Arkeo-entomologiska undersiikningar i historisk tid i Giiteborg

Arkeo-entomologiska undersiikningar i historisk tid i Giiteborg GORAN ANDERSSON Andersson. G.: Arkeo-entomologiska undersdkningar i historisk tid i Goteborg. [Archaeoentomological investigations in historical time in criteborg.l - Ent. Tidskr. ll:xxx-xxx. Gciteborg, Sweden 99. SSN 00-6x. nvestigations of the old insect fauna will help to shed light on human activity in the old days. But such an analysis of subfossil insects also gives information about the insects themselves. Subfossils, mainly of beetles, found in three archaeological projects in Goteborg are presented. The material comes from the town Gdteborg in the 7th and th century, the wreck of the ship Gotheborg from 7 and the isolated farmslead of Bjorsj66s in a hilly region northeast from Gdteborg. The methods of the analysis of insects and seeds were studied within the BjorsjciAs project. Questions about dating and about the significance of the findings are discussed. Did the specimens really live in the site where they were found and at that old time? To elucidate this two gutters were investigated for recent insect remains. Most species found could have lived near the gutters. n another study three plots (a mixed forest, a shore meadow and a headland) which were supposed to be unchanged for a long time, were studied. The recent fauna of beetles was compared to archaeological samples. Only a few species in one of the samples were "strangers". G. Andersson, Naturhistoriska museet, Box 7, -0 Cciteborg, Sweden. nledning Subfossila insekter ger for Sveriges del frimst kunskap om insektfaunan och naturen under de senaste ca 000 Aren. Deras anviindning som hjelp At arkeologer for att sprida kunskap om mdnniskans situation iir 6nnu inte speciellt omfattande i Sverige. Den moderna, praktiskt arbetande arkeologin av idag har emellertid stor anvandning av naturvetenskapen. Analys av subfossila insekter iir en av de metoder, som tillsammans med froanalys, osteologi, lavkronologi, pollenundersokningar, kemisk analys etc kan hjiilpa till att belysa miinniskans levnadsvillkor fcirr i tiden. Men dven utan en tolkning av vad arternas forekomst kan beriitta om mdnniskans miljo, har en underscikning av den gamla insektfaunan vid arkeologiska grdvningar ett entomologiskt egenviirde. Det 6r enda sattet att fa uppgifter om arternas utbredning fore insektsamlandets tid. Di kan man kanske i stiillet tala om arkeologin som en hjiilpvetenskap till entomologin! Material Jag har medverkat i tre Goteborgs-projekt med helt olika forutsiittningar: Livet i det gamla Gdteborg (Andersson 96a. 96b, 96c). Fyra arkeologiska utgriivningar i G6teborgs innerstad med tvarvetenskapliga metoder. Proverna togs i avfallsbingar och andra kulturlager fr6n 6- och 700-talets Goteborg. Allt lag viil skyddat under ett lager av kompakt lera. Bjdrsj)fis i Vdttlefjiill (Andersson & Larsson 97a). Tviirvetenskaplig utgriivning av en ensamgard i Vattlefjall norr om Goteborg med fynd fran medeltiden och fram till idag. Arbetet var specialinriktat pa metodstudier. BevarandeforhAllandena var, till skillnad fran i Gdteborgs innerstad, urusla. De f6, d6ligt bevarade och svardaterade organiska resterna tacktes endast av ett tunt morantdcke pa berg. Ostindiefararen Gdtheborg (Larsson & Andersson 99). Fartyget, som sjcink strax utanfor Goteborgs hamn 6 7, iir f<irem6l frir marinarkeologiska undersdkningar ddr dven prover f<ir utplockning av insekter har tagits till vara. nsekterna er viil isolerade. lattdaterade och viilbevarade, men svara att hitta. Detta g6r att endast fi fynd foreligger. Metoder Proverna togs av arkeologerna sjiilva vid utgravningen i Goteborgs innerstad och vid dykundersrikningen av Gotheborg, samt av mig i samarbete med andra projektdeltagare i Bjcirsjdfls. Prov-

Gdran Andersson Ent. Tidskr. i (99) Fig l. Acidota crenota. Halsskbldar och tiickvingar frdn 700-talets Gdteborg samt etl recent ex. Pronolum antl elytra from the th century antl o recenl specimen of Acidota crenata storleken varierade mellan 0, och kg material. Proverna sdllades i sall med maskvidd 0. mm under rinnande vatten tills dess allt fint material var borta. Efter torkning undersoktes materialet med hjiilp av preparermikroskop och alla patraffade insektrester plockades ut. FrAn samma prover plockades samtidigt ut fron for botanisk analys. Utplockade och bestimbara insektrester var till allra storsta delen skalbaggar. Tiickvingar, halsskdldar och huvuden bevaras bra och iir mojliga att identifiera. Bestdmbara delar av mjukare arter, t ex l<iss, loppor, myggor och flugor bryts ner snabbare och Aterfinns s6lunda mycket slillan. Bevaringsfdrh6llandena dikterar i mycket h6g grad undersokningens resultat. En lang rad arter, som skulle vara intressanta for analysen, finns inte kvar p g a deras diliga motstindskraft mot nedbrytning. Bestiimningsarbetet iir tidsodande eftersom den vanliga metoden - att fcilja bestdmningstabeller - inte kan tilliimpas. BestAmningen bygger i stillet pa ett antagande om arttillhcirigheten och diirefter jiimfdrelse med recent, bestiimt material, i detta fall insektsamlingen pd Naturhistoriska museet i Goteborg. Representativa insektfragment monterades pa uppklistringslappar och nalades. Pd museet finns nu en liten jiimf<irelsesamling frir framtida undersdkningar. Nomenklaturen fciljer for skalbaggarnas del, liksom museets samling, Catalogus Coleopterorum 960. Vad ber6ttar fynden? Niista fas i arbetet - analysen av artlistan - innehaller ett antal osakerheter och problem. Oavsett om materialet skall anviindas ftir analys av miinniskans miljo eller for entomologisk dokumentation, uppstdr frflgor om provets datering. Har det funna exemplaret verkligen levt pa fyndplatsen under den aktuella tidsperioden eller har det tillfalligt spridits till platsen? Har arten levt diir under nflgon annan tid eller iir det helt enkelt ett recent fynd? Provets 6lder eller Aldern p6 det lager som provet er taget i kan ofta bestammas med C''-analys. Med nyare teknik kan dven mycket sma mdngder analyseras - dock riicker det inte med en enstaka tiickvinge utan flera funna individer behciver i sa fall laggas ihop till ett prov.

Ent. Tidskr. (99) Vid analysen av Bjcirsjo6smaterialet, ddr risken for inblandnlng av recent material var siirskilt stor, valdes att i fcirsta hand ta hnsyn till arter som inte kan forekomma naturligt pi platsen idag. Man kan anta att dessa hdrstammar frfln tildre tider, t ex frin det hus som funnits pa den husgrund, dlir provet togs. Proverna i de olika liimningarna togs ocksa s6 djupt som mcijligt, helst under stenar eller nere i sprickor. Vid de ovriga niimnda undersokningarna var risken frir inblandning av recent material mycket mindre. Tab.. Funna insektarter i takrannor im6lndal. Species found in gutters. COLEOPTERA Bembidion quadrimaculatum Amara communis Helophorus nubilus Cercyon analis Acidota crenata Staphylininae/Paederinae gen. sp. Tachyporinae gen. sp. Elateridae gen. sp. Cyphon sp. Anthrenus museorum Byrrhus pilula Meligethes aeneus Rhizophagus depressus Rhizophagus ferrugineus Lathridius nodifer Mycetophagus atomarius Adalia bipunctata Adalia decempunctata Propylaea -punctata Ernobius mollis Galerucella calmariensis Phyllotreta undulata Chaetocnema concinna Chaetocnema hortensis Apion sp. Otiorrhynchus ovatus Otiorrhynchus sulcatus Barynotus obscurus Sitona sp. Hylobius abietis Curculionidae gen. sp. Blastophagus piniperda Hylurgops palliatus Hylastes ater/brunneus Hylastes opacus Minimum antal exemplar N-sida S-sida.,., J J. Ar keo - e nto mo lo gis ka unde rso kningar i G d teb o rg Trypodendron lineatum Pityogenes bidentatus Pityogenes chalcographus Pityogenes quadridens Orthotomicus proximus HYMENOPTERA Myrmicinae gen. sp. Lasius sp. Formica sp. Aculeata DPTERA Fluglarv Harkranksiigg (?) HEMPTERA HETEROPTERA gen. sp. ARANEDA gen. sp. Metodstudier nom Bjdrsj66sprojektets ram genomfcirdes nagra studier av metodiken vid analys av fr6n och insekter i arkeologiska prover (Andersson & Larsson in pressl). Frir att belysa frflgan om fynden verkligen hdrstammar fran provtagningsplatsen eller om de har spridits dit, unders<iktes vad som ansamlats i tva takrrinnor under de senaste ca iren. Proven togs enligt samma mdnster som de "riktiga" gravningsproverna i takriinnor it soder och At norr pa en villa beliigen pi en htrjdrygg i ostra Molndal. Mer iin hlilften av de funna arterna (Tab. ) kan ha levt i den allra niirmaste omgivningen (inom 0 m). Fcir resterande arter finns det livsbetingelser inom 0 m iiven om flera av dem sannolikt har kommit mer lingviiga ifrfln. Kortvingen Acidota crenata t ex bor ha flugit liingre (- km eller mer). Denna skogsart fanns dven i prover frdn den gamla vallgraven i 700- talets skogldsa Goteborg (Fig. ), och bor otvivelaktigt riiknas till bakgrundsfaunan (se nedan!). Den iir saledes en oanviindbar indikator pa skog. Av barkborrar togs ex av 9 olika arter. Denna artrikedom med relativt fa (, eller ) ex per art skulle jag vilja tyda som typiskt for en ansamling av sviirmande djur, som har flugit ett stycke. Ett prov fran en barkborreangripen skog borde snarare innehalla farre arter men fler exemplar av varje art. Fcirutom dessa skogsarter och vattenbaggarna, som ocksa m6ste ha fiirdats minst ett par hundra meter vid sviirmningen, ger en analys av artlistan en ganska sann bild av omgivningen: en <ippen, odlad, torr mark med viss dngsvegetation. En liknande undersokning, fast med prover fr6n marknivd, genomfordes i England (Kenward J 0

Giiran Andersson 97). Den bild hans artlista gav av provplatsens utseende stamde inte speciellt bra med facit. Slutsatsen av dessa undersdkningar m6ste bli att en hel del insektarter, som iir liittspridda genom sviirmningsflykt eller passiv transport, kan forflytta sig langa strdckor och sdger foljaktligen inte nagonting om provplatsens utseende. Kenward (976, 97) anviinder uttrycket bakgrundsfauna fcir dessa arter, som dr oanviindbara i analysarbetet. Det galler allts6 att identifiera denna bakgrundsfauna. Oftast bor man vara misstiinksam mot arter som forekommer i enstaka ex i flera prover av olika typ. En annan metodstudie gick ut pa att se vilka arter man kan flnna vid provtagning i marken i ett omrdde med klint utseende (Andersson & Larsson in pressl). Tre provytor, som bedomdes ha varit relativt oforiindrade under l6ng tid, inventerades med hiinsyn till viixtlighet och recent skalbaggsfauna. nsamling glordes vid - tillfiillen medelst slagh6vning, sillning och handplockning, Samtidigt togs jordprover riitt ytligt mitt i provytorna. Dessa prover genomgick samma procedur som de normala utgriivningsproverna. Provytorna omfattade en strandiing pd lermark vid Nordre iilv i Kungilv, en Akerkant i ett gammalt odlingslandskap i Eklanda, Molndal och ett blandskogsparti med iildre triid och utan tecken pi miinskliga ingrepp vid Bjdrsjon i Vattlefjiill. En lista pa samtliga arter Aterfinns i Andersson & Larsson (in pressl ). Tab. sammanfattas provernas artinneh6ll jamfdrt med inventeringsresultaten. Diir framg6r att ungefiir hiilften av arterna i proverna ocksa blev funna vid inventeringen. Tab. sammanfattas biotopkraven f<ir de i proverna pitriiffade arter, vilka inte 6terfanns levande i provytan. Strandiingen och Akern innehdller enbart arter som mycket viil skulle kunna leva diir idag, och f<irmodligen ocksi gdr det. Den relativt summariska inventeringen gav siikerligen ingen fullstiindig artlista. Jordl6paren Trechus secalis fran strandiingen fdredrar visserligen skuggig mark, men kommer troligen fr6n ett bestand av popplar inom provytan. Sliiktingen Trichocellus placidus, som eterfanns levande i ytan, har samma biotopkrav som L secalis. Blandskogsytans prov inneh6ll ddremot nagra arter (Bradycellus similis, Sitona sp. och Micrelus ericae), som pekar mot en annorlunda biotop. En niirbeliigen ledningsgata kan mojligen utgora ett lempligt livsrum f6r dessa. Froundersokningen gav motsvarande resultat: 6verensstammelse for strandang och Aker men en avvikande art i blandskogen. Om vi med var provyta omedvetet prick- Ent. Tidskr. (99) ade in en i tiden ej alltfor avliigsen rrijning i skogen iir tveksamt. Enstaka exemplar, som bryter mot ett mdnster, far riiknas som spridda fr6n omgivningen. F6r insekternas del finns alltsa i det hiir fallet liimpliga biotoper inte si [6ngt frdn provytan. -lab.. Jiimforelse mellan antalet recenta arter i medodikunders6kningens tre provytor och antalet arter i jordproverna fr6n samma ytor. Comparison between number of recent species i three test areas and the number of species in the archaeological samples from the same areas. Antal arter funna: endast ijordprovet endast recent + 7 bade i prov och recent totalt Stranding Aker Blandskog Totalt 0 0 Andel av arterna i provet funna recent (7") l * En de recent material av sliikten eller familjer som inte alls fanns i provet artbestiimdes inte, och iir inte medriiknade. Detta paverkar dock inte % -talet Tab.. Biotopkrav fdr de arter i metodikunderscikningens jordprover som inte iterfanns recent i provytan. Fynd bestiimda endast till familj iir ej medtagna. Preference for those species in the soil samples which were not found living in the area. STRANDANC Bembidion guttula/unicolor leriga sotvattensstrander Trechus secalis fuktig, skuggig mark Tachyporuschrysomelinus fuktigmark ArEn Bembidion sp. Oxytelus rugosus Stenus sp. Astilbus canaliculatus Otiorrhynchus ovatus O. sulcatus Barynotus obscurus BLANDSKOG Bradycellus similis Lathrimaeum atrocephalum Olophrum sp. Acidota crenata Aphodius sp. Sitona sp. Micrelus ericae Pityogenes chalcographus 6t 9 t 7t 0 mest pi 6ppen mark all slags fuktig mark mest fuktig mark 6ppen terrang all slags mark torr griismark torrare angsmark mera cippen ljungmark fuktig skogsmark fuktig skogsmark fuktig skogsmark skog och 6ppen mark pa iirtviixter pa ljung pa gran 0

Ent. Tidskr. (99) A r ke o - e nlo mo lo is ka ttnd e rs o kn i n ga r i G 6 te bo rg Fig. Periplaneta americono. Del av framvinge frdn Ostitrdiefararen Cdtheborg. Part of front wing of Periplanetu americana from the ship Gdtheborg. Fig Pristorrychus terricola. Tiickvingpar frin 7O0-talets Gdteborg samt ett recent ex Elytra fron lbth century and a recent specimen of Pristonychus terriutla.

Giiran Andersson Ent Tidskr. (99) Tab.. Skalbaggsarter funna vid fyra griivningar i Goteborgs innerstad. Materialet hiirstammar fran 600- eller 700-talet. Fragment som endast gitt att bestiimma till sliikte eller familj iir ej medtagna. Coleoptera found in archaeological samples from Goteborg in the 7th or Sth century. Fragments only identified to genus or family are not included. Art Carabus nemoralis Carabus clathratus Dyschirius globosus Clivina fossor Notiophilus aquaticus Bembidion doris Bembidion lampros Bembidion tetracolum Patrobus atrorufus Trechus rubens Badister bipustulatus Harpalus seladon Harpalus affinis Anisodactylus binotatus Amara aenea Amara bifrons Amara plebeja Pterostichus cupreus Pterostichus diligens Pterostichus minor Pterostichus nigrita Pterostichus vernalis Synuchus nivalis Calathus micropterus Pristonychus terricola Ochtebius impressus Helophorus aquaticus Helophorus guttulus Helophorus nubilus Cercyon analis Cercyon quisquilius Ccrcyon unipunctatus Cryptopleurum crenatum Cryptopleurum minutum Chaetarthria seminulum Blitophaga opaca Acidota crenata Oxytelus rubosus Creophilus maxillosus Quedius mesomelinus Gnathoncus nanus Hister bisexstriatus Hister cadaverinus Necrobia violacea Athous subfuscus (?) Minimum antal exemplar 0 6 -) 9 6 0 l.j Agriotes obscurus Simplocaria semistriata Grynocharis oblonga Omosita colon Omosita discoidea Mycetaea hirta Anobium pertinax Anobium punctatum Tipnus unicolor Ptinus fur Tenebrio molitor Aphodius fimetarius Aphodius granarius Aphodius merdarius Aphodius prodromus Geotrupes stercorarius Trox scaber Donacia impressa Donacia semicuprea Plateumaris discolor Lema melanopa Hydrothassa glabra Phaedon armoraciae Chrysomcla haemoplera Chaetocnema concinna Chaetocnema hortensis Chaetocnema sahlbergi Apion apricans Apion viciae Otiorrhynchus ovatus Phyllobius viridaeris Sitona lineatus Sitona hispidulus Barynotus obscurus Trachyphloeus bifoveolatus Calandra granaria Phytonomus punctatus Eremotes ater Grypus brunneirostris Orobites cyaneus Cidnorrhinus quadrimaculatus Zacladus affinis Ceuthorrhynchus punctiger J 7 9 6 -t t t0 0 6 6 l 6 t Arkeologiska resultat Undersokningarnas arkeologiska resultat redovisas i ett flertal andra arbeten (Andersson 96a. 96b, 96c, Andersson & Larsson 97a, 97b. in press, in press, Larsson & Andersson 99) och tas inte upp hiir. N6gra reflexioner over materialets analysvdrde kan dock vara pa sin plats.

Ent. Tidskr. (99) A r keo -e nto mo lo gis ka undersb kningar i G d tebo r g * 7 Fig. Curabus clathratus Tiickvingerest frfin 700-talets Cdteborg samt ett recent ex Port oj elyrro front lth century and a recent specimen of Corobus clathratus. Arkeologen vill veta om fyndet av en viss art kan visa att en viss biotop, livsmiljo eller miinsklig aktivitet hor ihop med just den provtagningsplatsen vid en viss tidpunkt. Sannolikheten fdr att arten visar detta dr beroende av flera faktorer. Forst och frdmst miste man kiinna till artens biotopkrav och levnadssatt. Fullt anvandbara ar endast de arter som dr bundna till en viss biotop, ndringsviixt eller annan foda (spillning, kadaver. skinn etc). Man behover ocksi kdnna till artens rorlighet och spridningsformaga. Sannolikheten for att den verkligen har levt pd just provtagningsplatsen okar med antalet ex funna i provet. Risken fdr att den tillhor bakgrundsfaunan minskar starkt om den dessutom saknas i andra prover. tagna i niirheten. Finns det fler arter i provet med samma levnadsvillkor cikar ocksa sannolikheten for att denna livsmiljo fanns just diir. Sannolikheten for att de funna resterna av arten verkligen itr frfln den tid man ar intresserad av dr sv6rare att bedoma. En noggrann provtagning och utnyttjande av befintliga metoder f<ir AldersbestAmning kan ge en god sannolikhet Sven for detta. Nigra entomologiska resultat Forutom det arkeologiska viirdet kan undersokningarna ocksa ge en bild av insektfaunan forr i tiden. Biist resultat far man naturligtvis om de entomologiska fragestiillningarna fer styra provtagningen. Hiir foljer dock nigra exempel pa vad som framkommit i de pfl arkeologiska fragestiillningar helt inriktade Goteborgs-undersokningarna. Ostindiefararen gav en bild av vilka skadeinsekter som redan pe 700-talet transporterades runt i viirlden med fartygslaster. Den kackerlacka, som tydligen var mycket vanlig ombord, var Periplaneta americano (Fig. ). nfcirda till Sverige 7 var ocks Tenebrioides mauritanictts, Uloma culinaris, Rhizoperta dominica, Alphirobius diaperinus och Laemophloeus fernr gtneus. nomhusskadeinsekterna fran 700-talets Goteborg, funna pi land, iir fciljande: Neuobia violacea, Anobium pertinox, Anobium punctatum, Tipruts unicolor, Ptinus fur, Calandra granaria, Oryzaephilrrs sp.och Tenebrio molitor. Dessutom patraffades pa tva stdllen Pristonychus terri- l

Garan Andersson cola (Fig.), en inomhuslevande jordkipare, som knappast lever kvar i Gdteborg i dag. De prover som togs pa den gamla, ursprungliga markytan' viil bevarad under ett lertzicke, inneh<ill arter som fortfarande iir vanliga pa motsvarande biotoper i trakten. Carabus clathratus (Fig. a) Ar dock troligen forsvunnen frin Goteborg i dag. Samtliga funna skalbaggsarter i denna unders6kning listas i Tab.. Fragment endast bestiimda till sliikte eller familj iir ej medtagna. Litteratur Andersson. G 96a. Gamla insekter som kunskapskiilla. (English summary: Archaeo-Entomology as a Source of nformation p. 97). - Livet i det gamla G6teborg. Arkeologi i Viistsverige :6-9. Andersson. G 96b. Den insektfyllda naturen. (English surnmary: The lnsect Filled Environment p. 97-9) - Livet i det gamla Gdteborg. Arkeologi i Viistsverige :60-6. Andersson. G l9tl6c. Miinniskans boningar - en livsmiljti for insekter. (English summary: The House as an lnsect Environmenl p. 9). Livet i det gamla Ctiteborg, Arkeologi i Viistsverige :6-6. Andersson, G. & Larsson, E.-L. 97a. Fron och insekter frin Bjorsj6As 9-6 - Bilaga i: Sandberg, Berir. BjorsjoAs - en g6rd i Goteborgs inland. Studier i Nordisk arkeologi nr 6. Ent. Tidskr. (99) Andersson, G. & Larsson, E.-L. 97b. Goteborgshushdll pa 700-talet: Ris fran Kina, kottbaggar pd fliisket. - Forskning och Framsteg 7:-. Andersson, G. & Larsson, E.-L in pressl. Kan fr6o och insekter besvara frflgor om forna tider? - Tvarvetenskapliga studier kring grden Bjcirsjcies Studier i Nordisk arkeologi nr 7. Andersson, G. & Larsson, E,.-L. in press. Att sp6ra levnadsfang med hjalp av fr<in och insekter. - Tvarvetenskapliga studier kring garden Bjdrsjci6s. Studier i Nordisk arkeologi nr 7 Andersson, G. & Larsson, E.-L. in press. Tolkning av fron och insekter fran miljdprover. - Tvarvetenskapliga studier kring garden Bjorsjo6s. Studier i Nordisk arkeologi nr 7. Kenward, H.K. 97. Pitfalls in the Environmental nterpretation of nsect Death Assemblages. - Journal of Archaeological Science :-9. Kenward, H.K. 976. Reconstructing ancient ecological conditions from insect remains; some problems and an experimental approach. - Ecological Entomology 7:7-7 Kenward, H.K. 97. The Anatysis of Archaeological nsect Assemblages: A New Approach. - The Archaeology of York. Principles and Methods 9, : l -6. Larsson, E.-L. & Andersson, G. 99. Kryddor och skadedjur frsn skeppets inre - studier av ett slamprov. - Gbtheborgs-Posten ():7.