas inte av om hamnen i Toresta finns eller ej. Berget behöver då skeppas till andra hamnar i Mälaren. Den miljöpåverkan som inte uppstår pga. den nyanlagda hamnen i Toresta sker istället någon annanstans. T ex i Taxinge eller i Underås. NCC Roads tillstånd för täktverksamhet i Toresta upphör under 2015. Det finns ett avtal med markägaren som löper fram till 2028 vilket innebär att NCC Roads kommer att fortsätta driva någon typ av verksamhet knuten till ballastmaterial i Toresta. Det kan röra sig om upplag eller återvinning av material. Behovet av ballastmaterial i närområdet är konstant eller ökande. Om behovet inte kan täckas av Toresta ökar behovet av grustäkten i Bålsta. Nuvarande tillstånd i Bålsta går ut under 2017. Täkten är dock inte färdigbruten varför NCC Roads har möjlighet att söka förlängt tillstånd hos Länsstyrelsen i Uppsala län. Om inte Toresta används kan det även innebära att mer berg behöver transporteras bort med lastbil till landbaserade mottagningsanläggningar som inte har hamnläge. Det i sin tur innebär proportionellt sett ökade utsläpp av avgaser och större antal trafikbullerstörda människor jämfört med båttransport. Nollalternativet innebär att det inte anläggs någon kaj och hamn vid Toresta. De risker med ökad fartygstrafik som identifierats uppkommer inte i Kalmarviken. Landskapsbilden kommer fortfarande att vara påverkad av nuvarande täktverksamhet och av framtida upplags- eller återvinningsverksamhet till dess att den avslutats och efterbehandlingsåtgärderna fått avsedd effekt. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 52

8.2. St Eriks fabriksområde Bålsta Bild 29: Alternativ lokalisering vid Cementas hamn och berglager på St Eriks f d fabriksområde. Ett alternativ som NCC Roads översiktligt tittat på är att använda befintlig, tillståndsgiven hamn vid Cementa och att anlägga ett berglager i anslutning till hamnen. Berglagret skulle kunna anordnas på den nedlagda markstensfabriken St Eriks område beläget ca 500 m fågelvägen från hamnen. För att transportera berg från hamnen till lagret behöver en ny väg anläggas. Närmast hamnen finns ett område som disponeras av Gyprocs anställda för fritidsaktiviteter som camping, fruktodling och bryggplatser för fritidsbåter. Detta område anses inte vara disponibelt för berglager. Transportvägen från hamn till berglager behöver dras runt Gyprocs fritidsområde, se bild 29. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 53

Bild 30: Transportväg från hamn till lager behöver anläggas. Nedan visas ett alternativ över Gyprocs fritidsområde och ett alternativ när vägen dras runt fritidsområdet. Vid placering av berglagret mellan de tidigare fabriksbyggnaderna blir avståndet från lagret till närmaste befintliga bostäder ca 400 m. Transporter med bergmaterial från lagret sker på Kalmarleden enligt bild 32. Kalmarleden används för tunga transporter bla till Bista industriområde. Vägen passerar relativt nära bostäder i Fånäs. Den passerar två övergångsställen som bl a används av skolbarn på väg från Fånäs till skolorna i Bålsta. Bild 31: Tranasportväg från berglager till E18. För området finns en vilande process att ta fram ett program för bostadsbebyggelse. Även vid ett tidsbegränsat tillstånd till 10 år som skulle medföra att hamnen tillfälligt kan användas bedömer NCC Roads att lokaliseringen vid St Erik är sämre än sökt alternativ i Toresta på grund av : Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 54

Avståndet från hamn till närboende blir kortare än i Toresta och flera närboende blir berörda av hamnverksamheten. Avståndet från berglager till närboende blir kortare än i Toresta och flera närboende blir berörda av verksamheten vid berglagret. Kajen behöver troligen förbättras vilket innebär miljöpåverkande vattenarbete i samma utsträckning som i Toresta. Nyanläggning av transportväg från hamn till lager behövs. Sträckningen blir längre än i Toresta och kommer att beröra mer naturmark än i Toresta. Berglagret kommer att placerat på nuvarande marknivå vilket gör att det visuella intrycket av berglagret blir betydligt större än i Toresta där berglagret är nedsänkt. Transportvägen från berglagret till E18 passerar nära fler bostäder och dessutom känsliga övergångsställen. 8.3. Lantmännens hamn i Kalmarsand NCC Roads har översiktligt undersökt att kunna använda befintlig, tillståndsgiven hamn vid Lantmännen i Kalmarsand och att anlägga ett berglager i anslutning till hamnen. Berglagret skulle kunna anordnas i den nedlagda täkten mellan gamla E18 och järnvägen beläget ca 250 m från hamnen. För att transportera berg från hamnen till lagret behöver en ny väg anläggas. Närmast hamnen finns en badstrand, Stockholmsvägen och den s k Kalmarsandsvillan. Hela området är föremål för detaljplanelägganing av bostäder. Det finns förhoppningar att komma igång med bostadsbyggandet inom 10 år. Även vid ett tidsbegränsat tillstånd till 10 år som skulle medföra att hamnen tillfälligt kan användas bedömer NCC Roads att alternativet är orealistiskt på grund av Stora svårigheter att passera med transportväg från hamn till berglager. Avståndet från hamn till närboende blir betydligt kortare än i Toresta och flera närboende blir berörda av hamnverksamheten. Avståndet från berglager till närboende blir betydligt kortare än i Toresta och flera närboende blir berörda av verksamheten vid berglagret. Det finns mörkerrestriktioner för att lägga till vid kajen som består av en pråm. Båtar skulle inte kunna angöra dygnet runt med nuvarande kaj. Avståndet till Kalmarsands badplats är så litet att det kan bli problem med säkerheten då bad och sjötrafik ska ske på samma ställe samtidigt. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 55

8.4. Tegelbruk vid Enköpingsåns mynning Bild 32: Ett möjligt alternativt läge för hamn och berglaget i Enköpingsåns mynning har förkastats p g a att det är för trångt för aktuell storlek på fartyg. NCC Roads har översiktligt bedömt ett läge vid ett tegelbruk i Enköpingsåns mynning. Alternativet har förkastats innan några djupare undersökningar har utförts då djupet i farleden inte är tillräckligt stort och läget för en kaj inte tillåter båtar och pråmar med aktuell storlek för transport av tunnelberg från Förbifart Stockholm. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 56

8.5. Lindormsnäs, Upplands Bro, avslutad grustäkt Bild 33: Undersökt alternativ vid nedlagt grustag vid Lindormsnäs. NCC Roads har översiktligt undersökt den nedlagda grustäkten i Lindormsnäs i Upplands Bro kommun. Den avslutade täkten ligger ca 5 km söder om Toresta. Exploatering av den tidigare tallbeväxta åsen har pågått sedan 1950-talet och pågick framförallt under 1960-talet och åtminstone större delen av 1970-talet. Uttransport av sand och grus skedde med pråmar från en lastbrygga (rester kvar år 2009). Lastbryggan låg vid stranden av Säbyholmsviken, mindre än 100 m från sandtagets infart. Sandtaget stod därefter orört tills exploateringen återupptogs av Jehanders år 2006. Grustäkten är avslutad. Grustaget Lindormsnäs 1:5 är utpekad av naturvården som en viktig och känslig ekologisk miljö med flera rödlistade arter och inventeringar har gjorts av länsstyrelsen under 2000-talet. Upplands Bro kommun har medgivit bygglov för en bostad i anslutning till den f d hamnen. NCC Roads bedömer att lokaliseringen vid Lindormsnäs grustag är sämre än sökt alternativ i Toresta på grund av: Att vattendjupet inte är tillräckligt stort vilket skulle medföra en längre kaj ut till vattendjup på 6 m eller muddring. Berglagret skulle inverka negativt på de rödlistade arter som finns i den nedlagda täkten. Det finns ingen farled in till läget för hamnen. Transportvägen ut från lagret till gamla E18 är betydligt längre än i Toresta. Sträckan är 6,1 km och vägen är smal och krokig. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 57

8.6. Södertälje vid Lina tegelbruk NCC Roads har översiktligt undersökt platsen där Lina tegelbruk var beläget, norr om Södertälje. Hamnen skulle kunna lokaliseras i Södertälje kanal och berglagret skulle kunna placeras på det område där tegelbruket tidigare låg. Bild 34: Undersökt alternativ vid Lina Tegelbruk vid Södertälje kanal. Det har inte gått att hitta några uppgifter om eventuell detaljplaneläggning av området. I översiktsplanen för Södertälje kommun nämns inte området. Däremot finns området i Länsstyrelsens register över förorenade områden, EDB-stödet. Enligt utdrag från registret är området branschklassat i klass 2 och ingår i kategorin Industrideponier. Riskklass saknas, tillsynsmyndighet saknas. Objektet är inte prioriterat. Verksamheter som bedrivits eller bedrivs på fastigheten är bilverkstad (skrotupplag och massupplag nedlagda 1972 (Schaktmasseprojektet 2010), plastbåtstillverkning (Plastprodukter polymer >10 t/&år), tegelbruk el. cementindustri. Småbåtshamnen är för liten för att klassas som primär bransch. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 58

Bild 35: Tänkbart läge för hamn vid Lina bruk. Farleden är dock trång vid Lina och båtar kan behöva vänta på mötande båtar i kanalen. NCC Roads bedömer att lokaliseringen vid Lina bruk är sämre än sökt alternativ i Toresta på grund av: Avståndet från berglager till närboende blir betydligt kortare än i Toresta och flera närboende blir berörda av verksamheten vid berglagret. Avståndet är ca 100. Bostäderna ligger på en höjd ovanförtänkt lagringsyta varför påverkan på det visuella intrycket blir stort. Det blir även svårt att utföra bullerdämpande åtgärder. Det föreligger skred- och rasrisk längs Södertälje kanal inom aktuellt område Hamnen ligger så nära farleden in i Mälaren att den kan störa passerande fartyg. Om ett passerande fartyg skulle få black out ränner det rakt in i lossande fartyg. Sedimenten i området är förorenade varför anläggande av kaj riskerar spridning av föroreningar. 8.7. På Saltsjösidan NCC Roads har översiktligt tittat på tre lägen på utsidan av Södertälje kanal på Saltsjösidan. Lägena är vid Stora Vika, Kagghamra och på Oaxen. Begränsningar i Södertälje kanal gör att det inte är tillåtet att bogsera pråmar med de mått som kommer att vara aktuella genom slussen. Begränsningen innebär att pråmar med större mått än 60 m längd, 10 m bredd och 3 m djupgående inte får bogseras genom Södertälje kanal. De uppgifter som finns om fartyg som ska användas vid Förbifart Stockholm är att de är bredare. Därmed har de alternativa lägena inte undersökts närmare. 8.8. Sökt lokalisering Toresta Vid bedömning av de alternativ som undersökts framstår Toresta som den lokalisering som passar bäst för ändamålet med minsta möjliga intrång och störning för miljön och för människors hälsa. Mall-ID Rapport.dot senast ändrad: 2011-11-09 59