1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
1 GYMNASIESÄRSKOLAN syftar till att ungdomar ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till harmonisk och allsidig utveckling. De skall få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras (Lpf 94, sidan 7). ska utifrån varje studerandes förutsättningar fördjupa och utveckla kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid (Lpf 94, samt skollagen 1 kap. 5). De nationella och specialutformade programmen inom gymnasiesärskolan ska innehålla kärnämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap, idrott & hälsa samt estetisk verksamhet (Förordning om gymnasiesärskolan 5 kap 1 ). Ingen elev skall lämna gymnasiesärskolan utan goda förutsättningar för övergång till arbetsliv och/eller fortsatta studier (Utbildningsplan, sidan 5). eller De fyraåriga programmen s personal har kommit överens med elever och föräldrar att i dagligt tal och i kommunikationen med varandra inte använda begreppet gymnasiesärskolan, eftersom det ibland uppfattas negativt. Istället används de fyraåriga programmen. I officiella sammanhang, i redovisningar etc. används emellertid begreppet gymnasiesärskolan för att inte skapa någon tveksamhet om vilken verksamhet som avses. Hur Kvalitetsredovisning för år 2007 tagits fram Personalen har medverkat i framtagningen av Kvalitetsredovisningen för år 2007 genom diskussioner och i samband därmed dokumentation av föregående års kvalitetsredovisning. Eleverna har medverkat genom att deras synpunkter vid klassråd, elevråd och andra diskussioner har tagits tillvara. Föräldrarnas medverkan har framför allt skett vid utvecklingssamtal och spontana kontakter. Förvaltningens kansli har svarat för den slutliga sammanställningen. Övergripande bild av kvaliteten i gymnasiesärskolan Bedömningen är att eleverna överlag är nöjda med utbildningen. Genom gymnasiesärskolans varierade utbud av specialutformade program med inlagd praktik får eleverna en möjlighet att få en fullständig gymnasieutbildning. s undervisning är varierad. Den är mycket individualiserad och väl anpassad till de enskilda elevernas förutsättningar. Efter avslutad utbildning går de flesta eleverna med grav måttlig utvecklingsstörning vidare till daglig verksamhet och har sin fortsatta sysselsättning här. Genom praktiken får en del elever från gymnasiesärskolan sitt första arbete (lönebidrag). För de elever där praktiken inte varit framgångsrik kan det däremot vara betydligt svårare att få ett arbete. Det finns svårigheter med att få eleverna insläppta på arbetsmarknaden. Samhället behöver ta ett större ansvar för att skapa anpassade arbetstillfällen för våra elever. Skolverkets inspektion Skolverket genomförde inspektion på gymnasiesärskolan vårterminen 2007. Inspektionen avsåg att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller
2 statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). Inspektörerna anser, att gymnasiesärskolans undervisning innehåller stora variationer. Den är mycket individualiserad och väl anpassad till de enskilda elevernas förutsättningar. Förutsättningar Hur gymnasiesärskolan arbetar upplägg och utbildningsutbud i Eslöv erbjuder sedan något år sex stycken program; förutom individuellt program finns även fem specialutformade program, nämligen naturbruk, restaurang, människa & fritid, handel och fordon. Eleverna läser kärnämnen under samtliga fyra år. För de flesta eleverna innebär detta en kurs i respektive kärnämne. Betyg sätts inte förrän eleven slutar skolan. Vid varje termins slut skriver lärarna ett terminsomdöme i respektive kurs. Även de flesta karaktärsämnena läses under alla fyra åren. Under de första åren betonas kärnämnena och under de senare åren karaktärsämnena. Praktiken, som är minst 22 veckor, är förlagd till de tre senare åren för de specialutformade programmen. För att ge eleverna möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, ökar andelen praktik ju högre upp i årskurserna de kommer. För att underlätta valet av specialutformat program är första året på gymnasiesärskolan ett s.k. basår vilket innebär ett första gemensamt år för de elever som valt att gå de specialutformade programmen. Eleverna får pröva på vad de olika programmen innebär för att få större förståelse inför valet. Hotell- och restaurangprogrammet har en mindre servering som en dag i veckan tar emot lunchgäster och där mindre konferenser kan anordnas. Till gymnasiesärskolan hör även ett välutrustat växthus, där man odlar växter, som sedan säljs. Den traditionella julmarknaden har även hållits. Dessa verksamheter är viktiga för gymnasiesärskolan för att öppna verksamheten ut mot samhället i övrigt. Elever deltog också i ABI 1 -olympiaden, som genomfördes i Hässleholm under våren. Läsåret 2006-2007 startades en fordonsinriktning i samarbete med det individuella programmet. Intresset är inte längre så stort bland eleverna. Det har varit svårt att få tillgång till ändamålsenliga lokaler och i den lokal som hyrs saknas nödvändig utrustning som t.ex. en lyft till bilar. Dessutom saknas rinnande vatten i lokalen. har successivt genomfört en satsning på fotboll. Den startades i full skala i januari 2007 och är sökbar för alla elever. Intresset är mycket stort bland eleverna och har fått genomslag även utanför vår kommun och samverkansområdet. Till den första lektionen kom en representant för Svenska Fotbollförbundet på besök. Vi har också haft flera studiebesök från andra skolor. Under året har vi deltagit i flera fotbollturneringar. I början av september åkte laget till SM i Kungsbacka och kom hem med en guldmedalj. I slutet av september arrangerade gymnasiesärskolan med hjälp av elever från Fotbollgymnasiet en turnering i Eslöv. 1 ABI är en förkortning av det engelska ordet ability, och används i samband med tävlingar för handikappade.
3 Samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Daglig verksamhet har ett kontinuerligt samarbete med Arbetsförmedlingens Unga handikappade. Med deras hjälp och stöd anordnas informations- och aktivitetsdagar för eleverna och vårdnadshavare. Dessa insatser innebär en ökad möjlighet för eleverna att komma ut på arbetsmarknaden. I samband med att eleverna avslutar sin skolgång intensifieras samarbetet genom noggrann planering och överlämningar till tjänsteman på Arbetsförmedlingen/ Försäkringskassan/Daglig verksamhet. Likabehandlingsplan En likabehandlingsplan för gymnasiesärskolan har tagits fram. Den fastställdes av förvaltningschefen för Gymnasie- och Vuxenutbildning på delegation av Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i september 2007. Vid framtagandet har personal och elever medverkat. Planen kommer att följas upp och utvärderas första gången under vårterminen 2008. Utfallet av uppföljnings- och utvärderingsinsatserna kommer att redovisas separat för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden senast i början av höstterminen 2008 samt i Kvalitetsredovisning för 2008, som kommer att sammanställas i början av vårterminen 2009. Elever Vårterminen 2007 fanns 56 elever uppdelade på 11 klasser. Av dessa kom 30 från Eslöv, 9 från Höör, 16 från Hörby, 1 från Sjöbo. Höstterminen 2007 fanns 53 elever uppdelade på nio klasser. Av dessa kom 29 från Eslöv, 13 från Höör, 10 från Hörby och 1 från Sjöbo. En av eleverna från Eslöv flyttade under höstterminens senare del. Antalet elever har ökat de senaste åren och antalet kommer att fortsatt öka de kommande åren. Redan till hösten 2008 ökar elevantalet till mellan 60 och 65 elever för att hösten 2010 och 2011 öka till närmare 75 elever. Flera av eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra svårigheter t.ex. i form av grava språkstörningar, psykiska s.k. pålagringar och sociala svårigheter. Antalet gymnasiesärskoleelever som går i skolor utanför Eslöv är relativt konstant, cirka sju elever, och kan variera med en till två elever mellan läsåren. Genomsnittskostnaden per elev Genomsnittskostnaden har sjunkit för de elever som går på gymnasiesärskolan i Eslöv. Detta beror på den stora elevökningen, som medger bättre samordning och effektivare resursutnyttjande. År 2007 var genomsnittskostnaden 196 000 kronor att jämföra med 213 000 kronor år 2003. Eventuell variation mellan åren beror på olika behov av stöd, hjälpmedel m.m. i årskurserna. Kostnaden för de elever som inte går i Eslöv varierar beroende på elevernas skiftande behov. Genomsnittskostnaden 2006 var 210 000 kronor och 2007 205 000 kronor.
4 Tjänster Antalet tjänster inom gymnasiesärskolan uppgår till drygt nitton: rektor (0,5 tjänst), programföreståndare (0,40), studie- och yrkesvägledare (0,75), kärnämnes- och karaktärsämneslärare (11,60), elevassistenter (5,80) samt skolpsykolog (0,30). Lokaler har egna lokaler på Berga, men använder även lokaler inom gymnasieskolan. De egna lokalerna är ändamålsenliga och är idag väl anpassade till elevernas och verksamhetens behov. De kommer inte att räcka till på sikt beroende på att elevantalet ökar och att det i grundsärskolan finns relativt många elever som är rullstolsburna vilket kommer att kräva lokalanpassningar när de kommer till gymnasiesärskolan. Träningsskoleelevers specifika lokalbehov behöver också tillgodoses. Till höstterminens start införskaffades utrustning för musikundervisning vilket har medfört att eleverna får sin musikundervisning i de egna lokalerna. Detta har blivit ett lyft för eleverna som verkligen uppskattar musikundervisningen. Elevstödjande funktioner Två kuratorer är kopplade till gymnasiesärskolan. En av dessa är anställd av Barn och Familj med placering på Stadshuset. Den andra kuratorn är anställd av Hörby kommun och är placerad i hemkommunen. Tyvärr finns ingen kurator för de elever som kommer från Höörs kommun utan vi har i stället vid behov haft kontakt med LSS-handläggaren. Vidare finns en skolsköterska, en skolpsykolog som tillhör Barn och Familj med placering på Stadshuset samt en studie- och yrkesvägledare. Elevantalet har ökat de senaste åren, men elevvården har inte fått mer resurser. En viktig del av skoltiden är icke lektionstid. Idag får lärare och assistenter vakta i skolans lokaler. Detta är angeläget för att se till att miljön blir så lugn och trygg som möjligt för eleverna. En anställd fritidsledare skulle kunna medverka till att organisera meningsfulla aktiviteter för eleverna under rasterna. Uppföljning och utvärdering av Kvalitetsredovisning för år 2006 Personalen bedömer i Kvalitetsredovisning för år 2006, att allmänt sett är måloch resultatuppfyllelsen inom gymnasiesärskolan god, men det finns ett antal områden som behöver utvecklas och förbättras: Kvalitetsredovisning för 2006 De elevstödjande funktionerna behöver ses över. Undervisningen, framför allt i kärnämnena, skulle kunna utvecklas med hjälp av datorbaserade läromedel. Tyvärr sätter skolans servrar stopp för detta, något som granskas. Kommentarer Fortfarande saknas kurator från Höörs kommun. Personalen upplever en brist på assistenter. Det finns ett stort behov av en fritidsledare. Funktionen som övergripande specialpedagog saknas. Inför varje läsårsstart är det av synnerligen stor vikt att se över behovet av de elevstödjande funktionerna på samma sätt som behovet av pedagoger ses över. Det finns ett stort behov av icke nätverksanslutna datorer för att kunna nyttja de speciella program, t.ex. ViTal och ViTex, som finns. För att detta ska kunna fungera måste det finnas tillgång till support vilket i dagsläget inte finns då kommunens
5 Möjligheterna att erbjuda eleverna svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning måste undersökas. Samverkan mellan gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda bör ses över. Ingen elev har ännu gått från gymnasiesärskolan direkt till vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Med tanke på elevernas behov är det önskvärt att fler än fem lärare har specialpedagog- /speciallärarutbildning. Handledning för de anställda inom gymnasiesärskolan borde ses över. Idag finns det inte någon bra verksamhet för de elever som blivit omtestade och befunnits inte ha någon utvecklingsstörning. För att förhindra att fler elever börjar på gymnasiesärskolan med felaktig diagnos har handlingsplanen för överlämning mellan Eslöv och Hörby omarbetats. En grupp bestående av skolpsykolog, skolsköterska, kurator, lärare och programföreståndare har bildats. Gruppen skall förbereda intagningen inför läsåret 2007-2008. Tillsammans med det individuella programmet finns det planer på att starta en samverkansklass för elever från IV och gymnasiesärskolan. Basåret upplevs ibland som onödigt av de elever som bestämt sig för en inriktning. Utbildningen uppfattas av någon elev och dennes förälder som ostrukturerad i samband med byte av program. Personalens kompetensutveckling måste hanteras på ett mer strukturerat sätt. IT-tekniker enbart har support på de datorer som är nätverksanslutna. Detta har gjorts i den mån att lärare erbjuder anpassat material för svenskundervisning till elever i behov av svenska som andraspråk. Kontakten mellan verksamheterna har etablerats, men ännu kan inget konkret visas. Ytterligare en lärare går specialpedagogutbildning, men idag finns det ingen specialpedagogutbildning inriktad mot utvecklingsstörning. Handledning startar under våren 2008. Handlingsplanen för överlämning mellan Eslöv och Hörby har reviderats under hösten 2007 och kommer att revideras kontinuerligt varje höst. Liknande handlingsplaner med grundsärskolan i Eslöv respektive Höör har inte upprättats ännu. Noggrannhet inför mottagandet i gymnasiesärskolan enligt Skollagen 6 kap 7 är av stor vikt, men det är elevens hemkommun som beslutar om mottagande. Samverkansklassen, som tillhör gymnasieskolans individuella program, har startat hösten 2007. Personalen tar ofta egna initiativ till kompetensutveckling. Framöver måste kompetensutvecklingsplaner utformas där verksamhetens behov ska styra. Måluppfyllelse nationella mål De nationella målen enligt läroplanen syftar till att ungdomar ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen ska inom ramen för den utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till harmonisk och allsidig utveckling. Ungdomarna ska få en sådan grund för ett livslångt lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras Kommentarer Eleverna på Individuella programmet har mycket hög närvaro, dvs. de avslutar sina studier med 3600 timmar i betyget. Eleverna på Individuella programmet tar egna initiativ för att ibland tillhöra en annan grupp än den egna klassen. Eleverna på Individuella programmet tar i någon mån ansvar för sitt eget lärande. Måluppfyllelse kärnämnen Vårterminen 2007 slutade tio elever gymnasiesärskolan. Nio av dessa hade gått något av de specialutformade programmen och en elev gick individuellt program.
6 Som betyg ska någon av beteckningarna Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG) användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Följande betyg sattes (specialutformade program): Ämne Godkänt Väl godkänt Intyg Svenska 7 2 Svenska som andraspråk Engelska 7 2 Matematik 8 1 Samhällskunskap 8 1 Naturkunskap 7 Religionskunskap 8 1 Idrott och hälsa 7 2 Estetisk verksamhet 8 1 Bedömningen av betygsutfallet: av de nio eleverna fick alla utom två minst betyget Godkänt i alla kärnämnen. Två elever saknar betyg i Naturkunskap vilket beror på dessa två elevers höga frånvaro just i detta ämne. Betygsutfallet kan variera från år till år mycket beroende på de enskilda elevernas specifika svårigheter. Av de elever som slutade vårterminen 2007 fortsatte en elev sin aktivitet genom Försäkringskassans försorg i form av praktik på arbetsplats. Två elever är verksamma i utflyttad verksamhet (lantbruk respektive förskola). Två elever fortsatte i aktivitet genom Försäkringskassan. Två elever övergick via Försäkringskassan till projektet Drivhuset på Eslövs Folkhögskola, ett EU-projekt som förbereder för arbetslivet. Tre elever går på Daglig verksamhet. Studie- och yrkesvägledningen Enligt Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2003-2007 ska studie- och yrkesvägledningen utgå från individens behov. Studie- och yrkesvägledningen inom gymnasiesärskolan ska erbjuda eleverna de verktyg och metoder de behöver för att söka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad, för att identifiera sina behov, intressen och förutsättningar, för att kunna ta ansvar för den egna lär- och karriärprocessen samt för att se möjligheter till att förverkliga sina idéer och tillgodose sina behov (Utb.plan, sidan 9). Studievägledaren har täta kontakter med eleverna under hela deras skoltid genom regelbundna vägledningssamtal. Ackvirering av praktikplatser sker i nära samarbete mellan studievägledaren och yrkesläraren. Studievägledaren har också ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och kommunens LSS-handläggare. Innan eleven avslutar sina studier i gymnasiesärskolan medverkar studie- och yrkesvägledaren för att på bästa sätt förbereda elevens framtida anställning, arbetspraktik eller plats inom kommunens Dagliga verksamhet förberedd.
7 s bedömning av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder Personalen bedömer att måluppfyllelsen allmänt sett är god men det finns ett antal områden som behöver utvecklas och förbättras: De elevstödjande funktionerna kommer att ses över, inte minst med tanke på det ökande elevantalet. Lokalerna måste ses över inför den stundande elevtillströmningen. Arbetet med att upprätta handlingsplaner för överlämning mellan grundsärskolan i Eslöv respektive Höör och gymnasiesärskolan måste fortsätta. Möjligheterna att använda icke nätverksanslutna datorer för att kunna nyttja nödvändiga pedagogiska datorprogram måste undersökas och i samband med detta måste IT-supporten ses över. Fortsatt arbete med att strukturera personalens kompetensutveckling. Samverkan mellan gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda bör arbetas vidare med. Möjligheterna att erbjuda eleverna svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning måste undersökas. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Nämnden anser, att måluppfyllelsen är mycket god. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Nämndens bedömning är, att de förslag till åtgärder som gymnasiesärskolan föreslår är adekvata och ämnar därför inte vidta eller föreslå några andra åtgärder.