Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Handikappförbundens Samarbetsorgan, nedan kallat Handikappförbunden, är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för 43 rikstäckande handikappförbund med sammanlagt cirka 480 000 enskilda medlemmar. Vi avger härmed vårt yttrande över ovanstående betänkande som vi fått på remiss. Vi hänvisar också till de remissvar som inlämnas av våra medlemsförbund. Handikappförbunden representerar människor med många olika kroniska sjukdomar och andra funktionsnedsättningar. Det är väl känt att lång studietid och bra betyg ger större möjligheter att få arbete. Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Att genom gynnsamma studiemedel stimulera till studier är en lönsam investering. Studenter med funktionsnedsättningar kan behöva längre tid för sina studier. Funktionsnedsättningen kan i sig vara tidskrävande men också att få tillgång till läromedel och hjälpmedel som fungerar gör att studierna tar längre tid. Handikappförbunden anser att utredningen saknar analys av vilka hinder för studier elever med funktionsnedsättning har. Ett förslag om studiefinansiering måste utformas så att det är stödjande för studenter med funktionsnedsättning. En grundläggande princip är att ingen student ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Att kunna finansiera sina studier, även om de tar längre tid och utan merkostnader för sin funktionsnedsättning, är en förutsättning för god måluppfyllelse.
2 Synpunkter på kommitténs förslag Ökad genomströmning inom högskolan Kommittén föreslår att Högskoleverket ska få i uppdrag att utvärdera högskolornas och universitetens insatser för att främja genomströmningen. I detta sammanhang bör i synnerhet lärosätenas arbete med studerandestöd uppmärksammas. Handikappförbunden anser att det inte räcker med utvärdering av högskolornas och universitetens insatser. Kompetensen hos personal som står för vägledning måste förbättras och en satsning på kompetensutveckling genomföras. Utgångspunkten för detta måste vara en analys av vilka hinder för studier och arbete elever med funktionsnedsättning möter. Bättre framtidsutsikter ökar genomströmningen menade studenter när de intervjuades. Man framhöll att avhopp framför allt beror på att man bedömer att studierna inte kommer leda till arbete. För studenter med funktionsnedsättning är detta inte alltid endast deras egen bedömning, utan faktiskt också en relevant farhåga. I undersökningen om funktionshindrades situation på arbetsmarknaden från 4:e kvartalet 2008 1 redovisas att personer med funktionsnedsättning och eftergymnasial utbildning är sysselsatta i lägre grad än personer utan funktionsnedsättning. I samma undersökning syns dock tydligt att eftergymnasial utbildning kraftigt förbättrar möjligheten till sysselsättning (i förhållande till de som saknar sådan utbildning), och skillnaden i sysselsättningsgrad mellan grupperna minskar för personer med eftergymnasial utbildning. Många studenter med funktionsnedsättning beskriver hur vägledare och lärare faktiskt avråder dem till eftergymnasiala studier. Det förekommer också att den praktik som, inom vissa utbildningar, ska genomföras under studietiden inte fungerar för en elev med funktionsnedsättning. Att studenter med funktionsnedsättning får vägledning och information som ges av vägledare med god kompetens om arbetsmarknaden och om studiemöjligheter är av yttersta vikt. Detta kan leda till en ökning av andelen studenter med funktionsnedsättning, och fullföljda studier, och därmed minskad arbetslöshet. Ett enklare studiemedelssystem Kommittén föreslår att målet med studiestödet ska gör studier möjliga genom flexibilitet, bidra till rekrytering och verka utjämnande, uppmuntra till effektiva studier samt ha positiva effekter för samhällsekonomin. Handikappförbunden stödjer dessa förslag, men anser att analys av vad studenter med funktionsnedsättning möter för hinder i sina studier och på arbetsmarknaden saknas. Att fler personer med funktionsnedsättning påbörjar och fullföljer studier är av yttersta vikt för ökade möjligheter till arbete. 1 Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån; Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4: kvartalet 2008
3 Studietakt Kommittén föreslår att studiemedel ska kunna ges för studier på 50, 75 eller 100% av heltid. Handikappförbunden avstyrker förslaget att lägsta omfattning för studier ska vara 50%. Det finns funktionshinder som gör att studietakten blir lägre än genomsnittsstudentens. Det kan bero på att det tar längre tid att läsa, få tolk och hjälpmedel eller att vissa funktionsnedsättningar går i skov och förorsakar kortare eller längre studieavbrott. Medicinering kan orsaka trötthet och ha andra bieffekter som gör att studierna inte kan genomföras i normaltakt. Det är viktigt att fortsätta söka lösningar som gör att utbildningar kan bli så individuellt anpassade som möjligt. Om målet med studiestödet ska vara att det är flexibelt i förhållande till olika individers behov måste även studier i mindre omfattning vara studiemedelsberättigande. Studenter med funktionsnedsättning kan ha nedsatt arbetsförmåga som ger rätt till aktivitetsersättning eller sjukersättning på 25, 50, 75 eller 100%. Om arbetsförmågan motsvarar 25% måste också studier kunna bedrivas på den tiden och ge rätt till ersättning. Att göra det möjligt att studera oavsett omfattning är extra viktigt för personer med nedsatt arbetsförmåga. Inkomstprövning och fribelopp Kommittén föreslår en höjd gräns för fribelopp dvs. den summa man får tjäna innan studiemedlen minskas. Handikappförbunden har inga synpunkter på fribeloppsgränsen, men vill belysa att studenter med funktionsnedsättning ofta har svårt att skaffa feriearbete och därför måste finansiera de månader om året som inte är studiemedelsberättigande på andra sätt än genom arbete. Maximitider Kommittén föreslår att studier på grundskole- och gymnasienivå ska lämnas i högst 18 månader på varje nivå samt att studier på eftergymnasial nivå ska lämnas i högst 36 månader med ytterligare 18 månader om studenten uppnått en nivå som motsvarar 3 års studier i normaltakt. Kommittén föreslår också att studerande äldre än 40 år ska kunna ges studiemedel utöver angivna tidsgränser om det finns särskilda skäl. Handikappförbunden avstyrker förslaget om högst 18 månaders studiemedel på vardera grundskole- och gymnasienivå. Handikappförbunden vill betona kommitténs mål med ett flexibelt system. I argumenten för förslaget att korta tiden, för rätt till studiemedel för grundskolestudier, anges att så få studenter utnyttjar längre tid än 18 månader. Detta är enligt vår uppfattning istället ett argument för förslag om möjlighet till längre studietid för de som faktiskt behöver det. Ambitionen måste vara att erbjuda stöd även till studenter som behöver lång tid för sin utbildning. Handikappförbunden har inga synpunkter på förslaget om avstämning efter 36 månaders studiemedel på eftergymnasial nivå. Om en student med funktionsnedsättning inte uppnått tillräckliga resultat krävs naturligtvis analys och kvalificerat stöd och vägledning så att inte de studieresultat som
uppnåtts blir värdelösa. Vi anser att en avstämning är bra. Ofullbordade studier med stora skulder är inte bra för någon. Studieresultat Kommittén föreslår att kravet för att få studiemedel ska vara att den studerande bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Studiemedel får lämnas även om studierna inte bedrivits i normal takt om det finns särskilda skäl. Handikappförbunden anser att en funktionsnedsättning som medför behov av längre tid för studier är ett självklart skäl för utökad rätt till studiemedel. Vi vill också betona principen om att inte ha merkostnader på grund av en funktionsnedsättning. Det måste vara självklart att en studerande som behöver extra tid för studier inte missgynnas genom högre skulder än vad samma person utan funktionsnedsättning skulle haft. Handikappförbunden anser att det måste finnas regler som utjämnar denna skillnad. Detta kan t.ex. ske genom höjd bidragsnivå eller avskrivning. Lån återbetalning och avskrivning Kommittén föreslår att lån som tas vid behörighetsgivande studier inte ska skrivas av vid efterföljande högskolestudier. Handikappförbunden avstyrker förslaget. Studenter med funktionsnedsättning har, som tidigare nämnts, lägre utbildningsnivå än andra samt sämre förutsättningar att få ett arbete även om de har fullföljt högskolestudier. Det är dock uppenbart att högskolestudier väsentligt förbättrar situationen. Att stimulera personer med funktionsnedsättning att skaffa behörighet till högskola och sedan också fullfölja dessa studier måste vara en stark ambition. Vi vet att personer med funktionsnedsättning, redan idag, avstår från grundläggande och behörighetsgivande studier för att man inte vill skuldsätta sig. Det är troligt att den gruppen skulle öka om möjligheten till avskrivning försvinner. Studiemedel för studerande med funktionshinder Kommittén föreslår att studerande med funktionshinder ska kunna få studiemedel för helrespektive deltidsstudier även om den studerande inte når upp till de poängtal eller motsvarande som krävs för respektive studietakt. CSN får utfärda föreskrifter om detta. Handikappförbunden tillstyrker förslaget, men vill betona vikten av att studerande inte drabbas av merkostnader och extra skulder på grund av sin funktionsnedsättning. Vi delar uppfattningen att regler måste vara tydliga och förutsebara och att förhandsbesked ska kunna ges. Studiemedlen och de andra trygghetssystemen Kommittén bedömer att den grundläggande principen bör vara att studiemedlen ska täcka kostnader under studietiden. Kostnader under tid då inga studier bedrivs bör täckas på annat sätt. Speciella behov av t.ex. särskilda hjälpmedel bör täckas av andra ersättningar än studiemedel. Handikappförbunden anser att hjälpmedelsfrågan måste lösas. Vem som har ansvar för hjälpmedel, hur de ska betalas och vad som kan fås är frågor som måste besvaras. Att inte ha tillgång till hjälpmedel för att tydliga regler saknas, eller att det tar så lång tid att få, är oacceptabelt. 4
5 Kommittén bedömer också att det bör bli möjligt att studera på halvtid med studiemedel och samtidigt vid sjukskrivning erhålla sjukpenning. Handikappförbunden delar den bedömningen men anser att reglerna måste vara så flexibla att olika relation mellan sjukskrivning och studiemedel måste finnas och inte enbart 50% regel. Kommitténs förslag till samordningsbestämmelser mm Kommittén föreslår att studiemedel inte ska ges för tid det ges studiehjälp, aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning eller statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Kommittén föreslår ingen förändring i förhållande till nuvarande regler. Handikappförbunden vill betona utredningens övergripande mål att studiestödet ska göra studier möjliga och bidra till att personer rekryteras till studier och verkar utjämnande. Samordningsbestämmelserna måste vara motiverade och funktionella. När aktivitetsersättningen föreslogs var ett av målen att stimulera till aktiviteter som kunde leda till ökad arbetsförmåga och anställning. Försäkringskassan fick ansvar för att stödja och planera aktiviteter. Resultatet har inte blivit vad personer med funktionsnedsättning hoppats. Kopplingen mellan aktiviteter och utvecklad arbetsförmåga har varit små. Att kunna studera på grundläggande nivå med bibehållen aktivitetsersättning på t.ex. deltid skulle stimulera till studier för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Att även öka möjligheten för studeranden på särvux måste vara en ambition. Förbättrad information till studerande Kommittén föreslår att CSN ges i uppdrag att i samarbete med andra berörda myndigheter informera om de ekonomiska villkor som gäller för studerande. Handikappförbunden tillstyrker förslaget. Tydlig och bra information är mycket efterfrågat av personer med funktionsnedsättning som. Korrekt information kan bidra till att öka antalet studerande med funktionsnedsättning. Personer tvekar eftersom de inte vet vilka regler som gäller och hur den egna ekonomin påverkas. HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN - 43 handikappförbund i samverkan - Ingrid Burman Ordförande Annika Nyström Karlsson Chef för enheten arbete och försörjning