Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016
Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Summary 6 3 Inriktning 7 3.1 Vision... 7 3.2 Syfte... 7 3.3 Mål... 7 3.4 Framgångskriterier... 8 3.5 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden... 8 3.6 Energirelevans... 15 3.7 Samhälls- och näringslivsrelevans... 16 3.8 Miljöaspekter... 16 3.9 Projektgenomförare/projektdeltagare... 17 3.10 Avnämare/intressenter... 17 3.11 Arbetssätt... 18 4 Bakgrund 20 4.1 Uppnådda resultat SVC 2009-2012... 20 4.2 Utvärdering av SVC 2012... 21 5 Genomförande 24 5.1 Tidplan... 24 5.2 Budget och kostnadsplan... 24 5.3 Finansiering... 25 5.4 Finansieringsvillkor... 26 5.5 Ansökningskriterier och hantering av ansökningar... 27 5.6 Styrelse, styrgrupper och ansvarsfördelning... 27 5.7 Kommunikationsplan och resultatspridning... 32 5.8 Syntes... 32 5.9 Utvärdering... 33 6 Avgränsningar 34 6.1 Andra anknytande program... 34 6.2 Internationell samverkan... 34 7 Ytterligare information 35
1 Sammanfattning Vattenkraften står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja, förvalta och förnya anläggningarna med hänsyn till ekonomi, miljö och dammsäkerhet. Svensk gruvnäring är inne i en period av ny- och tillbyggnad av dammar. Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar som bidrar med kunskap och kompetens till nytta för industrin, samhället och högskolan. SVCs vision är att vara en av världens ledande utbildnings- och forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar. SVC skapar framgångsrikt 1 högkvalitativa och långsiktigt hållbara utbildnings- och forskningsmiljöer vid utvalda högskolor (Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet). SVC ska utveckla verktyg och metoder för nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenkraftanläggningar och gruvdammar för att säkerställa dammsäkerhet, vattenkraftproduktion och dess flexibilitet i kraftsystemet. SVCs budgetram för åren 2013-2016 uppgår till sammanlagt 111,5 miljoner kronor. SVCs verksamhet är uppdelad i två kompetensområden, Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer. Inom respektive kompetensområde finns fyra verksamhetsområden. Forskningen är inriktad på frågeställningar som är unika för vattenkraft och gruvdammar. I SVC finns ett väletablerat utbyte mellan industri, myndigheter och högskola, en uttalad satsning på seniorforskare som utgör navet i de starka forskarmiljöerna, doktorandprojekt, adjungerade professorer, experimentell verksamhet, internationell samverkan och en forskarskola. Nyheter i denna etapp av SVC är att den experimentella verksamheten stärks ytterligare, en ny utbildnings- och forskningsmiljö etableras inom konstruktionsteknik, verksamhetsområde elektromekanik får en tydligare inriktning mot generatorns interaktion med elnätet och att verksamhetsområdet maskinelement får en bredare inriktning mot bedömning av anläggningens tillstånd. En vidareutveckling av SVCs inriktning är också att tre systemområden lyfts fram: Reglerkraft, Miljöteknik och Aktiv förvaltning. Gemensamt för områdena är att de innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraftbranschen som kräver helhetssyn. Dessa utmaningar ska angripas i samverkan mellan SVCs miljöer och bl.a fungera som integrerande aktiviteter för SVC. 1 En utvärdering av SVC under 2012 visar att SVC har lyckats väl med att uppnå flertalet av de målsättningar centret hittills satt upp för sin verksamhet och som Energimyndigheten har för området. Utvärderingen rekommenderar en fortsättning på åtminstone samma nivå som tidigare. 5
2 Summary Hydro power faces challenges to operate, manage and renew power plants with regards to economy, environment and dam safety in the best possible way. The Swedish mining sector is in a phase of constructing new and extending existing tailing dams. Swedish Hydropower Centre (SVC) is a centre for education and research within hydro power and tailing dams that contributes with knowledge and competence that benefits industry, society and university. SVC s vision is to be one of the leading environments for education and research within hydropower and dams in the world. SVC successfully 2 creates highquality, long-term sustainable education and research environments at selected universities (Chalmers University of Technology, Royal Institute of Technology, Luleå University of Technology and Uppsala University). The budget for SVC during 2013-2016 amounts to 111,5 million SEK. SVC is organised in two competence areas: Hydraulic Engineering and Hydro Turbines and Generators. Within each competence area there are four areas of activity. The research is focused on issues that are unique to hydro power and tailing dams. Tools and methods will be developed for renewal, operation and maintenance of hydropower plants and tailing dams to assure dam safety, hydropower production and its flexibility in the power system. In SVC there is a well-established exchange between industries, authorities and universities, dedicated resources for senior researchers being the hubs in the strong research environments, adjunct professors, PhD projects, experimental activities, international cooperation and a research school. News for this phase of SVC is stronger experimental activities, the establishment of an education and research environment within structural engineering, a clearer focus on the hydro power interaction with the power grid and a wider scope for the area machine elements including condition assessment of hydro power plants. An expansion of SVC s scope is to highlight three system oriented areas: Balancing power, Environment technology and Active management. These areas contain strategic challenges for the hydropower sector which requires a system perspective. SVCs approach to deal with the challenges is cooperation between the environments within SVC. 2 An evaluation of SVC during 2012 came to the conclusion that SVC has succeeded in reaching several of the targets set by the centre as well as by the Swedish Energy Agency. A recommendation from the evaluation was to continue on at least the current level. 6
3 Inriktning 3.1 Vision SVC ska vara en av världens ledande utbildnings- och forskningsmiljöer inom vattenkraft och dammar. 3.2 Syfte Att säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetensförsörjning för en effektiv och tillförlitlig vattenkraftproduktion och tryggad dammsäkerhet, som en viktig del av ett uthålligt energisystem. Att öka konkurrenskraft och beredskap för framtida utmaningar hos SVCs intressenter. 3.3 Mål Övergripande mål med SVC: Vidareutveckla högkvalitativa vetenskapliga miljöer knutna till SVC. Utgöra en nationell resurs för utbildning inom vattenkraft och dammar. Synliggöra SVC samt vattenkraftens och dammarnas betydelse i samhället. Vidareutveckla det internationella samarbetet. Etablera systemorienterad verksamhet inom reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning. Det övergripande tekniska målet för kompetensområde Vattenturbiner och generatorer är att: Utveckla verktyg och metoder för nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenturbiner och generatorer för att säkerställa vattenkraftsproduktion och dess flexibilitet i kraftsystemet. Det övergripande tekniska målet för kompetensområde Vattenbyggnad är att: Utveckla verktyg och metoder för nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenbyggnadskonstruktioner i gruv- och vattenkraftindustrin för att säkerställa vattenkraftsproduktion och dammsäkerhet. 7
Vetenskapliga mål för SVC är att årligen: Examinera 9 forskarstuderande (licentiat- eller doktorsexamen). Publicera 25 konferensbidrag. Publicera 15 artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter. Skapandet av starka forskarmiljöer kommer indirekt att påverka grundutbildningen som förväntas bli mer attraktiv och därigenom förbättras rekryteringsbasen både till akademin och industrin. Ambitionen är att ett 30-tal ingenjörsstudenter per år genomför examensarbeten med koppling till SVCs forskningsmiljöer. 3.4 Framgångskriterier Att resultat från SVC implementeras i vattenkrafts- och gruvindustrin. Med resultat avses såväl kompetens i form av personer som kunskap. Att SVC genomsyras av engagemang och nära samarbete mellan högskolor, industri och myndigheter. Att SVCs verksamhet präglas av helhetssyn. Att aktiva inom SVC verkar internationellt. 3.5 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden SVCs verksamhet är uppdelad i två kompetensområden, Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer. Inom respektive kompetensområde finns fyra verksamhetsområden. Forskningen är inriktad på frågeställningar som är unika för vattenkraft och gruvdammar. En vidareutveckling av SVCs inriktning i denna etapp är att tre systemområden lyfts fram: Reglerkraft, Miljöteknik och Aktiv förvaltning. Gemensamt för områdena är att de innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraftbranschen som kräver helhetssyn. Dessa utmaningar ska angripas i samverkan mellan SVCs miljöer och fungera som integrerande aktiviteter för SVC. En detaljerad verksamhetsplan utarbetas av de båda styrgrupperna för beslut i SVCs styrelse och som underlag för beslut hos Energimyndigheten. 3.5.1 Kompetensområde Vattenbyggnad Inom Vattenbyggnad finns fyra verksamhetsområden med stark koppling till nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenbyggnadskonstruktioner i gruv- och vattenkraftindustrin: Hydrologi Geoteknik och Bergmekanik Vattenbyggnadshydraulik Konstruktionsteknik 8
För de tre förstnämnda verksamhetsområdena finns etablerade och starka utbildnings- och forskningsmiljöer inom SVC. En ny miljö etableras inom konstruktionsteknik under denna etapp. Helhetssyn och samarbete mellan verksamhetsområdena är viktigt för framgång. En grundförutsättning för väl fungerande och långsiktigt hållbar vattenkraft och gruvdammsdrift är möjlighet att magasinera vatten. Det förutsätter säkra dammar vilket kräver kunskap om t.ex. hydrologiska modeller för hantering av höga flöden, geotekniska och bergmekaniska egenskaper i dammar och grundläggning, beständighet för konstruktioner och hydrauliska egenskaper för vattenvägar. Dessa kunskaper är byggstenar när åtgärder ska prioriteras ur ett system- eller älvperspektiv. För gruvdammar är kunskapsbehoven liknande som för vattenkraftdammar, även om material i dammkroppen och uppbyggnaden skiljer sig från vattenkraftsdammar. Gruvdammar är också unika på så sätt att krav ställs på mycket lång livslängd. För tillförlitlig och effektiv energiproduktion och balansering av kraftsystemet krävs kunskap om hydrologiska modeller för driftplanering. Det behövs också ökad kunskap inom geoteknik, vattenbyggnadshydraulik och konstruktionsteknik för att förstå hur förändrade driftsätt kan förändra belastning och påverkan på anläggningarna. Hydrologi - Karaktäristiskt för vattenkrafttillämpning av hydrologi är stora avrinningsområden, varierande klimatförhållanden och vattentillgång, olika tidsskalor, beroenden mellan anläggningar och kopplingar till kraftsystemet. - Kunskapsbehovet avser framför allt tillrinningsprognostisering för tillförlitlig energiproduktion och balansering av kraftsystemet samt för hantering av höga flöden. - SVCs inriktning kommer vara: o Utveckling av planeringsmodeller för optimering av vattnet som energiresurs. o Förbättrade tillrinningsmodeller vid höga flöden. o Tillrinning med koppling till dammsäkerhet och systemområdet Aktiv förvaltning. - För ökad förståelse för kopplingen mellan kraftsystemet och vattenplanering är samverkan med verksamhetsområdet Elektromekanik viktigt. Idag finns samverkan med kraftsystemkompetens genom den strategiska satsningen STandUP for energy. Geoteknik och bergmekanik - Karaktäristiskt för vattenkraft och gruvdammar är att anläggningarna har stora dimensioner, lång förväntad livslängd, varierande ålder, utförande 9
och tillstånd. Dessutom utsätts anläggningarna för ensidigt vattentryck, erosion och islaster. För fyllningsdammar är erosion en av de främsta orsakerna till nedbrytning. - Anläggningarnas karaktär skapar ett unikt kunskapsbehov om laster, materialegenskaper i dammkropp och grundläggning, beteende under belastning, felmoder, tillståndsbedömning och reparationsmetoder. - SVCs inriktning kommer att vara: o Genomströmning och inre erosion i fyllningsdammar, stabilitet hos slänter i vattenkraft- och gruvdammar samt metoder för beräkning av rörelser för tillståndskontroll i dammar. o Grundläggning av betong- och fyllnadsdammar på berg, konstruktion av tunnlar och övriga vattenvägar i berg inklusive injektering och tätning. - Ett exempel där samverkan kommer vidareutvecklas mellan SVCs miljöer inom verksamhetsområdet är reparationsmetoder för fyllningsdammar. Vattenbyggnadshydraulik - Verksamhetsområdet karaktäriseras av stora dimensioner, höga flöden, gränsskikt mellan luft och vatten, starkt föränderlig strömning och oprecisa/naturliga förutsättningar. - Kunskapsbehoven avser interaktion mellan det strömmande vattnet och vattenvägar, hydrauliska laster och avbördningsförmåga för dammanläggningars utskov. - SVCs inriktning kommer att vara: o Dimensionering av bottenutskov och strömningsberäkningar i vattenvägar med stor ytråhet. o Vattenströmning kopplad till systemområdet Miljöteknik. o Hydrauliska laster (erosion) i berg. - Det finns starka kopplingar till andra verksamhetsområden och därmed stor potential för samarbeten inom SVC, t ex inom systemområdet Reglerkraft. Konstruktionsteknik - Konstruktionstekniska frågor med tillämpning inom vattenkraften karaktäriseras av att anläggningarna har stora dimensioner, utsätts för lastväxlingar och potentiellt stora laster i konstruktionsdelar vid driftförändringar. Ensidiga vattentryck, stora vattenmängder, erosion och islaster är andra karaktäristiska förutsättningar. - Kunskapsbehoven avser laster, hållfasthet, sprickor, strukturdynamik och konstruktionsteknik i betongkonstruktioner. Det behövs också ökad förståelse för hur förändrade driftsätt kan förändra belastningen. - Inriktningen på den nya miljö som ska etableras inom SVC under denna etapp är: 10
o Dynamiska laster i betongkonstruktioner (fundament, mellanväggar m.m.), sprickfri betong i vattenvägar, förankring av betong i berg samt lastförutsättningar beträffande istryck. - Det finns stora möjligheter till samverkan med flera av SVCs verksamhetsområden i båda kompetensområdena. 3.5.2 Kompetensområde Vattenturbiner och generatorer Inom Vattenturbiner och generatorer finns fyra verksamhetsområden med stark koppling till nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av vattenkraftaggregat: Elektromekanik Rotordynamik Strömningsmekanik Maskinelement Inom SVC finns det väletablerade och starka utbildnings- och forskningsmiljöer inom samtliga fyra verksamhetsområden. Helhetssyn och samarbete mellan verksamhetsområdena är viktigt för framgång. Vid nybyggnation och förnyelse av anläggningar möjliggör moderna elektromekaniska och rotordynamiska beräkningsmodeller analyser av förbättringar. Förbättrad strömningsmekanisk utformning kan ge ökad prestanda. För dessa områden innehåller förnyelser av anläggningar ofta särskilda utmaningar med delvis givna konstruktionsförutsättningar som måste beaktas när man bibehåller delar av anläggningarna. Förbättrade metoder för flödesbestämning är av stor vikt vid verifiering av åtgärder som berättigar till elcertifikat. Modeller för tillståndsbedömning ökar kunskapen om delkomponenter och systemets funktion. För tillförlitlig och effektiv vattenkraftproduktion och balansering av kraftsystemet krävs kunskap inom alla fyra verksamhetsområdena elektromekanik, rotordynamik, strömningsmekanik och maskinelement för att t.ex. förstå hur anläggningarna påverkas av förändrade driftsituationer. Två förändringar i denna etapp av SVC är att verksamhetsområde elektromekanik får en tydligare inriktning mot generatorns interaktion med elnätet och att maskinelement får en bredare inriktning mot bedömning av anläggningens tillstånd. Elektromekanik - Karaktäristiskt för vattenkrafttillämpning av elektromekanik är stora långsamtgående synkrona generatorer. - Kunskapsbehoven avser livslängd och robusthet för befintliga konstruktioner. Det innefattar t.ex. kunskap om materialegenskaper, 11
elektrisk modellering och kontrollutrustning. Kunskapsbehov finns också om interaktionen mellan generator och elnätet samt mellan generator och den roterande axelsträngen (rotordynamik). - SVCs inriktningen framåt kommer att vara: o Ökad förståelsen för hur befintliga generatorer kommer påverkas av förändrade driftsituationer. o Optimering och utformning av elektriska maskiner med hänsyn till rotordynamik och deras funktion i kraftsystemet. o Att stödja utvecklingen och användningen av nya innovationer i vattenkraftindustrin - Samarbeten med andra verksamhetsområden är viktigt och välutvecklat. För ökad förståelse för generatorns interaktion med elnätet är samverkan med kraftsystemkompetens viktigt. Idag finns sådan samverkan med den strategiska satsningen STandUP for energy. Rotordynamik - Karaktäristiskt för vattenkrafttillämpning av rotordynamik är stora, långsamtgående, vertikala, roterande och slanka system med små relativa rörelsemarginaler. - Kunskapsbehoven avser laster (källor, konsekvenser och samverkansfenomen) samt tålighet i befintliga konstruktioner med avseende på livslängd och robusthet. Det finns behov av kunskap om ickelinjära fenomen som kan uppstå i vertikala maskiner eftersom de saknar en fast arbetspunkt i lagren. - SVCs inriktning framåt är: o Att förbättra analysmodeller och simuleringsverktyg för att förstå och därmed undvika instabilitetsfenomen. o Att studera transienta dynamiska förlopp med avseende på belastningar och livslängdspåverkan, t.ex. startförlopp. - Samarbeten med andra verksamhetsområden är centralt. Det sker en snabb återkoppling till industrin via arbetsgrupper. Strömningsmekanik - Karaktäristiskt för strömningsmekanik i vattenturbintillämpningar är stora geometrier och flöden, instationär strömning efter turbin och i sugrör, föränderlig strömning vid olika driftförhållande och transienta förlopp som skapar dimensionerande krafter. Ventilationsströmning inne i generatorstrukturen är komplex och dess funktion har betydelse för aggregatets livslängd. - Kunskapsbehoven avser generatorkylning och strömningsteknisk utformning av vattenturbiner samt förståelse för förlustmekanismer och specifika strömningsfenomen för ökad anläggningsprestanda och tillgänglighet. Det innefattar anpassning av numeriska verktyg och avancerade mätmetoder i modell och prototypskalor. Kapacitets- och 12
verkningsgradshöjningar i anläggningar där delar av befintliga vattenvägar behålls utgör en särskild utmaning. - SVCs inriktning är: o Förlustmekanismer, framförallt efter turbinen och i Kaplantubiners sugrör där det finns potential till förbättringar och prestandavinster. o Transienta förlopp såsom start, stopp och lastfrånslag, där ökad förståelse leder till ökad säkerhet. o Utveckling av flödesmätningsmetoder för noggrannare bestämning av verkningsgrad och verifiering av åtgärder i lågfallhöjdsmaskiner. o Generatorkylning för lägre förluster och förbättrad livslängd. - Det finns samarbete med andra verksamhetsområden, t.ex. med rotordynamik där strömningslaster från turbinen utgör en viktig del och med vattenbyggnadshydraulik som utgör ett fysiskt angränsande område i anläggningarna och som man delar verktygslåda med. Maskinelement - Maskinelement i vattenkrafttillämpningar karaktäriseras av sammansatta mekaniskt rörliga delar och angränsande strukturer. Systemen har stora dimensioner, varierande ålder, utförande och tillstånd. - Kunskapsbehoven avser delkomponenters och systemens funktionssätt för att kunna bestämma återstående livslängd och underhållsbehov. Slitage i glidytor och utmattning i veka strukturer är exempel på problem som kan uppstå. Verktyg och metoder behövs som gör det möjligt att förutse sådan påverkan då aggregatet utsätts för upprepade start och stopp eller då konstruktionsförändringar genomförs. - SVCs inriktning kommer vara att: o Skapa en helhetsmodell för tillståndsbedömning, d.v.s. en modell som kan kombineras med mätsystem för att ge bra diagnoser och prognoser för aggregatets tillstånd. o Skapa förfinade modeller för slitage och utmattning i känsliga maskindelar som underlag till helhetsmodellen - För att skapa en helhetsmodell för tillståndskontroll är samarbeten med övriga verksamhetsområden inom kompetensområdet centralt. 3.5.3 Tre systemområden En vidareutveckling av SVCs inriktning i denna etapp är att tre systemområden lyfts fram: Reglerkraft, Miljöteknik och Aktiv förvaltning. Gemensamt för områdena är att de innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraftbranschen som kräver helhetssyn. Dessa utmaningar ska angripas genom att använda befintlig kunskap och kompetens i SVCs miljöer och vidareutveckla samverkan utanför SVC. 13
Reglerkraft Med reglerkraft avses åtgärder i produktionsledet som jämnar ut förändringar i balansen mellan produktion och konsumtion. Vattenkraften har en nyckelroll för balanshållningen i kraftsystemet. Balanseringen sker på års-, vecko- och dygnsbasis och ända ned på sekundnivå. I framtiden förväntas vattenkraftens flexibilitet få ännu större betydelse. Storskalig utbyggnad av vindkraft och förstärkt överföringskapacitet är två drivkrafter för det. Framtidens kraftsystem kommer förmodligen kräva mer reglerkraft, vilket kan innebära tekniska utmaningar för drift och förnyelse av vattenkraften. Klimatförändringar förändrar också förutsättningarna. Ett förändrat körsätt, t.ex om ett vattenkraftsaggregat startas och stoppas oftare, kan medföra transienta belastningar med ökad påkänning och slitage på anläggningen. Inom SVC har en arbetsgrupp, med experter från båda kompetensområdena, tagit fram förslag till utvecklingsprojekt på reglerkraftsområdet. Samarbetet inom SVC kommer fortsätta och kan med fördel utökas med kompetenser inom kraftsystemanalys utanför SVC. Tänkbara aktiviteter inom reglerkraft: - Förstå systemrelaterade utmaningar i interaktionen mellan kraftnätet och vattenkraftstationen. - Analysera anläggningsspecifika utmaningar såsom slitage och livslängd på komponenter samt påverkan på dammar och utskov vid förändrat nyttjande av vattenkraften i framtidens kraftsystem. Miljöteknik Vattenkraft är en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och mycket liten klimatpåverkan som bidrar till att nå de nationella klimatmålen. Men all energiomvandling har miljöpåverkan av olika slag. EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s förnybartdirektiv belyser utmaningarna på miljö- och energiområdet. Miljöpåverkan från vattenkraften varierar stort beroende på lokala förutsättningar. Men det finns ändå behov av att öka den generella kunskapen om miljöteknisk anpassning av kraftstationer. De vetenskapliga frågorna inom SVC kommer att vara av teknisk karaktär, inte biologisk eller ekologisk. Tänkbar aktivitet inom miljöteknik är att: - Studera miljöteknisk anpassning av kraftstationer, t ex fingrindar och faunapassage. Aktiv förvaltning Aktiv förvaltning inbegriper såväl löpande underhåll som större uppgraderingar i kraftstationer och dammar. Att uppgradera en befintlig anläggning är i många fall svårare än nybyggnation eftersom det kräver full förståelse för de system och komponenter som behålls och ska integreras med nya. 14
En aktiv förvaltning av god kvalitet krävs för att säkerställa hög dammsäkerhet och tillförlitlig vattenkraftsproduktion. Det finns ett kunskapsbehov om metoder för att prioritera dammsäkerhetsåtgärder ur ett system- eller älvperspektiv. SVCs miljöer inom kompetensområde vattenbyggnad utgör byggstenar i utvecklingen av sådana metoder. För ökad säkerhet och tillförlitlighet i vattenkraftsanläggningar krävs helhetssyn och att många kompetenser förenas. Det finns idag avancerade modeller och metoder för att simulera delfunktionen hos vattenkraftsaggregat. En utmaning är att kombinera dessa till en helhet. Tänkbara aktiviteter är: - Analysera dammsäkerhet ur ett system- eller älvperspektiv. - Utveckla diagnos- och prognosmodell för tillståndsstyrt underhåll av vattenkraftsaggregat. 3.6 Energirelevans Vattenkraften svarar för ca 45 % av den el vi använder i Sverige. Dammar och magasinering av vatten är en förutsättning för effektiv energiproduktion och balansering i det nordiska kraftsystemet. Idag finns drygt 700 vattenkraftverk med en effekt större än 1,5 MW. De producerar ungefär 98 % av den totala energin från vattenkraft. Återstoden produceras i cirka 1300 vattenkraftverk med en effekt under 1,5 MW. Vissa möjligheter finns för utökad vattenkraftproduktion i befintliga anläggningar i redan reglerade älvar. Vattenkraftföretagen står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja, förvalta och förnya sina anläggningar med hänsyn till ekonomi, miljö och dammsäkerhet. För att vidareutveckla vattenkraftsproduktionen och dess flexibilitet i kraftsystemet samt för att säkerställa dammsäkerheten planerar vattenkraftföretagen omfattande investeringar på 3-3,5 miljarder kr/år. SVC bidrar med kunskap och bred kompetens till nytta vid genomförande av dessa investeringar. Vattenkraften har en nyckelroll för balanshållningen i kraftsystemet. Balanseringen sker på års-, vecko- och dygnsbasis och ända ned på sekundnivå. I framtiden förväntas vattenkraftens flexibilitet få ökad betydelse. Storskalig utbyggnad av vindkraft och förstärkt överföringskapacitet är drivkrafter för detta. I denna etapp av SVC ökar satsningarna på de tekniska utmaningar som detta kan innebära för drift och förnyelse av vattenkraften. I Sverige finns cirka 10 000 dammar av varierande storlek och ålder. Av dessa är cirka 200 högkonsekvensdammar, dvs vid ett dammbrott finns det risk för människoliv eller betydande skador på egendom och miljö. De flesta av dessa dammar tillhör vattenkraftindustrin. En större dammolycka skulle, förutom att 15
orsaka katastrofala konsekvenser nedströms dammen, i många fall allvarligt störa elförsörjningen i Sverige under flera år. 3.7 Samhälls- och näringslivsrelevans I mer än 100 år har samhället dragit nytta av elenergi från vattenkraft. Elen bidrar till industriell utveckling och vår välfärd. Vattenkraften är alltjämt den viktigaste energikällan för förnybar elproduktion i Sverige. Vattenkraften befinner sig i en förnyelsefas. Den kommer att pågå under flera årtionden och marknaden för förnyelser av vattenkraften i Sverige uppskattas till ca 3-3,5 miljarder kr/år. Gruvindustrin har en stor samhällsekonomisk betydelse, både nationellt och internationellt. Inom landet finns ett antal gruvdammar som måste fungera under lång tid. Den svenska gruvindustrin har under det senaste decenniet varit under stark tillväxt med omfattande nyprospektering. Svensk gruvindustri är som en konsekvens av detta inne i en period av ny- och tillbyggnad av dammar. En framgångsfaktor för dessa omfattande investeringar är tillgången på kompetens. Gruv- och vattenkraftindustrins behov av kunskap om dammar förenas inom ramen för SVC. SVCs verksamhet inrymmer frågor som rör kraftsystemets utveckling, miljöfrågor och dammars säkerhet. SVC genomsyras av engagemang och nära samarbete mellan högskola, industri och myndigheter. 3.8 Miljöaspekter Å ena sidan är vattenkraft en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och mycket liten klimatpåverkan som bidrar till att nå de nationella klimatmålen. Genom export kan vattenkraften dessutom ersätta produktion med höga koldioxidutsläpp på kontinenten. Å andra sidan har vattenkraftutbyggnaden inneburit att områden torrlagts, medan andra överdämts och att strömsträckor försvunnit. Dammarna utgör hinder för vandrande fisk och andra akvatiska organismer. Lek- och uppväxtområden har också påverkats. Miljöteknik pekas ut som ett av tre systemområden i denna etapp av SVC. Miljöaspekter på reglerkraft kan också betraktas ur två perspektiv. Å ena sidan innebär reglering vattenstånds- och flödesförändringar som kan påverka växter och djur samt öka riskerna för erosion. Å andra sidan balanserar vattenkraften variationerna i det nordiska kraftsystemet och möjliggör en effektiv introduktion av vindkraft. Vid reglering med andra kraftslag måste miljökonsekvenserna av dessa vägas in. Reglerkraft pekas ut som ett av tre systemområden i denna etapp av SVC. 16
3.9 Projektgenomförare/projektdeltagare SVC drivs som ett centrum som administreras av Elforsk. Att skapa starka utbildnings- och forskningsmiljöer på ett antal utvalda högskolor är grundidén med SVC. Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Luleå tekniska universitet (LTU) och Uppsala universitet (UU) är parter i SVC. Projekt inom SVC ska bidra till miljöbyggandet vid dessa högskolor som utgör de huvudsakliga projektgenomförarna inom SVC. Men även andra utförare kan bli aktuella. Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby och Stiftelsen Porjus Hydropower Centre utgör experimentella resurser i SVC. Chalmers, LTU och UU knyts till kompetensområde Vattenturbiner och generatorer. Samarbetet konkretiseras bland annat genom - En seniorforskare inom verksamhetsområde Elektromekanik på UU - En seniorforskare inom verksamhetsområde Rotordynamik på LTU - En seniorforskare inom verksamhetsområde Strömningsmekanik (med inriktning mot experimentell strömningsmekanik) på LTU - En seniorforskare inom verksamhetsområde Strömningsmekanik (med inriktning mot beräkningsteknisk strömningsmekanik) på Chalmers - En seniorforskare inom verksamhetsområde Maskinelement på LTU LTU och KTH knyts till kompetensområde Vattenbyggnad. Samarbetet konkretiseras bland annat genom En seniorforskare som delar sin tid mellan verksamhetsområde Geoteknik och bergmekanik (med inriktning mot anläggningsnära erosion) och Hydrologi på KTH En seniorforskare inom verksamhetsområde Geoteknik och bergmekanik (med inriktning mot fyllningsdammar) på LTU En seniorforskare inom verksamhetsområde Geoteknik och bergmekanik (med inriktning mot grundläggning av fyllnings- och betongdammar) på KTH En seniorforskare inom verksamhetsområde Vattenbyggnadshydraulik på LTU En seniorforskare inom verksamhetsområde Konstruktionsteknik på KTH Dessutom finns en seniorforskare på Vattenfall Research and Development i Älvkarleby med inriktning mot strömningsmekanik knuten till SVC. Hon koordinerar aktiviteter i Älvkarlebylaboratoriet samt assisterar i handledning av doktorander som kommer till Älvkarlebylaboratoriet. 3.10 Avnämare/intressenter 17
SVC har genom sitt upplägg och sin organisation en tydlig avnämarkrets. I styrelse, styrgrupper och referensgrupper finns deltagare från industrin, myndigheter och högskolor. Forskarna som ingår i grupperna har direkt nytta av resultaten i sin fortsatta forskning. Industrirepresentanternas nytta är bl.a. att styra inriktningen på forskningen och i förlängningen implementera forskningsresultat i sin organisation eller i standardiseringsarbete. Ledamöter i styrgrupp och styrelse kan också delvis påverka kursutbudet på grundutbildningsnivå. Fem adjungerade professorer är knutna till SVC vilket tillsammans med industridoktorander stärker länken mellan industri och högskola. Ambitionen är att ytterligare stärka den industriella medverkan genom att representanter från industrin ansvarar för var sitt systemområde; reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning. Energimyndigheten och Svenska Kraftnät är avnämare till SVC. Industriella avnämare till SVCs verksamhet är vattenkraftproducenter, gruvindustrins branschorganisation SveMin, utrustningstillverkande industri som Andritz Hydro, Alstom, VG Power och Statoil Lubricants samt tekniska konsulter som SWECO, WSP, ÅF, Norconsult och Pöyry SwedPower. 3.11 Arbetssätt SVC är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. SVC skapar framgångsrikt högkvalitativa och långsiktigt hållbara utbildnings- och forskningsmiljöer vid utvalda högskolor. Utmärkande för SVC är de starka kopplingarna mellan grundutbildning och forskning genom högskole- och industridoktorander samt uppdragsforskning. I SVC finns ett unikt och väletablerat utbyte mellan industri och högskola vilket kan exemplifieras med adjungerade professorer, tillämpningsnära experimentella resurser, gästföreläsare, vidareutbildningar och examensarbeten. En detaljerad verksamhetsplan utarbetas av de båda styrgrupperna för beslut i SVCs styrelse och som underlag för beslut hos Energimyndigheten. Satsningarna grupperas i verksamhetsområden och miljöer på utvalda högskolor, och det sker ett aktivt samarbete mellan miljöerna. Ett antal utvalda seniorforskare får riktade stöd för egen forskning och för att koordinera och utveckla SVCs miljöer och verksamhetsområden. Denna uttalade satsning på seniorforskare är en del av strategin att skapa långsiktigt hållbara utbildnings- och forskningsmiljöer. Dessa forskningsmiljöer får genomslag i grundutbildningen. Internationell samverkan är en integrerad del av SVCs verksamhet. SVC verkar för svenskt aktivt deltagande i internationella nätverk. Det sker genom 18
samarbetsprojekt, forskarutbyten, internationella arbetsgrupper och presentationer vid vetenskapliga konferenser. Det fullt utrustade vattenkrafttekniska laboratoriet i Älvkarleby och de unika utvecklings- och utbildningsaggregaten i fullskala i Porjus utgör tillsammans med de experimentella resurser som finns vid deltagande högskolor mycket värdefulla resurser för SVC. Dessa anläggningar nyttjas i grundutbildning och forskningsprojekt. Inom SVC finns en forskarskola. Avsikten är att doktorander inom SVC ska läsa kurser utanför sitt vetenskapliga område och därmed öka systemförståelsen. Genom forskarskolan sker ett utbyte och nätverksbyggande mellan forskare från olika verksamhetsområden. 19
4 Bakgrund Vattenkraften svarar för ca 45 % av den el vi använder i Sverige. Dammar och magasinering av vatten är en förutsättning för effektiv energiproduktion och balansering i det nordiska kraftsystemet. Utbyggnaden av vattenkraften skedde till stor del under 1940-50-60-talet. Utbyggnadsepoken följdes av en mindre resurs- och utvecklingsintensiv förvaltningsfas då efterfrågan på nya vattenbyggnads- och vattenkraftingenjörer avtog eftersom det fanns en överkapacitet av erfarna ingenjörer från utbyggnadsepoken. Detta fick bl.a. till följd att högskolornas verksamhet inom området successivt försvagades. Sedan början av 2000-talet befinner sig branschen åter i en intensiv förnyelsefas med ökad efterfrågan på ingenjörskompetens. Många av de gamla vattenkraftanläggningarna behöver uppgraderas, moderniseras och rustas upp samtidigt som de flesta av de ingenjörer som var verksamma under utbyggnadsepoken har gått i pension. Vattenkraftsbranschen står nu inför utmaningen att på bästa sätt vidareutveckla vattenkraftsproduktionen och dess flexibilitet i kraftsystemet samt för att säkerställa dammsäkerheten. Förnyelsefasen innebär ett ökat behov av ny kunskap och kompetens. Inte minst är det viktigt att förstå äldre tekniska lösningar och hur de kan fungera tillsammans med nya tekniker och krav. Vattenkraftanläggningarnas unika egenskaper innebär också att möjligheten att hämta direkt applikationskunskap från andra industrigrenar är begränsad. Vidare är svensk gruvindustri inne i en period av ny- och tillbyggnad av dammar, vilket innebär ett växande kompetensbehov. Mot denna bakgrund behöver högskola, industri och myndigheter fortsätta de särskilda satsningarna och det nära samarbetet inom SVC för att långsiktigt säkerställa tillgången på kompetens inom vattenkraft och dammar. SVC initierades 2005 med att satsningen inom vattenbyggnadsområdet påbörjades. Mellan åren 2006-2008 innehöll SVC de båda kompetensområdena vattenbyggnad samt vattenturbiner och generatorer. Den efterföljande fyraårsetappen pågick 2009-2012. 4.1 Uppnådda resultat SVC 2009-2012 Tio seniorforskare tydligt inriktade mot vattenkraft Ca 30 licentiat- och doktorsexamina Ett stort antal konferensbidrag och artiklar i vetenskapliga tidskrifter Ett 20-tal examensarbetare per år 20
Stipendier för bästa examensarbete har delats ut årligen Ett omfattande vattenkraftrelaterat kursutbud vid de medverkande högskolorna Vidareutvecklad internationell samverkan Forskarskola Fem adjungerade professorer vid LTU, UU och KTH är knutna till SVC Referensgrupper inom samtliga verksamhetsområden Ökande experimentell verksamhet i Älvkarleby och på lärosätena SVCs forskningsmiljöer stärker forskningssamarbetet STandUP for energy vid UU, KTH och LTU och vice versa Samverkan med EIT (European Institute of Innovation and Technology) KIC Innoenergy Aktiv resultatspridning genom SVCs nyhetsblad, årliga SVC-dagar och egen webbsida www.svc.nu Majoriteten av de som avlagt licentiat- eller doktorsexamen inom SVC fick sitt första arbete efter examen i vattenkraft- eller gruvindustrin. Ett femtiotal personer från gruv- och vattenkraftföretag, högskola, myndigheter, konsulter och leverantörer är nära engagerade i SVCs styrelse och två styrgrupper. Därtill kommer ett kontinuerligt antal om ca 20 doktorander och andra projektutförare samt ett flertal deltagare från industrin i referensgrupperna. 4.2 Utvärdering av SVC 2012 Våren 2012 utvärderades SVC av Dr. Christer Ovrén, ABB Corporate Research (sammanhållande), Dr.-Ing. Albert Ruprecht, Stuttgart universitet, Prof. Dr. Ignacio Escuder-Bueno, Universidad Politecnica Valencia, Prof. em Tord Torisson, Lund universitet samt Tommy Jansson och Miriam Terrell, Faugert & Co Utvärdering AB. De fullständiga rapporterna finns tillgängliga på SVCs webbplats (www.svc.nu). Den del av utvärderingen som genomfördes av Faugert & Co Utvärdering kom fram till följande slutsats: Utvärderingen visar att SVC har lyckats väl med att uppnå flertalet av de målsättningar centret satt upp för sin verksamhet och Energimyndigheten har för området, och arbetar målmedvetet och systematiskt i riktning mot de mål som fortfarande ligger något längre bort att uppnå. Programformen och arbetet som valts för att arbeta mot de uppsatta målen förefaller mycket ändamålsenlig, och beskrivs entydigt som framgångsrik av programdeltagare på olika nivåer. Så här långt har programmets direkta effekter på industrin, i form av implementerade forskningsresultat, varit små. Den främsta effekten därvidlag består i kompetensuppbyggnad; ett betydande antal doktorer utexamineras och hamnar i företag i branschen. 21
SVC kan således visa upp en mycket framgångsrik start och uppbyggnad. En fråga som nu inställer sig är om den nuvarande modellen och inriktningen är den optimala även för en kommande programperiod där hårdare krav på ett breddat industriengagemang och en tydligare orientering mot resultat och implementering kan bli aktuella. Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer (översatt från engelska) från ovan nämnda expertgrupp: SVC har lyckats väl med att bygga upp ny kompetens inom vattenkraftområdet. I jämförelse med situationen före år 2006 har det skett en avsevärd förbättring. Konceptet med seniorforskare har varit framgångsrikt. De har bidragit till att göra vattenkraftområdet attraktivt för studenter, vilket resulterat i en stor ökning av antalet examensarbeten och genomförda doktors- och licentiatavhandlingar. Samarbetet mellan universitet och industri är på plats. Det är tydligt att SVC har betydelse för Sverige. Utan SVC skulle kompetenssituationen inom vattenkraftområdet vara kritisk. I linje med slutsatserna ovan och dessutom givet vikten av vattenkraft i det europeiska energisystemet i framtiden, den kompetens som har byggts upp inom SVC samt de unika faciliteterna för modellering och experiment som finns i Sverige, rekommenderar utvärderarna starkt att SVC fortsätter på åtminstone samma nivå. För att säkerställa en framgångsrik nästa fas lämnas följande rekommendationer. För fortsättningen av SVC rekommenderas förändrat huvudfokus från kunskaps- och kompetensuppbyggnad till nyttjande av den kunskap och kompetens som etablerats genom SVC i mer innehålls- och resultatstyrd utveckling. Ett sådant huvudfokus kommer leda till en potentiellt mycket starkare inverkan på utvecklingen av vattenkraftindustrin och till mätbara nyttor för företagen. Det kommer också bidra till att skapa utmanande och spännande miljöer vid universiteten vilket kommer locka unga människor till området. En stark rekommendation är att utveckla mer integrerade discipliner, som t ex riskanalys, reglerkraft samt drift och underhåll. Nya projekt bör skapas av seniorforskarna tillsammans med ordföranden i respektive styrgrupp och beslutas i SVCs styrelse. Ett förenklat alternativ till dagens organisation skulle vara att allokera mer ansvar till styrgruppsordförandena och öka engagemanget hos referensgrupperna. En sådan förändring skulle innebära att styrgruppernas roll förändras eller att de tas bort. Som komplement till seniorforskningsstöd bör annan långsiktig finansiering övervägas. Förmågan att attrahera studenter varierar mellan SVCs miljöer. Ansträngningar bör göras för att skapa exklusivitet för studenter associerade till SVC, t ex 22
möjligheter att vistas utomlands, projektanställningar i industrin, ledarskaputbildning eller dylikt. Med huvudfokus på innehålls- och resultatstyrd utveckling kommer det finnas behov av starkt aktivt deltagande från industrin. Detta innebär i första hand en aktiv roll i styrningen, där innehållet och målen definieras och följs upp. Ett sätt att få en stark sammankoppling mellan universitet och industri är genomförande av gemensamma projekt med tydliga insatser från den industriella partnern. Det garanterar också att resultaten från projekten kommer ge direkt nytta (och mätbart värde) för industrin. Eftersom vattenkraft och i synnerhet de industriella parterna är en del av den europeiska energimarknaden och t.o.m. världsmarknaden, är utmaningarna globala och forskningskonkurrensen finns över hela världen. Detta betyder att det är mycket viktigt att SVC stärker de internationella samarbetena avsevärt. Det kan leda till bättre lösningar, högre attraktionskraft på studenter och unga forskare samt skapa uppväxling för satsningarna på SVC. Målet borde vara att göra Sverige till den starkaste forskningsmiljön inom vattenkraft i Europa. 23
5 Genomförande 5.1 Tidplan 2013-01-01 till 2016-12-31. 5.2 Budget och kostnadsplan Budgetramen för SVC uppgår till sammanlagt 111,5 miljoner kronor i kontanta medel för åren 2013-2016. Årlig budget för kompetensområde Vattenbyggnad under perioden 2013-2016 framgår av Tabell 1. Tabell 1. Föreslagen budget för kompetensområde Vattenbyggnad för perioden 2013-2016 (ksek). VATTENBYGGNAD Industri/Energimyndigheten/Svenska Kraftnät (ksek) Budgetposter 2013 Per år 2014 2016 Grundutbildning *) 200 200 Forskarutbildning 150 150 Forskningsprojekt (inklusive seniorforskare) 9 300 12 000 Systemområden 600 Övriga satsningar (t.ex. internationellt forskarutbyte, vidareutbildning, mötesomkostnader) 100 100 Centrumföreståndare 800 800 Resultatspridning 200 200 Summa 10 750 14 050 *) Denna del finansieras inte av Energimyndigheten. Den godkänns inte heller som motfinansiering till Energimyndighetens stöd. Tillkommer gör minst 2 000 ksek/år i enskilt finansierade insatser som industriföretagen själva står för. Det gäller t.ex. lönekostnader för systemområdesansvariga, seniora forskare och adjungerade professorer, kompletterande stöd till industridoktorander, styrelse-, styrgrupps-, och referensgruppsarbete, industrimedverkan i utbildning i form av gästföreläsningar eller som värdar för studiebesök samt ersättning för examensarbeten och handledning hos företagen. Årlig budget för kompetensområde Vattenturbiner och generatorer under perioden 2013-2016 framgår av Tabell 2. 24
Tabell 2. Föreslagen budget för kompetensområde Vattenturbiner och generatorer för perioden 2013-2016 (ksek). VATTENTURBINER OCH GENERATORER Industri/Energimyndigheten (ksek) Budgetposter 2013 Per år 2014-2016 Grundutbildning *) 300 300 Forskarutbildning 150 150 Forskningsprojekt (inklusive seniorforskare) 12 250 12 550 Systemområden 300 600 Övriga satsningar (t.ex. internationellt forskarutbyte, vidareutbildning, mötesomkostnader) 200 200 Centrumföreståndare 800 800 Resultatspridning 200 200 Summa 14 200 14 800 *) Denna del finansieras inte av Energimyndigheten. Den godkänns inte heller som motfinansiering till Energimyndighetens stöd. Tillkommer gör minst 2 000 ksek/år i enskilt finansierade insatser som industriföretagen själva står för. Det gäller t.ex. lönekostnader för systemområdesansvariga, seniora forskare och adjungerade professorer, kompletterande stöd till industridoktorander, styrelse-, styrgrupps-, och referensgruppsarbete, industrimedverkan i utbildning i form av gästföreläsningar eller som värdar för studiebesök samt ersättning för examensarbeten och handledning hos företagen. 5.3 Finansiering Föreslagen finansieringsplan för de två kompetensområdena under 2013 2016 framgår av Tabell 3 och 4. Tabell 3. Föreslagen finansieringsplan per år för kompetensområde Vattenbyggnad (ksek). Årligen 2013 2014-2016 Energimyndigheten 2 600 3 400 Svenska Kraftnät 2 700 3 600 Vattenkraftföretag 4 650 6 250 Övrig industri 800 800 Summa kontant 10 750 14 050 Egna insatser industri *) 2 000 2 000 Summa 12 750 16 050 *) Värdering av enskilt finansierade insatser som industriföretagen själva står för. Det gäller t.ex. lönekostnader för systemområdesansvariga, seniora forskare och adjungerade professorer, kompletterande stöd till industridoktorander, styrelse-, styrgrupps-, och referensgruppsarbete, industrimedverkan i utbildning i form av gästföreläsningar eller som värdar för studiebesök samt 25
ersättning för examensarbeten och handledning hos företagen. Bedömd omfattning. Tas med i tabellen för att visa dess bedömda värde. Tabell 4. Föreslagen finansieringsplan per år för kompetensområdet Vattenturbiner och generatorer (ksek). Årligen 2013 2014-2016 Energimyndigheten 6 900 7 200 Vattenkraftföretag 6 500 6 800 Övrig industri 800 800 Summa kontant 14 200 14 800 Egna insatser industri *) 2 000 2 000 Summa 16 200 16 800 *) Värdering av enskilt finansierade insatser som industriföretagen själva står för. Det gäller t.ex. lönekostnader för systemområdesansvariga, seniora forskare och adjungerade professorer, kompletterande stöd till industridoktorander, styrelse-, styrgrupps-, och referensgruppsarbete, industrimedverkan i utbildning i form av gästföreläsningar eller som värdar för studiebesök samt ersättning för examensarbeten och handledning hos företagen. Bedömd omfattning. Tas med i tabellen för att visa dess bedömda värde. För Energimyndigheten innebär det följande: Tabell 5. Föreslagen total medverkan per år från Energimyndigheten i SVC (ksek). Årligen 2013 2014-2016 Energimyndigheten 9 500 10 600 Energimyndighetens finansiering omfattar inte grundutbildningsaktiviteter. 5.4 Finansieringsvillkor Energimyndigheten (och Svenska Kraftnät inom kompetensområde Vattenbyggnad): Kontanta medel enligt ovanstående finansieringsplaner med intention om en långsiktig satsning. Berättigar till representation i enlighet med föreslagen organisation. Vattenkraftföretag: Kontanta medel som en del av industrifinansiering av SVC enligt ovanstående finansieringsplaner med intention om en långsiktig satsning. Berättigar till representation i enlighet med föreslagen organisation. Övrig industri: Kontanta medel som en del av industrifinansiering av SVC enligt ovanstående finansieringsplaner med intention om en långsiktig satsning. Deltagande från övrig industri i SVC förutsätter medverkan med minst 50 000 SEK/år kontant i ett kompetensområde. Det ger status som officiell intressent i SVC. Det berättigar till deltagande med en ledamot i aktuellt kompetensområdes styrgrupp. 26
5.5 Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Det kommer inte ske några utlysningar inom SVC. En detaljerad verksamhetsplan utarbetas av de båda styrgrupperna för beslut i SVCs styrelse och som underlag för beslut hos Energimyndigheten. 5.6 Styrelse, styrgrupper och ansvarsfördelning 5.6.1 Organisation SVC leds av en styrelse med nio ledamöter. Ledamöterna utses av respektive part med fördelning enligt Figur 1. En centrumföreståndare tillhandahålls av Elforsk. SVC innehåller två kompetensområden, Vattenbyggnad respektive Vattenturbiner och generatorer med var sin styrgrupp enligt nedanstående figur. Styrgruppen leds av en ordförande. Ledamöterna i styrgrupperna utses av respektive part. Ordföranden från respektive styrgrupp adjungeras till det andra kompetensområdet samt till styrelsen. För att ytterligare stärka den industriella medverkan i SVC föreslås att tre industrirepresentanter utses som ansvariga för systemområdena; reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning. Systemområdesansvariga adjungeras till styrgrupperna och rapporterar pågående aktiviteter inom systemområdena till styrelsen. SVCs organisatoriska indelning i kompetensområden återspeglar de olika parternas vilja att resurs- och kompetensmässigt bidra till satsningar inom ramen för det gemensamma intresset för vattenkraft och gruvdammar. SVC styrelse (9 ledamöter) Vattenkraftföretag: Fyra (4) ledamöter Svenska Kraftnät: En (1) ledamot Universitet/högskola: Fyra (4) ledamöter Adjungerade ledamöter: Energimyndigheten Ordförande i styrgruppen för Vattenbyggnad Ordförande i styrgruppen för Vattenturbiner och generatorer Centrumföreståndaren Kompetensområde Vattenbyggnad Styrgrupp (minst 8 ledamöter) Vattenkraftföretag: Fyra (4) ledamöter Svenska Kraftnät: En (1) ledamot Kompetensområde Vattenturbiner och generatorer Styrgrupp (minst 8 ledamöter) Vattenkraftföretag: Fyra (4) ledamöter Svenska Kraftnät: En (1) ledamot 27
Universitet/högskola: Två (2) ledamöter Extern sakkunnig*: En (1) ledamot Övrig industri: En (1) ledamot per företag Adjungerade ledamöter: Ordförande i styrgruppen för Vattenturbiner och generatorer Systemområdesansvariga Centrumföreståndaren Universitet/högskola: Tre (3) ledamöter Övrig industri: En (1) ledamot per företag Adjungerade ledamöter: Ordförande i styrgruppen för Vattenbyggnad Systemområdesansvariga Centrumföreståndaren *) utses av Svenska kraftnät Figur 1. Organisation SVC. SVC styrelse (9 ledamöter) Gunnar Axheim, Vattenfall Vattenkraft (ordf.) Ulf Moberg, Svenska Kraftnät Erik Wängdahl, E.ON Vattenkraft Sverige Göran Hult, Fortum Generation Gabriel Waaranperä, Statkraft Sverige Håkan Stille, KTH Mats Leijon, Uppsala universitet Erik Höglund, LTU Lennart Josefsson, Chalmers Adjungerade ledamöter: Sten Åfeldt, Energimyndigheten Fredrik Brändström, Energimyndigheten Carl-Oscar Nilsson, E.ON Vattenkraft (ordf. Vattenbyggnad) Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft (ordf. Vattenturbiner och generatorer) Cristian Andersson, Elforsk (centrumföreståndare) Sara Sandberg, Elforsk Kompetensområde Vattenbyggnad Styrgrupp (minst 8 ledamöter) Kompetensområde Vattenturbiner och generatorer Styrgrupp (minst 8 ledamöter) Carl-Oscar Nilsson, E.ON Vattenkraft (ordf.) Maria Bartsch, Svenska Kraftnät Karl-Erik Löwén, Fortum Lars Hammar, Vattenfall Vattenkraft Martin Johansson, Skellefteå Kraft Anders Wörman, KTH Sven Knutsson, LTU Sten Bergström, SMHI *) Daniel Brännström, LKAB Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft (ordf.) Christer Bäck, Svenska Kraftnät Peter Balogh, E.ON Vattenkraft Peter Altzar, Fortum Generation Lars Davidson, Chalmers Staffan Lundström, Luleå tekniska universitet Mats Leijon, Uppsala Universitet Urban Andersson, Alstom Hydro Henrik Lindsjö, Andritz Waplans 28