Medlem i BUS
En ordnad privatekonomi är en förutsättning för familjer och enskilda att klara sin vardag i dagens samhälle. Det är viktigt att kommunerna så långt det är möjligt informerar om vikten av en ordnad privatekonomi, men också ger stöd och råd till dem som har halkat snett. I förlängningen är det också bra för kommunerna, eftersom sådana ekonomiska problem annars riskerar att bli inkörsporten till utanförskapet. Mats Odell Kommun- och finansmarknadsminister Vi har en stark tilltro till vår kompetens Budget- och skuldrådgivare ser snabbt hur politiska beslut och förändringar i samhällsekonomin direkt påverkar hushållens ekonomi. I takt med att intresset för frågor om privatekonomi växer får vår verksamhet allt större uppmärksamhet. Det är bra, men ställer också krav på oss. En tydlig yrkesroll och kompetenta medlemmar kommer alltid att vara prioriterat för BUS. Vi fortsätter att satsa på kunskapsutveckling. I nära samarbete med Konsumentverket erbjuder vi utbildningar och investerar i egna utbildningsdagar: de årliga BUS-dagarna. På nationell nivå ska vi fortsätta att bidra till forskning och utveckling. Det är till exempel självklart att BUS ska samverka för en nationell folkbildningsstrategi med syfte att öka det privatekonomiska självförtroendet bland landets medborgare. Bra förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte medlemmar emellan har stor betydelse, inte minst för att det utvecklar vår yrkesskicklighet. Det är i mötet med kollegor vi diskuterar gemensamma frågor, stärker vår vi-känsla, får nya erfarenheter, delar med oss av kunskap och nätverk. Tillgången till lokala, regionala och nationella nätverk är därför en viktig del av medlemskapet i BUS. Nätverksträffarna innehåller föreläsningar, stöd och råd i handläggning av ärenden och ett stort kunskapsutbyte. I de regionala och nationella nätverken finns expertkunskapen från Konsumentverket, Kronofogden, Finansinspektionen, olika bank- och finansinstitut, här ingår också andra samhällsaktörer. Tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och landsting) återkopplar BUS det aktuella läget för budget- och skuldrådgivning ute i kommunerna. BUS är en självklar remissinstans för lagstagade frågor. Politiker och myndigheter lyssnar på oss. BUS driver tillsammans med andra samhällsaktörer aktuella frågor som till exempel behovet av lagstiftning för att skydda barn från skuldsättning och hantering av ökad skuldsättning genom snabba kreditlån. Mediekontakter tar allt mer plats. De är viktiga för att skapa uppmärksamhet kring frågor vi driver, skapa debatt och för att vår kompetens ska efterfrågas. Det finns hela tiden nya utmaningar som ställer krav på engagemang och medverkan. Stödet från BUS ska vara självklart oavsett vilka utmaningar vi ställs inför och tillsammans skapar vi de bästa förutsättningarna för en stark tilltro till vår kompetens. Ingela Pedersén Ordförande BUS Yrkesföreningen för budgetoch skuldrådgivare i kommunal tjänst.
Marie, Per Ola & Jonas eldsjälar som utvecklas med BUS Eldsjäl 1: Marie Magnusson, socionom. Budget- och skuldrådgivare i Lunds kommun Tiden går fort när man har kul är en sliten klyscha men passar bra in på Marie. Hon har varit BUS:are väldigt länge men har aldrig tröttnat. Jag har gillat mitt jobb från första början. Proffsigheten har vuxit fram tack vare BUS lokala, regionala nätverk och bra utbildningar. Min chef har bidragit till att jobbet känns värdefullt genom att satsa på bland annat metodutveckling och kompetenshöjande kunskap. Vi har breda ramar och möjlighet till ständig utveckling. Jag och mina kollegor får stöttning till 100 procent, säger Marie. Hon förnekar inte att många möten med klienter är både tuffa och utmanande. Men att bidra till att få rätsida på en skuldsatt klients ekonomi är både tacksamt och stimulerande. Fortfarande tycker hon att yrket är alldeles för anonymt och hoppas på att BUS ska satsa på att exponera kåren bättre. En annan önskan är att BUS ska fortsätta att prioritera kompetens och yrkeskunnande. Eldsjäl 2: Per Ola Ormes, jurist. Hyresrådgivare i Malmö stad. Efterfrågan på hyresrådgivning i Malmö är stor och ökar hela tiden. Per Ola ser inte det som enbart negativt. Han är övertygad om att det förebyggande arbetet har gjort hyresrådgivning mera känt. Fler och fler hör av sig medvetna om värdet av att få behålla hyreskontraktet när det krisar. Fastighetsägare är också måna om att agera för att lösa ett hyresproblem. Om vi tillsammans med klienten kan agera för att hindra en vräkning skapar det trygghet för alla parter. Jag tror ingen kan föreställa sig det sociala utanförskap som blir konsekvensen av att vara bostadslös, säger Per Ola. Att vara med i lokala och regionala nätverk är ett måste och utan dem fungerar inte jobbet menar Per Ola. Glädjande är att Nätverket Skånes hyresrådgivare växer och fler mindre kommuner ansluter sig. För Per Ola är BUS viktigt för att synliggöra yrket i olika sammanhang och påverka samhällsutvecklingen. Han tror också att BUS spelar en viktig roll för alla kollegor som jobbar själva eftersom föreningen skapar samhörighet genom sina nätverk. Eldsjäl 3: Jonas Persson, socionom. Budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun. Jonas har erfarenhet av att arbeta själv som budgetoch skuldrådgivare. Nu satsar kommunen på en tjänst till som enligt Jonas är välbehövlig. Han tillhör socialförvaltningen och tycker det är en bra lösning. Här finns tillgång till handledning och samtal med kollegor som har kunskap och förståelse för jobbet. En trend är att fler och fler söker budgetrådgivning. Det ställer krav på att hinna med och samtidigt inte tumma på kvalitén. Det är bra att söka hjälp tidigt. Allt blir enklare och går snabbare. Men många drar sig för att söka för att man mer eller mindre tror att det är kriminellt att ha skulder, säger Jonas. Det förebyggande arbetet är viktigt, men behöver utvecklas. Jonas har satsat på att nå nya målgrupper som har kontakter med personer som kan behöva budget- och skuldrådgivning. Bland annat har han träffat och informerat kommunens förmyndare och goda män. Ungdomar är viktiga, men det gäller att hitta budskap som inte blir till självklarheter, gäspningar eller vad rör detta mig?, menar Jonas. En viktig uppgift som budget- och skuldrådgivare är goda relationer till andra parter som banker, fastig-hetsägare och andra kreditinstitut. Vår opartiska roll är viktig i relationen till andra aktörer som har egna intressen i en klients skulder. Jonas vill se mer av BUS i media för det stärker självkänslan på hemmaplan. Men han önskar att media tonar ner fokus på skuldsanering och i stället lyfter fram den viktiga rådgivningen runt budget och frivilliga lösningar.
Kronofogden en viktig samarbetspartner Konsumentverket stödjer BUS En halv miljon svenskar har obetalda skulder hos Kronofogden. Och siffran växer. Det är hög tid att det proaktiva arbetet lyfts fram och prioriteras anser Anna-Karin Lindahl, som arbetar med förebyggande insatser hos Kronofogden. Sedan några år tillbaka har Kronofogden, Konsumentverket och BUS ett samarbete kring frågor om förebyggande insatser. Samarbetet sker både på riksnivå och ute i regionerna. Ett exempel är den turné som genomförs i utvalda kommuner med många hushåll som är högt skuldsatta och där man idag inte arbetar förebyggande. Tanken är att få igång en dialog med politiker och tjänstemän. Att lyfta fram kommunal budget- och skuldrådgivning är särskilt viktigt för att inspirera till förebyggande insatser, säger Anna-Karin Lindahl. Skolan behöver också stöd och verktyg. Koll på cashen uppmärksammar frågor om ungas privatekonomi och drivs av Kronofogden, Konsumentverket och Finansinspektionen. Projektet har blivit mycket uppskattat på landets gymnasieskolor. Hos budget- och skuldrådgivarna finns kreativa förslag till insatser. De är också viktiga kunskapsförmedlare. Kronofogden och BUS är en del i obeståndskedjan och vår relation har stor betydelse för utvecklingen av det förebyggande arbetet. Vi arbetar i samma riktning, för att minska antalet överskuldsatta i samhället. Förebyggande insatser är nödvändiga och måste prioriteras Konsumentverket har ett ansvar för att stödja och ge vägledning åt kommunernas budgetoch skuldrådgivning. På enheten för privatekonomi i Karlstad arbetar ett tiotal medarbetare med fokus på utbildning, kostnadsberäkningar, metodutveckling, HEPsystemet, informationsmaterial, analyser och support. Karin Hällsten är utredare på enheten och har en bakgrund som budget- och skuldrådgivare. Mitt hjärta klappar för BUS. Erfarenheten som rådgivare och mitt stora nätverk gör att jag vet hur verkligheten ser ut och kan snabbt göra insatser för att stötta, analysera och ta fram material. Hon vill att det förebyggande arbetet lyfts fram och är oroad över de långa väntetiderna. Det är oacceptabelt att skuldsatta kan få vänta i upp till två år för att komma till hos en rådgivare, säger Karin Hällsten. För att komma till rätta med de långa väntetiderna görs varje år en utredning, Läget i landet, som analyserar orsakerna och vilka kommuner som berörs. Det finns ett tydligt budskap från Konsumentverkets generaldirektör att väntetiden ska vara max en månad. Att det finns kommuner som inte satsar resurser på budget- och skuldrådgivning tycker Karin Hällsten är förvånande med tanke på vad lagen säger och det som händer i omvärlden. Ta bostadsmarknaden som ett exempel där många tror att priserna är övervärderade och att bubblan kommer att spricka eller pysa de närmsta åren. Eller sms-lånen som sätter allt fler yngre i skuld. Rådgivarna är ovärderliga för att snabbt kunna hjälpa överskuldsatta. Karin Hällstens förhoppning är att fler kommuner och stadsdelar förstår värdet av BUS kreativa insatser och satsar mer långsiktigt på budget- och skuldrådgivning. Fakta: När den första skuldsaneringslagen kom 1994 fick inte Konsumentverket något formellt uppdrag för budget- och skuldrådgivning. Trots det sjösattes HEPsystemet, support och rådgivning utvecklades, informationsmaterial och utbildningar togs fram. 2007 fick Konsumentverket det formella uppdraget och har sedan dess satsat på metodutveckling, verktyg, analyser och Portalen. Idag erbjuds alla nya rådgivare en längre grundutbildning och dessutom finns fördjupningsutbildning för erfarna rådgivare.
Det är inte konstigt att många skuldsätter sig. Banker och andra finansiärer formligen kastar pengar efter låntagare. Samtidigt är Sverige ett av de länder i världen där det är riktigt tufft att inte betala sina privata skulder. Det sociala trycket är stort för alla ska göra rätt för sig. Och det är hårt att sitta fast i skuldfällan år efter år. Annika Creutzer, chefredaktör för pengar24.se och privatekonomisk expert i radio och tv, menar att det är dags att tona ner skuldbeläggningen som återspeglar villkoren för att sanera en privatekonomi. Vi borde ha ett enklare och snabbare system. Se bara på Danmark eller varför inte USA där det finns ett mellanting mellan skuldsanering och konkurs som Vi borde ha ett enklare och snabbare system för skuldsanering ger skuldsatta personer en möjlighet till fresh start. Kommunal budget- och skuldrådgivning är en viktig part i den kreditkarusell många befinner sig i. Rådgivarna är ju samhällets motkraft till banker, kreditinstitut och inkassobolag som har ekonomiska intressen i kreditskulder, menar Annika Creutzer. Hon vill att kommunerna satsar mer på förebyggande verksamhet då kunskapen om lån och enkel vardagsekonomi brister hos för många unga och vuxna. I en undersökning från Danske Bank (2009) vet till exempel inte två av tre föräldrar vad effektiv ränta betyder. Om inte vi vuxna har hyfsad koll på vad det innebär att ta ett lån eller kan prata ekonomi hemma vid köksbordet hur ska då våra ungdomar förhålla sig till alla erbjudanden om sms-lån och andra krediter? Det har aldrig varit så enkelt som nu att få tag på pengar. Just därför tycker Annika Creutzer att budget- och skuldrådgivare måste synas, bli tydligare och ta plats i debatten. Det är dags att bjuda upp och visa på hur nödvändig verksamheten är. Mitt råd är att inte vara rädd för att ta kontakt med media. Berätta om vad du gör och varför, inspirera till artiklar och hjälp journalister att få kontakt med klienter som kan berätta sin historia, säger Annika Creutzer. Hallå där Mari Råby, BUS allra första ordförande Varför bildades BUS? Det var ren och skär ilska över dålig respekt för yrket. Klienterna var nöjda, men vi kände inte igen oss i arbetsgivarnas och myndigheternas bild av oss. Yrket var också tämligen nytt så vi saknade verktyg, stöd och utbildning. I juni 1995 bildade jag och fem kollegor föreningen. Vilken respons fick ni? Till vår första BUS-dag 1996 hade mer än 100 tecknat medlemskap. Intresset var med andra ord stort och vi förstod att det här kunde bli en bra förening, som behövdes och var viktig. Det var med stolthet och mycket djäkla anamma som vi började kämpa. Vad blev det första BuS åstadkom? En samordning av medlemmarna ute i landet blev prioritet nummer ett. Arbetsmetoderna var så olika och det fanns klagomål från fordringsägarna. Därför bildade vi regioner för samsyn, nätverksträffar, diskussioner och kunskapsspridning. Vi ville snabbt få till en vi-känsla i BUS för yrkesstoltheten och för att det enbart var med gemensamma krafter som vi kunde åstadkomma något. Arbetsgivarna ville vi ha med oss för att driva frågor om gemensamma utbildningar och genomföra BUS-dagar. Vi bestämde oss också för att satsa stort på kontakter med myndigheter och politiker, delta i nationella nätverk och ta plats i media. Visionen var att synas och höras. Med facit i hand vad tycker du om resultatet? Efter 15 år är jag fortfarande stolt över allt som BuS åstadkommer. När jag bläddrar i gamla pärmar kan jag inte förstå hur vi hunnit med allt. BUS-dagarna genomförs fortfarande med bravur och programmet är superproffsigt. Jag hoppas att vi-känslan består för utan den kan BUS inte driva sina frågor. Samarbetspartners som Konsumentverket och Kronofogden är idag väldigt bra på att hantera media. Jag önskar att BUS hittar en bra mediestrategi för att synas och fortsätter att kämpa.
Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS) Programförklaring Under ett gemensamt namn: Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst gör vi oss: synliga som opinionsbildare och remissinstans till regering, riksdag, departement och myndigheter, tydliga i kommunikationen med media, myndigheter och allmänhet, delaktiga genom samarbete/samverkan med olika myndigheter, organisationer och andra samhällsaktörer. Kvalificerad rådgivning i kommuner/stadsdelar kräver en professionell handläggning. För att stärka yrkesrollen driver vi: utveckling och utbildning av gemensamma arbetsmetoder, stöd och stimulans för utveckling av lokala/regionala/nationella nätverk. Så här blir du medlem i BUS Kontakta medlemsansvarig Karin Källén via e-post: karin.kallen@vara.se. Lämna uppgifter om namn, arbetsplatsadress, telefon/mobil och e-post. Fakturan kommer med posten. Betalning sker till föreningens bankgiro 360-3180. BUS är inte en fackförening utan en yrkesförening för verksamma budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Medlemskapet i föreningen ger tillgång till: Nätverksmöten med föreläsningar, nyheter, diskussioner, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Utbildningar som utvecklar kompetens och yrkesskicklighet. Konkreta arbetsverktyg som gör jobbet enklare och smidigare. Portalen BUS yrkesidor som finns tillgängligt på Konsumentverkets intranät. Här finns debattinlägg och idéer från medlemmar, information om styrelsens arbete, nyheter med mera. BUS-dagarna varje år genomför BUS två utbildningsdagar. Inbjudan går till alla medlemmar, samverkans/samarbetspartner, politiker, olika samhällsaktörer och gästföreläsare. 300 kollegor runt om i landet att bolla idéer med. Välkommen som medlem! Föreningen stödjer hållbara och effektiva arbetsmetoder som är till ekonomisk och social nytta för samhället. Hit hör: kreativa lösningar och alternativ som visar på möjligheter för att lösa varje enskilt ärende, förebyggande arbete för att nå olika och nya grupper i samhället. Föreningen och dess medlemmar värnar om värderingarna: professionalism opartiskhet Ansvarig utgivare: Styrelsen, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Text: Caroline Hansson, Kommunikatura, Lund. Form och foto: Frida Rundberg, Frida Rundberg Design, Lund. Tryck: CA Andersson & Co, Malmö. Citera gärna, men glöm inte ange källa. Maj 2011.
Jag är övertygad om att kommunal budget- skuldrådgivning är en billig investering i förhållande till kostnaden för utanförskap. Ungefär 10 miljoner kronor kostar ett långvarigt utanförskap för en ung person. Om prislappen skulle vara den samma för en överskuldsatt person som far illa är det enkelt att få en relation till värdet av förebyggande och rådgivande insatser. Tyvärr, saknar den kommunala verksamheten verktyg som visar på vad insatserna ger tillbaka i ren vinst. Därför är det inte ovanligt att förebyggande och rådgivande insatser försvinner när det ska sparas. Ingvar Nilsson Nationalekonom och framtidsforskare