Älgälven nedströms Sävenfors (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 23 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 AVRINNINGSOMRÅDET... 13 REFERENSER... 2 BILAGA 1. Metodik... 23 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi 23... 63 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag 23... 95 BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU 23... 97 BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp 23... 11 BILAGA 6. Väderförhållanden 23... 19 BILAGA 7. Resultat från sedimentundersökningar 23... 113 BILAGA 8. Resultat från växtplanktonundersökningar 23... 135 BILAGA 9. Resultat från bottenfaunaundersökningar 23... 145 BILAGA 1. Resultat från påväxtundersökningar 23... 199 BILAGA 11. Länsstyrelsens undersökningar 23... 219
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 23 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 23 års undersökningar omfattade vattenkemi, sedimentkemi, bottenfauna, växtplankton och påväxt. Vattenföring (m 3 /s) 1 75 5 23 1968-93 Väderförhållanden 25 Årsmedeltemperaturen för år 23 vid klimatstationen i Åtorp var 5,9 C, vilket är,5 C högre än normalvärdet för perioden 1961-9. De flesta månader var varmare än normalt, undantagen var januari, februari och i synnerhet oktober som hade samma medeltemperatur som november. Nederbördsmängden var endast något över det normala, 7 mm (normalvärdet är 687 mm). Juni, juli och december kom mer nederbörd än normalt medan januari-mars och augusti-september var relativt torra. Väderförhållanden 23 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 6. jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven 23 och medelvärden för perioden 1968-93. och Letälven (juni) liksom längre perioder från slutet av juli t.o.m. oktober. Vid nolltappning påverkas vattendragen än mer negativt av eventuella utsläpp, eftersom utspädningen blir mycket lägre. Vattenföring Lägsta vattenföringen sedan 1996 Vattenföringen i Gullspångsälven 23 var ca 7 % av det normala (medelvärde 1968-93) vilket är det lägsta flödet sedan 1996. Att flödet var lågt samtidigt som nederbörden var över det normala beror sannolikt på en relativt stor magasinering av vatten i kraftverksdammarna under året. Flödena var högst i februari, juni och december och lägst under senare delen av våren och under sensommar/höst (Figur 1). Vattenföringen i Gullspångsälven, Svartälven och Timsälven redovisas i bilaga 5. Nolltappning under sensommar och höst Nolltappning har skett både kortare perioder i Svartälven (april och juni), Timsälven Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och kväve 23 (Figur 9 och Figur 1). Ökningar av kväve- och fosforhalterna jämfört med uppströmsstationer var tydliga nedströms Storfors och Lesjöfors samt vid Timsälvens utlopp. Provpunkten nedströms Lesjöfors påverkas av utsläpp från Lesjöfors reningsverk. Ökningen vid Timsälvens utlopp kan bero på påverkan från jordbruk, enskilda avlopp eller dag- och bräddvattenavlopp i Karlskoga. Hovaån (111) som påverkas av kringliggande jordbruksmark hade mycket höga halter av kväve och fosfor. 1
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning Förhöjd ammoniumhalt i Daglösen De flesta undersökta sjöar i avrinningsområdet uppvisade högre halter av näringsämnen i bottenvattnet än ytvattnet år 23. I norra delen av Daglösen (3415) kunde påverkan från reningsverket i Filipstad ses vid provtagningen i februari. Ammoniumhalten i bottenvattnet var då hög, vilket kan innebära en viss gifteffekt på fisk. Bottenfaunan påverkad i Storforsälven Liksom den senaste femårsperioden konstaterades lokalen nedströms reningsverket i Storfors (381) vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material 23 (Figur 12). Det fanns även annan påverkan på bottenfaunasamhället, förmodligen orsakad av reglering och omledning av vattnet i älven i samband med att arbeten utförts vid denna. Även uppströms Storfors (383) var påverkan från näringsämnen/organiskt material betydlig, men bedömningen var osäker eftersom få arter hittades. Få indikatorarter hittades också i lokalen nedströms Hällefors (241). Möjligen kan ombyggnad av reningsverket under 22-23, med ökade utsläppsmängder som följd, förklara störningen av bottenfaunasamhället. Någon inverkan på vattenkemin i provpunkten 241 kunde dock inte ses. Vid övriga undersökta lokaler i rinnande vatten kunde ingen påverkan från näringsämnen/organiskt material ses. Måttligt näringsrikt i sjöarna Bottenfaunan i de undersökta sjöarna visade på måttligt näringsrika tillstånd utom i Sörelgen där näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd konstaterades (Figur 12). I Öjevettern och Lonnen var detta en lägre näringsnivå än vid de senaste undersökningarna (1996-21 respektive 1997). Fosforhalterna har minskat i Gullspångsälvens avrinningsområde I såväl stationer påverkade som opåverkade av punktkällor föreligger trender mot minskande fosforhalter (Figur 2). Orsaker till minskningen kan vara minskade utsläpp Fosfor (µg/l) 25 2 15 1 5 89 91 93 95 97 99 1 3 Figur 2. Medelhalter av fosfor (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (tjock linje) i Letälven vid Åtorp (121) 1989-23. från punktkällor, minskad befolkning i glesbygden, nedlagda småjordbruk och ökad användning av fosfatfria tvättmedel. En förklaring till haltminskningen i stort kan vara försurningsprocessen, som gör att fosfor binds fast i mark och sediment. Kvävehalterna minskar endast i Gullspångsälvens huvudfåra Ingen generell tendens för kvävehalterna kan ses i Svartälvens eller Timsälvens avrinningsområden. I Gullspångsälvens huvudfåra från Möckeln och nedströms (Letälven, Skagern och Gullspångsälven) har kvävehalterna dock minskat. En trolig förklaring är minskade utsläpp från Björkborns industriområde (ALcontrol 22). Viss risk för algblomning i Daglösen, Öjevettern och Lonnen Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor beskriver risken för blomning av potentiellt giftiga blågrönalger. I Daglösen (341), Öjevettern (37) och Lonnen (31) rådde kväve/fosfor-balans vilket innebär att en viss risk för massförekomster av blågröna alger finns. I övriga sjöar visade kväve/fosfor-kvoten på kväveöverskott vilket innebär att ingen risk föreligger. 2
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning Växtplankton Hög klorofyllhalt i Öjevettern Klorofyllhalten ger ett grovt mått på algförekomsten. Under perioden 1998-22 har Öjevettern (37) ofta haft höga klorofyllhalter, så även 23. Måttligt hög halt uppmättes i Lonnen. I övriga stationer var halterna låga. I Bredreven (253) och Möckeln (13) finns trender mot minskande klorofyllhalter som förmodligen kan kopplas till de minskande fosforhalterna. Biomassa (mg/l) 5 4 3 2 1 Möckeln Lonnen Gonyostomum semen dominerade i Lonnen Växtplanktonundersökningen 23 visade på ett måttligt näringsrikt tillstånd i både Lonnen och Möckeln. Vidare bedömdes risken för långvariga algblomningar av giftiga blågrönalger som liten. I båda sjöarna förekom flagellaten Gonyostomum semen, en art som kan orsaka problem såväl vid dricksvattenproduktion som vid badplatser. Arten har slemtrådar som kan sätta igen filter samt orsaka klåda hos badande. Gonyostomum semen dominerar planktonsamhället i Lonnen och utgör en stor del av biomassan i Möckeln. I Lonnen (Karlskogas dricksvattentäkt) bedöms arten förekomma i så stor mängd att den kan orsaka problem såväl vid dricksvattenproduktionen som för badande (Figur 3). I Möckeln är mängderna Gonyostomum mindre och problem med badvattenkvaliteten torde inte förekomma annat än undantagsvis (Figur 3). Påväxtundersökningar På alla de tre lokalerna uppströms fiskodlingar (326 i Lungälven, 372 i Kroppaälven och 2242 i Älgälven) bedömdes tillståndet vara mycket näringsfattigt, ej/obetydligt föroreningspåverkat. Nedströms Brattfors fiskodling (punkt 325) var förhållandena näringsfattiga, ej/obetydligt svagt föroreningspåverkade. Kiselalgsindexet var något lägre än på uppströmspunkten. Detta visar att en viss tillförsel av näringsämnen sker mellan lo- 1997 1998 1999 2 21 23 Figur 3. Biomassa av flagellaten Gonyostomum semen i Möckeln respektive Lonnen 1997-23. Den heldragna linjen makerar gränsen mellan måttligt stor och stor biomassa. kalerna. Båda punkterna bedömdes dock tillhöra klass 1, d.v.s. ha hög vattenkvalitet. Punkt 371, nedströms Gammelkroppa fiskodling, var måttligt näringsrik och tydligt föroreningpåverkad. Kiselalgsindexet sjönk här något mer än i Lungälven och diversiteten och antalet räknade kiselalgsarter var båda låga. Detta tyder på tillförsel av både näringsämnen och organiskt material och nedströmslokalen bedöms tillhöra klass 2 3, god till måttligt god vattenkvalitet. Nedströms Sävenfors fiskodling (punkt 2241) rådde näringsfattiga, ej/obetydligt svagt föroreningspåverkade förhållanden. En viss tillförsel av näringsämnen sker mellan lokalerna, men båda bedöms tillhöra klass 1, hög vattenkvalitet. (Kiselalgsindexet låg precis under gränsen mot klass 1.) I Gullspångsälven vid Åråsforsarna (punkt 13) var förhållandena måttligt näringsrika och ej/obetydligt föroreningspåverkade. Kiselalgsindexet låg på gränsen mellan 3
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning klass 1 och 2, vilket ger den sammantagna bedömningen klass 2, god vattenkvalitet. Organiskt material Låga till måttligt höga halter organiskt material I den nedre delen av Timsälven (nedströms Storfors), utloppet av Svartälven och i Gullspångsälvens huvudfåra (nedströms Karlskoga) var halterna av organiskt material låga 23. I övriga delar av Timsälven och Svartälven samt Hovaån var halterna måttligt höga. Generellt var halterna högst i de övre delarna av avrinningsområdet där påverkan från skogs- och myrmark är störst och andelen sjöar liten. Genom utspädning och sedimentation i sjöar minskade halterna nedströms (Figur 11). Halterna har minskat de senaste åren I hela avrinningsområdet ökade halterna organiskt material i slutet av 199-talet, vilket kopplats samman med stora nederbördsmängder och milda vintrar. De senaste två/tre åren har dock halterna återgått till mer "normala" nivåer (Figur 4) p.g.a. lägre vattenföring. Organiskt material, TOC (µg/l) 1 8 6 4 2 89 91 93 95 97 99 1 3 Figur 4. Medelhalter av organiskt material (TOC) samt rullande treårsmedelvärden (linje) vid Svartälvens utlopp i Möckeln (station 21) 1989-23. Syretillstånd Syrebrist i sjöarnas bottenvatten Syretillståndet i de undersökta sjöarnas bottenvatten bedömdes som syrefattigt eller syrefritt/nästan syrefritt 23. Sjöarna som undersöks årligen är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiskt material ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. Tidig isläggning 22 medförde också en relativt lång period med dålig syretillförsel. Syrerikt i Sörelgen Undersökning av bottenfauna i Bredreven (253) och Daglösens djuphåla (341) bekräftade den dåliga syresituationen, då tillståndet bedömdes som syrefattigt. I norra delen av Daglösen (3415), Öjevettern (37) och Lonnen (31) visade undersökningarna på måttligt syrerikt tillstånd. I Sörelgen var tillståndet syrerikt (Figur 12). Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde 23. Svartälven vid Sågen (2625) uppvisade svag buffertkapacitet men lägsta uppmätta alkalinitet var ändå inte lägre än,7 mekv/l. En tendens mot ökande årslägsta värde kan ses vid Sågen sedan mätningarna startade 199, vilket förmodligen kan tillskrivas kalkningsinsatser och minskat nedfall av försurande ämnen (Figur 5). I allmänhet var buffertförmågan bättre 23 än medelvärdet för perioden 1998-22 i Gullspångsälvens avrinningsområde. Median för ph-värden varierade mellan svagt surt i de övre delarna av avrinningsområdet (2625, 2541, 2541) och nära neutralt vid övriga stationer. De lägsta phvärdena uppmättes februari i Lesjöns utlopp (2541, ph 6,2) och i maj vid Sågen i Svartälven (2625, ph 6,3). 4
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning Relativt hög alkalinitet 23 Buffertkapaciteten (alkaliniteten) ökade i de flesta vatten i Gullspångsälvens avrinningsområde under 198-talet och under första hälften av 199-talet. Detta till följd av kalkningsinsatser i de övre delarna av avrinningsområdet samt minskat nedfall av försurande ämnen. Under senare delen av 199-talet vände denna trend, vilket sannolikt berodde på ökade nederbördsmängder. 23 var nederbörden och flödena relativt små och alkaliniteten följdriktigt relativt hög. Metaller Mycket låga till låga metallhalter Halterna av metaller i vatten var överlag mycket låga till låga i hela avrinningsområdet 23. Måttligt höga blyhalter uppmättes i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) och i Kilstabäcken (312). Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly tydlig. Bottenfaunan i Lesjöälven har 21-23 bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning av deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (Alcontrol 22b). Avvikelse från jämförvärdet kunde även ses i Storforsälven nedströms Storfors (382) där nickelhalten var tolv gånger högre än uppströms (383, stor avvikelse). En tydlig avvikelse för krom och liten avvikelse för molybden kunde också ses. Haltökningarna orsakades sannolikt av utsläpp från Storfors industriområde via Miljöbolaget i Svealand och/eller genom erosion av äldre utsläpp som upplagrats i sedimentet. Nedströms Hällefors (241) var avvikelsen liten för nickel och zink. Nedströms Degerfors (121) ökade halterna av molybden, krom, nickel och koppar men endast molybden uppvisade avvikelse (tydlig). Alkalinitet (mekv/l),8,6,4,2, 9 92 94 96 98 2 Figur 5. Medianvärden av alkalinitet (staplar) samt rullande treårsmedelvärden (linje) i Svartälven vid Sågen (2625) 199-23. Sediment I Gullspångsälvens avrinningsområde utförs sedimentundersökningar vart tionde år. Under 23 provtogs totalt 26 punkter i 2 olika sjöar/vattendrag. I samband med ordinarie undersökningar gjordes även en undersökning av organiska miljögifter vid nio av punkterna. I bilaga 7 redovisas fullständiga resultat med kommentarer, figurer och analysvärden i tabeller. Skillnader mellan resultat 23 och 1992/1993 har kommenterats där detta är befogat. I efterföljande text finns en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Metaller från gammal bergs- och metallhantering finns lagrade i sedimenten Förhöjda halter (måttligt höga till höga) av arsenik, kadmium och bly i Yngen samt av arsenik och bly i Östersjön vittnar om tidigare påverkan från bergs- och metallhantering i området. Tydlig eller stor avvikelse förekom i dessa sjöar med avseende på kadmium och bly. I Långbans djupare sediment (24-26 cm) var arsenik- och blyhalterna mycket höga samt kadmium- och zinkhalterna höga. Utsläpp från tidigare bergs- och metallhantering är sannolikt orsak till detta. 5
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning Höga kromhalter i Öjevettern I Öjevettern, nedströms Storfors, uppmättes höga kromhalter. Även en hög halt av nickel förekom i djupskiktet (24-26 cm). Belastningen har minskat på senare år, då halterna var lägre i ytsedimentet än djupare ner. Tidigare utsläpp från industrin i Storfors är sannolikt orsaken till de förhöjda krom och nickelhalterna. I Lonnen upp mättes en hög nickelhalt. Sjön har i viss mån påverkats av tidigare utsläpp från industriområdet i Kilsta. Lägre krom- och zinkhalter i Letälven 23 än 1998 I Letälven uppmättes höga kromhalter och mycket höga nickelhalter vilket härrör från tidigare utsläpp från Degerfors järnverk (Figur 6). 1998 uppmättes betydligt högre halter av krom och zink än 23. Det är möjligt att ytsediment har spolats bort vid högflödena 2-21. Bredreven och Mögreven påverkade av bly, koppar och zink Nedströms Lesjöfors förekom höga blyoch kopparhalter. Stor eller mycket stor avvikelse för dessa metaller samt för zink noterades i Bredreven och Mögreven. mg/kg Ts 5 4 3 2 1 13 Möckeln Krom 124 Letälven 112 Skagern v:a Nickel 111 Skagern n:a 11 Skagern central Figur 6. Halter av krom och nickel (mg/kg TS) i ytsediment (-1 cm) i Möckeln, Letälven och Skagern år 23. I Bredreven var dock halterna ännu högre några centimeter ner i sedimentet (1992 år provtagning) vilket tyder på att belastningen minskat på senare tid. Gamla utsläpp från industriområdet i Lesjöfors och nuvarande läckage från förorenad mark och sediment är sannolikt förklaringen till de förhöjda halterna. Främst naturligt förekommande ämnen gav utslag i oljeindexmätning Tretton provpunkter undersöktes med avseende på oljeindex. I norra Daglösen nedströms Filipstad (3415) kunde en trolig oljeprodukt hittas i måttligt hög halt (26 mg/kg TS). Även i Möckeln, Letälven och Skagern förekom möjliga oljeprodukter, dock i låg halt. Även om oljeindex på flera ställen var relativt höga utgjordes proven sannolikt främst av naturligt förekommande humusämnen. Inga allvarliga förekomster av organiska miljögifter Klororganiska ämnen (EOX) undersöktes i nio provpunkter och förekom generellt i naturliga bakgrundshalter. I Öjevettern uppmättes dock en halt (36 mg/kg organisk Bly (mg/kg org. TS) 25 2 15 1 5 255 Lesjön 2544 Fransagen 253 Bredreven n:v 2532 Bredreven s:a 254 Mögreven n:a 2541 Mögreven s:a Figur 7. Halter av bly (mg/kg org. TS) år 23 i ytsediment (-1 cm) uppströms (255) och nedströms Lesjöfors. Pil markerar samhällets läge i förhållande till provpunkterna. 6
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning TS) som ligger strax över gränsen för vad som kan anses vara naturlig bakgrundshalt (<3 mg/kg org. TS). I norra delen av Daglösen som påverkas av utsläpp från reningsverket i Filipstad förkom låga halter av alkylerade bensener och mjukgöraren dietylhexylftalat. I Möckeln fanns spår av lösningsmedel och i Letälven spår av PAH-föreningar, vilket kan ha samband med fynd av möjliga oljeprodukter. I övrigt förekom inga mätbara halter av organiska miljögifter i sediment inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Måttligt höga arealförluster av kväve Arealförlusten av kväve var låg i Svartälven och Timsälven men måttligt hög i Gullspångsälven som helhet. Avvikelsen från beräknade jämförvärden var obetydlig för de tre delavrinningsområdena. Fosforförlusten var måttligt hög i Timsälven men mycket låg i Svartälven och Gullspångsälven som helhet. Avvikelsen från beräknade jämförvärden var tydlig för Timsälven, sannolikt p.g.a. jordbrukspåverkan och fosforläckage från områdets sjöar. Avvikelsen var obetydlig för Svartälven och Gullspångsälven. Transport, arealspecifik förlust Låga ämnestransporter Transporterna i Gullspångsälven 23 uppgick till 758 ton kväve, 11,4 ton fosfor och drygt 8 ton organiskt material (TOC). Transporterna 23 var bland de lägsta som uppmätts under perioden 1989-23 eftersom flödet jämfört med andra år var mycket lågt (se exempel i Figur 8). Kväve (ton/år) 25 Flöde (m3/s) 12 ALcontrol AB Karlstad 24-5-21 Anders Sköld (Projektansvarig) 2 15 1 5 1 8 6 4 2 Ann-Charlotte Norborg (Kvalitetsansvarig för rapport) 89 91 93 95 97 99 1 3 Kväve Flöde Figur 8. Årsmedelflöden samt ämnestransporter av kväve i Gullspångsälven (15) 1989-23. 1989-21 är beräknade av SLU, 22-23 är beräknade av ALcontrol från SLU:s data. 7
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning 8
S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD #S #S#S#S Östersjön Daglösen Saxån #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S #S STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e Svar t DEGERFORS älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 9. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 21-23) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 9
S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD #S #S#S#S Östersjön Daglösen Saxån #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S #S STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e Svar t DEGERFORS älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letäl ven #S Skagern Kvävehalter #S Låga #S Måttligt höga #S Höga #S Mycket höga #S Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 1. Tillståndsbedömning utifrån kvävehalter vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden för perioden 21-23. 1
S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Älgälven #S Norrelgen Svartälve n Lersjön FILIPSTAD #S #S#S#S Östersjön Daglösen Saxån #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S #S STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e Svar t DEGERFORS älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S TOC-halt Mycket låg Låg Måttligt hög Hög Mycket hög Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 11. Tillståndsbedömning utifrån halter av organiskt material (TOC) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden för perioden 21-23. 11
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Sammanfattning M #S # D #S M M # # # Daglösen D # # D M D #S #S Öjevettern # # ## D M M # # Möckeln D Vänern #S Syretillstånd Syrerikt Måttligt syrerikt Syrefattigt M = Mellannivå D = Djupnivå Näringstillstånd Näringsfattigt Måttligt näringsrikt Näringsrikt #S #S #S #S Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Figur 12. Syre- och näringstillstånd 23 bedömt utifrån bottenfaunasamhällen i sjöar. Kartan visar även huruvida någon påverkan av näringsämnen/organiskt material kunnat ses på bottenfaunan i rinnande vatten 23. 12
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 23 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna år 23 omfattade vattenkemi, bottenfauna, växtplankton, påväxt och sedimentkemi. I samband med sedimentundersökningarna utfördes också en specialundersökning av organiska miljögifter. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet 1978. Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid undersökningarna 23: Carin Nilsson och Iréne Sundberg, Medins Sjö- och Åbiologi AB (artbestämning och utvärdering av växtplankton) Martin Liungman och Ulf Ericsson, Medins Sjö- och Åbiologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Amelie Jarlman, Jarlman HB (artbestämning och utvärdering av påväxt) John Sandin och Andreas Lundgren, ALcontrol Skara (provtagning) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (utvärdering av vatten- och sedimentkemi, projektansvarig) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) framgår av Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Under 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljökvalitetsmålen preciseras och förklaras med delmål, som riksdagen fastställer. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. På nästföljande sida beskrivs de nationella miljökvalitetsmål som berör sjöar och vattendrag. 13
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 14, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 personer. Ytan omfattar 55 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 13). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 23.) Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 13. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 23). 14
S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Norrelgen Svartälve n Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven ä Svart Tim sälv en KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 14. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 15
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 23). Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från 16
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter De kommunala reningsverken släpper ut kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med bl.a. metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 15. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Imatra Kilsta AB (Kilstabäcken). 17
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 18
S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ Lu ngälv en $ Lersjön FILIPSTAD 22. 2. $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y 26. Saxån Svartälve n #Y % $ #S $ Älgäl ven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS 9. 15. 1. 21. #Y Sörelegen 3. 23. Daglösen 5. Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Tim sälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y 3. 31. 32. 28. # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. 17. $ % $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 15. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 5. 19
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R. 1982. Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2, 21, 22 och 23. Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21 och 1998-22. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln 1996-2. Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven 2-21. Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven 21-22. Länsstyrelsen Miljöenheten. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17:333-347. Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H. 1984. Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport 4345. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1983. Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM 1741. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1798. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM 1994. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM 3349. Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N. 199. Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111:15-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1994. Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G. 1981. Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2 The 2 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G. 1983. ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. 2
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Referenser Henrikson, L. & Medin, M. 1986. Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden 1986. Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. KM Lab AB. 199-92. Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och 1991. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1993-99. Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989-92 och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, 1993-1997 och 1998. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB. 1998. Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna 1997. Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/11 1999. Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999. Letälven 1998. Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad 2-2-14. Lithner, G. 1989. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport 3628. Medin, M. 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad 2-1-2. Moog, O. (Ed.) 1995. Fauna aquatica Austriaca, Version 1995. Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport 3627. Naturvårdsverket. 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket. 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket. 1996. System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport 4553. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. 21
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport 4921. Otto, C. & Svensson, B.S. 1983. Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: 15-36. Persson, G. och Olsson, H. 1992. Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport 4147. Raddum, G.G. & Fjellheim, A. 1984. Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: 1973-198. Rosenberg, D. & Resh, V. 1993. Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates 1993. Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 31. SMHI svenskt Vattenarkiv. 1996. Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, 1996. SMHI. 21. Väder och vatten. En tidning från SMHI- Väderåret 2. ISSN 281-9619. Tikkanen, T. och Willén, T.1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet. 1994. Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G. 1995. Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport 4447. Utermöhl. H., 1958. Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 22
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 23
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 22. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 2 meters djup. I sjöar med maxdjup på 4 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 2 meters djup. I sjöar djupare än 4 meter provtas var 1:e meter från 2 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot-P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Detektionsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 383, 312, 31, 2625, 2541, 2544, 241, 21, 111, 125, 121 och 15. C Tilläggspaket rinnande vatten. Anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. E Grundprogram sjöar: Siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: Ammoniumkväve, gäller Daglösen (341/3415) och Möckeln (13). För att analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU ska kunna jämföras utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Möckeln (13). Provtagning sker i augusti vartannat år med början 23. 24
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 23. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 23. Provtagning sker vid Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (372, 371) och Lungälven (326, 325). Vart tionde år med start 22 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. I samband med övriga analyser 22 genomförs även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden ej provtas som planerat under 22. Provtagning har istället genomförts i maj 23. Vid dessa provtagningar kunde ingen korrekt okulärbesiktning göras. Nya prov för detta änamål kommer därför tas under 24. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: TS, GF, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 22 (23): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 827). Endast i ytsediment. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors) samt Timsälvens och Svartälvens utlopp i Möckeln (Björkborn respektive Brattforsen) har inhämtats från Fortum. (Ett särskilt tack till Lars Skymberg och Staffan Ericsson på kontoret i Örebro.) Transportberäkning Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Transportberäkningar i älvarna har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Detta gäller Timsälvens och Svartälvens utlopp i Möckeln (Björkborn respektive Brattforsen), Letälven (Möckelns utlopp och Åtorp), Gullspångsälven (Gullspång), Hovaån (Nötebron), Skillerälven uppströms Filipstad (Nordmarksälven, Nordmark) och Svartälven vid Sågen. Flödesuppgifter har erhållits i form av dygnsflöden från Fortum och SMHI. För 25
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Hovaån och Svartälven vid Sågen har vattenföringen erhållits i form av veckoflöden beräknade med PULS-modell. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygns- eller veckovattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,7. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). För stationer där flödesdata saknas har inga transportberäkningar gjorts. Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för år 23 återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 16) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 16. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vinterprovtagning år 23 har utförts i februari. Sommarprovtagningen har utförts första veckan i september. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 17. Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (15) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, har utförts enligt metoderna i Tabell 4. 26
GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 23 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 351 Lersjön 17 662475/14655 352 Skillerälven uppströms Filipstad.5 662271/14731 3415 Daglösen, norra delen 12 6625/14875 341 Daglösen, mitt djupområde 24 66161/1497 383 Storforsälven, uppströms Storfors.5 66347/141392 382 Storforsälven, vid kraftverk.5 662181/1412821 37 Öjevettern 16 659925/14165 321 Timsälven, vid Lunedet.5 6587826/1421516 312 Kilstabäcken.5 65833/142275 31 Lonnen 9 658545/14237 31 Timsälven, utlopp i Möckeln.5 6579456/1428296 Svartälven 2625 Svartälven, Sågen.5 6683231/147751 2621 Liälven, nedströms Fredriksberg.5 667536/1418246 2541 Lesjöns utlopp.5 6652867/149246 2544 Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk.5 6648151/1411576 253 Bredreven 19 66479/141285 2241 Älgälven, nedströms Sävenfors.5 664251/142981 241 Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors).5 662626/142676 21 Svartälven, inflöde i Möckeln.5 6578746/143676 Gullspångsälven och Letälven 111 Hovaån, Nötebron.5 6531196/14976 13 Möckeln 24 65773/14285 125 Letälven, Möckelns utlopp.5 657781/1423516 121 Letälven, bro i Åtorp.5 6555771/1417571 15 Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK).5 6541491/142756 27