MINNESANTECKNING 1(6) 2014-09-09 Kontaktperson Miljö Gösta Regnéll 010-2241603 gosta.regnell@lansstyrelsen.se Minnesanteckningen från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 9 september 2014 kl. 09.00 12 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor, Kungsgatan 13 Lokal: Sal 12, översta våningen Närvarande: Anders Karlsson, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund Andrea Nowag, Ystads kommun: kommunekolog Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Eslövs kommun Birgitta Gisby, Malmö kommun, Miljöförvaltningen Birgitta Karlsson, Eslövs kommun: Miljöavdelningen Christel Strömsholm Trulsson, Svedala k:n: Bygg och miljö/segeå VF & VR Fredrik Ramel, Gårdstånga Nygård Geraldine Thiere, GT Aquaconsulting Gustaf Ramel, Gårdstånga Nygård Gösta Regnell, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Hans Nilsson, Länsstyrelsen: Landsbygdsavdelningen Helena Björn, Lomma kommun, Kommunledningskontoret Josef Appell, Gårdstånga Nygård Kurt Hagenrud, Hörby kommun m m Lisa Heiberg Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun Marie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun Per-Arne Johansson, Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Fiske och Vattenvård Therese Andersson, Eslövs kommun Verena Danielsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 16 25 102-2912 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 010-224 10 00 vx 010-224 16 25
2(6) 1. Välkomstfika, - hälsning och presentationsrunda samt praktisk info 2. Minnesantecknare Verena Danielsson 3. Förra minnesanteckningen. (13 maj) har varit utsänd. Den ligger också på HUT Skånes hemsida http://www.hutskane.nu/. Vårt material ligger på http://www.hutskane.nu/temagrupper/tema-jordbruk-skogsvard-ochlandskapsvard/ 4. Något under Övrigt Ja, se under punkt 13. 5. Mötesdagar 2014 Återstående tisdagsförmiddag 2014: 18 november i Helsingborg! Markera i kalendern Järnvägsgatan 22 (vid Knutpunkten), Stadsbyggnadsförvaltningen. 6. Ny sammankallande Gösta avgår med ålderns rätt. Pernilla Olsson utses som ny sammankallande. 7. Hur blir man landets näst bästa Naturvårdskommun? (se även pdf av PowerPoint) Lomma kommun hamnade på delad andra plats tillsammans med Helsingborgs kommun, när landets bästa naturvårdskommun utsågs i slutet av sommaren! Helena Björn berättade om sitt sätt att jobba som miljöstrateg i kommunen. Lomma kommun har antagit en policy att tillämpa kompensationsprincipen eller balanseringsprincipen, som innebär att grönytor som exploateras ska ersättas med likvärdiga ytor. Ny natur skapas. Principen är då att kompensationen sker på ytor som inte är +10 jord eller som redan har lite problem (t ex för sank mark på något ställe), som binder ihop olika grönstråk och naturområden. Miljöstrategerna är med i alla nya planärenden redan i början av planprocessen, både översikts- och detaljplaner, som möjliggör att dessa kompensationsåtgärder kan tas med i planerna. Det finns möjligheter till synergi genom samarbete med externa aktörer som Höjeå Vattenråd, Kävlingeåns Vattenråd, SLU, Lunds universitet, kommunförbundet Skåne m fl. En stor fördel är även att miljöstrategerna har en sådan placering i organisationen att hon kan prata direkt med sina politiker och att det finns en
3(6) kommunstyrelseordförande med flera politiker som är väldigt engagerad i miljö- och naturvårdsarbetet. 8. Randzonebestämmelserna i Danmark (se även pdf av PowerPoint) Gösta Regnéll berättade kort om randzonebestämmelserna i Danmark och visar exempel på det nätverk för grön/blå mångfald som uppkommer. http://naturerhverv.dk/nyheder-og-presse/nyheder/nyhed/nyhed/hvilkevandloeb-og-soeer-skal-have-randzoner/ och http://miljoegis.mim.dk/cbkort?&profile=miljoegis-nst I Danmark har det bestämts att införa randzoner på 9 m (Gösta sade 10 m, men strax efter mötet upptäckte Lukas Österling nyheten att den bredden hade givit mera än målet på 25 000 ha; man drog därför ner till 9 m bredd) längs alla vattendrag med några få undantag. Totalt har det blivit 25 000 ha som bildar sammanhängande stråk genom hela landskapet. Gösta kommenterar att detta är logiskt i Danmark eftersom rensning av vattendragen där åligger samhället, i motsats till i Sverige där det är fastighetsägaren som sköter rensning. Gustav Ramel inflikar att han har upplevt en uppgivenhet hos danska lantbrukare som beror på att det inte sker mycket dialog med lantbrukarna där, utan bestämmelserna kommer uppifrån. Lukas Österling påminner om att Danmark utlovade att betala ersättningar för intrånget till lantbrukarna. Han har dock kollat upp detta i efterhand: ersättningar för randzoner skulle utgöra dubbelkompensation, vilket EU inte accepterar. Det har danska staten nu också insett och de kommer därmed att sluta att betala ut ersättning för detta från och med 2015, tvärtemot tidigare löften. http://www.maskinbladet.dk/artikel/kompensation-aflosesmiljotilskud, http://patriotisk.dk/farvel-til-randzone-kompensation/ http://naturerhverv.dk/nyheder-ogpresse/nyheder/nyhed/nyhed/randzonebredden-bliver-reduceret-til-ni-meter/ 9. Plöjningsfri odling Josef Appell och Gustaf Ramel berättade om hur man på Gårdstånga Nygård driver sin odling plöjningsfritt, vilket ännu är ovanligt i Sverige. 850 ha odlas konventionellt och 100 ha ekologiskt. Sedan 2010 drivs odlingen plöjningsfritt. Det används alltid samma körspår och 9 m maskinbredd (spruta 36 m). I körspåren packas visserligen jorden mera där, men ytan är begränsad och med en särskild anordning kan jorden luckras upp just efter hjulen. Det används GPS för att alltid köra exakt i samma spår (cirka 200 000 per traktor, inklusive markstation). På så sätt kan det bedrivas bevarande lantbruk som bygger på 4 principer:
4(6) 1. Marken är konsekvent täckt av växtrester, vilket innebär erosionsskydd och mer biologiskt liv 2. Biologisk grödföljd 3. Diversitet av grödor, t ex odlas flera olika fånggrödor samtidigt och 4. Minimal störning. Ytan som bearbetas vid sådd och gödsling är endast 10 % av den totala ytan. På Gårdstånga Nygård har den plöjningsfria odlingen lett till en enorm tillväxt av mikroorganismer och daggmask (i bästa förhållanden en tiodubbling av maskmängden upp till 250 maskar/m 2 ). Maskgångarna ökat markens förmåga att ta upp vatten och minskar alltså ytavrinningen vid häftiga regn. De skapar också möjligheter för rötterna att mycket snabbare nå större djup. Växtresterna omvandlas av maskarna och andra mikroorganismer vilket leder till en ökad bördighet. Vattenupptagningsförmågan har ökat och urlakningen minskat. Det behövs mindre maskiner och ingen plog, vilket leder till mindre bränsleförbrukning (en väsentlig faktor; många ekologiska jordbruk förbrukar tredubbelt så mycket diesel, genom att de försöker bearbeta bort sitt ogräs), det behövs inte så mycket gödning och spridning av insekticider. Problem med denna odling är dock ökat antal sniglar, som gynnas av den större mängden växtmaterial på ytan. Det krävs även en ökad spridning av RoundUp på de konventionellt odlade områdena för att bekämpa ogräs. På de ekologiskt odlade ytorna försöker Gårdstånga Nygård att med hjälp av mellangrödor, gärna i blandning, där en är kvävefixerande, förebygga ogräs. Mellangrödan fryser bort på vintern och kväver ogräsen. Det uppstod en diskussion om huruvida den plöjfria odlingen ledde till en ökad mullhalt. Sammanfattningsvis kunde man ändå säga att detta odlingssätt har många fördelar och innebär även ekonomiska besparingar för brukaren, samtidigt som skörden hittills visat ökande tendens. I framtiden ligger en tanke på att odla en spannmålsblandning för att öka variationen inte bara i mellangrödan. Det bygger då på den efterfrågan som nu finns för olika blandade mjölsorter. 10. Inför Träduppropet den 1 oktober Tanken är att få igång diskussioner i kommunerna mellan de olika förvaltningarna för att bevara träd. Det finns utsikter att få stöd från Region Skåne, men intresserade kommuner måste också satsa litet själva. Det inspirerande programmet finns på http://www.hutskane.nu/ Där kan man också anmäla sig, men om ni inte har gjort det ännu, är det nog bättre att göra det till Anna.helgeson@lansstyrelsen.se (010-224 13 70) eftersom mötet kommer att äga rum här på Länsstyrelsens Malmökontor.
5(6) 11. Partnerskapsmedel Pernilla Olsson berättade att det fortfarande inte har kommit några besked från Havs- och Vattenmyndigheten om partnerskapsmedlen för nästa år. HaV har dock aviserat att anslaget blir betydligt mindre denna gång, eftersom årets beslut innebär att en del av kommande års anslag redan bundits upp. Pernilla kommer ut med information till er, så snart Länsstyrelsen har fått besked om medlen. 12. LOVA-nytt (se även pdf av PowerPoint) Gösta Regnéll berättade att ca 10 Mkr har fördelats mellan olika LOVA-projekt i år. Han påminner om att slutredovisningarna ska komma in i tid. (Kolla era slutredovisningsdatum i det preliminära beslutet!) Tänk på att bifoga fakturakopior (eller men då enbart efter att ni på tidigt stadium kommit överens om det med Länsstyrelsen - ett utdrag ur ett bokföringssystem). Delredovisningarna ska vara inne senast den 31 januari. De behöver inte vara omfattande, men ska innehålla eventuella avvikelser från den ursprungliga projektplanen. Ni kan gärna redan förbereda nya ansökningar, men vänta med att skicka in dem. Det kommer troligtvis nya anvisningar från HaV. Sista ansökningsdag för nya LOVA-projekt är den 15 januari 2015. Notera att Verena Danielsson nu är åter i LOVA-arbetet och kommer att ta över efterhand. Dagen efter vårt möte nåddes vi av beskedet om att det faktiskt har kommit en ändring i förordningen för LOVA. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/forordning- 2009381-om-statl_sfs-2009-381/ Innebörden av ändringen är dock i princip endast att möjligheten försvinner att söka medel för mottagningsstationer för toalettavfall från triditdsbåtar. Övriga ändringar som diskuterats skjuts därmed sannolikt ganska långt in i framtiden. /GR 13. Övrigt Jordbruksverket inbjuder till ett möte om markavvattning den 24 september i Malmö
Den 24 september inbjuder SLU till en exkursion till Jylland, Danmark, för att titta på skörd av biomassa från våtmarker som ska användas till biogasproduktion. Kustvattenråd för Halland + Båstad förväntas bildas i oktober. Lomma kommun har ett informellt kustvattenråd (inte registrerat hos vattenmyndigheten) för sitt havsområde. Ett bra sätt att utbyta åsikter, tycker Helena. 6(6)