I huvudet på en samhällsentreprenör

UPPSATSER FRÅN INSTITUTIONEN FÖR ARBETSVETENSKAP GÖTEBORGS UNIVERSITET I huvudet på en samhällsentreprenör En fallstudie av medvetandestrukturers inverkan på val av handlingsstrategier inom samhällsentreprenörskap kring komplexa sociala frågor Sofia Emanuelsson Institutionen för arbetsvetenskap Göteborgs universitet D-uppsats i Konfliktlösning, 30hp VT 2011 Handledare: Thomas Jordan

Sammanfattning Denna magisteruppsats i konfliktlösning är en fallstudie av en samhällsentreprenör som jobbar med en komplex social fråga i det svenska samhället, nämligen våld och hedersrelaterat våld och förtryck. I fokus för studien står Eva Ohlsson och hennes fleråriga insatser för att förebygga våld och hedersrelaterat våld bland unga i Halland. Redan 1996 började Eva engagera sig i våldsförebyggande arbete, då genom Kvinnojouren i Falkenberg och senare i form av flertalet projektinsatser där SKRUVprojektet har varit det ledande och mest framgångsrika. Genom ett starkt personligt engagemang och en absolut övertygelse om alla människors okränkbarhet, har Eva under det senaste decenniet lyckats att sätta vålds- och hedersvåldsproblematiken - ett tidigare obehandlat samhällsproblem - på kartan i Halland. Vad jag har velat titta närmare på i den här studien är vad det är för egenskaper hos Eva som har bidragit till att hon har lyckats att driva sina initiativ på ett framgångsrikt sätt. Studien har som särskilt syfte att belysa sambandet mellan val av handlingsstrategier hos samhällsentreprenören och hennes medvetandestruktur, med särskilt fokus på fem olika typer av medvetenhet; komplexitets-, kontext-, intressent-, själv- och perspektivmedvetenhet. Tanken är att om man kan förstå mer av dessa samband så ökar möjligheten att kunna identifiera vilka egenskaper som behövs för framgångsrikt agerande hos ledare för komplexa sociala förändringsprocesser. Med hjälp av en begreppsapparat för fem olika medvetenhetstyper har ansatsen varit att illustrera samhällsentreprenörens medvetandestruktur genom att lyfta citat ur det empiriska materialet. Resultaten av analysen har visat att det finns tydliga kopplingar mellan begreppsapparaten för de fem olika medvetenheterna och det sätt på vilket den aktuella samhällsentreprenören tar sig an problemkomplexet. Det går alltså att se samband mellan å ena sidan hur hon agerar och å andra sidan hur hon resonerar om problemet, om kontexten som problemet befinner sig inom, om viktiga intressenter och om hur hon förhåller sig till sitt egna och andras perspektiv. Bland de egenskaper som har visat sig vara starkt bidragande faktorer till framgången i det initiativ som respondenten har engagerat sig i, kan särskilt nämnas en starkt utvecklad perspektivmedvetenhet och en djup självinsikt. Nyckelord: Medvetandestrukturer, perspektiv, medvetandetyper, komplexa samhällsproblem, samhällsentreprenör, samhällsentreprenörskap, hedersrelaterat våld och förtryck, mänskliga rättigheter, samhällsförändring. 2

Stort varmt tack till: Eva Ohlsson för att du så generöst delade med dig av dina erfarenheter! Thomas Jordan för att du förde in mig på ämnesområdet och för ditt mycket värdefulla stöd under processens gång! Nära och kära för er uppmuntran och ert tålamod med min frånvaro! 3

Innehållsförteckning Sammanfattning Tack till! Inledning 5 2. Problemformulering och avgränsningar 6 3. Syftesbeskrivning och frågeställningar 11 4. Metodval och materialbeskrivning 13 5. Teorianknytning 16 6. Beskrivning av SKRUVprojektet 25 7. Bearbetning och analys av den empiriska undersökningen 31 8. Resultat och tolkning 46 9. Diskussion och slutsatser 53 10. Käll- och litteraturförteckning 58 Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Hållpunkter för intervjuanalys 4

1. Inledning Efter flera år inom biståndsbranschen och grubblerier kring hur man får till lyckad samhällsförändring både i Sverige och i länder som är mottagare för internationella utvecklingsinsatser, samt en personlig erfarenhet av ett så kallat snap decision 1 som vände upp och ned på tillvaron, började jag på allvar att intressera mig för beslutsfattande i komplexa frågor. Jag började brottas med frågeställningar som: Hur och på vilka grunder fattar vi beslut? Hur kan man fatta smartare, i bemärkelsen mer genomtänkta beslut? Hur vet vi om ett beslut är rätt - finns det några garantier? Vad krävs av oss för att kunna överblicka konsekvenser av beslut innan de är tagna? Hur disciplinerar vi vårt tänkande vid beslut? Hur ökar vi vår kompetens och stärker vår kapacitet vad gäller beslutsfattande? Vilka är de gyllene verktygen för sann samverkan? Hur blir vi bättre på att se det egna och andras perspektiv på tillvaron just som perspektiv? Vilka egenskaper underlättar för oss i att kunna hålla olika perspektiv, det vill säga det egna och andras perspektiv, parallellt? Jag började uppmärksamma sambandet mellan hur vi skapar mening och de sätt som vi konstruerar mål i livet och hur detta påverkar vårt beslutsfattande. Genom att ställa dessa nya insikter och intresseområden i relation till erfarenheter i mitt eget yrkes- och privatliv, började jag inse att den egna medvetenheten om på vilka grunder jag hade satt upp mina mål och därefter handlingsplan, ibland hade varit låg. Detta ville jag nu börja se över. Jag hade under mina tidigare studier i konfliktlösning bl.a. kommit i kontakt med begrepp som medvetandestrukturer och visionslogik. Jag hade blivit introducerad till Sara Ross forskning om integrativ problemlösning i komplexa samhällsfrågor genom Thomas Jordan och Pia Andersson m.fl. vid Institutionen för arbetsvetenskap (AV) vid Göteborgs universitet. Med inspiration från forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer 2 som startades 2009 vid AV, formades ett intressant uppslag till ett uppsatsprojekt i närheten av just beslutsfattande i komplexa frågor inom samhällsförändrande processer. Uppslaget ledde mig till samhällsentreprenören Eva Ohlsson i Halland. Mer än specifikt beslutsfattande, kom upplägget för uppsatsen att beröra handlingsstrategier inom lyckade samhällsentreprenöriella initiativ, som konsekvens av initiativtagarens värden och vision i livet. Att identifiera vilka färdigheter som samhällsentreprenörer har utvecklat och använder sig utav - särskilt vad gäller de egna medvetandestrukturerna - för att starta igång och ro i land positiva samhällsförändrande processer, är betydelsefullt för att kunna få fram fler personer med rätt förmågor för att driva hållbara förändringsprocesser i vårt samhälle. 1 Ett sk. snap decision innebär ungefär att man fattar beslut genom att förlita sig på undermedvetna krafter istället för att medvetet överväga sitt beslut. Psykologer vid Amsterdams universitet har lyft fördelarna med snap decision i komplexa beslut medan andra lärosäten bl.a. University of New South Wales i Australien anser att man överskattar det undermedvetnas funktion för bra beslutsfattande. Se vidare http://www.independent.co.uk/news/science/snap-decisions-arent-such-a-good-idea-890292.html 2 Projektets syfte är att undersöka vilka färdigheter som behövs för att man ska kunna bli en effektiv samhällsentreprenör, vilka förändringar i sätt att tänka om problem och strategier som äger rum när samhällsentreprenörskompetens utvecklas och hur förmågan att förstå och hantera komplexa sammanhang kan stödjas genom lämpliga arbetsformer. För mer information se vidare http://www.av.gu/pagaende_fouprojekt/samhallsentreprenorskap. 5

Jag vill med den här uppsatsen försöka bidra till samhällsnytta genom att identifiera egenskaper i en samhällsentreprenörs medvetandestruktur som lägger grund för god samhällsförändring. Med god/positiv/hållbar samhällsförändring menas här en förändring med de mänskliga rättigheterna som rättesnöre. 2. Problemformulering och avgränsningar 2.1 Bakgrund till problemet I och med globaliseringen samt med migrationsströmningar och den ökande förändringstakt som detta kan sägas vara upphov till, ställs vår värld och våra samhällen inför nya utmaningar. Detta leder till ett ökande behov i våra samhällen av att bejaka och hantera komplexitet. Samhällsproblem som tidigare togs itu separat inom någon av de tre samhällssektorerna; den privata, den offentliga eller den ideella sfären, kan därför behöva hanteras genom ett bredare angreppssätt av problematiken, där flera eller samtliga sektorer engageras parallellt. Det finns enligt den finska forskaren Mathies ett behov utav nya typer av socialt entreprenörskap, inte minst vad gäller samverkan mellan den offentliga sektorn, marknaden och civil samhället i alla nordiska länder, Sverige inkluderat. 3 I den politiska diskursen sätter man hoppet till att kunna lösa dessa problem genom icke vinstdrivande organisationer och ett aktivt medborgarskap, säger Mathies. 4 Detta kräver följaktligen ett nytänk och en ökad samverkan mellan de olika aktörerna på samhällsarenan och ökar kraven på förmågan hos individer, grupper och organisationer att kunna se samhällsfrågor som de komplexa utmaningarna som de faktiskt innebär. En mängd organisationer och andra aktörer tar idag initiativ och inleder nya komplexa samverkansformer. Bland dessa aktörer återfinns regeringsorgan och kommuner, vinst- och icke vinstdrivande företag, nätverk av icke statliga organisationer, fackförbund, kyrkor, kooperativ, ideella föreningar m.fl. 5 Dessa aktörer tar nya typer av ömsesidiga initiativ genom innovativa arbetsformer i flertalet komplexa samhällsfrågor som berör såväl det offentliga som det privata, med varierande grad av komplexitet. Komplexiteten i initiativen berör inte enbart organisatoriska, politiska och ekonomiska frågor. Den består också av kognitiva aspekter så som att skapa mening och navigera i en komplex och föränderlig miljö samt förstå olika intressenters bryderier och perspektiv. 6 Dilemmat ligger i att vi i hög grad fortfarande söker att definiera svårlösta problem och bestämma hanteringen av dem utifrån ett stuprörssystem. Det innebär i praktiken att man delar upp problem i avgränsade uppgifter som kan delas ut till förvaltningar, myndigheter och 3 Matthies, A.L. (2006) Nordic civic society organisations and the future of welfare services a model for Europe? Nordic Council of ministers, Copenhagen, s. 9 4 Ibid, s. 9 5 Ibid, s. 96 6 Jordan, T. (2008) From concerned citizens to effective societal entrepreneurs Cognitive transformations and the role of scaffolding, opublicerad ansökan om forskningsmedel från KK-stiftelsen, s. 1 6

andra som hanterar problematiken som skarpt avgränsade uppdrag. 7 Detta leder till att problem för det första inte identifieras i hela sin komplexitet och, som en naturlig följd därav, att lösningsförslagen inte blir adekvata. Utgångspunkten för den här uppsatsen är svårlösta samhällsfrågor och i detta fall våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Svårlösta samhällsfrågor har enligt Jordan & Andersson följande egenskaper; de är 1) komplexa; 2) behandlingsresistenta; 3) kan inte lösas en gång för alla; 4) väcker djupa meningskiljaktigheter; 5) utgör alltid skarpt läge och; 6) kan inte delas upp i småbitar. 8 Som med många komplexa problem i det svenska samhället, har hedersvåldsproblematiken hanterats och hanteras fortfarande slarvigt. Slarvigt i bemärkelsen att samhället under lång tid har brustit i att tillämpa adaptiva åtgärder, d.v.s. sådana åtgärder som innebär förändringar i själva systemets sätt att fungera. 9 Istället har mer tekniska åtgärder vidtagits, så som högre straffsatser för förövarna och erbjudande av stödsamtal för kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärder som i och för sig har tagit itu med vissa komponenter av problembilden, men som ändå har verkat som isolerade åtgärder. Det är angeläget att studera fall där det finns påtagliga påvisbara positiva resultat av initiativ som syftar till att utveckla bättre strategier för att lösa komplexa samhällsproblem. Som i så många andra fall av svårlösta samhällsfrågor involverar problematiken kring våld och hedersrelaterat våld och förtryck intressenter med djupgående meningsskiljaktigheter, både vad gäller hur problemet ska beskrivas och vilka åtgärder som ska vidtas. Det utmanande i svårlösta samhällsfrågor är just att orsakssammanhangen är komplexa. Verksamma sätt att hantera problemen kräver därför alltid förändringar i hur flera olika samhällsaktörer, som skola, socialtjänst, polis och rättsväsende, betraktar och hanterar problemet. Det initiativ som är aktuellt för denna studie är SKRUVprojektet, som startades i Halland 1999. Syftet med SKRUV är att bedriva ett våldsförebyggande arbete bland barn och ungdomar i skolmiljö för att på sikt uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld. SKRUVprojektet har genomförts på högstadie- och gymnasieskolor i Halland i nära samverkan med elevernas föräldrar, skolledning, specialpedagoger, Socialtjänsten, lokala BRÅ och Polisen. Projektet har under åren finansierats huvudsakligen av Hallands kommuner, Allmänna Arvsfonden, Brottsförebyggande rådet samt Länsstyrelsen i Halland. 2.2 Avgränsningar Studien är avgränsad till en fallstudie av en samhällsentreprenörs initiativ och arbete. I fokus för studien står egenskaper i samhällsentreprenörens (i det här fallet Eva Ohlssons) medvetandestruktur som grund för god samhällsförändring. Intresset riktas mot den drivande samhällsentreprenörens kognitiva konstruktioner av uppgiften och processen. Studien är med andra ord en analys av en persons sätt att konstruera mening, inom ramen för 7 Jordan, T. & Andersson, P. (2010) Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Göteborgs universitet. Tryggare Mänskligare Göteborg, s. 11 8 Jordan, T. & Andersson, P. (2010), Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Göteborgs universitet. Tryggare Mänskligare Göteborg.s. 9-10 9 Ibid, s. 10 7

"konstruktivistisk utvecklingsteori" (se vidare Robert Kegans begrepp "constructivedevelopmental theory" som beskriver utvecklingen av meningsbyggandet som aktivitet). 10 Det finns enligt Jordan & Andersson ett antal aspekter som påverkar om ett initiativ till samhällsförändring blir framgångsrikt eller ej. Sådana faktorer kan vara; en fördelaktig miljö (samhällsstyre, trender, rätt i tiden/god timing), existerande nätverk av förtroendefulla samarbetsrelationer med nyckelaktörer, tillgång till ekonomiska resurser, tid och lokaler, gruppdynamiken bland deltagare i initiativet, metodval, skickligt agerande av nyckelaktörer etc. Det skickliga agerandet hos nyckelaktörer kan i sin tur sägas avgöras av medfödd talang, medvetandestruktur samt kompetenser som har införskaffats genom imitation eller genom att ha erhållit instruktioner. 11 Samhällsentreprenörens medvetandestrukturer är således bara en av många framgångsfaktorer för god samhällsförändring. Det finns enligt ovan ett antal ytterligare faktorer som skulle kunna sägas ha ett minst lika betydelsefullt samband och därmed vara avgörande för en framgångsrik samhällsförändring. Dessa kommer dock inte att tas i beaktande här. Denna studie väljer att enbart fokusera på medvetandestrukturer hos samhällsentreprenören som bidragande faktor till huruvida hennes initiativ bidrar till att skapa god samhällsförändring. Det handlar här om att belysa graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören i relation till hur hon formulerar och förhåller sig till problemet och hur hon sedan handlar för att uppnå målen/visionen med sitt initiativ. Ett antal kriterier ligger till grund för urvalet av det samhällsentreprenöriella initiativ som studeras här (se s. 14 Urval empiri ). Jag kommer inte belysa huruvida de enskilda projektdeltagarnas beteende eller handlande har påverkats av initiativet. För detta syfte har redan ett antal externa utvärderingar gjorts av de olika initiativ som Eva Ohlsson drivit inom ramen för SKRUVprojektet och den intresserade läsaren hänvisas vidare till dessa. 12 2.3 Begreppsdefinitioner I dagsläget förekommer olika begrepp och diskurser i media med den gemensamma nämnaren entreprenörskap; det talas om entreprenörskap, samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap. Lite förenklat kan man säga att där det ekonomiska incitamentet är centralt för entreprenören, har den sociala entreprenören siktet inställt på samhällsnyttan utöver vinstintresset. Samhällsentreprenören utgör den figur i denna trio som har identifierat en brist eller frånvaron av en eller flera funktioner i samhällsbygget och strävar efter att fylla denna lucka med en entreprenöriell funktion. 13 Samhällsentreprenörskap är inget nytt fenomen, men har definierats på lite olika sätt under de senaste årtiondena. Då begreppet började användas under 1970- och 80 talet kopplades 10 Kegan, R. (1982) The evolving self. Problem and process in human development, Cambridge (Mass.) and London: Harvard university press, s. 26-27 11 Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review, s. 3 (version 2011-05-08). 12 Bayan, N. & Schlytter, A. (2009), Identitet i kläm mellan segregation och kyskhetskultur; I Hederns namn, ett projekt i Halmstad och Falkenberg. Socialhögskolan institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet samt Kadic, D (2008) Utvärdering Skruvprojektet, Sektionen för häsla och samhälle, Halmstad Högskola. 13 Skåmedal, J. (2010) Samhällsentreprenörer i fokus, Linköpings universitet på uppdrag av Linköpings kommun och Tankesmedjan, s. 9 8

begreppet framför allt till initiativ för att få små orter att överleva när storindustrier lades ned (t.ex. Trångsviken). Numera finns också världsomspännande gemenskaper som försöker lösa globala problem som ibland benämns samhällsentreprenörer (t.ex. Attac-rörelsen). 14 Det finns fortfarande ingen vedertagen definition av begreppet samhällsentreprenörskap och inom den akademiska världen är området fortfarande relativt outforskat. Genom en sökning på begreppet samhällsentreprenörskap blir det tydligt att det på svenska likställs i stor utsträckning med begreppet socialt entreprenörskap. Det talas om initiativ som tas av den nya generationen företagare som ser möjligheten att uppnå lönsamhet samtidigt som de skapar ett mervärde för samhället genom sina initiativ. På engelska gör man skillnad mellan social (socialt) och societal (samhälls) entrepreneurship. I den anglo-amerikanska litteraturen används främst begreppet socialt entreprenörskap. 15 Det finns dock mycket litet skrivet om societal entrepreneurship som motsvarar den innebörd som begreppet ges i denna studie, d.v.s. en samhällsentreprenör som arbetar med komplexa samhällsfrågor, utan direkt ekonomiskt vinstintresse. I det här sammanhanget ska en samhällsentreprenör förstås som en person som tar initiativ till nydanande aktiviteter eller nya former för organisering, på lokal, regional, nationell eller global nivå, som ska tjäna samhället genom att samhällsnyttiga funktioner utvecklas. Samhällsentreprenören är någon som uppmärksammar behovet av att lösa problem, förverkliga visioner eller påverka policy och praktik i samhället. Samhällsentreprenören verkar i fältet mellan det offentliga, privata och ideella. Man menar inte här något vanligt samhällsengagemang i allmän bemärkelse utan snarare personer, grupper och organisationer som aktivt arbetar för att förändra i de strukturer som formar vårt samhälle. Samhällsentreprenörskap innebär att människor tar egna initiativ för att förbättra sådant som de tycker saknas, eller inte fungerar i samhällskroppen. En samhällsentreprenör behöver inte vara en person som startar och driver en enskild organisation eller nätverk. Faktum är att många av de mest intressanta exemplen av samhällsentreprenörskap (så som begreppet definieras här) återfinns i etablerade institutioner; exempelvis tjänstemän inom kommunen som har en innovativ idé och lyckas få mandat och resurser för att starta ett projekt och skapa något nytt. 16 Denna studie belyser en samhällsentreprenör som har valt att arbeta med våld och särskilt hedersrelaterat våld och förtryck. Det särskilda med att arbeta med de problemställningar som respondenten gör är att det handlar om komplexa problem (jfr engelskans ill-structured problems ) där svaren är långt ifrån givna från start och där det alltid finns många möjliga lösningar på problemet. Problem kan delas in i enkla ( well-structured ) och komplexa ( illstructured ). Vissa problem är enkla och väldefinierade och kan lösas genom avgränsade åtgärder, t.e.x. att delegera hanteringen till en förvaltning som sedan med hjälp av sina rutiner och arbetsätt löser uppgiften på ett tillfredställande sätt. Andra problem är komplexa eller dåligt (i bemärkelsen slarvigt) definierade problem. 14 Johannisson, B. (2009) Engagemang skapar nya resurser, intervju i KK-bladet no 1 2009, s. 8 15 Gawell, M, m.fl. (2009) Samhällets entreprenörer en forskarantologi om samhällsentreprenörskap, KK-stiftelsen, s. 18 16 Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues A framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, opublicerat artikelmanuskript, s. 1 (version 2010-08-25) 9

Den bästa lösningen på ett komplext problem beror på vad som ligger till grund för situationen. Lösningars lämplighet kan dessutom variera över tid. Komplexa problem ställer höga krav på personer då de är svårare att lösa och kräver att personen utvecklar ett tänkande på en högre komplexitetsnivå (ett så kallat systemiskt tänkande, se definition av systemiskt tänkande nedan). 17 Exempel på former av komplexa samhällsproblem förutom hedersrelaterat våld, är väpnade konflikter, segregation, klimathot, våld i nära relationer, prostitution, människohandel, hemlöshet och våld i skolan. 18 Målet att påverka samhällets strukturer, vilket i sig är en mycket komplex uppgift, slår också an tonen för vilken typ av egenskaper som krävs av samhällsentreprenören. Då den typ av komplexa samhällsproblem som en samhällsentreprenör tar sig an, verkar kräva en utvecklad nivå av en viss typ av medvetenheter, är det mycket intressant att undersöka medvetandestrukturerna 19 hos framgångsrika samhällsentreprenörer. Med medvetandestrukturer menas här våra former för att skapa mening för oss själva och för vår omgivning utifrån våra vägledande värden och vision i livet. Relevant att påpeka i sammanhanget är att medvetandestruktur i bemärkelsen meningsskapandets strukturer inte är samma sak som personlighetsdrag, som t.ex. envishet, hög energinivå, mod, etc. Begreppet medvetandestruktur bör därför hållas åtskilt från begreppet personlighetsdrag. Avgörande för hur man uppfattar sin omvärld är även vad man har för erfarenheter och kunskap med sig i bagaget som bas för de egna värderingarna. Utgångspunkten i studien är att all utveckling i vuxenlivet och särskilt utvecklingen av våra former för meningsskapande, får långtgående konsekvenser för vad vi som individer ser som viktiga mål i livet och vilka vägar vi väljer för att nå våra mål. 20 Med ett systemiskt tänkande menar man ett sätt att tänka om och ett språk för att beskriva och förstå de krafter och relationer som formar ett systems beteende. I det systemiska tänkandet fokuserar man på relationen mellan de olika elementen i systemet. Det systemiska tänkandet kan hjälpa oss att förändra system på ett mer effektivt sätt och få det att agera mer i balans med den omgivande kontexten. 21 Att ha en systemisk förståelse är långt ifrån en självklar del av en persons sätt att se världen, utan är snarare något som tränas fram. En person som inte tänker systemiskt, varseblir enskildheter utan att sätta in dem i ett sammanhang och ser inte heller ömsesidigt påverkande orsakssammanhang. Basseches 22 benar upp dialektiskt tänkande i tre skilda men direkt besläktade aspekter, 1) Process: allt förändras; allt har en historia, ett nu och en framtid. Den som har ett dialektiskt 17 Penn State University Teaching and learning with technology Information about problem solving/defining problem solving http://istudy.psu.edu/firstyearmodules/problemsolve/problemsolvinginfo.html 18 Jordan, T. & Andersson, P. (2009), s. 6 19 Begreppet medvetandestrukturer (consciousness structures) förklaras ingående av Wilber; K. (1995) Sex, Ecology, Spirituality. The Spirit of Evolution, Boston and London: Shambala Publications samt Jordan, T. (1998) Structures of geopolitical reasoning. Outline of a constructive-developmental approach, Occasional Papers 1998:9, Kulturgeografiska Institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. 20 Jordan, T. (2002) Grundinställningar till konflikter: Konsekvenser av olika synsätt på människans natur, http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/2akad/21grundinstallningar.html 21 Senge, P. (1994) The fifth discipline fieldbook: strategies and tools for building a learning organization, Nicholas Brealey Publishing London, s. 6-7. 22 Basseches, M, A. (1984) Dialectic thinking and adult development, Norwood, NJ, Ablex Press enligt Jordan, T (2011) sammanfattning s. 18-19 10

tänkande förväntar sig att där finns ett antal kort- och långsiktiga processer som pågår parallellt, som möjligtvis måste tas i beaktande om man ska kunna göra en bra bedömning i en särskild fråga. 2) System: saker ingår i ett större sammanhang som har systemiska egenskaper. En systemisk medvetenhet innebär enligt Basseches, att den specifika frågan och systemet som den ingår i framstår som en tydlig gestalt i personens medvetande. 3) Relationer: relationer har sina egna egenskaper och kan inte begränsas till parternas egenskaper. Relationers egenskaper kan beskrivas och egenskaperna kan vara orsaker, d.v.s. de kan ge betydelsefulla förklaringar till det som händer och det som inte händer. Relationers egenskaper kan förändras över tid, inte minst utifrån medvetna ansträngningar av en eller flera av parterna att transfomera relationens egenskaper. Jordan (2011) förespråkar att man till dessa tre aspekter av ett dialektiskt sätt att se på världen lägger till en fjärde dimension, nämligen perspektiv. 23 Hur vi skapar mening är väldigt tätt sammanlänkat med egenskaper i det perspektiv som meningsskapandet omges av. Insikt i det egna och andras perspektiv kan därför anses av stor vikt för allt det som vi företar oss. Den här fjärde dimensionen av dialektiskt tänkande är klart uttalad i Basseches teoretiska ramverk men endast som en del av den systemiska aspekten. Innan skiftet till en dialektisk syn på världen, tenderar människor att se saker som separat förekommande. Frågor behandlas utan tanke på att eller på vilket sätt de förekommer i ett större sammanhang, hur de relaterar till andra frågor och hur dess betydelse kan ändras beroende på vilket perspektiv som man betraktar frågan med. Vanligtvis är också förmågan att se orsakssamband begränsad i detta läge. 3. Syftesbeskrivning och frågeställningar 3.1 Syfte Uppsatsens övergripande syfte är att bidra till ökad kunskap om förutsättningarna för framgångsrikt förändringsarbete i komplexa, svårlösta samhällsfrågor, genom en fördjupad fallstudie av en samhällsentreprenör som har uppnått goda resultat. Det finns som har nämnt tidigare flera viktiga orsakssammanhang som bidrar till framgång eller misslyckande inom samhällsentreprenörskap kring komplexa sociala frågor. Denna studie intresserar sig enbart för samhällsentreprenörens medvetandestruktur och dess betydelse för agerandet inom ramen för initiativet som har banat väg för goda resultat på samhällsnivå. Studiens syfte och frågeställningar har därmed riktats in på att lite mer djuplodande titta på en samhällsentreprenörs konstruktion av problemfrågorna i relation till hennes val av handlingsstrategier. På så sätt är ambitionen att bidra till ökad kunskap om förutsättningarna för framgångsrikt förändringsarbete i svårlösta samhällsfrågor. Det mer precisa syftet för uppsatsen är att med utgångspunkt i ett exempel på ett framgångsrikt initiativ kring en svårlöst samhällsfråga belysa sambandet mellan (1) egenskaper i samhällsentreprenörens medvetandestruktur, med särskilt fokus på olika typer av medvetenhet och (2) de strategier som samhällsentreprenören har använt sig utav för att uppnå önskade resultat. Uppsatsen belyser hur egenskaperna i en samhällsentreprenörs (i det här 23 Basseches, M, A. (1984) Dialectic thinking and adult development, Norwood, NJ, Ablex Press enligt Jordan, T (2011) sammanfattning s. 19 11

fallet Eva Ohlssons) medvetandestruktur ligger till grund för hur hon tar sig an ett komplext samhällsproblem (i det här fallet våld och specifikt hedersrelaterat våld och förtryck) på ett framgångsrikt sätt. Studien kommer att försöka besvara vad det är för karaktäristiska egenskaper i Evas medvetandestruktur eller för kvaliteter i hennes sätt att skapa mening och fundera kring problemen, som är avgörande för de handlingsstrategier hon har använt och som sedan har resulterat i en positiv samhällsförändring på regional nivå. Genom att lyfta fram egenskaper i respondentens medvetandestruktur som ligger till grund för hennes skickliga agerande, skapas en möjlighet till ökad insikt om förutsättningarna för hur man på ett framgångsrikt sätt kan ta sig an komplexa samhällsproblem. Utifrån ett konfliktteoretiskt perspektiv är det av särskilt intresse att identifiera hur samhällsentreprenören varseblir, reagerar på, tolkar och hanterar när nyckelaktörer är ointresserade, bjuder motstånd och/eller har intressekonflikter av relevans för initiativet. Det blir därför intressant att söka efter vilka strategier hon använder sig utav för att hantera motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte. I vilken mån graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören sedan förklarar de framgångar som projektet har lett till kommer inte att kunna besvaras till fullo, då det handlar om mycket komplexa processer. Jag kommer däremot att kunna resonera om vilka karaktäristiska egenskaper i samhällsentreprenörens medvetandestruktur och valda handlingsstrategier som har påverkat graden av framgång i initiativet, för att kunna leverera en bedömning av vilka faktorer som leder till framgång. 3.2 Frågeställningar För att kunna uppfylla uppsatsen syfte så behöver jag söka svar på följande frågeställningar: Vilka strategier har använts av samhällsentreprenören i det framgångsrika initiativet? Vilka samband finns mellan de strategier som samhällsentreprenören har använt sig av och egenskaperna i samhällsentreprenörens medvetandestruktur, särskilt vad gäller olika typer av medvetenhet? Hur har samhällsentreprenören hanterat motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte? För att kunna besvara dessa frågeställningar behöver jag i själva undersökningen få svar på ett antal mer specifika frågor om just det fall jag studerar. De specifika frågorna presenteras på s. 25, efter teorigenomgången. Studien innehåller även ett moment av metodtestning (se vidare 5.2.2 Fem typer av medvetenhet enligt Jordan på s. 20) vilket innebär att jag undersöker om och hur en befintlig begreppsapparat kring de fem olika medvetenheterna kan vara behjälplig när det gäller att fånga och förstå karaktäristiken det unika i det empiriska materialet. 12

4. Metodval och materialbeskrivning 4.1 Val av metod Då syftet med studien är att få fatt på orsakssamband, å ena sidan mellan hur samhällsentreprenören konstruerar mening och å andra sidan vilka handlingsstrategier som hon använder sig utav, har det krävts att jag tagit mig an arbetet med en kvalitativ metod som kan fånga det unika i empirin. Den kvalitativa metoden semi-strukturerad intervju lämpar sig för undersökningar som går på djupet och intresserar sig för det specifika mer än det generella. Då syftet med uppsatsen är att söka efter relevanta orsakssammanhang mellan medvetandestrukturen hos samhällsentreprenören och samhällsentreprenöriellt agerande har djupintervjuer varit en lämplig form. I intervjuerna har respondenten fått utrymme att resonera fritt utifrån frågorna i intervjuguiden, vilket har bidragit till ett stort empiriskt underlag för vidare bearbetning och analys. Nackdelen med att endast intervjua en person är att det är problematiskt att generalisera empirin till att gälla ett större antal individer. Fördelen är att man får en rik empiri som rör komplexa sammanhang och som går på djupet. De orsakssammanhang som analysen kommer att resultera i förväntas ändå ha relevans för att förstå också andra samhällsentreprenöriella initiativ, även de med lite annorlunda omständigheter. Kunskapen om det unika i en persons medvetandestruktur och hur detta påverkar hennes handlinsgstrategier kan inte generaliseras rakt av. Studien gör trots sin kvalitativa karaktär ändå anspråk på att vara relevant för förståelsen av medvetandestrukturers inverkan på samhällsentreprenörskap i allmänhet. 4.2 Urval empiri I mitt sökandet efter en lämplig person som skulle kunna agera respondent var siktet inställt på att identifiera en så kallad samhällsentreprenör. För urval av svarsperson tog jag hjälp av forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap som redan hade identifierat ett antal svarspersoner till det pågående forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer. Forskarna hade utarbetat kriterier som de använde för urval av respondenter till sina Best practice fall, som utgör en del av forskningsprojektet. Då jag av min handledare blev tipsad om Eva Ohlsson och SKRUVprojektet som en potentiell svarsperson för denna studie, kunde jag använda mig utav dessa kriterier för att säkerställa att projektet var framgångsrikt. Kriterierna för urval av projekt var följande; Projektet ska vara framgångsrikt: initiativen ska vara framgångsrika på ett övertygande sätt, d.v.s. de ska ha lett till hållbara verksamheter eller andra påtagliga resultat. Initiativet ska dessutom ha tagit tag i ett angeläget samhällsproblem. Konstruktiv samverkan: det ska handla om ett initiativ där det är nödvändigt att etablera en konstruktiv samverkan med eller åtminstone få stöd från intressenter med olikartade synsätt och/eller intressen. Nyckelpersoner: det ska finnas en eller ett begränsat antal personer som kan betecknas som samhällsentreprenörer, d.v.s. varit nyckelpersoner i initiativens framgångar. Tillgänglighet: verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten, d.v.s. alltså en målgrupp som kan tillgodogöra sig verksamheten oavsett religion, ideologi eller resurser. 13

Komplexitet: initiativet ska navigera inom ett fält där flera perspektiv finns representerade. 4.3 Metod för insamling av empiri Jag har tagit del av information om SKRUVprojektet och dess resultat genom två djupintervjuer med konstruktivistisk ansats samt genom ett par uppföljande telefonsamtal med respondenten för klargöranden. Jag har dessutom tagit del av tidningsartiklar, ansökningar och rapporter till finansiärer samt två externa utvärderingar av projektet. Författaren har försetts med material av respondenten i digital form (ansökningar och rapporter) och i form av papperskopior (tidningsartiklar). Tidningsartiklar och ansökningar & rapporter finns hemma hos författaren och de båda utvärderingarna finns att ladda ned från Skruvprojektets hemsida. Intervjufrågorna (se Bilaga 1: Intervjustrategi) har syftat till att få information om hur samhällsentreprenören konstruerar mening och önskvärda mål samt hur hon lägger upp sitt arbete. Intervjuerna har medvetet hållits öppna för att undvika att styra respondentens svar. Intervjufrågorna har formulerats utifrån att information har behövts om; Mål: vad respondenten ser som viktigt, vad hon vill uppnå och varför. Strategier: respondentens planer och tillvägagångssätt för att uppnå målet. Kontexten: respondentens inramning av problemet i en större kontext. Intressenter: hur viktiga intressenter beskrivs samt respondentens strategier för att påverka intressenter. Självinsikt: respondentens egna reaktioner, frustrationer, känslor, inställning, hopp, motivation etc. Perspektiv: respondentens medvetenhet om det egna och andras perspektiv. De båda djupintervjuerna genomfördes med Eva Ohlsson i Kvinnojourens lokaler i Falkenberg i februari respektive maj månad 2010. Respondenten var mycket öppen och positivt inställd till undersökningen och knöt an både till professionella och privata aspekter av problematiken och initiativet i sina svar. Intervjuerna spelades in under sammanlagt 190 minuter och resulterade i en transkribering på totalt 34 A4-sidor. 4.4 Bearbetning och analys av det empiriska materialet Jag har gjort en analys av samhällsentreprenörens meningskonstruktion utifrån det empiriska materialet. För att kunna analysera det empiriska materialet har jag tagit stöd i begreppsapparaten kring de fem medvetenheterna. Jag har dessutom utgått från ett antal hållpunkter (se bilaga 2: Hållpunkter för intervjuanalys), vilka har underlättat för mig att kunna identifiera förekomst eller frånvaro av de fem olika medvetenheterna; komplexitets-, kontext-, intressent-, själv- och perspektivmedvetenhet och särskilt skalnivåer komplexitetsnivåer i de fem olika medvetenheterna (som beskrivs i teoriavsnittet). I analysen har jag vidare använt mig av Kodningskriterier för fem typer av medvetenheter i intervjutranskriberingar (se tabell A i teoriavsnittet, s. 22-23) för att avgöra graden av medvetenhet hos samhällsentreprenören. 14

Intervjuerna har först arbetats igenom två gånger utifrån ett helhetsperspektiv, där samtliga medvetenheter har tagits i beaktande samtidigt, samt ytterligare fem gånger då en medvetenhet i taget har varit i fokus. Jag har tagit mig an analysen av intervjuerna genom att göra färgöverstrykningar med olika färger, beroende av vilken medvetenhet som varit i fokus och digitalt genom att använda mig av kommandot kommentarer i Word. 4.5 Etik Respondenten har själv fått läsa transkriberingen av intervjuerna och författaren har haft samtal med respondenten kring vissa aspekter av innehållet för att undvika att allt för personliga detaljer kommer ut offentligt eller att institutioner eller personer tar skada. Respondenten har även fått läsa och kommentera på innehållet i slutversionen av uppsatsen innan den lades fram på uppsatsseminariet och godkänt innehållet. 4.6 Validitet Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och idiografisk (d.v.s. analyserar unika företeelser, som t.e.x. en viss individ). Detta medför att jag gör en analys av något individuellt och personligt till skillnad från något gemensamt och allmängiltigt. Idiografisk forskning innebär, i motsats till nomotetisk (generaliserande forskning) att man studerar enskilda, individuella händelser eller handlingar, med fokus på att förklara just det fall man studerar snarare än att hitta allmängiltiga mönster. Studien strävar efter att ge en så komplett och djupgående förståelse som möjligt av ett enskilt fall genom att använda en metod som öppnar upp och är känslig för det unika i det empiriska materialet. Ambitionen är inte att generalisera resultaten till något absolut allmängiltigt men däremot så antas studien leda till kunskap om orsakssammanhang som kan tänkas vara relevanta också i andra fall av samhällsförändrande initiativ. Studien har också ett inslag av metodtestning som innebär att jag undersöker om en befintlig begreppsapparat kan vara behjälplig när det gäller att fånga och förstå karaktäristiken det unika i det empiriska materialet. Studiens empiriska underlag blir även ett bidrag till det pågående forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer genom att visa på ytterligare ett exempel på hur medvetandestrukturer hos en samhällsentreprenör inverkar på dennes val av handlingsstrategier som i sin tur leder till framgångsrik samhällsförändring. 4.7 Reliabilitet Reliabiliteten anger tillförlitligheten i en mätning. Exempelvis så skall resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar ("test retest-reliabilitet") och oberoende av vem som utför testet ("interbedömarreliabilitet"). För denna studie har en specifik intervjustrategi (se bilaga 1) använts vid intervjuerna, vilket borde bädda för liknande svar vid en upprepad undersökning. Frågorna har hållits öppna med syftet att inte styra respondenten i någon riktning, utan istället ge henne utrymme att resonera fritt. Vid en ny undersökning är det mycket troligt att respondenten skulle ta andra exempel, som skulle leda till andra citat som visar på förekomsten av de olika typerna av medvetenhet. Det som ändå talar för att ett mycket snarlikt slutresultat skulle uppnås ifall undersökningen upprepas, är de befintliga bedömningskriterierna för förekomsten av olika medvetenheter. Kriterierna söker efter underliggande resonemang för att bedöma förekomst av de fem olika medvetenhetstyperna och lägger alltså mindre vikt vid ren fakta och konkreta berättelser. Variationer i respondentens val av exempel och uppläggning av fakta kan därmed sägas vara av sekundär 15

betydelse vad gäller utfallet av resultaten. Det kan således ses som en garant för att man även vid nästa undersökning skulle uppnå samma resultat. Vem som utför undersökningen har dock betydelse för utfallet på grund av variationer i egenskaper i de egna medvetandestrukturerna och kan därmed påverka hur en annan undersökare tar sig an och bearbetar empirin. 5. Teorianknytning 5.1 Aktuell forskning på samhällsentreprenörskap kring komplexa frågor Som jag nämnde inledningsvis så finns det fortfarande ingen vedertagen definition av begreppet samhällsentreprenörskap. Vad gäller socialt entreprenörskap så finns där en stor mängd pågående initiativ kring detta och också en hel del forskning. Inom forskningen har begreppet samhällsentreprenörskap ibland till synes kommit att användas synonymt med socialt entreprenörskap. Forskning kring socialt entreprenörskap/samhällsentreprenörskap bedrivs i Sverige just nu både vid universitet och högskolor; bl.a. vid Mittuniversitetet (von Friedrich & Pierre), Växjö universitet (Johannisson), Göteborgs universitet (Jordan), Högskolan i Kalmar (Bjerke), Ersta Sköndal Högskolan (Svedberg) och vid privata forskningsinstitut bl.a. ESBRI (Gawell). Fokus för forskningen kring samhällsentreprenörskap idag enligt forskare vid Mittuniversitetet ligger på: begreppets definition och position gentemot andra former av entreprenörskap, strukturella faktorer, d.v.s. var vid universiteten som forskningen kring fenomenet samhällsentreprenörskap bör ligga, vilka partnerskap och aktiviteter som förekommer - lokalt såväl som globalt inom ramen för samhällsentreprenörskapet samt om mandatet vad gäller undervisning i samhällsentreprenörskap - vilken institution och vem som bör undervisa i ämnet. 24 Det ryms inte inom ramen för denna uppsats att göra en djupdykning i allt det skrivna material som finns på området. Denna studie fokuserar dessutom specifikt på egenskaper i medvetandestrukturen hos samhällsentreprenören som arbetar med komplexa samhällsproblem. Därmed blir aspekter av nyföretagande och lönsamhet, som ofta berörs inom forskningen om socialt entreprenörskap och numera också inom det breda och hittills odefinierade forskningsfältet samhällsentreprenörskap, mindre intressant i sammanhanget. Utifrån ovanstående resonemang väljer jag att inte presentera någon översikt av forskningen kring samhällsentreprenörskap i sin vidare bemärkelse, utan nedan följer istället ett urval av svensk och internationell forskning kring samhällsentreprenörskapet i relation till komplexa samhällsproblem. Det finns få vetenskapliga studier inom området samhällsentreprenörskap i komplexa samhällsfrågor både nationellt och internationellt och än färre av just egenskaper hos samhällsentreprenören som förändringsagent och nyckelperson för god samhällsförändring. Nedan presenteras ett axplock av närliggande forskning: 24 Pierre, A. & von Friedrichs, Y. (2011) Samhällsentreprenörskap vad vet vi och vad vet vi inte?, föreläsning vid Mittuniversitetets kursträff för distanskursen Samhällsentreprenörskap för kreativ utveckling (SHE). 16

I skriften Samhällsbyggets Hustomtar från 2006 undersöks hur olika personer varseblir, tolkar och agerar i sina roller som förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. 25 I skriften beskrivs också begreppet medvetandestrukturer som en viktig orsak till mänskligt beteende. Syftet är att presentera ett system eller en inre logik i hustomtens (d.v.s. den framgångsrike förändringsagentens) sätt att varsebli, tolka och prioritera som leder till att de agerar på vissa karaktäristiska sätt. Hustomtens karaktäristik porträtteras i grova drag genom adjektiven klok, vis, god, påhittig, anspråkslös, nyfiken och händig, vilka ska ses som centrala för dem som ser möjligheter att lösa komplexa problem inom systemet ; både i arbetet och i det egna livsprojektet. Lokalt i Göteborg genomfördes 2009 en studie på samverkansprojektet Ung Kultur 116 - en satsning i dialogform som drivs av Samverkansprojektet Trygg, vacker stad som syftar till att komma till rätta med klotter/grafitti. I skriften Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor 26 drar man lärdomar av projektet och lyfter upp erfarenheter och framgångsfaktorer i förändringsarbete både på individ- och organisationsnivå. De sex identifierade faktorerna är; organisatoriska förutsättningar, kunskapsbildande/kunskapsförmedlande uppdrag, synsätt, metod, förändringshantverkets tekniker och förändringsagenternas kompetenser samt stödresurser. Bland förändringsagenternas kompetenser har vissa egenskaper som verkade underlättande för positiv förändring inom ramen för projektet kunnat identifieras. Dessa baserades på förmågan att kunna uppmärksamma, tolka, väga ihop och hantera många olika faktorer, bland annat sakfrågan och val av handlingsstrategier, sammanhanget som problemställningen omgärdas av, relationen till viktiga intressenter samt de egna reaktionerna. Sedan 2009 drivs ett flertal forskningsprojekt i Sverige om samhällsentreprenörskap, finansierade av KK-stiftelsen. Ett av dessa forskningsprojekt Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer pågår sedan 2009 vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet i samarbete med forskare vid Dalarnas universitet samt Antioch University (USA). Det har som syfte att undersöka vilka färdigheter som behövs för att man ska kunna bli en effektiv samhällsentreprenör, vilka förändringar i sätt att tänka om problem och strategier som äger rum när samhällsentreprenörskompetens utvecklas och hur förmågan att förstå och hantera komplexa sammanhang kan stödjas genom lämpliga arbetsformer. Utgångspunkten för forskningen är en metodik för lokalt samhällsarbete som har utvecklats av forskaren och praktikern Sara Ross i USA - The integral process for working on complex issues 27, som genom projektet vidareutvecklas i ett svenskt sammanhang. På det internationella planet är just Sara Ross insatser på området intressanta att nämna. I kapitlet Towards systemic societal entrepreneurship: opportunities, theories and methods 28 talar hon om systemiskt samhällsentreprenörskap och lyfter betydelsen av att finna nya koncept, teorier och metoder som kan omsättas i proaktiva åtgärder för systemförändring. Systemförändring tar sig an roten till sociala komplexa frågor och berör strukturellt, socialt och individuellt beteende och beslutsfattande. Genom Ross bidrag the integral process for 25 Jordan, T. (2006) Samhällsbyggets hustomtar. Förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. Krisberedskapsmyndigheten, n 9 26 Sander, A-L. & Jordan, T. (2009) Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor. Ung kultur 116 och Trygg, vacker stads klotter/grafittistrategi, Ung Kultur 116, s. 71-76 27 Ross, S.N. (2007) The Integral process for working on complex issues, public issues edition. 4 th Ed. Bethel, OH:ARINA, Inc. 28 Ross, S. N. (2009) Towards Systemic Societal Entrepreneurship; Opportunities, Theories and Methods In J. A. Goldstein, J. K. Hazy, & J. Silberstein, (Eds), Complexity science and social entrepreneurship: Adding social value through systems thinking, Litchfield Park, AZ:ISCE Publishing, s. 3 17

working on complex issues underlättar man för ett systemiskt tänkande och ökar förmågan att omfamna komplexitet, både hos individer och i arbetsgrupper. Även Barrett C. Browns doktorsavhandling från 2011; Medvetetet ledarskap för hållbar utveckling; hur ledare med sena handlingslogikstadierformar och engagerar sig i hållbara initiativ, 29 är intressant att beröra här. Brown har intervjuat ledare inom näringsliv, stat och civilsamhället med syftet att bättre förstå sig på hur vi bör ta oss an våra största sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar. Han har särskilt valt att studera ledare och förändringsagenter som har en stark komplexitetsmedvetenhet ( complex meaning-making system design ) och som engagerar sig i hållbara initiativ. Genom att identifiera hur sådana ledare tar sig an utmaningar som rör hållbarhetsfrågor så är hans tanke att framtida och redan befintliga ledare kan läras upp till att bli mer effektiva i sitt ledarskap. I sina forskningsresultat föreslår Brown att ledarskap i hållbarhetsprojekt utmärks av att man som ledare (1) formar sina initiativ utifrån en djup inre övertygelse, (2) har tillgång till kraftfulla inre resurser och teorier för att förfina och utveckla utformningen av initiativen och (3) att man kontinuerligt anpassar utformningen av initiativet. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en mängd forskningsfält som är relevanta för studien, då den skrivs inom ramen för ett tvärvetenskapligt ämne (konfliktlösning). Särskilt relevant för studien är ämnesområdet Vuxenutveckling som både Joiner & Josephs och Jordan i mycket stor utsträckning baserar sin forskning på (se nedan) och utgör därmed automatiskt viktiga tolkningsramar även för denna studie. Särskilt relevanta i sammanhanget kan sägas vara Basseches, M.A. (1984), Commons, M.L. (2008), Fischer, K.W. (1980), Fischer, D., D. Rooke & W. R. Torbert (2000), Kegan, R. (1982, 1994), King, P.M. & K.S.Kitchener (1994), Loevinger, J. (1976) samt Torbert W. R. and associates (2004). 5.2 Relevant teoribildning Som teoretiskt ramverk använder jag mig i denna studie av Thomas Jordans omarbetade version av Joiner and Josephs fyra ledarkompetenser 30. Då studien lägger fokus på analys följer nedan enbart en överskådlig presentation av detta teoretiska ramverk. Inledningsvis ges en sammanfattande beskrivning av den modell ur vilken Jordan tar sitt avstamp. 5.2.1 Fyra ledarskapskompetenser enligt Joiner & Josephs Joiner and Josephs har genom sin forskning upptäckt att de ledare som är mest framgångsrika genom turbulenta företags- eller organisationsmiljöer är de som besitter fyra kompetenser, så kallade leadership agility competencies som inverkar ömsesidigt på varandra. 31 Dessa är på sitt orginalspråk; Context Setting agility, Stakeholder agility, Creative agility och Self-leadership agility. Det engelska ordet agility ska här förstås som svenskans kompetens. 29 Brown, B. C. (2011) Conscious Leadership for Sustainability: How Leaders with a Late-Stage Action Logic Design and Engage in Sustainability Initiatives, doktorsavhandling, Fielding Graduate University, s. 1 30 Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, s. 11-32 (version 2011-05-08), opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review. 31 Joiner, B & Josephs, S (2007) Leadership Agility, Five levels of mastery for anticipating and initiating change, Jossey-Bass s. 39 18

Context Setting agility underlättar vår möjlighet att kunna scanna av omgivningen, rama in de initiativ som vi måste ta och tydliggöra de mål som vi måste nå. Med Stakeholder agility ökar förmågan att engagera intressenter som är viktiga för initiativet. Creative agility underlättar för oss att transfomera de problem som vi stöter på till de resultat som vi vill uppnå. Self-leadership agility förmår oss att använda de egna initiativen som möjligheter för att formas till de ledare som vi vill vara. Dessa fyra kompetenser (competencies) kopplas vidare till fyra par av förmågor (capacities), vilket resulterar i totalt åtta färdigheter. Context setting agility eller kontextmedvetenhet kopplas till situational awareness och sense of purpose. I ledarskapssammanhang syftar kontextmedvetenhet till kvaliteten i vår uppmärksamhet till den bredare omgivningen. Den fungerar ungefär som en zoom, med vilken man kan zooma ut och in från frågan eller problemet. Det gör att man samtidigt som man tar itu med mindre uppgifter, även kan bibehålla ett bredare perspektiv och se situationen i sin helhet. Känsla av mening syftar på hur ledarskapet eller initiativet möter andra människors behov på ett genuint sätt. Stakeholder agility eller intressentmedvetenhet kopplas till stakeholder understanding och power style. Förmågan till förståelse av intressenter är avgörande för hur man kan förstå sig på synvinklar och mål hos för initiativet relevanta aktörer, även då åsikterna skiljer sig från de egna. Vår maktutövningsstil avgörs delvis av våra egna antaganden om makt och auktoritet. Den uttrycks också genom det sätt på vilket vi reagerar då åsikter och intressen krockar med intressenternas. Creative agility eller komplexitetsmedvetenhet kopplas samman med de två förmågorna connective awareness och reflective judgement. Medvetenhet om samband är det som gör det möjligt att hålla olika idéer och erfarenheter i huvudet samtidigt och jämföra och kontrastera dem, samt skapa meningsfulla kopplingar mellan dem. Den tillåter en att ta ett steg tillbaka från problemen, så att man kan förstå hur de hänger ihop och prioritera samt se likheter och skillnader från tidigare erfarenheter. Den öppnar även för att se vad uppenbara motsatser faktiskt har gemensamt och lägger därmed grund för kreativt tänkande. Reflekterat tänkande är den tankeprocess som används för att bestämma vad som är sant och vilken som är den bästa handlingsstrategin. Self leadership agility eller självreglering kopplas samman med developmental motivation och self awareness. Självreglering refererar till kvalitén på uppmärksamheten och den reflektion som man skänker de egna tankarna, känslorna och beteendet. Det syftar även på hur väl man känner till sina faktiska styrkor och begränsningar inför uppdraget. Motivationen till självutveckling bottnar i tre faktorer, nämligen vår primära källa av yrkesmässigt självförtroende, våra ledarskapsideal och den känslomässiga ansats som vi har då vi värderar våra framsteg. Då man känner att man lever upp till sina ledarskapsideal, stärks självförtroendet. Då man känner att man inte lever upp till dem, eller inte gör tillräckliga framsteg, kan självförtroendet minska. Båda reaktionerna kan dock motivera till att fortsätta att röra sig mot ledarskapsidealen. Joiner and Josephs har integrerat modeller och insikter från ett brett spektrum av vuxenutvecklingslitteratur till ett ramverk som är designat för att kunna användas för att förstå och arbeta med ledarskapsutveckling. Formen av Joiners och Josephs ramverk är anpassad till det syfte och den publik som de vill tjäna, nämligen professionella som är intresserade av coaching och organisationskonsulter, snarare än akademiska forskare. Resultatet menar Jordan är en god pedagogisk modell, tillgänglig för lekmän. En nackdel i hur de lägger fram och beskriver sin modell är att förpackandet av modellen döljer det betydelsefulla teoretiska 19

bidraget i boken. Jordan har huvudsakligen utifrån detta argument, bearbetat och anpassat modellen vad gäller struktur och analytiskt ramverk för att den bättre ska kunna tjäna akademiska syften. 32 Jordan ser både vinster och förluster med sin omarbetade version. Versionen tjänar dock syftet med den här studien bättre, då den delvis har anpassats till att studera samhällsentreprenörer som tar sig an komplexa samhällsfrågor snarare än entreprenörer inom näringslivet. 5.2.2 Fem typer av medvetenhet enligt Jordan 33 Komplexitetsmedvetenhet Komplexitetsmedvetenhet handlar om till vilken grad en person uppmärksammar, förväntar sig och kan hantera komplexiteten i en situation. Komplexitetsmedvetenhet kan delas in i tre aspekter; dels till vilken grad personen aktivt noterar ett spektrum av skiftande villkor, omständigheter och karaktäristik som möjligen kan vara relevanta för förståelsen av situationen, då man börjar att arbeta med en viss fråga. Det berör hur personen uppmärksammar och intresserar sig för i vilken grad olika komponenter har en koppling till varandra genom orsakssamband, vilket kan bidra med meningsfulla förklaringar till skeenden och ge utrymme för ett resonemang om möjliga framtida konsekvenser av ett aktuellt tillstånd. Det innefattar även vilken begreppsapparat som personen har för att kunna resonera om aspekter av situationen bortom det konkreta och mätbara (s.k. abstract properties ung: abstrakta egenskaper). Första nivån i komplexitetsmedvetenhet är att lägga märka till olika aspekter av komplexitet. Vissa aspekter är så att säga omöjliga att undgå då man tar sig an en uppgift, i de fall de tar sig uttryck i konkreta hinder eller uppenbara orsakssamband. Nästa nivå i komplexitetsmedvetenhet är att förvänta sig att saker kan vara komplexa; d.v.s. vara medveten om eller ha en förförståelse för möjligheten att där kan finnas betydelsefulla omständigheter, orsakssamband, potentiella konsekvenser och strukturella faktorer, som kan vara användbara att ta i beaktande då man beslutar om åtgärder. En persons grad av komplexitetsmedvetenhet i förhållande till en uppgift är central för vad hon eller han anser vara viktigt att ta i beaktande och således även avgörande för vilka handlingsstrategier som används. Kontextmedvetenhet Kontextmedvetenhet handlar om en persons medvetenhetsspektrum vad gäller hur mycket av den större kontexten inom vilken problemet figurerar, som personen aktivt uppmärksammar och bejakar. Kontextmedvetenhet innebär att se en inre kartbild som visar sakfrågan man arbetar med i ett vidare sammanhang och att kunna zooma in och ut, från det närliggande till den stora bilden. Den enklaste formen av kontextmedvetenhet är att uppmärksamma egenskaper i den större kontexten som uppenbarligen har betydelse för det egna projektet. En starkare form av kontextmedvetenhet innebär att det finns en generell förväntan om att alla händelser är 32 Anpassning från Joiner, B. & Josephs, S (2007) och Jordan, T. & Lundin, T. (2001) 33 Jordan, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, s. 11-32 (version 2011-05-08), opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review. 20

avhängiga en större kontext 34 och att det är viktigt att hålla koll på vad som händer där ute, då detta är faktorer som kan komma att behöva tas i beaktande då man hanterar det egna projektet. Graden av kontextmedvetenhet påverkar således hur man definierar situationen och ytterst det problem som skall lösas. Vidare påverkar graden av kontextmedvetenhet val av handlingsstrategier utifrån nya begränsningar och möjligheter som uppkommer i den vidare kontexten. Intressentmedvetenhet Intressentmedvetenhet handlar om till vilken grad en person uppmärksammar närvaron och rollen av människor, organisationer, föreningar, grupper och andra typer av aktörer som på olika sätt kan spela roll för det initiativ som genomförs. De finns två huvudaspekter av intressentmedvetenhet. Det ena är medvetenhet om intressenters egenskaper. Den andra handlar om medvetenheten om egenskaper i relationen mellan sig själv och olika intressenter och mellan intressenter själva. Personer med en stark intressentmedvetenhet har alltid ögonen öppna med syfte att söka av omgivningen efter betydelsefulla intressenter. Den här skanningen av omgivningen resulterar i en inre kartbild av olika typer av aktörer. Denna inre karta kan sedan tas i bruk i senare skeden då man behöver identifiera exempelvis personer, eller aktörer som kan ha invändningar mot initiativet och som behöver konsulteras, eller någon som behöver informeras om kommande händelser. Samhällsentreprenörer med hög grad av intressentmedvetenhet, identifierar således intressenter som är betydelsefulla aktörer i sakfrågan och intresserar sig för och försöker förstå bakgrunden och skälen till deras perspektiv och handlingar. Graden av intressentmedvetenhet påverkar därmed handlingsstrategierna; huruvida det bedöms relevant att knyta respektfulla kontakter med parter som har mycket annorlunda synsätt än det egna, för att bedöma hur egna och andras målsättningar förhåller sig till varandra. Att kunna skapa goda relationer med intressenter lägger grund för ett ömsesidigt förtroende och insikten om förenliga mål, vilket sannolikt ökar framkomligheten för initiativet. Personer med en svag intressentmedvetenhet har helt enkelt inte denna inre karta för relevanta aktörer och har inte heller skanning-funktionen på spontant. Dessa personer agerar på ett sätt som inte innebär så mycket anpassning, varken till intressenter som skulle kunna bidra till eller stå i vägen för initiativet. Självinsikt Självinsikt handlar om en persons medvetenhet om vad som pågår i sinne och kropp, snarare än att ha konstruerat en självbild som beskriver vilka karaktärsdrag som hon eller han besitter. Självinsikt innebär att uppmärksamma de inre processernas natur och göra dem till objekt för sin uppmärksamhet. En starkt utvecklad självinsikt öppnar upp för möjligheten att aktivt ta in de egna reaktionerna och att utveckla strategier för att transformera egna invanda tanke-, känslo- och viljemönster samt det egna beteendet. En samhällsentreprenör med hög självinsikt vet att där pågår kognitiva, känslomässiga och viljestyrda processer konstant och att dessa processer kan påverka det egna agerandet på önskvärda och mindre önskvärda sätt. När något viktigt är på 34 Se vidare sidan 10-11 där kontextmedvetenhet beskrivs som en av tre (Basseches) eller fyra (Jordan ) huvudkomponenter i det dialektiska tänkandet. 21

gång, så vet man att det kan vara användbart att hålla ett öga på de här processerna och att ibland intervenera för att påverka dess riktning. En person med låg självinsikt reflekterar inte över tankars, känslors, önskningars och impulsers natur och är därför inte heller benägen att hantera dessa processer. Perspektivmedvetenhet Perspektivmedvetenhet handlar om att ha utvecklat förmågan att kunna se egenskaper i det egna perspektivet och andras perspektiv som just perspektiv. Det innebär att aktivt och medvetet notera att människor runt omkring (inkluderat en själv) har bestående mönster för sitt sätt att skapa mening som får långtgående konsekvenser för meningsbyggandet. En stark perspektivmedvetenhet innebär att man reflekterar över perspektivens egenskaper, inser att dessa egenskaper kan se olika ut och att de kan utvecklas över tid. Man förstår att just dessa egenskaper leder människor till att skapa mening till händelser på ett visst sätt. Inget sätt att se på världen är absolut sant, utan det finns många olika sätt att skapa mening till sina erfarenheter. En stark perspektivmedvetenhet leder till ett mer flexibelt förhållningssätt till perspektiv generellt, både till det egna och till andras olika perspektiv. Perspektivmedvetenhet är tätt länkat till självinsikt. Förmågan att lägga märka till de processer som pågår i det egna medvetandet och den egna kroppen, blir perspektivmedvetenhet då individen börjar att se egna tankemönster på ett systemiskt sätt. Perspektivmedvetenhet förutsätter därmed att man kan tillämpa ett systemiskt tänkande. 35 En stark perspektivmedvetenhet hos en samhällsentreprenör innebär att han eller hon noterar att olika perspektiv finns närvarande. Betydelsen som frågor ges är beroende av hur egenskaperna i de olika perspektiven används för att ge mening till frågan. Han eller hon kan förklara och resonera kring perspektivs egenskaper och ta i beaktande vad som händer då en fråga ses genom olika perspektiv (filter). Personer med en svag perspektivmedvetenhet känner ofta att dialog är slöseri med tid. De tycker att det är mer effektivt att en expert fattar beslut (ofta de själva) och fokuserar hellre på handling. 35 För definition av systemiskt tänkande se avsnitt 2.3 Begreppsdefinitioner, s. 10 22

Kontext Medvetenhet Komplexitets Medvetenhet Nedan presenteras en tabell över de fem medvetenheter vars egenskaper just beskrivits. Benämningarna "svag" och "stark" är beskrivningar av ändpunkterna på en steglös skala, där man också kan bedöma att medvetenheten är måttlig. Tabell A: Kodningskriterier för fem typer av medvetenheter i intervjutranskriberingar 36 Svag Stark Inget eller outvecklat resonemang om orsaker. Förklaringar är begränsade till bestämda egenskaper hos personer, kollektiv eller andra enheter. Frånvaro av diskussion kring kontext-specifika villkor som borde tas i beaktande. Möjligtvis: uttalanden om fixerade åsikter (så som bedömningar, respektlösa kommentarer) om personer, kollektiv och/eller fenomen. Utvecklat resonemang om komplexa orsakssamband och egenskaper. Frågor undersöks på ett särskiljande (ickefixerat) sätt, man kan se nyanser och variation. Begreppsapparatens repertoar innehåller ord för systemiska egenskaper. Stark närvaro av dialektiskt tankesätt, som understryker kontextberoende, förändringsprocesser och kvaliteter i relationer. Uppgifter formas på olika komplexitets/abstraktionsnivåer och inkluderar mål om att påverka systemiska egenskaper. Fokus på konkreta frågor. Inget eller oreflekterat resonemang om den vidare kontexten som problemet förekommer inom. Mål är inte formulerade i termer av att påverka den vidare kontextens inverkan på problemet (institutioner, regler, kultur e.t.c.) Utvecklar kommentarer om historisk bakgrund av den aktuella situationen och frågeställningar. Utvecklar kommentarer om organisationsstruktur, kulturella normer och värdesystem som relevanta faktorer för förståelsen av den aktuella situationen. Förklaringar om egenskaper (kvalitéer) i kontexten. Nämner trender i närmiljön, förändringsprocesser som villkorar det egna initiativet. 36 Jordan (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, s. 34, opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review. 23

Perspektiv Medvetenhet Självinsikt Intressent Medvetenhet Frånvaro av utvecklade förklaringar och reflektioner om intressenter som kan spela en betydande roll för initiativet. Få intressenter nämns. När intressenter nämns, så finns där inget, alternativt ett outvecklat resonemang kring deras beteendemönster, frågor som är viktiga för dem, motiv, reaktioner, åsikter, tolkningar etc. Om förklaringar ges av intressenters beteenden så är de begränsade till att gälla tillskrivning av bestämda egenskaper hos intressenten. Nämner regelbundet olika intressenter och ger reflekterade kommentarer om deras frågeställningar, tänkande, tolkningar, beteendemönster, känslor etc. Beskriver kvalitéer i relationer mellan sig själv och intressenter och/eller mellan intressenter. Formulerar mål kring att etablera goda arbetsrelationer med intressenter och nämner strategier som är anpassade till intressenters föreställningsvärldar. Inga eller få kommentarer om egna inre processers natur. Då sådana kommentarer fälls, är de deklarerande och outvecklade. Inga eller ospecificerade referenser till det egna lärandet genom erfarenhet. Inga aktiva strategier för att ta hand om egna reaktioner, sinnetillstånd e.t.c. nämns. Utvecklad medvetenhet inför och reflektion kring karaktären på egna inre processer. Egna aktiva strategier för att hantera känslor, egna reaktioner e.t.c. omnämns. Formulerar ambitionen att vilja vidare i sin självutveckling. Antaganden görs utan stödjande argument/bevis och utan kommentarer om möjligheten till felaktiga slutsatser. Lägger fram beskrivningar av det egna och/eller andras perspektiv, som just perspektiv. Inga tecken på medvetenhet om hur bedömningar är avhängiga synsätt/perspektiv/värdesystem. Ambitioner om att påverka egenskaper i andras och det egna perspektivet omnämns inte. Ett jämförande av perspektiv förekommer. Förklaringar av egenskaper av perspektiv genom att referera till personlig historia, position, strukturer, kultur, e.t.c. Olikheter och till och med motsättningar mellan olika perspektiv används för att generera insikter. Mål formuleras utifrån att vilja underlätta transformationen av egna och andras perspektiv. 24

5.3 Specifika frågeställningar Med bakgrund i de begrepp som har introducerats i teoriavsnittet om de fem olika medvetenheterna har några mer specifika frågor utvecklats för att kunna ta sig an det empiriska materialet, som i sin tur skapar underlag för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Dessa är; Komplexitetsmedvetenhet Hur har Eva konstruerat sina föreställningar kring vad det är som behöver förändras? Hur tänker Eva kring och hur hanterar hon relevanta orsakssamband? Kontextmedvetenhet Hur tänker Eva om egenskaperna i de delar av samhället som utgör den relevanta kontexten för problematiken? Intressentmedvetenhet Vilken bild har Eva av och hur förhåller hon sig till de aktörer som är relevanta för att kunna uppnå målen med arbetet? Självinsikt Hur uppmärksammar och hanterar Eva inre processer och egna reaktioner under arbetets gång? Perspektivmedvetenhet I vilken grad reflekterar Eva över och arbetar med egenskaperna i de perspektiv som är aktuella tolkningsramar kring problematiken? 25

6. Beskrivning av SKRUVprojektet 6.1 Introduktion Eva Ohlssons arbete med våld och hedersrelaterat våld och förtryck initierades som ett lokalt projekt i Kungsbacka 1999-2000 med Kvinnojouren som huvudman. Eva arbetade vid denna tidpunkt som journalist på heltid och var Kvinnojourens styrelseordförande. Hennes mångåriga erfarenhet som medlem i Kvinnojouren och hennes starka engagemang för att finna metoder att kommunicera kring upplevelser av våld och att förebygga våldsanvändning utgjorde grunden till den idé, som utvecklades till SKRUVprojektet. En projektledare anställdes vid den här tidpunkten på halvtid och fick i uppdrag av Kvinnojourens styrelse att göra en behovsinventering i form av i första hand en intervjuenkät med unga tjejer om vad de hade för behov. Enkäten och samtalen med unga tjejer visade på ett stort behov av att även arbeta parallellt med killar och att det var i skolorna som det våldsförebyggande särskilt behövdes. Initiativet fick sitt officiella namn SKRUV (Sveriges Kvinnojourers Riksförbunds Ungdomsverksamhet) och blev ett länsövergripande projekt som drevs under åren 2000-2003 med Kvinnojourerna i Halland (Varberg, Falkenberg och Halmstad) som huvudman för verksamheten. Projektet genomfördes framför allt i Varbergs och Falkenbergs kommuner och finansierades av Allmänna Arvsfonden under den första treårsperioden. Det ursprungliga syftet med SKRUV var att bedriva ett våldsförebyggande arbete bland barn och ungdomar i skolmiljö för att på sikt uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld. Specifikt ville man med projektet; 1) Förebygga och minska exempelvis fysiskt våld, kränkande språkbruk, sexuella trakasserier och skadegörelse i ungdomars olika miljöer; 2) Synliggöra och erbjuda stöd till barn och ungdomar som är utsatta för eller vittne till våld i familjen samt ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Tabell B - Kronologisk översikt över SKRUV och påföljande projektinitiativ 2000-2010 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 SKRUV Väckarklockan Vägra Våld Bygga Broar I hederns namn Respekt identitet & mångfald Mellan två kulturer 26

Några nyckelaktörer Några personer har identifierats av Eva som särskilt betydelsefulla för projekttinitiativet och kan vara värda att nämna här. Dessa är: Carina Rennermalm skolområdeschef i Halmstad sedan 2005. Eva arbetade tillsammans med Carina på Tångaskolan i Falkenberg år 2003-2005 och det var hon som introducerade Eva i Halmstad och öppnade dörrar. Utan Carinas fasta övertygelse och fullständiga stöd och support hade det förmodligen inte funnits ett SKRUVprojekt, enligt Eva. Eva arbetar fortfarande tillsammans med Carina, som följer projekten hela tiden och öppnar nya dörrar. Lotta Sonemalm ordförande för kvinnojouren i Falkenberg, kvinnojourerna i Halland och styrelseledamot i SKR. Har varit ytterst ansvarig för flera projekt och har alltid stöttat SKRUVs verksamhet. Hon har underlättat genom att fatta snabba och flexibla beslut och bidragit till en mycket god arbetsmiljö genom att tro på Eva och de andra i projektet. Utan stödet från Lotta hade det varit mycket svårt att genomföra projekten, enligt Eva själv. Lotta är också en god vän som Eva kunnat ringa för handledning och stöd i svåra fall. Lotta är mycket kunnig när det gäller utsatta kvinnor och barn. Fadime Ûcpinar fick en arbetsplatsintroduktion hos Eva i ett par månader år 2007. Hon arbetade tillsammans med Eva i Halmstad med både ungdomar och föreläsningar. Fadime kommer själv från en familj med hederskultur och hon har lärt Eva oerhört mycket. 6.1.1 Det breda våldsförebyggande arbetet (fas 1) Inom ramen för SKRUVprojektet har Eva tagit initiativet till att utarbeta en metod för att kunna definiera och samtala med skolungdomar om våld och dess konsekvenser och om hur det kan vara att växa upp i en familj där det förekommer våld. Definitionerna av våld utgår från fysiskt våld som exempelvis slag och sparkar, psykiskt våld i form av kränkande språkbruk, hot, utfrysning och ryktesspridning, sexuellt våld som t.e.x. tafsningar och våldtäkt samt materiellt våld som t.e.x. skadegörelse, att man förstör något som är viktigt för någon annan eller stöld. Med utgångspunkt i definitionerna av våld är det sedan möjligt att med hjälp av sokratiska frågor 37 kartlägga hur skolans och elevernas miljö ser ut avseende våldproblematik och vilka former av våld som uppfattas som kränkande och sårande av eleverna. Metoden utgår ifrån en kartläggning av hur ungdomarna själva ser på olika former av våld och hur de anser att man bör lösa dem. I stora drag ser SKRUVmetodens upplägg ut som följer; Vid tre lektionstillfällen diskuteras ingående vad som menas med våld (för att få en gemensam referensram till vad våld är) och vad som kan bli konsekvenserna av våld. Bland annat får eleverna se bilder på skador orsakade av fysiskt våld. De får information om våld i nära relationer med fokus på barnets känslor och upplevelser av våld, samt information om vilken hjälp som finns att få. De barn som själva bevittnat eller blivit utsatta för våld eller sexuellt utnyttjande erbjuds kontakt med professionell hjälp, bland annat via SKRUVprojektets egen hemsida på webbplatsen Lunarstorm. 37 Sokratiska frågor är frågor utan givna svar. Sokratiska frågor konstrueras för att uppmuntra kritiska utvärderingar av idéer, likaväl som skapandet av nya idéer. 27

Parallellt med insatser till klasser och enskilda elever ges handledning och utbildning om våld till lärare. Under åren 2003-2004 drev Eva ett våldsförebyggande arbete på högstadiet Tångaskolan i Falkenberg med finansiering från Allmänna arvsfonden inom ramen för det stora SKRUVprojektet. Till projektet utarbetades 2003 ett konsekvensprogram som kallades för Väckarklockan. 38 Syftet med programmet var att fånga upp den lilla grupp elever som orsakade mest oro på skolan. Väckarklockan drevs i ett samarbete mellan Tångaskolan, lokala Brå och Polisen, med finansiering från Allmänna Arvsfonden och Tångaskolan. År 2004 fick SKRUV pengar från Brottsförebyggande rådet och Falkenbergs kommun för att utarbeta ett material till lärare för värdegrundsarbete i skolklasser. Materialet som fick namnet Vägra Våld i skolan innehåller både faktatexter och värdegrundsfrågor. Tanken bakom materialet är att elever och lärare ska få en grundläggande kunskap om våld och dess konsekvenser och därefter få möjlighet att titta på film, läsa böcker, göra grupparbeten och arbeta med värderingsövningar. Materialet rymmer en mångfald av teman och arbetsuppgifter utifrån de fyra definitionerna av våld; fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld. Metodmaterialet testades, fördjupades och utvärderades under en termin i samarbete med årskurs 6-9 på Tångaskolan. År 2005 startade Eva Bygga Broar projektet på högstadiet Fyllingeskolan med målsättningen att 1) skapa en mångkulturell skola där mångfalden ses som en tillgång 2) att elever och personal ska känna sig trygga i skolan 3) att kunskapen hos skolpersonalen om olika kulturer ska öka 4) att den sociala kompetensen hos eleverna ska öka och 5) skaffa verktyg för att motverka gängbildningar, hot, våld, sexuella trakasserier och rasism. På Vallåsskolan arbetade hon samma år med att informera skolklasser och ge handledning till personalen. I båda fall finansierade skolorna själva interventionerna. Tillsammans med och med finansiering av Kultur och Fritidsförvaltningen i Halmstad drev Eva 2005 ett projekt om sexuella trakasserier. Filmen Hipp, hipp, hora visades för alla högstadieelever i kommunen och Eva hade rollen som konferencier. Hon arbetade även med att föreläsa och sprida kunskap om våldsförebyggande arbete i skolorna samt arbete med utsatta barn, genom diverse enskilda finansiärer. 6.1.2 Specifikt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck (fas 2) Kunskapsinhämtningen under åren med SKRUVprojektet ledde till upptäckten av ett obearbetat område, nämligen hedersrelaterat våld och förtryck och specifikt vad det innebär att vara ung invandrarkille i en förort och att leva efter hedersnormen i det svenska samhället. Under perioden 2005-2008 drev Eva projektet I Hederns Namn med syfte att undersöka kopplingarna mellan hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), utanförskap, subkulturer och kriminella gäng. De sedan tidigare påbörjade samarbetena med Fyllingeskolan om projekten Bygga Broar och Väckarklockan kopplades på som delprojekt till det stora projektet I Hederns Namn. Projektet I Hederns Namn finansierades av Länsstyrelsen och Allmänna Arvsfonden under tre år (2005-2008) och var inriktat på skolungdomar men vände sig också till föräldrar och lärare. 38 Konsekvensprogrammet som man har använt sig av i Haninge kommun i Stockholm sedan 1996 fick stå som modell till projektet. 28

Syftet med projektet var att finna nya metoder och strategier för att kunna skapa dialog och kommunikation med barn, ungdomar och föräldrar från andra kulturer, där migrationen skapat en klyfta mellan familjen och det svenska samhället. Målen var att; 1) skapa dialog med unga pojkar och flickor om hur hedersbegreppet påverkar deras liv; 2) skapa dialog med unga pojkar i riskzon för att utveckla ett liv med gängrelaterat våld, kriminalitet och/eller droger kring hedersbegreppet och hur man ska angripa problemen med utanförskap, marginalisering och stigmatisering; 3) hitta vägar att kommunicera med hela familjen där kyskhet och heder är centrala begrepp, med specifikt syftet att föräldrarna ska få ökade kunskaper om det svenska samhället. Under första projektåret av I Hederns Namn, 2005 blev Eva på ett nära och väldigt personligt sätt involverad i ett fall av hedersrelaterat våld. En kvinna vid namn Beata sökte sig till Kvinnojouren då hon behövde en tillflyktsort efter att ha bestämt sig för att lämna sin man. Eva kämpade för att försöka få ansvariga myndigheter att se att fallet med Beata var hedersrelaterat genom att ge en mer sanningsenlig hotbild till dem och på så sätt försöka förbättra förutsättningar för vettiga skyddsåtgärder. Eva arbetade dag och natt under 3 ½ månad med att i Kvinnojourens regi kontinuerligt söka nya skyddsåtgärder för Beata (då de manliga släktingarna var henne hack i häl) samtidigt som hon försökte påverka myndigheterna att agera kraftfullare. Bara ett par dagar efter att boendet blev känt för de manliga släktingarna var det tragiska mordet på Beata ett faktum. Därpå följde en lång rättsprocess där Eva involverades och utsattes för att bli förföljd och hotad, vilket påverkade henne mycket starkt både yrkesmässigt och privat. Händelsen bidrog till att fördjupa Evas övertygelse om att stå upp för alla människors lika värde och inte vika undan då man ser en människa utsättas för kränkningar. Tiden med och vänskapen som utvecklades mellan Beata och Eva utmynnade i ett löfte som de gav till varandra om att gå ut och föreläsa om hedersrelaterat våld för att sätta problematiken på kartan Halland och övriga Sverige. År 2006 fortsatte arbetet med I Hederns namn parallellt med ett våldsförebyggande arbete på Brearedskolan i Halmstad och utbildning av elevstödjare på Vallåsskolan (finansierat av skolorna själva). Arbetet med I Hederns Namn fortsatte även under 2007. Eva intensifierade sitt arbete med att ge föreläsningar om hedersrelaterat våld för bl.a. barnmorskor, Migrationsverket, på en nationell konferens arrangerad av Länsstyrelsen Dags för barnen, på Drottning Blanka Gymnasiet, på ABFs öppna föreläsningar i Hylte och för SKUM (ungdomsmottagningarna) i Skåne. År 2008 avslutades I Hederns Namn och projektet Respekt, identitet och mångfald påbörjades (2008-2010). Målsättningen med Respekt, identitet och mångfald var att all skolpersonal i Halmstad skulle få grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och att bemötandet av barn, ungdomar och familjer från kyskhetskulturer och starkt patriarkala miljöer skulle förbättras. Målsättningen var också att utbildningsinsatsen skulle bidra till att barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck skulle få ett bättre stöd och att man på sikt skulle kunna minska nyrekryteringen till kriminella gäng. Parallellt med projekten I Hederns Namn och Respekt, identitet och mångfald utbildade Eva all personal inom Polismyndigheten i Halland (ca 500 personer) om hedersrelaterat våld, med finansiering från b.l.a. Polismyndigheten och Länsstyrelsen. Hon drev också projekt på Trönningeskolan med inledande föreläsning, arbete i skolklasser samt handledning av skolans personal (där skolan själv finansierade). 29

2009 fortsatte arbetet med Respekt, identitet och mångfald med finansiering från Länsstyrelsen och Trygga Halmstad Centret. Eva drev projekt på Österledsskolan med inledande föreläsning, arbete i skolklasser samt handledning av skolpersonal, vilket resulterade i en handlingsplan. Projektet som finansierades av skolan själv, utvärderas av Lena Berg vid Uppsala universitet (fortfarande ofärdigt uppdrag). Samma år startade Eva projektet Mellan två kulturer i Falkenberg med finansiering från Länsstyrelsen och Falkenbergs kommun, med inledande föreläsningar för nyckelgrupper. Initiativet följdes av en större utbildningsinsats hösten 2009 med ca 70 deltagare från Halmstad och Falkenberg som avslutades hösten 2010. Länsstyrelsen, Brottsförebyggande Rådet, Ungdomsstyrelsen och kommunen finansierade och insatsen utvärderades av Högskolan i Halmstad. 39 Parallellt med ovan beskrivna projekt höll Eva föreläsningar om våld och hedersrelaterat våld och förtryck för b.l.a. Kriminalunderrättelsetjänsten, Länskriminalens utredningsrotel, Socialtjänstens fältassistenter i Karlskrona, Svenska Kyrkan i Hörby, under Utställningen Ett slag på käften på Länsmuseet, Plönningegymnasiet, Komvux, Kvinnojourer, Brottsofferjourer m fl. Under 2010 fortsatte arbetet med Respekt, identitet och mångfald parallellt med en ny ansökan till Länsstyrelsen om medel för spridning av handledningsmaterial för ht 2010-vt 2011 som dock ej beviljades. Eva började 2010 ett förankringsarbete i utbildningsnämnden av en handlingsplan för gymnasieskolorna, initierade arbete med förskolan och höll utbildningar för rektorer vid rektorsutbildningen i Göteborg. Parallellt startade Eva upp kvinnogrupper i bostadsområdet Andersberg i Halmstad, fortsatte värdegrundsarbetet på Trönningeskolan och gav föreläsningar om våld och hedersrelaterat våld och förtryck bl.a. i Vänersborg, Mark och Borås. 6.2 Därför kan projektet anses som framgångsrikt Nedan följer en sammanställning av de mest påtagliga resultaten som jag har kunnat identifiera av SKRUVprojektet som bidragande komponenter till god samhällsförändring, mestadels på regional nivå i Halland. SKRUV är en våldsförebyggande verksamhet med särskilt fokus på hedersvåldsproblematiken och tar därför en synnerligen intressant och aktuell samhällsfråga i beaktande. SKRUV har genomförts på ca 6500 elever på 40 skolor under en tidsperiod på 10 år (1999-2009) där minst 50 % av skolorna har implementerat metodarbetet i sin verksamhet. Utöver den generella undervisningssatsningen som gått ut till över 6800 elever har över 80 ungdomar fått ett specifikt stöd. Konsekvenserna av det specifika stödet har resulterat i anmälningar till Socialtjänsten samt kontakt med Barn- och Ungdomspsykiatrin, Polis, åklagare och advokater. Projektet har resulterat i den s.k. SKRUVmetoden som handlar om hur man kan kommunicera med barn och ungdomar om t.ex. våld, mobbing, kränkande språkbruk, kriminalitet och våld i familjen. Metoden bygger på definitioner av våld utifrån fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld som sedan bildar underlag för en kartläggning av arbetsmiljön på den enskilda skolan. Kartläggningen kan därefter 39 Kadic, D (2008) Utvärdering SKRUVprojektet, Högskolan i Halmstad, sektionen för hälsa och samhälle, programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete 30

ligga till grund för det fortsatta våldsförebyggande arbetet på skolan. Metoden är utformad så att den kan användas på skolor men även på andra arbetsplatser. Metoden har inspirerat ett antal aktörer i olika delar av Sverige som nu arbetar självständigt med hela eller delar av SKRUVmetoden b.l.a. i Karlskrona, Hyltebruk och Stockholm. En utvärdering gjordes av SKRUV 2008 av Dino Kadic vid Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Utvärderingen genomfördes på Fyllingeskolan efter två års arbete och baseras både på enkäter (riktade till samtliga pedagoger) och kvalitativa intervjuer med skolpersonal (med rektor och ett urval av pedagoger). Enligt utvärderingen har projektet lyckats väl när det gäller att förbättra lärarnas bemötande av elever med annan etnisk tillhörighet. Detta innebär även att de kulturella kunskaperna (läs hederskultur) hos skolpersonalen har ökat. Den generella upplevelsen bland lärarna visar att projektet gjort en skillnad på skolan och att man har lyckats med det syfte man har haft. 40 Enligt utvärderingen av projektet I hederns namn som nådde ut till 500 elever och 700 skolpersonal framgår att det är uppenbart att projektet har nått sina övergripande mål. 41 Bland resultaten omnämns bl.a. hur unga har börjat uttrycka sina behov och kommunicera kring teman som migration, segregation, kultur, identitet, heder och mödom etc. Genom kunskapsspridning om hedersrelaterat våld och kyskhetskultur hos skolpersonal, Polis och kommunanställda har situationen förbättrats i skolan och Polisen kan identifiera problematiken och se signalerna bättre. Föräldrar som har fått ökat förtroende för skolan, elever som tar kontakt och vill prata med de vuxna och vuxna som är bättre på att lyssna och ställa frågor är ytterligare några av de positiva effekterna som nämns som resultat av projektet. Eva har genom ett antal olika huvudmän erhållit ekonomiskt stöd för verksamheten hos Länsstyrelsen, Allmänna Arvsfonden och Brottsförebyggande rådet m.fl. Resultatorienterad rapporter tillbaka till finansiärer tyder på goda resultat och ger även exempel på konstruktiv samverkan mellan olika aktörer. Förutom utbildningsinsatser på skolor har Eva utbildat Poliskåren i Halland, ca 550 personer. Kommunpersonal (fältare, AME, hälsogrupper, länsstyrelsens personal, Rotary, kriminalvården, räddningstjänsten m.fl.), totalt ca 800 personer. Personal inom Mödravård och ungdomsmottagningar, ca 165 personer. Representanter från diverse frivilligorganisationer (kvinnojourer, tjejjourer, BOJ, Rädda Barnen, NBV, ABF, Nysir m.fl.), ca 250 personer. Migrationsverket: 25 personer specifikt i frågor kring hedersrelaterat våld. Projektet har också resulterat i en hemsida: www.skruvprojektet.se. På hemsidan finns en utförlig beskrivning av projektet och dess metoder. På hemsidan finns också möjligheten för elever att komma i kontakt med professionella hjälpare som är knutna till projektet. Eva Ohlssons arbete med SKRUVprojektet med påföljande projekt har resulterat i ett 30-tal artiklar i lokala och regionala media, bl.a. Hallands Nyheter och Göteborgs Posten. Eva har även medverkat i radio (15 ggr) och lokal TV (5 ggr) vilket sammantaget har bidragit till att exponera budskapet till en bredare allmänhet. SKRUVprojektet valdes ut av Brå (Brottsförebyggande Rådet) som ett av sju nominerade bidrag (av 13 inkomna förslag) till den svenska uttagstävlingen till ECPA 40 Kadic, D. (2008), s. 20 41 Nasih, B och Schlytter, A (2009) Identitet i kläm mellan segregation och kyskhetskultur, en utvärdering av I Hederns namn, ett projekt i Halmstad och Falkenberg.. Socialhögskolan, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, s. 37 31

European Crime Prevention awards 2007. 42 Temat var Våld i nära relationer (domestic violence). Varje land får sedan välja ut ett projekt till den europeiska tävlingen. Brå ansvarar för den svenska nomineringen och har arrangerat den i form av en nationell uttagningstävling, där en jury bestående av representanter för Brå, Polishögskolan, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting utser det vinnande bidraget. Översikten visar att Eva och hennes kollegor lyckats etablera samverkan med en lång rad aktörer, så som skolor, polisen, socialtjänsten, åklagarmyndigheten, kriminalvården, BUP, med flera, aktörer som tidigare hade bristfällig kunskap om hedersrelaterat våld och som i hög grad saknade aktiva strategier för att arbeta med ungdomar berörda av problematiken. I många fall handlar det om att Eva lyckats få kontakt, väcka intresse och förtroende och så småningom engagemang hos personer som tidigare inte uppmärksammat problemkomplexet. 7. Bearbetning och analys av den empiriska undersökningen 7.1 Inledning I intervjuerna möter vi Eva Ohlsson som under det senaste decenniet har tagit sig an en komplex samhällsproblematik i Sverige, nämligen våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Med egna erfarenheter av våld i familjen och efter att ha gått igenom en smärtsam separation vände sig Eva 1996 till den lokala Kvinnojouren för att söka stöd bland likasinnade och för att sysselsätta sig. Genom sitt starka engagemang i Kvinnojouren, blev Eva invald som ordförande bara efter ett halvårs medlemskap. 1999 formulerade Eva tillsammans med ett par viktiga nyckelpersoner i Kungsbacka idén till det projekt som kom att bli SKRUVprojektet, utifrån visionen om att finna bättre metoder för att kunna kommunicera med barn om våld i familjen. Under resans gång med SKRUV och en omfattande kunskapsinhämtning, upptäckte Eva ett samhällsproblem som ingen i Halland hade jobbat ordentligt med tidigare, nämligen unga människor som lever mellan två verkligheter; med ett ben i hederskulturen och det andra i det svenska samhället. Eva insåg att detta var en ny fråga som man generellt i det svenska samhället hade mycket lite kunskap om. Hennes erfarenheter av skolans och myndigheters knapphändiga agerande i ärenden som rörde våld och hedersrelaterat våld och förtryck, motiverade henne till att själv börja ta sig an problematiken. Med sitt engagemang och sin kompetens har Eva under åren fört nyckelpersoner inom samhällsnyttiga funktioner till kunskap om och större insikt i problematikens olika delar. Högstadie- och gymnasieskolor, som en spegling av samhället, har sedan start varit det viktigaste forumet för Evas arbetsinsatser. Där driver hon än idag ett visionärt värdegrundsarbete arbete med elever, lärare, rektorer och föräldrar för att öka förståelsen och respekten för varandras verkligheter, med allas lika värde och rätt till frihet som ledstjärna. 42 ECPA anordnas varje år för att utse de bästa lokala brottsförebyggande projekten i EU. Tävlingen arrangeras av European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för justitiedepartementet och brottsförebyggande myndigheter på statlig nivå i EU-länderna. Avsikten med tävlingen är att ge spridning åt framgångsrikt brottsförebyggande arbete. 32

Evas ansatser har satt hedersvåld på agendan i Halland och hennes arbetsmetoder har transfomerat etablerade institutioners perspektiv på frågan till att förstå och ta sig an problematiken på ett mer adekvat sätt. 7.2 Det tog SKRUV I detta avsnitt redovisas analysen av den empiriska undersökningen utifrån de sex specifika forskningsfrågorna. Ett stort antal citat har lyfts ut ur intervjumaterialet för att kunna belysa karaktäristiska egenskaper i Evas medvetandestruktur, särskilt vad gäller de fem olika medvetenhetstyperna som presenterades i teoriavsnittet; komplexitets-, kontext-, intressent-, perspektiv- samt självmedvetenhet (eller självinsikt). Citaten som har samlats här är relevanta för att kunna svara på uppsatsens frågeställningar och åtföljs i nästa kapitel (kapitel 8) av den sammanfattande analysen av den empiriska undersökningen. De två första specifika forskningsfrågorna (avsnitten 7.2.1 och 7.2.2) relaterar till komplexitetsmedvetenhet medan fråga tre (avsnitt 7.2.3) belyser kontextmedvetenhet, fråga fyra (avsnitt 7.2.4) intressentmedvetenhet, fråga fem (avsnitt 7.2.5) självmedvetenhet och slutligen fråga sex (avsnitt 7.2.6) perspektivmedvetenhet. Vid ett par tillfällen har ett och samma citat använts för att belysa två olika medvetenheter, vilket då har markerats i anslutning till citaten. I början av varje avsnitt ges en kortare sammanfattande kommentar kring de övergripande mönster som man kan skönja i citaten, som möjligt tecken på förekomsten av de olika medvetenhetstyperna hos respondenten. 7.2.1 Hur har Eva konstruerat sina föreställningar kring vad det är som behöver förändras? I de inledande fyra citaten (1-4) kan vi se vilka faktorer i problemkomplexet som Eva utgår ifrån och tar hänsyn till då hon ska formulera målen för sitt arbete. Vi kan se att nya aspekter pö om pö kommer in i hennes synfält allt eftersom projektet fortskrider. Här utkristalliseras vad Eva anser vara viktigt att ta itu med samt mot vilka målgrupper och områden i samhället som hon riktar sin uppmärksamhet. Att hon successivt uppmärksammar nya faktorer som är viktiga att ta i beaktande kan vi se exempel på i citat 5-7, som ett uttryck för ett processorienterat förhållningssätt till arbetet. De avslutande fyra citaten (8-11) kan ses som exempel på hur Eva tydligt identifierar sig med de principiella värdena om de mänskliga rättigheterna. Citat 1 Evas i grunden djupaste drivkraft, då hon startade SKRUVprojektet 1999 var insikten om hur viktigt det är att kunna sätta ord på sina upplevelser av våld. Genom mötet med andra kvinnor med liknande upplevelser vid Kvinnojouren kunde hon börja tänka abstrakt om egna upplevelser och koppla dem till generella orsakssamband. När jag kom till Kvinnojouren 1996 började jag få ord på den relation som jag levt i. Jag började hitta strukturer och mönster i det jag hade upplevt de senaste 4 till 5 åren. Det blev väldigt tydligt för mig att jag inte var ensam om att ha gått igenom det som jag hade gjort i min tidigare relation. Så blev jag väldigt engagerad i Kvinnojouren och med min vanliga energi så blev jag ordförande efter en väldigt kort tid och drev jättemycket frågor kring det här. 33

Citat 2 En föreläsning om våld i familjen, som handlade specifikt om ungas mekanismer och överlevnadsstrategier och förhållningssätt till sin familj och till sin omgivning, uppmärksammade Eva på viktiga aspekter av problematiken. Citat 3 Det var precis som om att hon [föreläsaren] hade gått in i mitt vardagsrum när jag växte upp. För mig var det en oerhörd upplevelse att vara nästan 30 år och få ord på min barndom. Jag pratar verkligen om en aha-upplevelse. Det som jag trodde var unikt för mig, att jag var ensam om de här upplevelserna, och att höra att de var allmängiltiga på något sätt. Och efter det kände jag att det kan inte vara meningen att man ska hinna bli 30 år innan man får ord för sin barndom. Upplevelsen under föreläsningen fick Eva att förstå att hennes erfarenhet delades av många och fick henne lyfta den egna erfarenheten till en generell problemställning som blev grunden i målformuleringen för SKRUVprojektet. Citat 4 Och så sådde jag ett frö hos Kvinnojouren 1999, att vi måste hitta sätt att kommunicera med barn om våld i familjen. För man blir fruktansvärt ensam om man är barn. Och är det ingen som pratar om det så är det en ickeupplevelse, den finns inte förrän man sätter ord på den. Det var i grunden min djupaste drivkraft när jag ville starta SKRUVprojektet. Utifrån målet om att finna metoder att samtala med barn och unga om våld och med övertygelsen om alla människors lika värde och okränkbarhet, stakades riktning och strategier ut för arbetet. Förebyggande och mer akuta insatser kombinerades till en helhet. Citat 5 Sedan formulerade vi det på ett sådant sätt att vi hade två utgångspunkter; det ena var att vi ville förebygga psykiskt och fysiskt våld, sexuella trakasserier, ryktesspridning, utfrysning, skadegörelse osv. i ungdomarnas miljöer. Det andra var att vi ville synliggöra barn och ungdomar som var utsatta för våld i familjen och som ännu inte var synliggjorda. Grundidén i SKRUV var att ha en dialog med tjejer och stärka dem. Väldigt snart in på projektperioden fångade Eva upp intressenternas - i det här fallet de unga tjejernas - åsikter om hur projektupplägget skulle kunna bli ännu bättre. Projektplanen justerades till att även vända sig till killar och till att genomföras på skolor. Citat 6 Tjejerna sa till oss - Det hjälper ju inte att vi tjejer lär oss att säga nej, ifall killarna inte respekterar vårt nej. Här fick vi belägg för vikten av och motivation till att jobba med killarna också. Här kände jag att det var helt rätt, att det var på skolorna som vi skulle vara. Vi pratade med finansiären och bestämde att vi skulle ut och jobba på skolorna. Inför projektstarten bjöd Eva och hennes medarbetare in skolor från hela Hallands län för ett informationsmöte, dit enbart två personer kom. Eva insåg snabbt att om den strategin för att få lärare intresserade inte fungerade så beror det på något. Hon modiferade genast sättet att sprida och marknadsföra sitt projekt. Jag insåg väldigt snabbt att det inte var ett bra sätt att jobba på utan bestämde mig istället för att gå andra vägen. Jag började istället med min dotters klass och berättade om projektet på ett föräldramöte och hörde ifall det fanns ett intresse. Och jo, då kunde jag komma till den klassen för att de hade problem och sedan kunde jag nå resten av eleverna på den skolan. En av lärarna på den 34

Citat 7 skolan berättade för en lärare på en annan skola och så fick jag komma till den skolan och jobba och så spred det sig på det viset. Efter ca ett halvår med SKRUV stannade Eva upp och gjorde ett omtag kring projektets arbetsmetoder, för att se över hur väl de fungerade. Hon tog avstamp i den problematik som tjejer och kvinnor som sökte sig till kvinnojouren representerade, för att försöka se mönster och abstrahera teman av generell betydelse. Citat 8 Vad är det vi möter på Kvinnojouren? Vad är det vi behöver prata om? Vi kan ju inte säga till ungdomar att de ska sluta med våld om vi inte först definierar begreppet våld vad våld är! För våld är så olika saker för olika människor. Och då började vi med att skapa en grund själva utifrån våra erfarenheter från Kvinnojouren och bildade fyra stora grupper; fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Bristen på aktiv tillämpning av principen om de mänskliga rättigheterna är det grundläggande problemet i vårt samhälle så som Eva ser det. Citat 9 Det jag anser måste förändras i grunden, om jag ska plocka ut en grej, så är det att vi har ett antal styrdokument, lagar och de mänskliga rättigheterna, som har blivit hyllvärmare i det svenska samhället. Av den anledningen att vi inte har behövt stå upp och strida för dem. De bara finns. Det är de mänskliga rättigheterna som objektiv norm som hon återkommer till i diskussioner med olika intressenter. Citat 10 I diskussionerna med lärarna problematiserar vi frågor i flera led med följdfrågor; Vad är rätt och vad där fel? Vad ska vi acceptera och vad ska vi inte acceptera och vem ska bestämma det? Då brukar jag ta upp de mänskliga rättigheterna (en kortversion finns alltid med mig i bakfickan) och säga läs de här! I samband med att Eva blev kallad som vittne till rättegången efter mordet på Beata, tvingades hon konfronteras med sig själv och ytterst de värden som hon baserar sitt agerande på. Citat 11 Sedan kom dagen då allting ställdes på sin spets och det var när jag skulle ta ställning till att vittna i rättegången. Jag var övertygad om att jag skulle vittna men jag kände att jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jag tänkte; ska jag stå här och vittna om precis vad jag har sett inför de här människorna och ett rättsystem, ett samhälle som inte förstår? Och jag tänkte, dödar de mig för att jag vittnar, då tar jag det. Det var oerhört starkt det var ett sådant oerhört djup. Det var min grundläggande princip om människans okränkbarhet, som blev starkare än mitt eget liv och det var oerhört tufft. Evas grundlägganden värden som utgångspunkt för hennes fortsatta engagemang blev klart definierat i och med denna händelse. Jag insåg att den värdegrund som jag bygger mitt liv på är så värdefull att jag inte kan kompromissa eller ge avkall på den. 35

7.2.2 Hur tänker Eva kring och hur hanterar hon relevanta orsakssamband? I följande citat illustreras några av de samband inom ramen för problemställningen mot vilka Eva riktar sin uppmärksamhet. De säger något om vilka orsakssamband som Eva identifierar som relevanta för att förstå hur problembilden hänger ihop och om hur hon har satt samman sin projektkarta. Det är dessa orsakssamband som sedan ligger till grund för och styr utformningen av lämpliga metoder och handlingsstrategier med vilka Eva tar sig an problemet. Citat 12 Eva talar om sambandet mellan mäns och kvinnors roll i våldsproblematiken och om hur viktigt det är att involvera även män i projektet. Citat 13 Vi kan ju hålla på att skydda kvinnor hur länge som helst. Så länge vi inte jobbar med förövarna kommer ingen ändring att ske. Eva beskriver hur hon tänker om sambandet mellan överlevnadsmekanismer och handlingsstrategier. Citat 14 Det finns inget barn/människa som står ut med att vara offer. En överlevnadsstrategi är att göra om det till något konstruktivt. Jag säger inte göra om det till något positivt, men något konstruktivt att göra om det till något som gör att det får mening. Någonstans kan jag ju hela tiden relatera till mina egna överlevnadsstrategier som barn, att man redan så tidigt utvecklade strategier för överlevnad. Eva talar om hur problemlösning i skolans värld är avhängig majoritetens involvering i processen och om skolan som ett system där hennes roll blir av facilitera vägen till samsyn kring problemkomplexet. Citat 15 Vill du få till stånd en förändring, om vi nu pratar om en skola, så måste vi ju hitta den gemensamma nämnaren som så många som möjligt kan se och ställa upp på, är ett problem. För hittar du den så fungerar ju skolan systemiskt. Så, påbörjas en förändringsprocess i den punkten där alla är överens om att det här är problemet, så förändrar ju det hela systemet. Det är det som mitt jobb går ut på; att hitta en samsyn kring problemet för att påbörja en förändringsprocess. Det är en självklarhet för Eva att det är parterna själva som ska definiera problemet och inte hon, för att kunna skapa en förändring. Citat 16 Vi måste hitta en problemformulering som alla kan ställa upp på. Det har blivit väldigt tydligt för mig att ska man kunna förändra så måste man förändra det som den stora massan anser vara problemet, oavsett om jag tycker att det är problemet eller ej. Eva talar om sambandet mellan att ge näring åt de goda krafterna och möjligheten att motivera intressenterna i en konstruktiv riktning. Mycket har det handlat om att stärka de goda krafterna, vilket genomsyrar hela projektcykeln. Att stärka det goda och positiva och inte fokusera på det negativa. Då har jag också fått alla med mig och det har blivit en positiv cirkel, där jag har kunnat motivera att det handlar aldrig om att någon gör fel. Det handlar bara om hur vi stärker det goda och det positiva och då finns det ingen anledning att gå i konflikt med mig. 36

Citat 17 Eva ser att de mänskliga rättigheterna och andra styrdokument har blivit hyllvärmare i det svenska samhället för att vi inte har behövt stå upp och strida för dem. Därmed blir den långsiktiga strategin att blåsa liv i dokumenten och att relatera dem till ett nytt fenomen i det svenska samhället som uppkommit genom invandring från länder med kollektivistiska kyskhetskulturer, nämligen hedersvåldsproblematiken. Målformuleringen kommer därför att handla om att få personer och institutioner att börja leva som man lär genom att sätta rättigheterna i praktiken och göra dem levande. Citat 18 I Sverige har vi tillgång till våra mänskliga rättigheter och de finns i alla skolans styrdokument. De finns i värdegrunden, i likabehandlingsplanen. Men ingen ställer sig frågan vad de innebär i praktiken och man förvaltar dem inte heller. Man överför inte dessa värden, varken i hur man behandlar varandra i arbetslagen eller i förhållande till eleverna. De är inga levande dokument men man utgår samtidigt från att alla har tillgång till de mänskliga rättigheterna. Men, i ett mångkulturellt samhälle har inte alla det och man måste då bygga en grund utifrån just det scenariot. Hon poängterar även vikten av att leva som lär, utifrån ett exempel där hon ansåg sig ha konfronterat personer som sa sig stå för en sak, men som i slutändan inte agerade utifrån jämställdhetsprincipen. Citat 19 Jag lärde mig då något oerhört väsentligt och det var att ska man vara trovärdig så ska man leva som man lär. Jag har haft jättemycket nytta av det. Jag kan inte säga att kvinnor ska ha samma lön som män om jag inte själv står upp för det. Om jag ber någon ha en föreläsning så ska de ha betalt för det jobbet. Jag behöver själv påminna mig om det här. Det är jätteviktigt. Visionen för arbetet är långsiktig. Eva inser att arbete av detta slag kräver tid och underhåll och att metoderna institutionaliseras; i skolans studieplan, i polisens grundutbildning, i socialtjänstens förhållningsätt, i kommunens budget osv. Citat 20 Jobbar man med dessa frågor så måste man göra det långsiktigt. Det kan inte vara så att man bara betar av utbildning i dessa frågor som en delkurs, men i skolans värld fungerar det ofta så. Eva resonerar om orsaker till att en människa utvecklar civilkurage. Citat 21 Jag tror inte på det då man pratar om att en del har civilkurage. Det har funnits en resa dit som gjort att man har utvecklats och de orsakerna kan vara väldigt många olika. Jag tror inte på att man föds med det och andra inte. Jag tror att det är en egenskap, man kan lära sig utifrån den samlade erfarenheten i sitt liv. Eva identifierar bristen på civil kurage som orsaken till handlingsförlamning i skolan när det kommer till att ställa upp för andras rättigheter och resonerar i anslutning till det om det egna förhållningssättet (måste-rösten) och viljan att lära ut det som en metod. Skulle jag få fatt på vad min måste-röst består i, så skulle jag också kunna lära ut den. Det här pratar jag mycket om på skolorna, att våga ha civilkurage och våga agera. För detta är ju det största hindret för skolpersonal när man ser att någon far illa. Skulle jag få fatt på det så skulle jag också kunna lära ut det. 37

Citat 22 Eva resonerar om sambandet mellan att känna rädsla men våga ändå. Citat 23 Vad är det som gör att människor trotsar rädslan för att agera samhällsförbättrande? För det handlar inte om att man inte är rädd. För en samhällsentreprenör på detta område trotsar rädslan och gör saker fast att hon eller han är rädd. Eva resonerar om möjligheterna i fall vi kan utveckla en metod som stärker människors handlingskraft. Om man får fatt på mekanismerna bakom detta förhållningssätt så kan man också börja lära ut dem. Först då kan det utkristalliseras verktyg för hur vi kan jobba med människor som är paralyserade av rädsla att välja förändring framför rädsla. 7.2.3 Hur tänker Eva om egenskaperna i de delar av samhället som utgör den relevanta kontexten för problematiken? I nedanstående citat ges exempel på vilka institutioner/individer/värdesystem som uppmärksammas i förhållande till problemkomplexet och därmed anses viktiga att ha i åtanke i arbetet. Vissa av citaten behandlar den lilla kontexten; organisationskultur och normer som råder inom svenska organisationer, myndigheter, skola och familjesystem (24-25,28,30,32) övriga citat visar på en ut-zoomning som Eva gör mot den vidare kontexten och belyser globala trender och det svenska samhällets normer och tradition (26,27,29,31,33). Citat 24 Eva reflekterar över förhållanden och mönster inom kvinnojourerna. Citat 25 Det finns en tradition inom kvinnojouren att man jobbar med kvinnor och barn och för mig känns det lite som konstgjord andning. Jag hade alltid haft svårt för tanken att männen blir så osynliga inom kvinnorörelsen. Genom sin involvering i Kvinnojouren stötte Eva på andra individer med erfarenheter som liknade hennes egna i hög grad. Samhället hade inte lyckats erbjuda något sätt att synliggöra och kommunicera med dessa individer om deras upplevelser av våld och kränkningar i hemmet. (citat förekommer även på sidan 33). Citat 26 För, man blir fruktansvärt ensam om man är barn. Och är det ingen som pratar om det så är det en ickeupplevelse, den finns inte förrän man sätter ord på den. Efter några års verksamhet blickar Eva utanför den konkreta problematiken för SKRUV projektet och får syn på att där finns fler komponenter som är grundläggande att ta i beaktande för att fortsätta att röra sig mot visionen om respekt för de mänskliga rättigheterna. Utifrån SKRUV och Vägra våld så såg jag att det fanns ett obearbetat område att ta tag i. Det är något som väldigt få människor har kunskap om, och det är vad det innebär att vara en ung invandrarkille i en förort och leva efter hedersnormen i det svenska samhället. Alltså, jag började få syn på någonting. 38

Citat 27 En ny breddad problembild kan formuleras och åtgärder föras in i projektuppläggen med särskilt fokus på unga tjejers och killars upplevelse av att leva efter den kollektiva hedersnormen i det mer individualistiskt orienterade svenska samhället. Arenan för arbetet är fortfarande skolvärlden. Citat 28 Skolan avspeglar på många sätt samhällsutvecklingen i mångfaldens Sverige. Fattigdom, förtryck, förföljelse och väpnade konflikter i olika delar av världen har lett till stora folkomflyttningar. Migrationen innebär att Sverige är mångkulturellt och globalt. I skolan hittar vi många unga pojkar och flickor som lever i lojalitetskonflikt mellan två världar familjens eller kollektivets värld där pojkar och flickor behandlas olika och det svenska mer individualistiska samhället där jämställdhet eftersträvas. Att leva mellan två världar kan innebära att man upplever sig vara annorlunda och utanför med en splittrad identitet och tendensen finns att söka tryggheten i kollektivet blattekulturen. Gängkulturen där framför allt unga män finner sin arena, gör att man finner en gemenskap och på nytt kan vinna respekt och heder, genom att utföra handlingar som inte accepteras av samhället men som gör en till en riktig man. Eva identifierar hur kulturella normer inom familjesystemet kan komma att krocka med förhållningssättet bland de svenska institutionerna. Citat 29 Att kopplas till Socialtjänst eller Polis kan skapa en sådan stor skam hos familjemedlemmar, då konflikter i vissa kulturer anses ska lösas inom familjen eller mellan de inblandade familjerna och inte av samhället, att släktingar och vänner inte längre vill ha kontakt med familjen. Inte bara de unga utan hela familjesystemet är i stort behov av brobyggare mellan sig och det svenska samhället för att förebygga stigmatisering och utanförskap. Eva beskriver en kontextuell dimension som hon anser vara orsaken till att vi tar de mänskliga rättigheterna i Sverige för givet. Citat 30 Det svenska samhället har inte varit i krig på 200 år. Vi har våra mänskliga rättigheter som hyllvärmare. Hur många svenskar skulle vara beredda att riskera sina liv för att försvara de mänskliga rättigheterna, då majoriteten av oss inte har konfronterats med situationen av att inte ha tillgång till dessa rättigheter? Ovan kontextuella dimension präglar även skolans arbetssätt enligt Eva. Citat 31 Jag jobbar mycket med lärarlag och visioner och hur man ska förvalta de mänskliga rättigheterna och styrdokumenten i den dagliga verksamheten d.v.s. hur omsätter man dem i praktiken. Jag upptäcker då att man inte är förankrad i någon gemensam värdegrund över huvud taget. Det råder stor okunskap! I det svenska samhället finns idag kulturella kontexter representerade som skiljer sig betydligt från de svenska normerna, vilket påverkar hur vi måste ta oss an de problem som uppstår. Det krävs ett stort civilkurage för att utmana ett patriarkalt system. I vår kultur är våld mot kvinnan inte sanktionerat av ett kollektiv, men i hederskulturer kan en hel släkt stå bakom den som utövar förtrycket eller våldet. 39

Citat 32 Eva beskriver förhållandena inom svenska samhällsinstitutioner i samband med mordet på Beata och 2005 års nivån av kännedom om mekanismerna bakom hedersrelaterat våld. Citat 33 Sedan tillbringade jag en dag på polisstationen där det visar sig att de har kört ihop tjejerna och killarna på samma ställe. Jag går i korridorerna och möter mörkhåriga män som jag inte vet vilka de är. Den känslan redan där av total utsatthet; att de inte förstår, att de inte fattar planeringen bakom det här. Jag säger hedersrelaterat, och jag tror då att maskineriet går igång; att då fattar de att de ska göra en hotbildsbedömning; att de ska hålla isär familjemedlemmar. Evas upplevelse är att samhället idag ännu brister i kunskap och förmåga att anpassa sitt tänk och sitt agerande till aktuella omständigheter, vilket påverkar och försvårar hennes initiativ. Detta är essensen av det som jag brottas med i det jag gör. Jag har konfronterats med detta i den miljö jag jobbar i, men i ett samhälle som inte ser det och som inte förstår. I ett mångkulturellt samhälle ställs vi inför helt nya tankegångar. 7.2.4 Vilken bild har Eva av och hur förhåller hon sig till de aktörer som är relevanta för att kunna uppnå målen med arbetet? Citaten nedan illustrerar några exempel på interaktion med diverse intressenter vars funktioner och roller har uppmärksammats som viktiga av Eva för att kunna driva arbetet framåt. Egenskaper hos intressenter belyses i ett par citat (39,41) men framför allt förekommer exempel på hur Eva beskriver kvaliteter och egenskaper i relationen mellan sig själv och olika intressenter i citaten (34,36-38,40,42-44) liksom mellan intressenter själva (35). Citat 34 Eva beskriver skolorna som svåråtkomliga till en början. Ett aktivt strategival gjordes genom att fatta beslutet att invänta processen istället för att försöka övertyga skolledare och andra kommunala tjänstemän om projektets relevans. Citat 35 Det var jättesvårt att komma in på skolorna. Det var bara mun mot munmetoden som fungerade. Det var bara att lägga ned och invänta processen, det var inte lönt att skynda på den. Ungdomarnas egna upplevelser är viktigt och en variabel att arbeta med enligt Eva. Citat 36 Men sedan måste ungdomarna själva definiera. Tycker alla det är ok att kalla varandra för hora, då är inte det våld. Om inte någon mår dåligt av att bli kallad hora så är det ju inte våld men om någon far illa av det, då är det våld. Därför kunde ju inte vi tala om vad som var våld utan överlämnade detta till eleverna och började jobba med sokratiska frågor. Det blev oerhört intressanta diskussioner när vi hade det förhållningssättet, plus att eleverna själva blev medvetna om sitt beteende. [Citatet återfinns även på sidan 42 under perspektivmedvetenhet]. Eva påvisar en förmåga till att inta ett s.k. andrapersonsperspektiv (d.v.s. förmågan att leva sig in i varför andra agerar som de gör) och att i relationen med intressenter skapa förtroende utifrån den egna erfarenheten; 40

Citat 37 Jag har en oerhört stor kunskap om hur det är att leva i en familj med våld, vilket har gjort att jag mycket snabbt har kunnat identifiera mig med barnen eller ungdomarna. Jag tror att jag har ett tänk som underlättar i mötet med ungdomar. Det finns även exempel på ett s.k. förstapersonsperspektiv (d.v.s. tillskrivande av fasta egenskaper) om vissa intressenter som bjuder på motstånd; Citat 38 Det var ingen som var intresserad av att ha kontakt med mig. Vi hade väl ett möte med socialtjänsten, tredje dagen efter mordet. Men cheferna på Socialtjänsten lyssnade inte och när jag satt där i mötet så såg jag jag får mycket inre bilder hur de två männen som satt där och hur taket sänkte sig. Man såg hur de började sjunka ihop. Och då började jag nästan småle och tänkte o, vad här var lågt i tak. Det fanns inget utrymme över huvud taget och de t.o.m. sjönk ihop fysiskt. Alltså, möjligheterna att diskutera vad det var som vi gjorde fel och hur vi hade kunnat göra på något annat sätt, den var så hotfull så den fick inte förekomma. Eva visar exempel på perspektivmedvetenhet vad gäller andra intressenter, d.v.s. en bild av hur deras medvetandestrukturer ser ut och fungerar och hur arbetet kan anpassas till att passa deras medvetandestrukturer (ett s.k. tredjepersonperspektiv ). Citat 39 För mig har det handlat om att hitta de rätta verktygen. Hur hittar jag den kommunikationsstrategi som gör att jag kan få lärarna att börja tänka själva i de här banorna. Det hjälper ju inte att jag kommer och säger att ni måste jobba med de mänskliga rättigheterna, utan jag måste hitta ett sätt att nå in. Eva reflekterar över sina interaktionsstilar med olika intressenter som är relevanta för hennes initiativ. Hon bemöter unga som kapabla aktörer i förändringsarbetet och ser till att fokusera på det starka och friska i dem. Citat 40 Jag kan inte se barnen och de unga som jag möter som offer utan jag ser dem som överlevare - kompetenta överlevare. Men också att de är de mest kompetenta personerna för att bedöma sin egen situation och vad som blir nästa steg. Att helt enkelt ta fasta på det som är starkt och det som är genuint och friskt hos barnen och ungdomarna och jobba utifrån det för att komma vidare. Eva övertalar inte intressenter som inte vill bli övertalade utan samverkar istället med de aktörer som intresserar sig för problematiken. Citat 41 Jag insåg väldigt tidigt att det är ingen idé att försöka omvända människor som inte vill, utan jag måste hela tiden alliera mig med dem som har samma visioner eldsjälar eller andra som är intresserade helt enkelt och släppa de andra trådarna så länge. Sedan om de har varit människor som har haft beslutande funktion eller om de har varit viktiga på andra sätt har spelat mindre roll. På ett medvetet sätt bäddar Eva för en samverkan framåt, genom att förlita sig på att intressenter på sikt utvecklar en inblick och en förståelse för problemet. Men däremot så kanske jag har sått ett frö och varje gång intressenterna konfronteras med de behov som jag lyft för dem, så kommer de att tänka på mig och vårt möte. Så den dagen kommer då de kommer att arbeta med detta, det är jag säker på. Och framför allt så har de mött någon som har pratat om att det finns metoder en problemlösare. De ser alltså inte bara problemet utan även att det finns en problemlösare. 41

Citat 42 Evas erfarenhet är att hon hela tiden har slussats vidare av olika aktörer och hon reflekterar över vilka egenskaper i henne som kan ha bidragit till detta. Citat 43 Det har funnits folk som hela tiden har öppnat dörrar och på ett eller annat sätt lett mig vidare. Jag kan inte säga att jag har hamnat i en situation med någon som har varit skeptisk mot mina projektidéer. Möjligtvis har det berott på min förmåga att entusiasmera, det spelar ju givetvis roll, liksom god timing och min förmåga att på kort tid presentera mina idéer på ett pedagogiskt sätt. Eva söker efter sätt att komma vidare i situationer av meningsskiljaktigheter. Citat 44 Då det kommer ett motstånd så är det ju ingen idé att slå huvudet i väggen utan då tar jag hellre en runda runt. Det är ingen idé att stå kvar med motståndet utan hellre då glida förbi eller på annat sätt smidigt komma runt det. Det tycker jag att jag har lyckats med för det mesta. För det tar ju bara en massa energi, att stångas. Jag känner rent fysiskt hur jag går förbi motståndet och detta är något som sker i mötet med den andra personen. För mig handlar det om att tänka i nya banor utan att betrakta det som ett nederlag; - jaha, du tänkte så! Det är ju inte så dumt. Nu sa du faktiskt något som jag inte hade tänkt på! Eva reflekterar kring sitt sätt att omedelbart söka efter de framkomliga vägarna i problemlösning med intressenter. Då jag möter på motstånd tänker jag direkt ifall det finns en annan infallsvinkel till problemet, ett annat sätt att angripa det på och det går jättefort. Det kommer direkt, omedelbart. Jag tror att det har varit en överlevnadsstrategi för så som jag har jobbat. Om jag skulle se de gånger jag inte lyckats, då skulle jag aldrig orka. Så, jag måste hela tiden hitta de där framkomliga vägarna, kompromisslösningar eller någon väg vidare. 7.2.5 Hur uppmärksammar och hanterar Eva inre processer och egna reaktioner under arbetets gång? Citaten nedan samlar ett flertal exempel på vad som sker i sinne och kropp då respondenten utsätts för utmaningar och påtryckningar av olika slag. Det förekommer citat där känslor beskrivs men även citat där man tydligt ser hur Eva tar sina sinnesrörelser som objekt för reflektion, utvärdering och eget lärande. Slutligen kan man också se exempel på hur respondenten aktivt ser till att få andlig påfyllning och flera aktiva strategier för att fördjupa och komma vidare i sin självutveckling. Citat 45 Eva beskriver med en liknelse hur hon upplever känslorna som väcks i arbetet med de unga och reflekterar kring anledningen till att hon själv orkar jobba med komplexa samhällsfrågor. Citat 46 Det är jättetufft att jobba på det här sättet och lyssna på utsatta barn och ungdomars ofta väldigt tuffa berättelser om hur det blir utsatta för våld. Det var till en början som att springa maraton och jag var den enda som orkade fortsätta att springa. Förmodligen orkade jag på grund av min egen bakgrund. Hon reflekterar objektivt över sitt eget agerande och drivkrafter till fortsatt engagemang, trots motstånd. 42

Citat 47 Ibland har jag tänkt om mig själv som en sån där docka med blytyngd i botten tjong säger det och så är den uppe igen. En normal människa hade inte orkat. En människa som inte hade detta som sin yttersta drivkraft hade inte orkat, för så många smällar som jag gått på. De finns ju där. Men viljan, något har hela tiden drivit mig vidare. Eva resonerar om det egna agerandet som ett förhållningssätt som man lär sig och sedan utvecklar genom kontinuerlig utvärdering. Citat 48 Det tog ju tid att lära sig ett förhållningssätt. Jag minns första gången jag träffade en tjej som var utsatt för våld i familjen, hur jag reagerade. Alltså, det är ju mycket ansvar att möta ungdomar på något sätt ändå. Det var en mycket lärorik tid, att lära sig ett förhållningssätt. Jag tror att det bara var av erfarenhet. Jag utvärderade ju hela tiden vad jag hade gjort själv, alltså jag granskade kritiskt det jag hade gjort. Hon reflekterar nyanserat kring den inre drivkraften; dess möjliga för- och nackdelar. Citat 49 För man kan säga att motorn för mig det är ju att hela tiden bli bättre. Den dagen jag säger att nu är det bra, nu har jag lyckats ja, vad har jag då att jobba med? Det är en viktig drivkraft att ha att inte vara nöjd. Men, den får ju inte leda till att jag blir elak mot mig själv. Eva ger exempel på hur hon aktivt hanterar egen frustration Citat 50 När jag i en enskild situation blir jättefrustrerad går jag direkt in och tänker kring hur jag kan lösa det. Jag kan ju inte fastna i det tillståndet, det är ju bara destruktivt. Det viktiga är att hitta en lösning, något konstruktiv eller åtminstone något som för frågan framåt. Hon identifierar den egna frustrationen som en källa till skaparkraft Citat 51 När jag blir tillräckligt frustrerad då måste jag få utlopp för den frustrationen och då måste jag ta ett kliv för att komma bort från frustrationen, jag måste omvandla den till något. För den energin är bara jobbig att ha den oförlösta energin. Mitt enda sätt att få stopp på oförlöst energi är att göra något konstruktivt av det och då blir det ofta strategier. Och bara det att påbörja ett strategiarbete gör att jag kan hantera min egen situation. Hon visar på medvetenhet om vikten av att ladda batterierna och beskriver ett sätt på vilket hon kan uppehålla sin motivation och energinivå. Citat 52 Man kan ju inte ha en vision och bara leva på den, utan sedan måste ju den hela tiden få näring och bränsle och påfyllnad, annars skulle man ju inte orka. Varje gång jag känner att jag inte orkar jobba med detta längre när man får de här dipparna så får jag alltid bekräftelse från någon, på något vis, om att det jag gör är viktigt och meningsfullt. Det finns en syn på misslyckande som något som man lär sig utav, som tjänar den personliga utvecklingen. Jag har gjort saker som jag borde ha gjort på annat sätt. Men det är ju på det viset som jag har lärt mig att det är så här jag måste göra, och att blir starkare och starkare i det! 43

Citat 53 Eva resonerar om valet av handlingsstrategier och att det är ett medvetet val för henne att välja konfrontationens istället för undvikandets väg. Citat 54 Andra utvecklar ju ännu tuffare strategier än vad jag har gjort. Vissa utvecklar undvikande strategier; börjar använda alkohol och droger. Jag hade lika gärna kunnat vilja undvika allt som har med heder och våld att göra, för att inte bli påmind. Men det har inte varit min strategi utan min har varit att konfrontera det istället. Eva uppvisar förmåga att härbärgera och reflektera över motstridiga tankemodeller och känslor i sig själv. Citat 55 För jag var ju tvungen och detta har jag grubblat på ibland själv. Jag har gjort sådana saker där jag bara varit tvungen, även om de har stridit mot alla yttre omständigheter och trots att jag blivit fruktansvärt obekväm. Jag gör egentligen tvärtemot det som jag känner är det socialt acceptabla, den lättaste vägen. Ändå gör jag det. Hur mycket det är kopplat till min egen bakgrund det vet jag inte, men det måste ju vara kopplat till det på ett eller annat sätt. För jag vill egentligen slippa undan, det är det jag menar med detta, men måste-rösten är starkare. Det finns exempel på beprövade sätt att få distans i perioder då det känns jobbigt. Citat 56 När det blir jobbigt då sover jag på saken och i de allra flesta fall så känns det bättre dagen efter. Eva beskriver hur hon använder sig av samtalet med bortgångna närstående för att få fatt på nya infallsvinklar till problemen som hon står inför. Citat 57 Ibland har jag känt att det varit väldigt jobbigt och då har jag antingen pratat med min mormor eller min mamma eller efter att Beata gick bort med henne. Det har hjälp mig oerhört mycket. Och då har jag kunnat prata med dem på ett annat sätt, eftersom de inte är livet längre. Och efteråt, när jag har gått på riktiga smällar så har jag kunnat prata med dem och sett det ur ett mycket större perspektiv. Ett helt annat perspektiv. Lite flummigt kanske, men det har hjälp mig jättemycket. Eva beskriver egna inre processer i samband med den påföljande rättsprocessen efter mordet på Beata och kontakten med myndigheter. Citat 58 Jag genomgick en oerhört tung process vad gällde myndigheters agerande. Jag var på väg att utveckla en bitterhet. Jag kände att ingen hade ställt upp på mig under hela den här resan. Jag hade blivit oerhört ensam och utelämnad. Hon ger exempel på hur uppdämda känslor blev till en handlingsplan i överlevnadssyfte. Då gick jag hem och gjorde en plan. För, jag insåg att ska jag bli frisk från det här traumat som jag har upplevt så måste jag kommunicera oavsett om de som lyssnar på mig vill höra det eller inte. Då började jag en resa då jag började att prata om de här sakerna formellt. 44

Citat 59 Eva beskriver frukterna av en inre utvecklingsprocess och den egna insatsen. Citat 60 Så idag kan jag känna att jag helt har bearbetat det här på ett sådant sätt att jag känner att jag har fått upprättelse. Jag känner mig lugn. Jag har själv kunnat jobba mig ur situationen och jag har omvandlat en oerhört svår upplevelse till något konstruktivt. Det finns exempel på hur Eva utförligt beskriver sin personliga utveckling under projektcykeln. Citat 61 Ju mer naken jag blir, desto bättre resultat uppnår jag. Ju mer sann och ärligare jag är, desto mer processer startar jag men jag får också mer tillbaka, det sker mer saker. Detta är en utveckling som jag går igenom. Att bli jag, mer genuint jag. Detta har med ålder att göra, med mognad, med kunskap och med trygghet att göra. Men det finns också påfrestningar i det för ju ärligare man blir, ju fler av de ytliga pålagringarna som tas bort, att spela roller, ju mer sårbar blir man ju också. Så, det finns en konflikt i det, där jag måste hantera min sårbarhet i att bli den jag är i relation till de andra. Eva ger exempel på hur arbetsprocessen och den egna inre utvecklingen gått hand i hand. Om där är något som jag har ändrat uppfattning om under resan med SKRUV så rör det perspektiv. Jag har blivit mer tillåtande med åren. I början när jag jobbade var jag nog mer rigid, lite mer tunnelseende än idag. Jag har idag mer respekt för att människor har väldigt olika perspektiv på det vi jobbar med. Men det har ju också med min egen trygghet att göra. Ju tryggare jag blir med mig själv, desto mer kan jag släppa rätt och fel eller si eller så och mer ha en tillbakalutad känsla i det. 7.2.6 I vilken grad reflekterar Eva över och arbetar med egenskaperna i de perspektiv som är aktuella tolkningsramar kring problematiken? De tre första citaten (62-64) nedan beskriver hur respondenten resonerar kring egna och andras perspektiv. I följande två citat (65,66) ser man exempel på uttryck för förståelse och respekt för andras perspektiv och en medvetenhet om vad som ligger bakom olika perspektiv. Även begränsningar i det egna och andras perspektiv omnämns (67,69,70) och sätt att använda sig utav olika perspektiv för att transformera intressenters inställning till problemet (68). Citat 62 Eva är medveten om att historien om SKRUV kan berättas ur olika perspektiv, med olika resultat. På min första fråga till Eva om hur allt startade och i fall hon kunde berätta om projektet i kronologisk ordning, får jag motfrågan ifall jag vill ha den personliga eller strukturella berättelsen. Citat 63 Vill du ha den personliga eller den rent strukturella? Det är två helt olika saker. Nej inte helt olika saker men jag tror inte att man kan jobba med detta i fall man inte har djup drivkraft, så därför får det i princip bli den personliga. Det finns en medvetenhet om att olika intressenter bär på olika tolkningar av problemet och att perspektiv ses som en variabel att försöka påverka hos andra. Intressenternas medvetandestrukturer ifrågasätts och påverkas, b.l.a. med sokratiska frågor. 45

Citat 64 Om inte någon mår dåligt av att bli kallad hora så är det ju inte våld men om någon far illa av det då är det våld. Därför kunde ju inte vi tala om vad som var våld utan överlämnade det till eleverna och började jobba med sokratiska frågor. Vi kunde använda detta för att få ungdomarna att reflektera. Det blev oerhört intressanta diskussioner när vi hade det förhållningssättet. Plus att de själva blev medvetna om sitt beteende. (Citat förekommer även på sidan 38 under intressentmedvetenhet). Eva resonerar om förekomsten av olika perspektiv och hur hon kan ta även det egna perspektivet som objekt för reflektion. Citat 65 Jag känner att jag har en oerhörd respekt för alla olika perspektiv och att jag lätt kan bli fångad. Jag kan gå in med en teori i en diskussion med intressenter och sedan då jag har lyssnat till dem tänka att det ligger väldigt mycket i det de säger. Det är inte ovanligt att jag hinner tänka att jag nog har fel. Ibland kan det vara jobbigt att kunna se saker ut många olika perspektiv, för det både tillför något och kan dra undan benen på en. Eva ger exempel på hur hon tar perspektiv som objekt för reflektion. Citat 66 Jag tänker inte att någon annan har fel perspektiv. Däremot så funderar jag på vad det finns för anledning till att man säger på det viset. Jag kan se personens perspektiv och jag har respekt för det. Jag försöker sätta olika perspektiv i relation till de mänskliga rättigheterna. Det egna och andras perspektiv ses som variabler som man kan arbeta med. Citat 67 Jag har inget egenintresse i att min version ska vara den sanna. Den var sann då jag började men kan någon komma med andra perspektiv som förändrar den, så är det helt ok. Det handlar inte om att jag måste ha rätt. Jag plockar upp min tråd igen och ännu en gång testar jag min egen teori och testar och ser om den bär ett varv till. Och många gånger så gör den ju det, även när jag byter lite perspektiv och angriper den utifrån ett annat sätt. Det förekommer en medvetenhet inför det egna och andras perspektivs begränsningar. Citat 68 Jag har arbetat med de här frågorna i 10 år och trillar in i den här fällan [det svart-vita tänkandet, förf, anm.] varje dag. Men, jag är i varje fall medveten om vad jag själv har för tankemönster. Jag ser hur jag går in i ett vi och dom tänkande och kan reflektera över det. Eva ger exempel på hur hon arbetar aktivt med olika perspektiv och ställer dem mot varandra för att skapa spänning och generera insikter. Jag har då frågat; - det var ju ett mord på ett kurdisk flicka från Turkiet som blev begravd levande av sin pappa och sin farfar och detta var ju så fruktansvärt. Och då frågade jag lärarna vad tänker ni om det? - Ja, det är ju fruktansvärt svarade de. Hur kan man göra på det viset? Alltså, den kulturen är ju fruktansvärd! Och sen så pratade jag om mordet på Bobby. Den här utvecklingsstörde pojken som blev torterad av sin styvpappa och sin mamma. De slängde honom i en sjö och det tog ju tid innan de hittade honom. Vad tänker ni om det, frågade jag dem? Och då svarar de att - Det är ju också fruktansvärt men dom måste ju ha varit helt dumma i huvudet! 46

Citat 69 Eva beskriver perspektivs egenskaper och hur begränsningar i perspektiv kan vara knutna till kulturella normer. Citat 70 För hur ska man förstå det som inte är möjligt att förstå? Att någon kan döda en. Det finns inte i vår verklighetsuppfattning inom ramen för det som vi bär med oss i ryggsäcken. Våra erfarenheter räcker inte till att förstå att man kan döda en annan människa. Det är en handling som är så utanför de flesta människors normer, värden och etiska grunder. Evas starkt förankrade värdegrund vad gäller människans okränkbarhet och rätt till liv sätter ett naturligt stopp för hur långt hon förmår sig att sätta sig in i andras perspektiv; Att bryta värdegrund, skifta mellan olika perspektiv är en sak. Men, kommer jag i en situation där jag ser med min erfarenhet och min kunskap att den här människan riskerar att dödas och jag sitter med människor som har helt andra perspektiv, då klarar jag inte av att gå in i andras människors perspektiv. Då blir jag närmast lite hänsynslös, för där finns inga kompromisser och i och med det så tappar jag också förmågan att se olika perspektiv. Slutkommentar I detta avsnitt har vi sett ett stort antal citat ur det empiriska materialet som säger något relevant för undersökningens frågeställningar. Det är dessa citat som ligger till grund för den sammanfattande analys som presenteras i nästa avsnitt. 47

8. Resultat och tolkning I detta avsnitt presenteras en översikt över de mest förekommande handlingsstrategier som Eva har använt sig utav i sitt initiativ, d.v.s. det som hon lägger mest tid på att göra. Därpå följer en argumentation kring huruvida de strategier som hon väljer kan förklaras av egenskaperna i hennes medvetandestruktur. Därefter lyfter jag exempel på hur Eva hanterar motstånd hos intressenter. Ambitionen är här att tydliggöra hur Evas syn på problemkomplexet leder henne till att handla som hon gör; d.v.s. påvisa att hennes olika medvetenhetstyper är en förutsättning och en förklaring till de handlingsstrategier som hon har valt. Det handlar också om att försöka visa på vad hon inte gör utifrån frånvaron av vissa aspekter inom de fem medvetandedomänerna. Då studien söker efter att identifiera framgångsfaktorer i initiativet läggs här större vikt vid förekomsten av de olika medvetandetyperna och konstruktiva handlingsstrategier, än frånvaron av de samma. 8.1 Samhällsentreprenörens val av handlingsstrategier Följande lista innehåller de handlingsstrategier som Eva lägger mest tid på i sitt arbete. Strategierna har varit möjliga att identifiera framför allt genom analysen av intervjutranskriptionerna men även genom att ta del av diverse projektdokumentation, så som ansökningar och rapporter, utvärderingar samt publicerade tidningsartiklar om projektinitiativet. Eva har ägnat mycket tid åt att systematiskt söka och tillgodogöra sig kunskap om våld och hedersrelaterat våld och förtryck. En viktig del av inhämtningen av informationen och kunskapen har varit att söka teoretiska ramverk åt den egna erfarenheten och arbetssättet. Eva har valt att arbeta utifrån en systemteoretisk ansats där man utifrån en samsyn på problemet mellan alla involverade aktörer driver ett långsiktigt våldsförebyggande arbete som kombineras med akutinsatser, där mycket tid har lagts på kunskapsöverföring i form av föreläsningar och kurser. Genom att uppmärksamma förändringar i projektets närmiljö så som nya trender bland ungdomar, politisk vilja och nya finansieringsmöjligheter har Eva löpande kunnat göra adekvata justeringar i projektinitiativet. Eva har identifierat och övertygat relevanta intressenter såväl beslutsfattare som finansiärer om problemets relevans för att kunna genomföra sitt initiativ. Eva har lagt mycket tid på att bygga goda relationer genom regelbunden kontakt och kommunikation med nyckelpersoner som har ansetts vara betydelsefulla för initiativet och som har öppnat dörrar för hennes idéer. Hon har mött intressenter med stor respekt och med ett genuint intresse för hur de tänker och varför de agerar som de gör. Hon har valt att samverka med aktörer med samma intresse och glöd för frågorna istället för att försöka forcera fram ett intresse hos nej-sägare. 48

Hon har sökt efter sätt att förmedla kunskap som har varit anpassat till intressenters föreställninsgvärldar. Eva har använt sig av människors olika perspektiv, inklusive det egna, som arbetsredskap på så sätt att hon har ställt perspektiv mot varandra för att generera nya insikter och kunskap. Hon har under hela projektperioden intresserat sig för och arbetat aktivt med självutveckling bl.a. genom att applicera ett lärande förhållningssätt genom att kontinuerligt utvärdera sin insats och ständigt sätta upp nya utmaningar för sig själv. Eva har aktivt tagit hand om sitt känsloliv genom att objektivt reflektera över inre processer, bl.a. genom att ha en inre dialog kring svåra frågor med bortgångna nära och kära och genom att sova på saken då saker känns jobbiga. Hon har sökt upp personer som har kunnat fylla på hennes energiförråd genom att påminna om hur viktig hennes insats är och att hon gör skillnad. Hon har omvandlat frustration till konstruktiva sätt att arbeta vidare genom att bl.a. utforma nya strategier. Hon har använt sig av ett förhållningssätt där hon omgående har sökt vägar förbi problem/hinder som har uppstått på hennes väg, d.v.s. hon har tänkt nytt istället för att göra mer av samma. Karaktäristiskt för Evas val av strategier Sammanfattningsvis har strategierna vissa karaktäristiska drag där det mest utmärkande kan sägas vara att de är präglade av ett dialektiskt tänkande. 43 Där finns flera tecken på en dialektiskt syn på världen i hur Eva företar sig saker och ting inom ramen för sitt initiativ. Strategierna lägger exempelvis stor vikt vid att utveckla relationen med intressenter och Eva använder sig av transformation av relationer och människors perspektiv som metod i sitt arbete. Evas kontinuerliga sökande efter mer kunskap och information, både tematiskt och om olika intressenters förutsättningar liksom hennes fingertoppskänsla vad gäller att justera insatser då villkoren förändras i projektets närmiljö, är tydliga tecken på ett processorienterat förhållningsätt. Man kan också se en kontextuell känslighet i strategivalen som tar sig uttryck i att Eva kontinuerligt söker nya vägar förbi hinder och den frustration som de skapar för att på så sätt finna manöverutrymme för sitt initiativ. Strategierna kan också sägas vara starkt präglade av den fjärde dimension som Jordan (2011) lyfter ut från Basseches tre dimensioner, nämligen perspektiv. Den systemiska ansatsen i val av handlingsstrategier och anpassningen till viktiga intressenters förutsättningar kan sägas vara exempel på detta. Liksom det långa tidsperspektivet som avspeglas i det systemiska arbetssättet, där saker och ting måste få ta tid då det handlar om människors väg mot samsyn på problemet och gemensamma lösningsförslag, utifrån insikten om att komplexa problem inte har några snabba lösningar. Eva har inte hållit en tät kontakt med media för att uppmärksamma problematiken med våld och hedersrelaterat våld och förtryck till den breda allmänheten, vilket skulle kunna anses 43 Se sidan 11 för en beskrivning av dialektiskt tänkande, Basseches (1984) enligt Jordans sammanfattning (2011) 49

vara en relevant strategi. Projektet har ändå fått en bred medial uppmärksamhet då journalister m.fl. har kommit till Eva för intervjuer och med inbjudningar om deltagande i paneler på större konferenser, etc. Genom att använda sig av dessa handlingsstrategier så har Eva nått goda resultat i arbetet med ett komplex samhällsproblem. Att implementeringen av just dessa strategier har varit en avgörande faktor för utgången av projekten kan inte bevisas, utan enbart antas. Nedan följer en diskussion kring sambandet mellan Evas val av handlingsstrategier och de fem medvetandetyperna. 8.2 Sambandet mellan val av strategi och medvetandestruktur En förutsättning för att välja att använda sig av ovan beskrivna strategier kan antas vara förekomsten av de fem olika medvetenhetstyperna. Nedan presenteras analysen av sambanden mellan strategival och samhällsentreprenörens medvetandestrukturer. Komplexitetsmedvetenhet Eva ägnar mycket tid och energi åt kunskapsinhämtning vilket tyder på en förväntan hos henne om att problemet som hon tar sig an är komplext. Hon vet att en gedigen kunskap kommer att krävas av henne för att hon ska kunna se hela problemkomplexet och förmå hantera det på ett adekvat sätt. Hon räknar med att det ska uppkomma nya situationer och villkor som hela tiden kräver hennes uppmärksamhet under projektets gång. Att SKRUVprojektet utformas på en systemisk grund beror på att Eva har en syn på samhället som ett sammanhängande system, vilket kan sägas vara ett tydligt tecken på komplexitetsmedvetenhet. Evas systemiska syn på problemkomplexet samt hur hon tänker om orsakssamband ligger därmed till grund för de mål som hon sätter upp och de strategier som hon använder. Hon ser orsaker till våldproblematiken både i personers förhållningssätt och i samhällsinstitutionernas egenskaper. Hennes kännedom om organisationers strukturer, kulturella normer och värdesystem leder henne till att använda ett systemiskt arbetsätt med syftet att påverka framför allt skolans kultur och regelverk. Hon gör detta genom att utveckla viktiga intressenters kunskap om samt påverka deras förhållningssätt till våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Eva själv går in som ett slags underlättare eller katalysator då hon arbetar på skolor med SKRUVmetoden. Väl medveten om människors olika perspektiv på en problematisk situation så blir den första stora uppgiften att hjälpa alla inblandade till samsyn kring vad problemet består i och beror på. För att kunna komma fram till en beskrivning av problemet som alla kan ställa upp på, är det de inblandade parternas olika perspektiv som står i centrum och inte hon själv. Hennes insikt i vikten av att finna en gemensam problembild, särskilt i den här typen av komplexa sociala problem där barn och unga far illa, leder henne till att lägga mycket tid på processen fram till en gemensam förståelse för problemets kärna. Projektinitiativet kombinerar förebyggande insatser med akuta punktinsatser. De akuta insatserna tar sig inte an grundorsakerna till våldet utan är av humanitär art. Utförda separat skulle den typen av insats inte kunna sägas baseras på en systemisk förståelse av omvärlden. Akutinsatserna får här ses som en del i den systemiska metodansatsen och anses som ett helt nödvändigt inslag i en problematik som rör barn och ungas liv och hälsa. 50

Kontextmedvetenhet Evas öppenhet inför förändringar i projektets närmiljö och insikten om nya relevanta fenomen i samhället som berör projektinnehållet leder henne till att göra justeringar i projekts upplägg. Det tydligaste exemplet på detta är då Eva började att få syn på hur hedersrelaterat våld och förtryck var en relevant del av hennes arbetsfält, vilket fick henne att utarbeta nya metoder inom ramen för SKRUVprojekt. En sådan flexibel hållning kan antas bero på insikten i betydelsen av att ta i beaktande fenomen utanför själva projektkroppen och en medvetenhet om hur trender och förändringsprocesser kan villkora det egna initiativets framgång. Mindre hörs om den nationella och den globala kontexten kring problematiken i det empiriska materialet, vilket också kan vara orsaken till frånvaron av påverkansstrategier nationellt samt interaktion med politiska beslutsfattare. Vad detta säger om Evas komplexitetsmedvetenhet är dock avhängigt i fall man med bestämdhet kan säga att dessa aspekter hade varit på sin plats att uppmärksamma för just detta initiativs framgång. Det är dock svårt att avgöra inom ramen för denna studies omfattning. Intressentmedvetenhet Evas möjlighet att nå fram till nyckelaktörer som har öppnat dörrar för henne kan härledas till en medvetenhet kring vilka aktörer som är viktiga för initativet. Evas otvungna förhållningssätt till intressenter kan sägas bero på övertygelsen om att det inte är möjligt eller ens önskvärt att behöva forcera fram en insikt hos en intressent. Denna insikt leder henne till att välja att alliera sig med dem som brinner för samma frågor som hon själv och med intressenter som ger henne energi. Eva intresserar sig och försöker förstå bakgrunden och skälen till olika intressenters perspektiv och handlingar. Hon hyser stor respekt för intressenters olika tänkande, tolkningar, beteendemönster och känslor, vilket kan sägas vara tydliga tecken på intressentmedvetenhet. Att Eva har förmågan att utveckla goda relationer med och skapa förtroende hos intressenter även med mycket annorlunda synsätt än det egna möjliggör för gemensam problemlösning kan också sägas tyder på intressentmedvetenhet. När Eva anpassar sin interaktionsstil för att möta upp intressenter utifrån deras perspektiv gör hon detta med det uttalade syftet att öppna upp för en konstruktiv dialog. Detta kan ses som ett exempel på hur intressent- och perspektivmedvetenhet figurerar parallellt i Evas medvetandestruktur. I vissa fall beskriver Eva intressenters beteenden genom att tillskriva dem bestämda egenskaper. Min tolkning är att dessa tillskrivningar kommer ur frustrationen över att människor inte lever som de lär eller går emot principiella värden på högre nivå (så som de mänskliga rättigheterna). Det kan handla om personer på viktiga samhällsfunktioner som ibland saknar den nödvändiga kunskapen för att fatta adekvata beslut eller personer som utger sig för att vara rättighetskämpar som agerar mot sina principer. Detta skulle möjligtvis kunna leda till att vissa viktiga nyckelpersoner ignoreras, vilket på sikt skulle kunna ge negativa effekter på initiativet. Avsaknaden av en mediestrategi kan ses som en blind fläck på intressentkartan vad gäller just journalister som viktig intressentgrupp. Projektet, som trots allt har fått en stor medial 51

uppmärksamhet hade troligtvis ändå tjänat på en utvecklad påverkansstrategi, istället för ad hoc-artad mediaexponering. Självmedvetenhet Eva talar i termer av att hon har lärt sig ett förhållningssätt vilket tyder på en processorienterad hållning till den egna prestationen. Hennes reflektioner över det egna agerandet och att hon ställer sig frågan vad som fungerar och inte och vad hon kan lära av det, tyder på ett sådant lärande förhållningssätt. Att hon ser behovet av att relatera ny kunskap till det som har hänt och formulerar hur man hade kunnat göra annorlunda, tyder på en vilja och en insikt om behovet av att komma vidare i sin självutveckling. Att Eva aktivt tar in de egna reaktionerna och använder dem för att utveckla strategier för att transformera känslor tyder på självmedvetenhet. Hennes detaljerade beskrivningar och reflektioner i intervjumaterialet kring egna reaktioner i form av frustrationer, känslor, önskningar, impulser, motivation och egna försvarsmekanismer, är tecken på att hon uppmärksammar vad som sker i sinne och kropp och gör detta till objekt för sin medvetenhet. När Eva söker sig till personer som kan fylla hennes energidepåer tyder detta på att hon har insikt i egna inre processer och hur de kan styra hennes agerande på önskvärda och mindre önskvärda sätt. Det visar på en medvetenhet om vilken betydelse det har för hennes beteende och mående att hon kan få ladda om batterierna. Perspektivmedvetenhet Eva använder sig av olikheter och spänningar mellan olika perspektiv - både det egna och andras - för att generera insikter (med syfte att förändra förhållningssätt till exempelvis hedersnormen) vilket är tydliga tecken på perspektivmedvetenhet. Hon vet att perspektivs egenskaper kan se olika ut, att de förändras över tid och att det är just dessa egenskaper i perspektiven som leder människor till att skapa mening till händelser på ett visst sätt. Att dialogen och särskilt sokratiska frågor används flitigt i insatserna tyder på att Eva är medveten om att olika perspektiv finns närvarande och att hon anser att det är viktigt att belysa en fråga ur olika perspektiv samt att tillsammans resonera om perspektivs egenskaper. Eva intresserar sig starkt för andras perspektiv och kan sägas vara tecken på att hon ser perspektiv just som perspektiv och därför inte känner något behov av att hävda eller försvara det egna perspektivet. Hon lyssnar istället på och tar in andra människors perspektiv för att förstå mer av hur de skapar mening. Hon kan ta in andras perspektiv och ställa dem mot det egna för att pröva i fall egna antaganden fortfarande håller och på så sätt vidareutveckla det egna perspektivet. Att Eva i sitt arbete utgår från den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna som princip på högre nivå, kan sägas tyda på perspektivmedvetenhet. Hon är medveten om att perspektiv har egenskaper och därför inte kan vara absoluta. Hon har därför sökt sig till och engagerar sig för allmänmänskliga värden som är giltiga oberoende av ideologier och trosuppfattningar. 52

8.3 Hantering av motstånd och ointresse hos intressenter Att Eva förstår att intressenters olika perspektiv kommer av att vi alla har olika bakgrund, kultur, religiös och etnisk tillhörighet, position o.s.v, gör att hon sällan går igång när viktiga intressenter tänker diametralt olikt henne. Istället för att gå in i konfrontation söker Eva förändra intressenters perspektiv för att komma vidare i och utveckla dialogen med dem. Eva möter upp intressenter där de är och anpassar sin kommunikation efter vart de befinner sig. Hon använder sig av sokratiska frågor för att öppna låsta lägen och få folk att tänka i nya banor. Andras eller det egna perspektivet blir därmed aldrig fel, utan är istället verktyg för problemlösning och föremål för ständig omvärdering. På detta sätt kan hon transformera intressenters perspektiv på problematiken, i en för initiativet fördelaktig riktning. Eva tänker i termer av vad som fungerar och inte fungerar; om en strategi inte fungerar så beror det på något. Hon har en förförståelse för att det kan finnas alternativa processer som påverkar utfallet av hennes eget agerande. Detta kan antas vara det som leder till att hon aldrig skyller misslyckanden på egenskaper hos intressenterna eller sällan eller aldrig gör mer av samma för att försöka lösa ett problem. Istället söker hon per automatik efter vägar förbi hindren då de uppstår. Hon fokuserar på det positiva och konstruktiva vilket leder till att människor sällan går i klinch med henne. Med en hög grad av perspektivmedvetenhet minskar just benägenheten att gå i klinch med intressenter och interaktionen baseras istället på medvetenheten om att den andres agerande baseras just på dennes perspektiv. Energin kan då riktas mot situationen som detta perspektiv skapar snarare än personen själv, vilket kan vara en bidragande orsak till att inte gå i gång och bli provocerad i en konfliktsituation. Ett nej från viktiga intressenter leder henne till att aktiv omvärdera situationen till att se möjligheterna istället för hinder som villkorar hennes fortsatta arbete. Oftast hanterar hon ett nej genom att söka andra framkomliga vägar för initiativet genom att alliera sig med dem som ger frågan samma relevans som hon själv. Hon går med andra ord inte in för att fånga in de förlorade fåren utan rör sig istället framåt tillsammans med dem, som liksom hon själv, bär på en stark övertygelse om initiativets relevans. 8.4 Sammanfattning av analys Frågeställning 1 Vilka strategier har använts av den ledande samhällsentreprenören i det framgångsrika initiativet? Genom analysen har jag kunnat identifiera ett flertal relevanta strategier som samhällsentreprenören har använt sig utav. Karaktäristiskt för dem kan sägas vara att de präglas av ett dialektiskt tänkande. Några utmärkande drag i det dialektiska tänkandet som återspeglas i handlingsstrategierna är att Eva har haft en insikt ifrån start att hon inte har alla svaren och att projektet inte är en rak linje från start till måluppfyllelse. Hon har förväntat sig att saker ska dyka upp på vägen som gör att hon har behövt ändra i upplägget och utforma nya strategier. Eva har hela tiden sökt framkomliga vägar för sitt initiativ och har haft siktet inställt på att finna ett manöverutrymme mellan den egna idén, organisatoriska faktorer, kulturella aspekter och politiska förutsättningar. Hon har även valt att arbeta med att 53

transformera människors perspektiv - både det egna och andras - för att på sikt kunna förändra i samhällskroppen. Frågeställning 2 Vilka samband finns mellan de strategier samhällsentreprenören har använt sig av och egenskaperna i samhällsentreprenörens medvetandestruktur, särskilt vad gäller olika typer av medvetenhet? Det finns tydliga samband mellan strategierna som samhällsentreprenören har valt och de egenskaper i hennes medvetandestruktur som analysen har kunnat påskina. Särskilt tydligt är hennes systemiska tänkande, vilket leder henne till att konstruera SKRUVprojektet utifrån en systemteoretisk grund och välja skolan som arbetsfält (skolan som en avspegling av det omgivande samhällets dynamik och utmaningar). Inställningen till och i synnerhet intresset för aktörer relevanta för initiativet är det som har lett henne till att lägga mycket vikt vid att utveckla goda relationer med intressenter. En stark perspektivmedvetenheten har bidragit till utformningen av interaktionen med intressenter samt metoder som bäddar för en transformation av intressenters perspektiv. Även förekomsten av självinsikt är tydlig i relation till hur hon har valt att aktivt ta hand om, objektivt reflektera kring och ompröva egna inre processer under arbetets gång. Frågeställning 3 Hur har samhällsentreprenören hanterat motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte? Ett antal strategier har kunnat identifieras, vilka Eva använder sig av för att hantera motstånd och ointresse hos intressenter som har stor betydelse för förverkligandet av initiativets syfte. Utmärkande för dem är att de är otvungna i sin karaktär och bygger på en respektfull och ärligt nyfiken hållning gentemot intressenter. De innehåller ett stort mått av förmåga av att se olika intressenters perspektiv och möta upp dem där de befinner sig. Den präglas också starkt av ett processorienterat förhållningssätt där Eva så fort hon stöter på motstånd söker vägar förbi hindren och den frustrationen som de skapar. 54

9. Diskussion och slutsatser I detta avsnitt diskuteras huruvida frågeställningarna har kunnat besvaras och de resultat som kommit fram av undersökningen. Jag för ett resonemang om vilka karaktäristiska egenskaper i samhällsentreprenörens medvetandestruktur och valda handlingsstrategier som har påverkat graden av framgång i initiativet. Därefter levererar jag en egen bedömning av vilka faktorer som kan antas leda till framgång inom samhällsentreprenörskap i komplexa frågor. Jag diskuterar vidare undersökningens moment av metodtestning, undersökningens relevans samt vilken inverkan som den långa tidsaxeln har haft på studien. Avsnittet avslutas med idéer för vidare forskning. 9.1 Har frågeställningarna besvarats? Jag har kunnat identifiera ett stort antal relevanta handlingsstrategier som Eva använder sig utav i sitt arbete har därmed till fullo kunnat besvara fråga 1. I fråga 2 har ansatsen varit att belysa hur kvaliteter i samhällsentreprenörens medvetandestruktur - med fokus på de fem medvetandetyperna - har varit en förutsättning för dennes val av handlingsstrategier. Det är en komplex fråga att fånga upp och belysa en individs medvetandestruktur. Denna studie har gett utrymme för två djupintervjuer där fragment av samhällsentreprenörens medvetandestruktur har kunnat fångas upp och analyseras. Det är således utifrån en begränsad empiri och en specifik teoretisk ansats som fem olika medvetandetyper har identifierats och analyserats och jag gör därför inget anspråk på att ha fångat helheten av den aktuella samhällsentreprenörens medvetandestrukturer. Jag anser mig dock ha belyst tillräckligt många relevanta karaktäristiska drag i Eva Ohlssons medvetandestruktur som förklarar de flesta av hennes strategival. Därmed anser jag att även fråga 2 har kunnat besvaras på ett tillfredställande sätt. Det empiriska materialet gav flera uttalade exempel på hur samhällsentreprenören har hanterat intressenter som har visat ointresse och bjudit på motstånd och även fråga 3 har därmed kunnat besvaras. 9.2 Framgångsfaktorer hos samhällsentreprenören Det finns som nämndes inledningsvis en rad olika faktorer som spelar roll för om ett initiativ ska bli framgångsrikt eller ej. För den typ av samhällsentreprenörskap som studeras här, d.v.s. samhällsentreprenörskap i komplexa sociala frågor så bedömer jag att där finns några egenskaper i Evas medvetandestruktur och handlingsstrategier som hon har valt som har särskilt stor betydelse för initiativets framgångar. Det som jag ser som utmärkande till att just Evas sätt att tänka om problemet och det sätt hon tar sig an sina uppgifter har nått framgång, är följande: Eva är så fast förankrad i sin värdegrund att hon sätter principen om allas lika värde främst, över sitt eget liv. Hon har formulerat sin vision om hur samhället borde se ut och vad som måste till för att uppnå ett modernt mångkulturellt samhälle fritt från våld, utifrån principen om människans okränkbarhet, allas lika värde och rätt till frihet. Utifrån denna starkt rotade princip - den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna har hon utvecklat ett starkt civilkurage som tar sig utryck i att hon inte anser sig kunna göra annat än agera då en 55

medmänniska far illa hon måste. Det är som att frågorna som hon jobbar med har valt henne och inte tvärt om. Eva är respektfull och ärligt intresserad av människors olika perspektiv, även av de som bär på föreställningar som strider mot det egna perspektivet. Hon använder sig därför flitigt av strategier med syfte att transformera hur andra människor tänker och agerar, i en för initiativet fördelaktig rikting. Eva söker reflexmässigt nya vägar för att komma förbi hinder då hon stöter på motstånd, d.v.s. tänker nytt direkt istället för att göra mer av samma. Hon har strategier för att kunna förvandla motstånd till kreativitet, både vad gäller egna inre processer och i relation till andra. Den prestigelösa hållningen och lättheten med vilken hon kan erkänna sina begränsningar och brister och villigheten att ompröva sin antaganden bidrar till att utveckla arbetsformerna. Eva bygger trovärdighet genom att ha en gedigen kunskap inom området. Hon söker sig den kunskapen som krävs för att lösa uppgifterna under tiden de uppstår och får folk att säga ja till projektidén genom att smitta dem med sin övertygelse om hur viktig frågan är. Eva ger sig inte. Hon visar prov på ett stort tålamod och envishet. Hon vet mycket väl att där inte finns några snabba lösningar på komplexa problem. Att Eva dessutom har självdistans och kan skratta åt sina misstag, är viktiga egenskaper för att orka jobba med samhällsentreprenörskap inom så pass tuffa domäner som våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Sammanfattningsvis är det min uppfattning att det i Evas fall är en utvecklad perspektivmedvetenhet i kombination med ett stort mått av intressentmedvetenhet och en djup självinsikt som är tongivande i resultaten av analysen. Jag tolkar det därmed som centralt för en ledande samhällsentreprenör som tar sig an den här typen av komplext socialt problem att ha förmågan att hantera inre processer i utmanande situationer. För att kunna hitta framkomliga vägar och adekvata lösningar på frågan framåt, blir det då även a och o för samhällsentreprenören att kunna sätta sig in i andra människors perspektiv med bibehållen respekt och intresse för att veta mer om bakomliggande faktorer till dessa perspektiv. Att tidigare ej uppmärksammade domäner eller intressenter relevanta för initiativet kompletteras av samhällsentreprenören under arbetets gång för ökad helhetssyn på problemkomplexet ser jag också som betydelsefullt. Utifrån denna fallstudies resultat är det därmed rimligt att dra slutsatsen att man kan anta att samhällsentreprenören som tar sig an komplexa sociala frågor är i särskilt stort behov av en utvecklad nivå av medvetenhet rörande dessa aspekter, mer än en traditionell entreprenör, för att nå framgång i sina initiativ. 9.3 Moment av metodtestning Begreppsapparaten, det vill säga kategoriseringen av de fem olika typerna av medvetenhet, har hjälpt till att identifiera karaktäristiska egenskaper hos samhällsentreprenören. Den har ibland även varit svår att använda, då det i vissa fall varit problematiskt att avgöra vilken av de fem medvetandetyperna som materialet i den empiriska undersökningen varit tecken på. Citat har till synes kunnat utgöra exempel på två och ibland flera av medvetandetyperna, så som de beskrivs i begreppsapparaten. 56

Att ha en utvecklad perspektivmedvetenhet ger ju långtgående konsekvenser för hur övriga medvetenheter ser ut. Därför har det varit svårt att särskilja exempel på övriga medvetenheter från perspektivmedvetenhet i presentationen. Särskilt många exempel har uppkommit på där perspektivmedvetenhet och intressentmedvetenhet har sammanfallit. Ibland har det varit svårt att avgöra förekomsten eller ickeförekomsten av vissa av medvetenheterna utifrån begreppsapparaten. Vad gäller kontextmedvetenhet så har aktuell samhällsentreprenör en mycket god insikt i för problematiken direkt relevanta samhällsinstitutioner, men kanske inte uttrycker så mycket om övriga Sverige eller resonerar kring frågan i ett globalt kontextuellt perspektiv. Här har det varit svårt att peka på ickeförekomsten av i det här fallet kontextmedvetenhet, då insikt ändå finns i en tillräckligt stor omfattning kring problematiken för att få till stånd viktiga förändringar i närsamhället. För att explicit kunna säga att man ser en brist eller en ickeförekomst av en medvetenhet, behöver man således kunna argumentera för att det hade varit av stor relevans för initiativet att kunna identifiera exempelvis förhållanden i den vidare (i bemärkelsen den nationella och globala) kontexten. 9.4 Metodens inverkan på resultatet Den kvalitativa metodens största svaghet (men också dess styrka) är dess öppenhet för tolkningar. Denna typ av studie är givetvis sårbar för egenskaper i undersökarens egen medvetandestruktur. Det är troligt att sådant som jag har fattat särskilt intresse för är sådana aspekter av medvetenhet hos Eva där jag själv ser att jag har en utvecklingspotential. Begränsningar i min egen medvetandestruktur påverkar således genomförandet och utfallet av studien. Det är inte så mycket jag har kunnat göra åt detta mer än att försöka vara så medveten och transparent som möjligt, så att kollegor (framför allt min handledare) har kunnat hjälpa till att identifiera sådant (ex. tendenser till idealisering av respondenten) som jag som undersökare själv inte har sett. Det ska också nämnas här något om sårbarheten i att empirin till stor del består av respondentens egna berättelser och beskrivningar av sig själv. Det finns med detta en risk i att undersökningen visar upp en något idealiserande bild av samhällsentreprenören. Även studiens syfte är ställt så att undersökningen har haft fokus på att söka efter framgångsfaktorer, mycket mer än ej fungerande tillvägagångssätt. Det har lett till ett större fokus på förekomsten av medvetandetyper snarare är frånvaron av dem. Det är som undersökare också lätt att bli hänförd av en så driven och stark eldsjäl som Eva Ohlsson. Jag anser dock att jag har underbyggt empirin även med material som inte kommer direkt från respondentens berättelser bl.a. genom att studera externa utvärderingar av projektet och ta del av tidningsartiklar om Eva och hennes arbete. På så sätt har jag gjort vad jag har kunnat för att inte bli allt för partisk med respondenten. 9.5 Undersökningens relevans Att studera egenskaper hos samhällsentreprenörer är av största vikt idag för oss för att kunna bli bättre på att hantera utmaningar i vårt lokalsamhälle och i vår omvärld. Kanske är det särskilt relevant att studera egenskaper som samhällsentreprenörer som ägnar sig åt komplexa sociala frågor frågor som om de inte hanteras adekvat gör att människor far illa på det ena eller andra sättet. 57

Det svenska samhället befinner sig i en fas där man håller på att rigga seglen och göra de sista kontrollerna för att samhällsentreprenörskutan ska kunna segla ut på öppet hav. Det pågår spännande forskningsprojekt på flertalet av landets högre lärosäten, det hålls pilotutbildningar i samhällsentreprenörskap och det anordnas konferenser om det nya entreprenörskapet. Min studie är ett litet bidrag bland ett stort antal insatser som nu genomförs i Sverige inom den akademiska världen, den ideella sfären och inom näringslivet kring samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap En samhällsentreprenör som tar sig an en komplex samhällsfråga har studerats här för att särskilt kunna titta närmare på hur hennes medvetandestrukturer inverkar på val av handlingsstrategier, med ett särskilt fokus på hur hon hanterar motstånd hos för initiativet viktiga intressenter. Studier på just kvaliteter i samhällsentreprenörers egenskaper är något som det råder brist på i Sverige. Jag skulle därför våga påstå att studien, trots sin avgränsning till en enda samhällsentreprenör, faktiskt har kunnat säga något relevant om vilka egenskaper som kan ha betydelse för framgångsrikt samhällsentreprenörskap i det svenska samhället, som kan tas vidare in i framtida forskning. 9.6 Initiativets tidsaxel Medvetenhet hos samhällsentreprenören och de handlingsstrategier som hon applicerar liksom de resultat som arbetet framkallar är i ständig rörelse. Evas bild av verkligheten lägger grunden för visioner och mål, vilket i sin tur influerar problemdefinitionen, är med och utformar de strategier som hon använder för att ta sig an problemet och slutligen initiativets resultat. Den resa som samhällsentreprenören gör vad gäller bilden av verkligheten, föreställningarna om vilka visioner och mål som är önskvärda att förverkliga och problemförståelsen utvecklas hela tiden. SKRUV är det stora projekt som övriga projektinitiativ tar sitt avstamp ur. SKRUVprojektet eller närmare bestämt SKRUVmetoden finns med och pågår parallellt med all övriga verksamhet som Eva driver under en tidsperiod på 10 år. För studien har det varit relevant att ta hela projektkedjan i beaktande, då alla initiativ faktiskt är sammanlänkade och påverkar varandra ömsesidigt. Som Eva själv säger; SKRUV är en grund att stå på medan projekten som tar in hederskulturella aspekter är en slags spets eller vidareutveckling. Det är således svårt att tala om en tidslinje med på varandra följande moment utan moment pågår snarare samtidigt och är hela tiden i förändring. Parallellt med att nya projekt har utvecklats utifrån grundkonceptet SKRUV kan man därmed även anta att också Evas medvetandestruktur har förändrats. Det är dock med medvetandestrukturerna så som de ser ut idag som hon har resonerat om sina tillvägagångssätt under de senaste 10 åren, något som man bör ha i åtanke då man tar del av undersökningens resultat. 9.7 Idéer om vidare forskning Civil kurage om att våga agera för andras bästa, fast att man fruktar för sitt eget liv är enligt Eva en dimension som ej får bortses från i studiens sammanhang, vad gäller egenskaper hos samhällsentreprenörer som arbetar med komplexa samhällsfrågor av den art som hon själv ägnar sig åt. 58

Eva resonerar i en av intervjuerna om det kan vara så att civilkurage springer ur en personlig vendettan (som grundar sig på en egen erfarenhet av ett komplext socialt problem) på så sätt att visionen om alla människors okränkbarhet blir starkare än rädslan. Behovet av att leva upp till sin värdegrund blir viktigare än det egna livet. Är detta en möjlig förklaring till att man känner rädslan men vågar ändå, frågar hon sig. Med utgångspunkt i de frågor som Eva ställer sig i relation till sitt arbete så vore det intressant att undersöka följande hypoteser: - Kan man anta att framgångsrikt samhällsentreprenörskap i sociala frågor av liknande karaktär som denna förutsätter en djup egen erfarenhet kring den problematik som berörs i initiativet? - Om det är en stark förankring i den egna värdegrunden som ska till för civilkurage, hur (i bemärkelsen med vilka metoder) kan man i så fall träna sig till en starkare övertygelse där principen om människans okränkbarhet blir lika viktig som det egna livet? Stockholm augusti 2011 59

10. Käll- och litteraturförteckning Tryckta källor ANDERSSON, P. (2009) Perspektivvandringar att arbeta med trygghetsfrågor i lokalsamhället, Göteborgs centrala brottsförebyggande råd, Tryggare och Mänskligare Göteborg BASSECHES, M, A. (1984) Dialectic thinking and adult development, Norwood, NJ, Ablex Press. BROWN, B. C. (2011) Conscious Leadership for Sustainability: How Leaders with a Late-Stage Action Logic Design and Engage in Sustainability Initiatives, Doktorsavhandling, Fielding Graduate University. GAWELL, M. JOHANNISSON, B. LUNDQVIST, M. i red. (2009) Samhällets entreprenörer en forskarantologi om samhällsentreprenörskap, KK-stiftelsen JOINER, B. & JOSEPHS, S. (2007) Leadership agility. Five levels of mastery for anticipating and initiating change, Jossey-Bass. JORDAN, T. (1998) Structures of geopolitical reasoning. Outline of a constructive-developmental approach, Occasional Papers 1998:9, Kulturgeografiska Institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. JORDAN, T. & LUNDIN, T. (2001), Att varsebli, tolka och hantera konflikter på arbetsplatsen. Vägar att synliggöra våra utvecklingsmöjligheter, Centrum för Arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/5fort/attvarseblikonflikter.pdf JORDAN, T. (2002) Grundinställningar till konflikter: Konsekvenser av olika synsätt på människans natur Centrum för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet: http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/2akad/21grundinstallningar.html JORDAN, T. (2006) Samhällsbyggets hustomtar. Förändringsagenter i den svenska säkerhetssektorn. Krisberedskapsmyndigheten, no 9. JORDAN, T. (2008) From concerned citizens to effective societal entrepreneurs Cognitive transformations and the role of scaffolding, opublicerad ansökan om forskningsmedel från KK-stiftelsen. JORDAN, T. & ANDERSSON, P, (2010) Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Göteborgs universitet, Tryggare Mänskliga Göteborg, http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/svarlostasamhall.pdf JORDAN, T. (2011) Skillful engagement with wicked issues: a framework for analysing the meaning-making structures of societal change agents, version 2011-05-08, opublicerat artikelmanus under omarbetning för kommande publicering i Integral Review: http://www.integral-review.org/ KEGAN, R. (1982) The evolving self. Problem and process in Human Development, Cambridge (Mass.) and London: Harvard University Press. MATHIES, A-L. (2006) Nordic Civic society organisations and the future of welfare services - a model for Europe? Nordic Council of ministers, Copenhagen. ROSS,S.N. (2007) The Integral process for worming on complex issues, public issues edition. 4th Ed. Bethel, OH:ARINA, Inc 60

ROSS, S.N. (2009) Towards Systemic Societal Entrepreneurship; Opportunities, Theories and Methods. In J. A. Goldstein, J. K. Hazy, & J. Silberstein, (Eds), Complexity science and social entrepreneurship: Adding social value through systems thinking (pp. 141-161). Litchfield Park, AZ:ISCE Publishing. SANDER, A. & JORDAN, T. (2009) Göteborg lär sig samverka om svårlösta frågor. Ung Kultur 116 och Trygg, vacker stads klotter/graffitistrategi, Ung Kultur 116. SENGE, P, m.fl. (1994) The fifth discipline, fieldbook, strategies and tools for building a learning organization, Nicholas Brealey Publishing, London SKÅMEDAL, J. (2010) Samhällsentreprenörer i fokus, Linköpings Universitet på uppdrag av Linköpings kommun och Tankesmedjan. WILBER, K. (1995) Sex, Ecology, Spirituality. The Spirit of Evolution, Boston and London: Shambala Publications. Elektroniska källor Göteborgs universitet, Institutionen för Arbetsvetenskap, om forskningsprojektet Från frustrerade medborgare till effektiva samhällsentreprenörer : http://www.av.gu/pagaende_fou-projekt/samhallsentreprenorskap, september 2009. Mötesplats för social innovation och samhällsentreprenörskap, föreläsning av Fredrik Björk, Malmö Högskola och Galdious Koluthungan, University of East London: http://www.samhallsentreprenor.se/artiklar/onsdagslasning-12-vad-ar-en-social-entreprenor/, mars 2011. Mittuniversitetet, Kursbeskrivning av distanskursen Samhällsentreprenörskap för kreativ utveckling: www.miun.se/she, januari 2011. Skruvprojektets hemsida, Projekt- och metodbeskrivning: www.skruvprojektet.se, maj 2011. Penn State University Teaching and learning with technology, Information about problem solving/defining problem solving : http://istudy.psu.edu/firstyearmodules/problemsolve/problemsolvinginfo.html, december 2010. Tidskrifter/Tidningsartiklar Snap decisions aren t such a good idea : Artikel av Steve Connor, The Independent/Science: http://www.independent.co.uk/news/science/snap-decisions-arent-such-a-good-idea-890292.html, 2008-08-11 Engagemang skapar nya resurser Intervju med Bengt Johannissson (Professor i Entreprenörskap vid Växjö universitet) i KK-bladet, no 1 2009, http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/kk_bladet/kk-bladet-1-2009- publ.pdf Debatt: Graden av visdom avgör människans öde av Stefan Einhorn (professor vid Karolinska institutet) i Göteborgs Posten, 2010-01-10 Debatt: Sverige behöver fler sociala entreprenörer av Sara Damber (grundare till Friends) i Göteborgs Posten, 2010-01-14 61

Föreläsningar och konferenser Föreläsning av Pierre, Anne och von Friedrichs, Yvonne, Samhällsentreprenörskap vad vet vi och vad vet vi inte?, Mittuniversitetets kursträff för SHE Samhällesentreprenrtöskap för kreativ utveckling, 2011-01-28, Edsåsdalens konferenshotell i Undersåker. Nationell konferens: Socialt entreprenörskap en del av lösningen, arrangörer: Playing for change, Sida, Mötesplats för innovation och samhällsentreprenörskap, Ashoka i samarbete med Titan, Grand Hotel, Informationsteknik och Malmö Högskola, 2011-04-27 på Grand Hotel i Stockholm. Externa utvärderingar av SKRUVprojektet Nasih, Bayan och Schlytter, Astrid (2009). Identitet i kläm mellan segregation och kyskhetskultur, en utvärdering av I Hederns namn, ett projekt i Halmstad och Falkenberg.. Socialhögskolan, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Kadic Dino (2008) Utvärdering SKRUVprojektet, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Programmet för sociologi och socialtutvecklingsarbete. Intervjuer Två intervjuer med Eva Ohlsson 2010-02-05 (1,15 t) och 2010-05-12 (1,55 t) samt ett par telefonsamtal och regelbunden mejlkontakt under uppsatsarbetets gång. Båda intervjuerna genomfördes på Kvinnojourens lokaler i Falkenberg. Transkriberingar av intervjuerna finns hemma hos författaren. 62

Bilagor Bilaga 1: Intervjustrategi Allmänt sett gäller att det är bra om vi kan få informanterna att berätta så mycket som möjligt med hjälp av allmänna frågor som så lite som möjligt påverkar informantens egna sätt att uppfatta verkligheten. Det betyder att vi bör vänta så länge som möjligt under intervjuerna med att ställa frågor som möjligen får informanten att tänka i nya banor. Börja med att ta reda på fakta om det samhällsentreprenöriella initiativets resultat: Vad har uppnåtts? (Detta bör man i så stor utsträckning som möjligt göra före den egentliga intervjun, genom att gå igenom dokumentation och fråga andra informanter.) Be respondenten om att i punktform göra en kronologi över de viktigaste händelserna, daterade med år och månad, om möjligt. Be informanten berätta sin berättelse om verksamheten: Hur började det? Följ sedan upp med följdfrågor för att få en berättelse av projektets olika faser, avgörande händelser, kritiska incidenter. Fanns det betydelsefulla omständigheter, förhållanden, händelser som påverkade förutsättningarna för projektet? Hur tänkte du angående vilka personer/intressenter som var viktiga att ha kontakt med? Kan du beskriva de andra aktörerna, utanför er egen verksamhet, som är viktiga för att verksamheten ska bli framgångsrik? Hur har du gjort för att få till stånd en bra samverkan med dem? Varför engagerade du dig i detta? Vad var det i projektet som väckte ditt intresse och engagemang? (Varför tycker du det här är meningsfullt att arbeta med?) Vad är det som gör verksamheten/initiativet meningsfullt för dig? Vilken betydelse ser du att v/i har för övrigt? Vad är det du tycker behöver förändras? Vilka motgångar och frustrationer har du mött? (Upprepa frågan för att få fler exempel tills temat är uttömt.) Kan du välja ut en särskild situation som var både viktig och knepig? Hur reagerade du då? Hur hanterade du detta? (Se till att pejla efter både hantering av egna reaktioner och agerande i situationen.) Fanns det något viktigt som du inte var medveten om eller förstod i början? Vad har du lärt dig under resans gång? Ser du verksamheten som framgångsrik? Varför (för vem och i vilket avseende?)? Vad ser du som avgörande för att projektet blev framgångsrikt? Vad har varit svårt? Vilka egenskaper/färdigheter har du haft nytta av? Har det funnits tillfällen då du brottats med dig själv om hur du ska gå vidare? Finns det saker som du ändrat uppfattning om under resans gång? Finns det något som har förvånat dig? Följdfrågor kring kritiska incidenter och intressenter som har varit svåra att samverka med: Hur reagerade du då? Hur hanterade du dina reaktioner? Vad gjorde du i själva situationen? Vad gjorde du efteråt? Hur tänkte du om honom/henne/dem då? Hur tänker du nu om intressenterna? Varför tror du att det blev så? Vad har du lärt dig av detta? 63

Bilaga 2: Hållpunkter för intervjuanalyser Komplexitetsmedvetenhet Mål - Vad som är viktigt för Eva och vad hon vill uppnå (hennes ambition, drivkraft i engagemanget och vad som ger det hela mening!) Hur beskriver Eva uppgiften och hur konstruerar hon värden och mål som används för att formulera riktning och strategier? Finns där ett systemiskt sätt att tänka kring mål - påvisar hon orsakssamband? Finns tankar om att påverka utanför själva projektets konkreta aktiviteter? (hur brett spektra tar hon in i sitt synfält: konkret aktivitet, mot underliggande orsak, mot systemet, de olika perspektiven som skapar problemet?) Vad är det som måste ändras?? I vilka termer formulerar hon värden/principer/mål. På högre abstraktionsnivåer? Har den vidare kontexten betydelse för hur mål formuleras? (Hennes bild av närmiljön avgörande för målformuleringen). Reflektion kring trender, möjligheter, manöverutrymme? Strategier Evas resonemang kring planer och tillvägagångssätt för att uppnå mål. Går det att urskilja komplexitetsnivåer i resonemangen om handlingsstrategier? Finns där tecken på processorientering? (d.v.s. aktiv reflektion över hur väl strategier fungerar, hur man behöver modifiera och lägga om strategier med tanke på vad som fungerar och inte fungerar; förväntan om att man behöver experimentera; benägenhet att söka återkoppling från andra? (Behov av att omvärdera/tillfråga andra) Framgår det något om tidshorisonter, d.v.s. hur långt fram i tiden Eva blickar (för att målet ska vara nått)? Kontextmedvetenhet Kommenterar Eva kring egenskaper i projektets omvärld (i samhällskroppen)? Förekommer reflektion kring förhållanden, utvecklingsmönster i den vidare kontexten (samhället, politik, ekonomi, teknik, kultur, förvaltning, organisationsstrukturer e.t.c.) Har hon överblick? Intressentmedvetenhet Hur beskriver Eva viktiga intressenter? Finns ett resonemang om deras egenskaper? (1a persons perspektiv, d.v.s. fälla omdömen) Finns tankar om orsaker till intressenters attityder och agerande, t.e.x. deras intressen (2a persons perspektiv, d.v.s. leva sig i varför andra agerar som de gör) Finns tecken på perspektivmedvetenhet vad gäller andra intressenter, d.v.s. en bild av hur deras medvetandestrukturer ser ut och fungerar? (3e persons perspektiv) Beskriver Eva vilka strategier hon använder för att påverka intressenter som nämns i intervjun? (d.v.s. relationen mellan sig själv och intressenter och relationen mellan olika intressenter) Vilka interaktionsstilar använder hon? (Repertoar av olika strategier!) Hur reflekterade är dessa? 64

Självinsikt =egna reaktioner, tolkningar, attityder, frustrationer, känslor, inställningar, hopp, önskningar, impulser, motivation, egna försvarsmekanismer etc. Bedöm graden av medvetenhet om inre processer; d.v.s. i vilken mån tas de som objekt för reflektion? I vilken mån framkommer det något om aktiva sätt att hantera egna inre processer? Perspektivmedvetenhet Finns resonemang om olika synsätt, perspektiv, värdesystem? Hur inbäddad (subjektiv) är hon i sitt eget perspektiv? (d.v.s. finns META/visionslogiken?) Tas perspektiv som objekt för reflektion? (d.v.s. grad av medvetenhet om det egna och andras perspektiv) 65