UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency



Relevanta dokument
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Klimatpolitikens utmaningar

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

hållbar affärsmodell för framtiden

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?


14 Internationella uppgifter om jordbruk

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Handel med utsläppsrätter

14 Internationella uppgifter om jordbruk

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Utlandstraktamenten för 2016

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008

Spelinstruktioner och material

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Wholesaleprislista - IQ Telecom

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Minskad avskogning i utvecklingsländer. Tänkbara incitament i en ny klimatöverenskommelse

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Information om ansökan per land

Svensk författningssamling

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Energiförsörjningens risker


Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Skatteverkets meddelanden

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

Nya värdekedjor i skogen

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Långsiktig finansiering av REDD+

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Den globala skogsutvärderingen 2015

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Lester R. Brown i Sommarpalatset i Beijing

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Globala Arbetskraftskostnader

Lönar det sig att gå före?

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Stockholms besöksnäring. December 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Svensk författningssamling

Energisituation idag. Produktion och användning

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Stockholms besöksnäring. November 2015

Papper, produktion och leveranser Miljoner ton

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Stockholms besöksnäring. December 2016

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m

Transkript:

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket

Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Stoppad netto avskogning till 2020 kan reducera de årliga CO 2 emissionerna med 1.5 miljarder ton kol Genom att plantera träd och använda mindre intensiva brukningsmetoder i jordbruket, kan markens kolförråd stabiliseras och ökas Genom att tillföra dessa åtgärder till målen för förnybar energi kan netto emissionerna av CO 2 reduceras med 80% till 2020. (Lester Brown, WRI) Photo Credit: istockphoto / AVTG

Plan B Carbon Dioxide Emissions Reduction Goals for 2020

Sedan början på den Industriella Revolutionen, har atmosfärens koldioxidhalt (CO 2 ) ökat från 277 ppm (parts per million) till 387 ppm Förbränning av fossila bränslen kol, olja, och naturgas emitterar 7.5 miljarder ton kol varje år Enbart den globala nettoavskogningen släpper ut 1.5 miljarder ton kol varje år NärCO 2 ackumuleras, stiger den globala temperaturen (växthuseffekten) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Avverkad trädjätte för vidaretransport

Avskogningens storlek Land: Årlig minskad skogsareal: Land: Årligt ökad skogsareal: 1 000 hektar 1 000 hektar 1. Brasilien - 3 103 1. Kina 4 058 2. Indonesien - 1 871 2. Spanien 296 3. Sudan - 589 3. Viet Nam 241 4. Burma - 466 4. USA 159 5. Zambia - 445 5. Italien 106 6. Tanzania - 412 6. Chile 57 7. Nigeria - 410 7. Cuba 56 8. DR Congo - 319 8. Bulgarien 50 9. Zimbabwe - 313 9. Frankrike 41 10.Venezuela - 288 10. Portugal 40 Summa totalt: - 8 216 Summa totalt: 5 104 FAO: TABLE 2.6 Global Forest Resources Assessment 2005

UNFCCC förhandlingar om REDD IPCCs Special Report on LULUCF (år 2000), tog upp avskogningen med ett värde 13,7 Mha per år för tropikerna. Deforestation var en känslig fråga. Vid COP 11 i Montreal (år 2005) inleddes förhandlingarna om REDD inom SBSTA. Ett mandat begränsat till Avskogning. Forest Degradation togs senare in definierat som skogsutglesning (minskade kollager i delvis avverkad skog).

UNFCCC förhandlingar om REDD - 2 Mandatet har successivt utvidgats för REDD. COP 13 i Bali (år 2007) talar om REDD inom ramen för Bali Action Plan BAP, där det sorterar under Mitigation i beslut 1/CP.13, 1.(b) (iii): Policy approaches and positive incentives on issues relating to REDD ; and the role of conservation, sustainable management of forests and enhancement of forest carbon stocks in developing countries; Texten före semikolonet är mest angelägen för stora avskogningsländer som Brasilien och Indonesien, resten lyftes in av Indien med viss hjälp från Kina.

UNFCCC förhandlingar om REDD - 3 Aktuella läget i förhandlingarna: Vid COP 14 i Poznan, dec 2008, antogs ett arbetsprogram för REDD för år 2009 tom COP 15 Det innebär intensifierad aktivitet med inlagor, bl.a. en inlaga om hänsyn till lokal- och ursprungsbefolkningar Ett expertmöte om beräkning av referensnivåer Tekniskt underlag för kostnadsberäkning att införa skogsinventering och övervakningssystem för skog och mark. Organisationsutveckling. Sedan 2006 har tre arbetsmöten workshops hållits om metodutveckling, främst om beräkning av kollager

Fonder Finansiering av REDD WB-FCPF (Forest Carbon Partnership Facility) 37 länder nu listade för READINESS, dvs att förbereda PILOT projekt som sedan efter 2012 kan ge nationella fullskaleprogram för REDD+ UN-REDD, nybildad fond där FAO, UNDP och UNEP bidrar till att få till stånd och genomföra REDD-projekt. Ska finansieras genom GFCM (Global Forest Carbon Mechanism) NORGE fonden har avsatt 3 miljarder NOK per år i fem år för REDD. Avser finansiera inventeringar, nya institutioner och kapacitetsuppbyggnad för REDD EU ska bidra till GFCM och via auktionering av EU-ETS

Finansiering av REDD - 2 EUs mål för REDD: En viktig del av ett COP 15 avtal Avskogningen halveras till 2020 jämfört med 1990-05 och balanseras mot hållbar markanvändning till 2030 EU-ETS: minst 20 % från auktionering av utsläppsrätter bör användas för klimatåtgärder inklusive till REDD (enligt förslag från utvärderingen av ETS) Behoven: 15-25 miljarder per år krävs för att nå 2020-målet. EU uppskattar att 5 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter år 2020 kan ge 1,5-2,5 miljarder Sverige är intresserat av marknadslösningar och kan överväga räkna in krediter från undviken avskogning i en framtida klimatregim och även i EU-ETS på sikt

Svedjebränning i tropikerna

REDD - Synergier REDD skiftar fokus från exploatering till hållbar användning av naturresurser som skog och mark Inom REDD ska metoder för uppskattning av ökade kollager i skogen utvecklas och för bevarande av skog, hållbart skogsbruk - SFM och ökad skogsareal. Dessa frågor blir Nationella angelägenheter Framgång med att genomföra REDD kan ge det bästa uttrycket för att - minska effekten av Klimatförändringarna - bevara den Biologiska Mångfalden - praktiskt bidra till fattigdomsbekämpningen - stödja Lokal- och Ursprungsbefolkningarna

Kronsluten Tropikskog

REDD Strategier Brasilien har välutvecklad övervakning genom RS vill främst koncentrera sig på minskad avskogning Finansiering via fonder säger nej till marknadslösningar Regnskogskoalitionen en lös sammanslutning av ca 40 länder, främsta talesmän PNG, Costa Rica, Panama, afrikanska länderna i Kongobäckenet. Blandade förutsättningar metodmässigt. Vill se en stegvis process i 3 faser: 1. Readiness är en förberedelse fas finans via ODA 2. Uppskalad fas med Pilotprojekt, finansieras med ODA, Fonder och länkar till marknaden 3. REDD + i full skala finansieras via fonder, marknadslösningar

REDD Strategier 2 Indien, Kina och några andra länder med begränsad nettoavskogning bedriver stora beskogningsprojekt som kan leda till SFM. Stora resurser satsas redan på skogsbruk och hållbar markanvändning. ODA och Fonder men även marknadslösningar finansierar Annex 1 länderna: Paraplygruppen med USA, Kanada; Australien, Nya Zeeland, Japan mfl vill se en möjlighet att lösa in REDDkrediter mot kommande klimatåtaganden. EU vill se en liknande mekanism för sina ev. REDDkrediter men de ska i så fall ge en additionalitet utöver vad kommande klimatåtagande kräver.