Att ta tillvara kompetens Stockholms stads arbete för att korta invandrares väg till jobb

Att ta tillvara kompetens Stockholms stads arbete för att korta invandrares väg till jobb - på väg mot ett Stockholm i världsklass Rapport om resultatet för invandrare som studerar svenska inom sfi ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Bilderna: Sameson Ashebir genomförde språkpraktik hos Lernia och fick jobb 2011 på Scandic Star hotell. Foto: Mona Ohlsson Waltari. Wasan Abod studerade sfinx och arbetar i dag hos byrån Projektengagemang. Tariq Allham fick jobb på Cederwalls arkitektbyrå efter sfi-studier. Nurto Siidow Mohamed (till höger) fick sfi-bonus efter att ha deltagit i Rätt steg. Här med sin lärare Khaddy Gassama Fredell Foto: Sami Salman Studien Resultat för började dem som studera sfi 2008 är framtagen av Sweco. Tryck: EO grafiska, maj 2012 2

Innehåll Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Målgruppen... 8 SIFA intensivsvenska för akademiker... 9 Resultat... 9 Erfarenheter och framgångsfaktorer... 10 Sfi för yrkesutbildade... 11 Resultat... 12 Framgångsfaktorer och erfarenheter... 12 Lernia - språkpraktik banar väg för jobb... 13 Resultat... 13 Erfarenheter och framgångsfaktorer... 14 Språkstöd för nyanlända yrkes- och språkträning i ett... 15 Resultat... 16 Framgångsfaktorer och erfarenheter... 16 Rätt steg språkträning för dem med kort utbildning... 17 Resultat... 17 Erfarenheter och framgångsfaktorer... 17 Resultat för dem som började studera sfi 2008... 19 Faktorer som förklarar varför en person var sysselsatt eller i studier... 19 54 procent sysselsatta inom ett år... 20 8 av 10 har eller har haft arbete i Sverige... 22 3

4

Inledning I höstas bad vi Sweco Eurofutures följa upp de som började studera sfi vårterminen 2008 för att se hur många av dem som gått vidare till jobb eller studier. Inom ett år hade över hälften gjort det och efter ytterligare ett år var siffran drygt 60 procent. Den siffran kan bli ännu bättre, men den utmanar myten om att det tar många år för invandrare att komma in på svensk arbetsmarknad. Den är helt enkelt inte sann i Stockholm. Förra året flyttade nästan 15 000 människor från andra länder till Stockholm. Alla som flyttar hit erbjuds att studera svenska inom ramen för sfi. 2011 hade vi över 17 500 personer i våra olika sfi-kurser. Inom fyra veckor blir alla som söker sfi i Stockholm nivåtestade och erbjudna en utbildningsplats. En majoritet kan påbörja sina studier inom 2-3 veckor. De senaste tio åren har den här studieformen utvecklats mycket. Den har anpassats efter de studerandes bakgrund och framför allt inriktats mer mot arbetsmarknadens behov och framtida jobb. Sedan 2001 finns det i stockholmsregionen flera yrkesinriktade utbildningar som går under samlingsnamnet sfx. Vi har en studieinriktning för dem med akademisk utbildning och som erbjuds att studera intensivsvenska. Vi har också speciellt inriktad utbildning för dem som kommer till Sverige med kort eller ingen utbildningsbakgrund också den med en stark koppling till samhälle och framtida arbetsmarknad. I ett projekt med språkstödjare har yrkesinriktning och språkpraktik utvecklats. Den modellen implementeras 2012 i vår ordinarie verksamhet. Allt syftar till samma sak att ta tillvara på kompetens och korta vägen till jobb. I den här rapporten sammanställs de olika satsningar som gjorts för att stärka yrkesinriktningen inom sfi i Stockholms stad. Fokus ligger på resultat, erfarenheter och framgångsfaktorer för att kunna fortsätta att utveckla verksamheten. Foto: Magnus Selander Charlotte Svensson Arbetsmarknadsdirektör 5

Sammanfattning Många flyttar till Stockholm som växer snabbt för att bli en miljonstad redan 2025. Inflyttningen är stor från övriga Sverige, men också från övriga världen. År 2011 invandrade nästan 15 000 personer till Stockholm. Över 17 500 personer studerade svenska inom ramen för sfi i Stockholm förra året och allt tyder på att minst lika många kommer att studera svenska under 2012. Arbetslösheten för utrikesfödda låg i april 2012 på cirka 16 procent i Stockholm. Den är markant högre än för hela gruppen arbetslösa som uppgick till 6,5 procent vid samma tidpunkt. Målet för svenskundervisningen för invandrare (sfi) är att korta vägen till jobb genom språkstudier som anpassas efter varje individs förutsättningar och utbildningsbakgrund. Sfi Stockholm har de senaste åren arbetat med att förstärka yrkesinriktningen som en del av undervisningen. Det har gjorts genom att förstärka yrkesutbildningarna, arbeta med målgrupper mer specifikt, erbjuda mer diversifierade kurser och flexibla tider för att studera och för att kunna kombinera språkstudier med praktik. 60 procent till jobb eller studier Hösten 2011 fick Sweco Eurofutures i uppdrag att följa upp resultatet för de som påbörjade sina sfi-studier under våren 2008 1. Resultatet visar att över varannan hade gått vidare till jobb eller studier inom ett år. 2010 hade 61 procent börjat jobba eller studera. Resultat Andel Arbete och studier 61%* Arbete 46% Studier, varav - komvux - högskola - andra studier 24% 12 5,5 6,5 Arbetssökande, varav - program med aktivitetsstöd - öppet arbetslösa - övrigt arbetslösa 32% 5 15 12 Annat 7% *En del studerar och arbetar samtidigt, vilket ger en lägre sammanlagd siffra. En sammanfattning av Sweco Eurofutures studie presenteras i slutet av denna rapport. 1 Resultat för dem som började studera sfi 2008, Sweco Eurofutures, april 2012 6

I Stockholmsregionen finns åtta sfx-utbildningar det vill säga svenskundervisning för yrkesutbildade. Fyra program riktas till akademiker och tre av dem finns inom ramen för Stockholm stad. Det är svenska för ekonomer, jurister och samhällsvetare (sfej), svenska för pedagoger (sfp) och svenska för ingenjörer (sfinx) och hade 250 inskrivna deltagare i april 2012. Ett program för medicinsk personal finns i Södertälje. Ytterligare fyra sfx-utbildningar finns inom regionen för följande yrken: Lastbilschaufförer (Stockholm) Företagare (Botkyrka) Hantverkare (Haninge) Bussförare (Tyresö) En studie från 2011 visar att åtta av tio från sfx går vidare till jobb eller studier inom två år. Den yrkesgrupp som i högst utsträckning jobbar inom sitt yrke efter utbildningen är lastbilschaufförer, följt av medicinsk personal. 2 2011 gjordes en uppföljning av Svenska för företagare som visar att 68 procent av de som gått utbildningen för företagare hade kommit vidare ur sin arbetslöshet och fler än var fjärde, 28,5 procent drev företag medan övriga antingen var anställda eller studerade vidare. 3 Samarbetet mellan sfi och olika former av praktik ökar. Lernia är en av de externa anordnare som satsat på språkpraktik. Över 400 praktikplatser har erbjudits de studerande. Sedan februari 2012 integreras det ESF-finansierade projektet Språkstödjare i ordinarie verksamhet inom ramen för sfi, också det för att stärka samarbetet med arbetsgivare och praktik parallellt med traditionell språkinlärning. Olika lösningar som möjliggör en kombination med praktik eller arbete ökar i omfattning. I dagsläget finns det halvdags- och heldagskurser, kvälls- och lördagskurser. Det går att läsa sfi på distans och de som behöver det erbjuds ett individuellt schema. 2 Rapporten Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform. Resultatet av statens och individens investering i integrering, Södertörns högskola 2011. 3 Långt ifrån lagom - Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare, 2011 7

Målgruppen 2011 invandrade cirka 15 000 personer till Stockholm. 50 procent av dem var från Norden eller EU-länder och övriga Europa. 50 procent kom från övriga världen. 17 500 personer studerade under året sfi i Stockholm. 15 500 av dem var mellan 25 och 50 år. De största språkgrupperna inom sfi i Stockholm var i april 2012: arabiska, spanska, somaliska, tigrinska, persiska, engelska, polska, ryska, thailändska och turkiska. Fler kvinnor (56 procent) än män studerar sfi. Allt fler flyttar till Stockholm med en högre utbildning i bagaget. Skillnaden på utbildningsnivå mellan utrikes födda och de som är födda i Sverige minskar. När det gäller eftergymnasial utbildning är skillnaden liten; 39 procent av de inrikes födda är eftergymnasialt utbildade jämfört med 38 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial utbildning än bland de inrikes födda; 20 procent av de utrikes födda har en förgymnasial utbildning och motsvarande andel bland de inrikes födda är 12 procent. 4 Kvinnor har en större andel högutbildade än män både bland in- och utrikes födda. Utrikes födda kvinnor har i något större utsträckning endast en förgymnasial utbildning än utrikes födda män. Det omvända förhållandet gäller bland de inrikes födda, där är det vanligare att männen endast har en förgymnasial utbildning, 15 respektive 10 procent. Utbildningen i svenska för invandare är uppdelad på tre olika studievägar, som riktar sig till personer med olika bakgrund och förutsättningar. Studieväg 1 vänder sig till kortutbildade och de som saknar utbildning, studieväg 3 till högutbildade och studieväg 2 till övriga. Som framgår av tabellen nedan över fördelningen mellan de olika studievägarna är de studerande i Stockholm välutbildade. Målgruppen för sfi fördelat på studievägar 2012 Andel av de studerande 2012 Studieväg 1 5 % Studieväg 2 51% Studieväg 3 44% 4 SCB, Befolkningens utbildning 2011 8

SIFA intensivsvenska för akademiker En allt större grupp flyttar till Stockholm med en högre utbildning från hemlandet. För att ta tillvara denna kompetens så snabbt som möjligt på Stockholms arbetsmarknad finns intensivsvenska för akademiker. Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) erbjuder tre olika yrkesinriktningar med länsövergripande rekrytering. Samtliga vänder sig till nyanlända akademiker med minst treårig högskole-/universitetsexamen, goda kunskaper i engelska samt max två år i Sverige. Kurserna har som mål att erbjuda intensiva och relevanta studier i svenska språket med sikte på att förkorta deltagarens väg till kvalificerat arbete inom sitt yrkesområde. SIFA ger kurser på fem språknivåer, från nivå C (nybörjare), via grundläggande nivå upp till och med gymnasienivå i svenska som andraspråk. SIFA har följande yrkesinriktningar: Svenska för pedagoger (sfp) vänder sig till utländska lärare som vill fortsätta arbeta som lärare i Sverige. Antagningen görs därför i samarbete med Stockholms universitet, där kursdeltagarna efter Sifa kan studera vidare på ULV, utländska lärares vidareutbildning. Parallellt med kurserna i svenska går deltagarna orienteringskurser om det svenska skolsystemet, dess värdegrund och styrdokument. Orienteringskurserna kompletteras med tre seminarier i samarbete med utbildningsförvaltningen i Stockholms stad om att arbeta som lärare. Fältstudier erbjuds från grundläggande nivå, efter sfi. Svenska för ingenjörer (sfinx) vänder sig till den som har en civilingenjörsexamen eller motsvarande kandidatexamen i teknik. Antagningen görs i samarbete med Kungliga tekniska högskolan, KTH. KTH erbjuder dem som klarat språknivån sas grund att parallellt med SIFA:s gymnasienivåer i svenska läsa kurser inom teknikområden. Detta kan fördjupa befintliga kunskaper och förbättra deltagarnas chanser på den svenska arbetsmarknaden. Från 2012 genomförs ett pilotprojekt med mentorer från yrkeslivet i samarbete med Sveriges Ingenjörer. Svenska för ekonomer, jurister, personalvetare, systemvetare, samhällsvetare m fl (sfej) är en bred grupp vars majoritet är ekonomer. Antagningen görs i samarbete med Högskoleverket. Parallellt med språkkurserna ges deltagarna orientering inom ekonomi och samhällsorientering från nivå C och upp till och med gymnasienivåerna. Liksom på övriga sfx ges även kursen Kommunikation i arbetslivet. I samarbete med JUSEK erbjuds de studerande att ansöka om en mentor från näringslivet. I samarbete med ett bemanningsföretag ges en grupp ekonomer särskild coachning mot svenskt arbetsliv. Ca 50 procent av de studerande på SIFA utgörs av sfej. Resultat Utbildningen ges dagtid och hade drygt 250 inskrivna deltagare i mars 2012. Slutprov ges på alla nivåer varje månad. Merparten av alla som fullföljer kurserna, gör det på ca 1,5 år. 9

61 ingenjörer antogs 2011. 38 procent fick jobb/praktik under utbildningen, bland annat på Scania, Cedervalls arkitektbyrå, WSP och Swedbank. En uppföljning ska göras under våren 2012. Cirka 200 ekonomer, jurister, personalvetare, systemvetare, samhällsvetare antogs under 2011, varav över hälften var ekonomer och cirka 20 procent jurister. De studerande har höga studieresultat. Över 90 procent klarar kurserna med minst godkänt. 5 Ofta krävs ytterligare studier för dessa yrkesgrupper för att utöva sitt yrke i Sverige. Många går vidare till högskole- och vuxenutbildning. 100 pedagoger antogs under 2011 till utbildningen. Också bland pedagogerna är studieresultaten goda. Cirka 35 procent av de som börjar på svenska för pedagoger går vidare till ULV Utländska lärares vidareutbildning - vid Stockholms universitet. Åtta av tio tidigare elever befinner sig i egenförsörjning ett till två år efter avslutad utbildning det visar uppföljningen av de elever som påbörjade någon av Sfx-kurserna år 2008. 48 procent inom sitt yrke, 19 procent inom annat område och 13 procent studerar vidare på högskola eller inom vuxenutbildningen. 6 Erfarenheter och framgångsfaktorer I de uppföljningsrapporter som gjorts lyfts följande faktorer fram: Praktik är avgörande, både för arbetsgivare och för den arbetssökande. Den ger möjlighet att öva språket och samtidigt knyta kontakter. Arbetsgivare får en möjlighet att validera utländsk utbildning och erfarenhet. Så kallad tyst kunskap om svensk arbetskultur och vilka egenskaper som en svensk arbetsgivare kan vara intresserade av är något som bör förmedlas till den som är ny på svensk arbetsmarknad. 7 Det är mycket positivt för de studerande att studera tillsammans med andra som har samma bakgrund och framtidsplaner. Ett värdefullt nätverkande påbörjas redan under utbildningen. Kontakt: Christina Rydén 08-508 35 787 christina.ryden@stockholm.se 5 Utvärdering av Sfej svenska för jurister, ekonomer, samhälls-, personal- och systemvetare, Ramböll, april 2011. 6 Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform, Södertörns högskola, 2011 7 Nyanlända akademikers inträde på den svenska arbetsmarknaden. En studie om rekryteringsprocessen för SFEJ:s studentmålgrupp, Stockholms stad och Stockholms akademiska forum, 2011. 10

Sfi för yrkesutbildade Åtta av tio som studerat sfx går vidare till jobb eller studier inom två år. Nästan hälften arbetar inom sitt yrkesområde. Kombinationen språk och yrkesinriktning kortar vägen till jobb. Svenska för yrkesutbildade, Sfx, är ett samarbete mellan samtliga kommuner i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm och Kommunförbundet Stockholms län. Alla som bor i länet får söka kurserna. Syftet är att ta tillvara nyanländas yrkeskompetens. Kurserna utgör en skräddarsydd väg genom systemet och samlar alla pusselbitar som krävs för att eleverna så snart som möjligt ska få börja arbeta inom sitt yrkesområde. Det innebär intensiv svenska med fokus på yrkesspråket, orienteringskurser med nödvändig omkringkunskap för att veta hur respektive yrke fungerar i Sverige och möjlighet att komplettera sin utbildning för svenska förhållanden på högskole- eller gymnasienivå. Utöver de tre kurserna inom SIFA finns fem sfx-utbildningar inom regionen för följande yrken: Lastbilschaufförer (Stockholm) Utbildningen bedrivs i STFG:s lokaler i Kungens kurva. De studerande får teoriundervisning, körlektioner i lastbil och i simulator och lektioner i svenska. Lektionerna i svenska har som viktigaste syfte att stödja eleverna i inlärningen av yrkesämnena. En till två veckor av utbildningen sker som APL (arbetsplatsförlagt lärande) då eleverna får köra lastbil ute på de åkerier vi samarbetar med. Företagare (Botkyrka) Fram till februari 2011 hade kursen haft 192 deltagare. Kursen startar var femte vecka och innehåller expertföreläsningar, seminarier, studiebesök, projektarbeten och övningar. Utbildningen innehåller också handledda självstudier utifrån kursboken Rivstart. Stort fokus läggs på att deltagarna ska bygga upp nätverk med viktiga aktörer som myndigheter, organisationer och företag. Hantverkare (Haninge) Utrikes födda hantverkare erbjuds en svenskutbildning med yrkesinriktning och viss validering av yrkeskunskaperna. Svenskundervisningen bedrivs i Centrum Vux i Handen två tre dagar i veckan. Resterande tid har de studerande praktik. Bussförare (Tyresö) Det är en 20 veckors förberedande kurs i svenska med inriktning mot bussföraryrket. En orienteringskurs som riktas till sfi-studerande. Efter kursen erbjuds möjligheten att skriva inträdesprov hos bussföretaget Nobina. Medicinsk personal (Södertälje) Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad språkutbildning för den som har utländsk akademisk examen i ett medicinskt yrke. Svenskundervisning sker i kombination med kurser inriktade mot arbete inom vården. 11

Resultat Åtta av tio tidigare elever befinner sig i egenförsörjning ett till två år efter avslutat sfx det visar uppföljningen av de elever som påbörjade någon av Sfx-kurserna år 2008. 48 % inom sitt yrke, 19 % inom annat område och 13 % studerar vidare på högskola eller inom vuxenutbildningen. 8 21 lastbilschaufförer utbildades under 2011. 51 procent av de deltagare som genomgått utbildningen hittills sedan den första kullen slutade 2009 arbetar som yrkesförare. Framgångsfaktorer och erfarenheter Lastbilschaufförsutbildningen i Stockholm listar följande: Väl utfört urval av studerande för att hitta rätt yrkeserfarenhet och motivation. En överskådlig utbildning med tydligt, konkret mål ljuset i slutet av tunneln är synligt Hög studietakt ger fokus på studierna och motiverar de som studerar. Professionell studiemiljö, nära kontakt med arbetsplatser och yrket. Språkstöd i samverkan med yrkeslärarna. En bra arbetsmarknad - det finns jobb. Att välja ut rätt sökande till utbildningen är avgörande. Tillräcklig erfarenhet av att köra tung lastbil är ett måste för att kunna klara utbildningen. Den studerandes motivation är den kanske viktigaste framgångsfaktorn. Stark motivation har visat sig kompensera stort för brister i språkkunskaperna. Studiematerialet är oerhört faktaspäckat och förmedlas ofta genom ett mycket formellt skolspråk. Sfi-lärarnas insats som deltagarnas guider genom inlärningsstoffet är en annan avgörande framgångsfaktor. Kontakt: Björn Hjukström 08-508 35 701 bjorn.hjukstrom@stockholm.se 8 Sfx-deltagares position på arbetsmarknaden, sysselsättning och anställningsform, Södertörns högskola, 2011 12

Lernia - språkpraktik banar väg för jobb Kombinationen sfi och praktik gör att man lär sig språket fortare och öppnar dörrar till arbetsmarknaden. Lernia utbildning startade redan 2008 ett projekt inom sfi i arbetslivet. Arbetet med att integrera praktik och sfi ger resultat. 40 procent av deltagarna har fått anställning efter sin praktik. Projektet växte fram i kontakt med deltagarna. Praktiksamordnarna möter regelbundet deltagarna och får därigenom en tydlig bild av hur behoven ser ut. De lär känna deltagarna och skapar en relation till var och en. De har inte bara ett kort samtal utan en dialog där praktiksamordnarna kartlägger deltagarens bakgrund, förutsättningar och vilken rikting inom arbetslivet i Sverige som deltagaren vill gå. För att skapa den bästa språkträningen, få kontakter och en bra (ofta första) erfarenhet från en arbetsplats i Sverige, är det viktigt att deltagaren känner lust, vilja och intresse för sin praktikplats. Förutom att lära känna deltagarna bygger praktiksamordnarna också upp bra relationer till de arbetsplatser som erbjuder praktik och de är måna om en öppen och kontinuerlig dialog. Metodiken tar hänsyn till deltagarens individuella behov och förutsättningar samt arbetsgivarens behov vilket har visat sig ge goda resultat i form av lyckade praktikplaceringar. Deltagarna känner sig mycket nöjda med de erfarenheter de gör och den språkliga utveckling de får på praktikplatsen. Ibland väljer deltagare att tillfälligt avbryta sina sfi-studier i samband med praktik eller jobb. Avbrotten är dock inte permanenta. De flesta sfi-deltagarna kommer tillbaka. Det finns ett flöde deltagarna kan vid behov avbryta sina sfi-studier för en kortare eller längre tid och sedan återkomma, och den möjligheten är mycket viktig. Kombinationen sfi och praktik kan utvecklas ytterligare för att i än högre grad än nu fånga upp vilket behov deltagaren har för att ta nästa steg i livet. Sfi ska finnas som hjälp och stöd för alla som av olika anledningar behöver utveckla sin svenska. På Lernia i Liljeholmen befinner sig per vecka cirka 40 deltagare ute i praktik. Praktiken pågår i regel i två månader. På Lernia Liljeholmen finns flera yrkes-sfi-kurser, bland annat barn och ungdom, omvårdnad, handel och affär. Kurserna pågår i 10 veckor. Deltagarna kan samtidigt gå i en praktikförberedande grupp en coachande grupp där de får hjälp att gå ut själva och söka en praktikplats. De lär sig att leta på nätet, åka till arbetsplatserna och träffa arbetsgivare. I den praktikförberedande gruppen diskuterar de sedan sina erfarenheter och hur de har blivit mottagna. Att söka upp en lämplig praktikplats och sedan kontakta den är väldigt likt att söka jobb. Resultat Hittills har närmare 400 praktikplatser anordnats. Praktikplatserna erbjuds på många olika typer av arbetsplatser med allt ifrån TV, teater och konsthall till raffinaderier, vård/omsorg och barnomsorg. 13

39 procent av deltagarna har fått anställning med hjälp av praktiken. 74 procent tycker att de har fått fler kontakter i arbetslivet 67 procent tycker att de är närmare ett jobb nu än innan praktiken 77 procent säger att de har lärt sig något som de inte hade lärt sig i skolan Erfarenheter och framgångsfaktorer Administration En god administration kring projektet som underlättar uppföljning är grunden till framgång. Språkpraktik Lernia skiljer inte på arbetspraktik och språkpraktik. Ju mer språk deltagaren får under praktiken, desto bättre blir praktiken, och ökar möjligheten till anställning. Integrerar skola och arbete Lernia är noga med att jobba med bra företag och att matcha rätt. Skolan och praktiken är integrerad. Många deltagare praktiserar halva dagen och läser sfi andra halvan, vilket betyder att lärare och deltagare träffas varje dag under praktikperioden. Språkinlärningen sker parallellt med praktiken och detta gör att språkinlärningsprocessen hela tiden får ett professionellt stöd. Relationer En personlig relation med alla deltagare är avgörande, liksom en personlig relation med arbetsplatserna. Detta gör att matchningen mellan deltagare och praktikplats blir optimal. Kontakt: Jon Knutsson jon.knutsson@lernia.se 070-583 36 08 14

Språkstöd för nyanlända yrkes- och språkträning i ett Språkstödsprojektet startade för att kombinera språkträning med ett aktivt sökande efter arbetsgivare som är villiga att ta emot praktikanter som nyss kommit till Sverige. Att hitta vägar in på arbetsmarknaden för de allra mest nyanlända i Sverige redan innan de hunnit lära sig svenska språket är en utmaning. En praktik kan vara en perfekt ingång, både för att lära sig språket och för att få en första kontakt med arbetslivet. Men att hitta arbetsgivare som är villiga att ta emot och handleda denna målgrupp är ett av de svårare uppdragen. Språkstödsprojektet startades 2009 för att ta sig an denna utmaning. Under våren 2012 integreras verksamheten som en ordinarie verksamhet inom sfi för att ytterligare förstärka kopplingen mellan språkstudier, praktik och jobb. Målet är att påskynda nyanlända flyktingars språkinlärning och introducera dem för den svenska arbetsmarknaden i ett tidigt skede, att skapa goda möjligheter till praktik. Utanför skolmiljön Språkstöd för nyanlända har utvecklat metoder för att påskynda den nyanlända flyktingens språkinlärning utanför skolmiljön och introducera de för den svenska arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Deltagarna går på sfi-undervisning på förmiddagen och har arbetsplatsförlagd praktik på eftermiddagen. Språkstödjare Deltagarna och arbetsplatserna/handledarna erbjuds stöd samtidigt. Deltagarna får stöd i form av en fysisk person som kallas språkstödjare och tillgång till språkinlärningsverktyget my vocab. Arbetsplatserna får kompetensutveckling genom handledarutbildning, föreläsningar och nätverksträffar. De får även stöd av språkstödjarna i sin kommunikation med deltagarna. Stöd på modermålet I Språkstödscenter finns språkstödjare som talar både aspirantens modersmål och svenska. Denna funktion har en coachande och språkstödjande roll. Språkstödjaren kan reda ut missförstånd mellan arbetsgivaren på praktiken och aspiranten och klargöra förväntningar och förutsättningar på ett enkelt och effektivt sätt Författarverktyget Tillsammans med företaget my vocab utvecklade projektet version två som kallas Författarverktyget. Ett innovativt verktyg med dialoger som innehåller bilder och ljud som gör det enkelt för deltagaren att översätta, höra och öva på det svenska språket. Utöver dialogerna kan användaren också öva på glosor och översätta ord i sin mobil. Handledarutbildning Handledarna på arbetsplatserna erbjuds en handledarutbildning som fokuserar på kommunikation, interkulturellförståelse och hur man bäst handleder en person som inte har bott i Sverige så länge. 15

Resultat Projektet har visat på goda resultat då matchningen av målgruppen, som tidigare har varit väldigt svår, fungerar väldigt bra. Cirka 95 procent av deltagarna har kommit ut på språkfrämjande arbetsplatser i Stockholms innestad eller närförorter, där en del av dessa samarbeten ledde till anställningar. Under första kvartalet av 2012 har var fjärde aspirant erbjudits någon form av anställning. Projektet samarbetade fram till mars 2012 med ca 245 arbetsgivare inom den privata och offentliga sektorn. Under 2011 utbildade projektet ytligare ca 80 handledare, handledare och ca 200 aspiranter har tagit del av projektets insatser. Framgångsfaktorer och erfarenheter Den viktigaste framgångsfaktorn är helhetskonceptet med introduktion, bra matchning, satsning på arbetsgivarna, coachning och uppföljning genom språkstödjarna. Faktorerna nedan har haft en avgörande betydelse. Samarbete och matchning: Centralt i projektet har varit ett nära samarbete mellan språkstödjare och matchare. Samlokalisering av båda funktionerna har varit avgörande för att få till en bra matchning av målgruppen. Matchningsprocessen har utgått från individperspektiv, där aspiranterna har varit med i valet av yrkesområde. Här har också hänsyn tagit till de geografiska och sociala omständigheterna för aspiranterna. Satsning på och samarbete med arbetsgivarna: Satsning på kompetensutveckling och bearbetning av arbetsplatser/handledare är minst lika viktigt som arbetet med de nyanlända. Den kontinuerliga uppföljning som ingår i språkstödjarnas arbetssätt har visat sig ge goda resultat. Den skapar trygghet och underlättar kontakten mellan den nyanlände och arbetsplatsen. Genom stödet skapas förutsättningar för att fler nyanlända fullföljer sin praktikperiod. Uppföljning sker via telefon och besök minst en gång i veckan. Man behöver tro på målgruppen för att kunna matcha ut den. Det är centralt att deltagare i denna målgrupp har lika rätt till praktik som någon som talar bra svenska. Målgruppen behöver speciella arbetsplatser för att utveckla sitt språk och komma in i det svenska arbetslivet. Platserna skall vara språkfrämjande, därför söks praktikplatserna främst i innerstad eller en närförort hos arbetsgivare som har svenska som arbetsspråk. Arbetsuppgifterna ska vara språkstimulerande för aspiranterna, därför har ensamarbeten uteslutits. Motivationen är ofta större hos de allra mest nyanlända och därför är det viktigt att ta tillvara på den och stödja de nyanlända i ett tidigt skede. Kontakt: Shoresh Ibrahim 08-508 35 789 shoresh.ibrahim@stockholm.se 16

Rätt steg språkträning för dem med kort utbildning För den grupp invandrare som kommer till Sverige med mycket kort utbildningsbakgrund krävs särskilda insatser. Rätt steg blandar språkundervisning på svenska med stöd på modersmålet riktat mot praktiskt samhälls- och arbetsliv. Rätt stegs uppdrag har varit att metodutveckla en utbildning för målgruppen korttidsutbildade och illiterata för att personerna bättre ska tillgodogöra sig språkundervisningen och även komma närmare arbetsmarknaden. Det är en undervisnings- och aktivitetsmodell för studerande på sfi:s studieväg 1, kurs A och B. Rätt steg utgör ett komplement till ordinarie sfi-undervisning och bildar tillsammans heldagsaktiviteter för målgruppen fem dagar i veckan. Stöd på modersmålet är en hörnsten i modellen för att stärka och fördjupa kunskaperna i det svenska språket. Inriktningen mot praktiskt samhälls- och arbetsliv är viktig, där även föräldraskap, hälsa och grundläggande datakunskap ingår. Regelbundna studiebesök och gästande föreläsare kopplat till innehållet ger en praktiskt orienterad användning för språk- och samhällskunskaper. För deltagare som har kommit upp på sfi b-nivå erbjuds en individanpassad språkpraktik på tre månader som utöver språkträning även ger viktiga kunskaper om det svenska arbetslivet. Varje deltagare har en mentor som också samverkar med Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen och följer upp och stöttar deltagarens individuella mål och delmål mot arbete och utbildning. Resultat I stort sett alla personer som har fullgjort Rätt Steg inom 8 15 månader lämnar oss med ett egenhändigt skrivet CV, personligt brev och kunskaper om eget arbetssökande. Sedan februari 2010 har Rätt steg tagit emot över 70 studerande. Av dessa har åtta personer erhållit sfi-bonus. Sju personer har gått vidare till någon form av anställning och över 15 personer har gått vidare till sfi-kurs C. 64 intyg har delats ut till personer som har fullgjort kursmodulerna: Kommunikativ svenska, Grundläggande datorkunskap, Kunskap om den egna kompetensen och personliga mål, samt Arbetslivserfarenhet genom praktik. Erfarenheter och framgångsfaktorer Heldagsundervisning Kortutbildade bör ha rätt till heldagsundervisning då deras skolkunskaper från hemlandet är mycket begränsade. Rätt Steg har tillsammans med sfi erbjudit 32 timmars undervisning per vecka (med bla. matematik, hälsoundervisning, mm). Sammanhängande aktiviteter Det är många fördelar för deltagarna med sammanhängande aktiviteter på en och samma enhet, i alla fall under A- och B-kursen. Allteftersom språk- och samhällskunskaperna 17

ökar blir det lättare att förflytta sig. Rätt Steg kompletterar språkinlärningen på sfi med kunskaper i praktiskt vardags- och arbetsliv samt erbjuder individuell språkpraktik. Datakunskap Om man inte är läs- och skrivkunnig och inte kan hantera en dator har man få möjligheter att vara delaktig i samhället. Rätt Stegs intensivkurser i grundläggande datorkunskap har varit mycket uppskattade och deltagarna har lärt sig grunderna i att hantera en dator (alltifrån att sätta på/stänga av datorn, skicka ett mail och känna till www.sl.se och www.arbetsformedlingen.se) Modersmålsstöd Ju kortare skolutbildning den studerande har, desto längre tid tar det att lära sig ett nytt språk. Modersmålsstöd utgör skillnaden mellan att gissa och förstå, det påskyndar och fördjupar språkutvecklingen för den studieovana deltagaren. 15-månadersmodell Det finns inga genvägar för kortutbildade att snabbt komma ut i jobb och samhälle. Det är en process som kräver tid och resurser. Rätt Stegs 15-månadersmodell ger en god grund för att lära sig språket, att förstå och bli aktiv i det nya samhället. Samverkan En väl fungerande samverkan mellan sfi, Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen gynnar (nyanlända) kortutbildade, förhindrar dubbelarbete, kortar ledtiderna och vägen till självförsörjning. Rätt Steg har utvecklat ett mentorskap som underlättar samverkan med den nyanlände/kortutbildade och dennes övriga handläggare. Kontakt: Leonora Lippig-Singewald 08-508 35729 leonora.lippig-singewald@stockholm.se 18

Resultat för dem som började studera sfi 2008 Uppföljningen av de som började studera sfi våren 2008 visar att över hälften var sysselsatta inom ett år och att ta betyg och avsluta sina sfi-studier ökar möjligheterna att både få jobb och studera vidare. Här är en sammanfattning av studien. Sweco Eurofutures AB, fick 2011 i uppdrag att följa upp studerande som påbörjade sin svenskundervisning för invandrare under första halvåret 2008. Syftet med uppdraget var att utreda hur det går för de som deltar i stadens sfi. Vad gör de idag? Är de kvar i landet? Är de sysselsatta eller studerar de? Finns det någon skillnad mellan olika grupper av invandrare? Vilken roll spelar ålder, utbildningsbakgrund, ursprungsland, vistelsetid i landet och familjesituation? 61% sysselsatta eller studerande år 2010 46% sysselsatta 24% studerande 81% hade haft arbete någon gång i Sverige 62% var sysselsatta år 2011 Sfi-studerande våren 2008 30% hade kompletterat sin utbildning med studier i Sverige Nästan hälften anser sig haft haft stor nytta av sfi... 16% var i studier år 2011...för att kommunicera i olika situationer (46%)...för att för att förstå det svenska samhället (45%) Ungefär hälften anser att studierna förberett dem väl......för abetslivet (53%)...för fortsatta studier (49%) Faktorer som förklarar varför en person var sysselsatt eller i studier Sfi-studerande med högre utbildningsnivå har större sannolikhet att vara sysselsatta Män är med högre sannolikhet sysselsatta jämfört med kvinnor Personer från länder med högre välstånd har större sannolikhet att vara sysselsatta Personer med sfi-betyg har högre sannolikhet att vara sysselsatta Yngre personer har högre sannolikhet att vara sysselsatta jämfört med äldre Personer utan hemmavarande barn är med högre sannolikhet sysselsatta Personer med längre vistelsetid i landet har högre sannolikhet att vara sysselsatta 19

Andel ATT TA TILLVARA KOMPETENS Stockholms stads arbete för att korta invandrares väg till jobb Undersökningen har varit uppdelad i två moment en registerstudie samt en enkätstudie som genomfördes hösten 2011. Våren 2012 uppdaterades delar av registerstudien med uppgifter om de studerandes sysselsättning. Registerstudien har baserats på befintligt data från arbetsmarknadsförvaltningen och Statistiska centralbyrån (SCB). Den kvantitativa analysen omfattar 2 688 personer som påbörjade sfi första halvåret 2008. Av dessa var det 2 514 personer som var kvarboende i landet år 2010. Enkätstudien genomfördes på en delpopulation om 600 personer med en svarsfrekvens på 53 procent (med hänsyn till registerfel). 54 procent sysselsatta inom ett år Enligt registerstudien var det 54 procent av de som påbörjade sfi våren 2008 som antingen var sysselsatta eller studerande år 2009 (här ingår ej sfi) 40 procent var sysselsatta och 21 procent studerade (personerna kan ha varit både sysselsatta och studerande under året). År 2010 hade andelen som antingen var sysselsatta eller studerande ökat till 61 procent 46 procent var sysselsatta och 24 procent var studerande. Hälften av de som studerade år 2010 hade läst på Komvux. År 2010 var det en tredjedel av de sfi-studerande som hade varit arbetssökande hos arbetsförmedlingen under året, 15 procent var öppet arbetslösa och 5 procent i något program med aktivitetsstöd. Figur 1 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter studieväg. Studieväg 1 vänder sig till kortutbildade och de som saknar utbildning, studieväg 3 till högutbildade och studieväg 2 till övriga. 2009 2010 60 50 40 30 20 10 0 Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Registerstudien visar att män oftare är sysselsatta jämfört med kvinnor. Äldre är oftare arbetslösa medan yngre oftare studerar. Personer utan barn är oftare sysselsatta, studerar oftare och är mer sällan arbetssökande. Män i parförhållanden är oftare arbetssökande, men familjesituationen har ingen betydelse för sysselsättningen bland männen. Bland kvinnor är dock personer i par mer sällan sysselsatta medan det har liten betydelse om de är arbetssökande eller inte. En förklaring till detta kan vara att männen i parrelationer har ett större försörjningsansvar medan kvinnan i högre grad är hemma. Detta antagande stärks av det faktum att män i par är arbetssökande i högre grad samtidigt som de är sysselsatta oftare jämfört med kvinnorna. Kvinnor studerar oftare än männen. Det är vanligast att kvinnor i parförhållande utan barn studerar vidare. 20

Andel Andel ATT TA TILLVARA KOMPETENS Stockholms stads arbete för att korta invandrares väg till jobb Figur 2 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter kön och familjetyp 2009 2010 60 50 40 30 20 10 0 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Par Ensamstående Samtliga Personer som påbörjade sfi första halvåret 2008 med en förhållandevis lång vistelsetid i landet är oftare sysselsatta och mer sällan arbetssökande. Det var dock vanligare att personer med kort vistelsetid studerade vidare. Personer som kommer från ett land med högt välstånd (HDI), är oftare sysselsatta och mer sällan arbetssökande. Personer med minst gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå är oftast sysselsatta. Ju högre utbildningsnivå desto mer sällan var personerna arbetslösa år 2010. Den statistiska analysen visar att utbildningsbakgrunden har störst betydelse för de studerandes sysselsättning. Figur 3 Andel sysselsatta av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 och är kvarboende i landet efter högsta utbildningsnivå (avser personernas utbildningsnivå år 2010) 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 Personer med sfi-betyg var mer sällan sysselsatta år 2009 och arbetssökande i högre grad år 2010. År 2010 var dock sfi-studerande med betyg oftare sysselsatta. Sfi-studerande med betyg studerar även oftare (studier omfattar här inte sfi). 21

Det var 43 procent av de som påbörjade sfi första halvåret 2008 som hade betyg år 2010. Yngre personer slutför sina studier oftare än äldre personer. Kvinnor har oftare betyg jämfört med männen och kvinnorna har dessutom oftare betyg från den högsta sfi-kursen. Det är kvinnor i parförhållanden som oftast slutför sina studier likaså personer med barn. Sfi-studerande som kom till landet som flyktingar motsvarar endast en liten del av de som påbörjade sina sfi-studier våren 2008. Denna grupp slutför dock sina studier i högst utsträckning. Personer med kort vistelsetid i landet har oftare betyg likaså personer som kommer från länder med lägre välstånd. 8 av 10 har eller har haft arbete i Sverige Av de 498 personer som ingår i nettourvalet (med hänsyn till registerfel) besvarade 266 personer enkäten. I enkätsvaren framkommer att en övervägande majoritet av de svarande (81 procent) har eller har haft arbete i Sverige någon gång. På frågan om nuvarande sysselsättning sjunker dock arbetsfrekvensen något till 62 procent. Resultatet om nuvarande sysselsättning visar vidare att 16 procent av de som påbörjade sfi-studier år 2008 nu studerar och 11 procent är arbetslösa. Enligt svaren från enkätstudien hade 41 procent av de sysselsatta i någon utsträckning ett jobb inom sitt utbildningsområde medan 16 procent själva valt att byta yrkesbana. Det var 43 procent som inte hade fått arbete inom sitt eget yrkesområde. Det är vanligare att männen arbetar inom det yrkesområde de är utbildade till jämfört med kvinnorna. De sysselsattas yrkeserfarenhet för sitt nuvarande arbete är relativt låg. Det var 44 procent som uppgav att de har upp till två års erfarenhet och 33 procent att de har 3-4 års erfarenhet. Nästan hälften av de studerande uppgav i enkätstudien att de haft stor nytta av sfi för att kunna kommunicera i olika situationer. Nästan hälften uppgav också att de har haft stor nytta av sfi för att förstå det svenska samhället. Bland de som haft stor nytta av sfi för att kunna kommunicera och förstå det svenska samhället är kvinnorna överrepresenterade. Männen tenderar istället i högre utsträckning att uppge att de inte vet eller att de inte kan ta ställning i frågan. Hälften av de studerande anser att sfi-studierna förberett dem väl för kommande arbetsliv och/eller för fortsatta studier. Framförallt kvinnorna anser att sfi förberett dem väl för vidare studier medan både män och kvinnor i lika hög utsträckning anser att sfi-studierna förberett dem väl för arbetslivet. Resultatet visar dock att det finns en grupp som inte är fullt lika nöjda med hur väl sfi förberett dem. En av fem anser att sfi-studierna i liten utsträckning förberett dem för kommande arbete och en liknande andel uppger att sfi förberett dem i liten utsträckning för vidare studier. En övervägande majoritet (nära 80 procent) av de svarande har varken deltagit i yrkesinriktad sfi eller haft praktik inom sfi. En något högre andel av kvinnorna har deltagit i yrkesinriktad sfi (26 procent jämfört med 17 procent av männen). Vad gäller praktik har män och kvinnor deltagit i lika stor utsträckning. Bland de personer som deltagit i yrkesinriktad sfi och/eller haft praktik upplevs praktik ha haft större nytta än yrkesinriktad sfi (51 jämfört med 43 procent). Det är även en högre andel som anser att de haft liten nytta av yrkesinriktad sfi jämfört med de som uppger detsamma gällande praktiken (27 procent jämfört med 14 procent). Det är framförallt männen som utrycker missnöje med yrkesinriktad sfi. I gruppen som haft praktik är det framförallt kvinnorna som haft stor nytta av den medan männen i något högre utsträckning svarar att de haft liten nytta av praktiken. 22

23

ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Box 10014, 121 26 Stockholm-Globen 08-508 35 500, www.stockholm.se 24