Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ 2011-10-13 UM 2059-11 Migrationsdomstolen, Avd 6 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (4) KLAGANDE Abdul Husseini, 19900629 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Åsa Muller Advokatfirman Susanne Bergmyr AB Box 234 201 22 Malmö MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box 3081 200 22 Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 31 maj 2011, dnr 11-591379 SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen beviljar Abdul Husseini permanent uppehållstillstånd samt statusförklaring som alternativt skyddsbehövande. 2. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Åsa Muller med 6 265 kr (4 081 kr arbete, 931 loutlägg och l 253 kr mervärdesskatt). Dok.Id35135 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-353500 040-972490 måndag-fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2059-11 I MALMÖ YRKANDEN M.M. Abdul Husseini Abdul Husseini yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Abdul Husseini anför bl.a. följande utöver vad som framgår av det överklagade beslutet. Den omständigheten att det förflutit cirka två år sedan konflikten uppstod i Afghanistan medför inte att hotbilden mot honom inte längre kvarstår. Migrationsverket har inte ifrågasatt hans redogörelse och därmed inte heller att hans far blev dödad i Pakistan av samma personer som tidigare hade dödat brodern med anledning av marktvisten. Vidare har Migrationsverket anfört att det råder väpnad konflikt i hans hemprovins Ghazni men att Kabul utgör ett rimligt och relevant internflyktsalternativ. Mot bakgrund av att familjens fiender till och med kunde hitta och döda hans far i Pakistan kan han inte vara säker någonstans i Afghanistan och i synnerhet inte i Kabul som ligger nära Ghazniprovinsen. Vid bedömningen av möjligheterna till internflykt ska även beaktas att han aldrig tidigare har vistats i några andra delar av Afghanistan och helt saknar släktingar eller annat nätverk i landet. Mot denna bakgrund riskerar han att inte bli socialt accepterad vid en internflykt. Det föreligger således inte något rimligt och realistiskt internflyktsalternativ. Migrationsverket Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2059-11 I MALMÖ DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Migrationsdomstolens bedömning Migrationsverket har varken ifrågasatt Abdul Husseinis uppgivna hemvist eller vad han i övrigt anfört till stöd för sitt behov av internationellt skydd utan lagt hans muntliga utsaga till grund för prövningen av skyddsbehov. Det saknas anledning för migrationsdomstolen att i denna del göra någon annan bedömning. Abdul Husseinis egna uppgifter ska således läggas till grund för prövningen av hans yrkande om uppehållstillstånd. För att anses som flykting måste en utlänning hysa välgrundad fruktan för förföljelse på grund av något av de i 4 kap. l utlänningslagen angivna skälen. Det som Abdul Husseini uppger sig frukta i hemlandet kan inte anses ha sin grund i att han tillhör någon av de grupper som anges i lagrummet. Abdul Husseini kan således inte anses som flykting. Därmed saknas även förutsättningar att bevilja honom flyktingförklaring och resedokument. I målet är det ostadigt att det fanns en individuell hotbild mot Abdul Husseini i Ghazni på grund av en marktvist när han lämnade Afghanistan. Migrationsverket har emellertid gjort bedömningen att det inte kan anses sannolikt att Abdul Husseini, efter att cirka två år förflutit, alltjämt löper en personlig och konkret risk för skyddsgrundande behandling vid ett återvändande. Abdul Husseinis uppgift om att hans far mördades i Pakistan, cirka ett och ett halvt år efter att familjen hade lämnat Afghanistan, av samma grupp som tidigare hade dödat brodern, får dock betraktas som en tydlig indikation på att den hotbild som tidigare vitsordats av Migrationsverket alltjämt består. Abdul Husseini har således gjort sannolikt att det

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 2059-11 I MALMÖ föreligger en sådan konkret och personlig hotbild mot honom som avses i 4 kap. 2 första stycket utlänningslagen. Med beaktande av att familjens fiender hittade och dödade Abdul Husseinis far i Pakistan kan Migrationsverket inte heller anses ha visat att det skulle finnas något relevant internflyktsalternativ för Abdul Husseini i Afghanistan. Några sådana skäl för uteslutande som anges i 4 kap. 2 c utlänningslagen har inte framkommit. Abdul Husseini ska således beviljas permanent uppehållstillstånd samt status som alternativt skyddsbehövande. Abdul Husseini har även framställt ett yrkande om arbetstillstånd. Av 2 kap. 8 utlänningslagen följer att krav på arbetstillstånd inte gäller för en utlänning som har permanent uppehållstillstånd. Mot bakgrund härav föranleder hans yrkande i den delen ingen åtgärd. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Monica Felding -i I avgörandet har även nämndemännen Brita Altestedt, Bengt Johansson och Bengt-Erik Svernby deltagit.

Migrationsverket Asylprövningsenhet 2 i Malmö Beslut Beteckning Marie-Louise Jernbeck 2011-05-31 1/8 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Husseini, Abdul, född 900629, m, medborgare i Afghanistan Adress: Skyttevägen 10g:2104,376 37 Svängsta Offentligt biträde: Åsa Muller, Advokaterna Jonas Carlsson AB, Box 234 201 22 Malmö Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja dig flyktingstatusförklaring enligt 4 kap, 3 utlänningslagen, alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen eller övrig skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a andra stycket samma lag utvisa dig med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Åsa Möller femtontusenåttahundrasexton (15 816) kronor i ersättning, varav 3 164 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Åsa Mtiller och den betalas ut av Migrationsverket. Ulgrationsverket Asylprövningsenhet 21 Malmö Besöksadress Östra Farmvägen 5, Ingång 1 Postadress Box 3147 SE-20022 Malmö Telefon 0771-235 235 Teletax 040185228 E-post migrationsverfcet@migrationsv0rk0t.s0 Hemsida www.migratlonsv0rk0t.s0 Organlsationsnr 202100-2163 DokumentW: 20379374

2/8 Beteckning * Ansökan med mera Du ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige den 8 juli 2010. Eftersom du har åberopat skyddsskäl ska Migrationsverket även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som grund för din ansökan åberopar du i huvudsak att du vid ett återvändande till Afghanistan riskerar att mördas på grund av en marktvist och för att du är hazar och shiamuslim. Du har till stöd för din ansökan ingett en tazkira. Skalen för beslutet Identitet och hemvist Migrationsverket har vid sin prövning att först ta ställning till om den sökande gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt (MIG 2007:12). Du har i samband med din asylansökan uppgett att du är sjutton år gammal. Du vet inte när du är född, men du har fått information om din ålder av dina föräldrar. Mot bakgrund av detta har Migrationsverket gjort en bedömning av din ålder och kommit fram till att du framstår som äldre både till utseende och uppträdande. Migrationsverket har därför registrerat dig som myndig. Du har därefter inkommit med en tazkira som Migrationsverket har gjort en äkthetsbedömning av. Resultatet från undersökningen talar starkt för att tazkiran inte är en äkta afghansk handling. Vidare har kontakt tagits med IOM som meddelat att en tazkira med det nummer som anges på den tazkira du har lämnat in, inte finns registrerad som utfärdad i Ghazni. Migrationsverket finner således att du inte har gjort din ålder eller övriga identitetsuppgifter, såsom hemvist, sannolika. Du har uppgett att du är född och uppvuxen i Ghazni, Afghanistan. Migrationsverket anser att du genom dina egna uppgifter samt i vad som övrigt framkommit i ditt ärende har gjort din hemvist sannolik. Ditt skyddsbehov ska därför prövas mot förhållandena i detta land och i första hand mot provinsen Ghazni. Rättsregler rörande skyddsbehov Flykting Av 4 kap. l första stycket utlänningslagen framgår att med flykting avses en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Doku menlid: 30379374

Beteckning 3/8 Av andra stycket framgår att detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring om utlänningen inte är utesluten från att anses som flykting. Alternativt skyddsbehövande Enligt 4 kap. 2 första stycket utlänningslagen avses med alternativt skyddsbehövande en utlänning som inte är flykting och befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i l inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Av andra stycket framgår att detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring om han eller hon inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Övrigt skyddsbehövande Enligt 4 kap. 2 a första stycket utlänningslagen avses med övrig skyddsbehövande en utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande och befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Av andra stycket framgår att detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a andra Dokumentid: 20379374

4/8 Beteckning " stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring om han eller hon inte är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande. Den som bedöms vara flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstill stånd. Uppgivna skyddsskäl Du är hazar och shiamuslim. Du är född och uppvuxen i byn Patoz i provinsen Ghazni i Afghanistan. För två år sedan uppstod en marktvist mellan din familj och pashtuner. I samband med denna dödades din bror. Därefter bråkade din far med de personer som dödat din bror. På grund av marktvisten lämnade du och din familj Afghanistan och flyttade till Pakistan. Även din farbror flydde på grund av marktvisten. Efter att ha bott i Pakistan ett år bodde du i Iran sex månader och sedan i Turkiet fem månader. I Pakistan mördades din far av samma personer som dödat din bror. Vid ett återvändande till Afghanistan riskerar du att dödas på grund av marktvisten och för att du är hazar och shiamuslim. Situationen l Afghanistan Enligt Migrationsverkets bedömning råder det inre väpnad konflikt i provinsen Ghazni (se Migrationsverkets Rättschefs rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan av den 2 februari 2010, Lifos 22162). Bedömning av flyktingskap samt alternativt och övrigt skyddsbehov Du har in to lämnat in någon skriftlig bevisning till stöd för din talan. Migrationsverket har således att bedöma din muntliga utsaga. Migrationsverket konstaterar att din berättelse är knapphändig och saknar detaljer. Då din berättelse i övrigt saknar motstridigheter, är sammanhängande och stämmer överens med tillgänglig landinformation saknar Migrationsverket anledning att ifrågasätta din berättelse. Migrationsverket kommer därför att lägga din muntliga utsaga till grund för prövningen av ditt skyddsbehov. För att de åtgärder som en utlänning fruktar ska anses utgöra förföljelse enligt utlänningslagens mening krävs att de har en viss intensitet. Vidare ska förföljelsen riktas mot utlänningens liv, frihet eller annars vara av svår beskaffenhet. Av betydelse för vad som omfattas av förföljelsebegreppet är också hur ingripande åtgärden är. Att sökanden redan i sitt hemland utsatts för förföljelse kan vara en allvarlig indikation på att sökanden vid ett återvändande ånyo riskerar förföljelse. Att förföljelsen redan ägt rum är emellertid inte en förutsättning för att förföljelserisk ska föreligga (se Wikrén och Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, nionde upplagan, s. 163-165). Du har uppgett att du och din familj hamnat t en marktvist med pashtuner. Till följd av detta mördades din bror och familjen flyttade till Pakistan. Dokumentid-. 20379374

Beteckning 5/8 Enligt Migrationsverkets fanns en hotbild mot dig i Ghazni vid den tidpunkt då du flydde från Afghanistan. Migrationsverket konstaterar att det nu passerat cirka två år sedan marktvisten. Mot bakgrund av den långa tid som passerat tillsammans med dina knapphändiga uppgifter om tvisten anser Migrationsverket vid en framåtsyftande riskbedömning att du inte har gjort sannolikt att det föreligger en sådan konkret och personlig hotbild mot dig att du riskerar att utsättas för flyktinggrundande förföljelse vid ett återvändande till Afghanistan. Du är därmed inte att betrakta som flykting enligt 4 kap. l utlänningslagen. Därmed har du inte heller rätt till flyktingstatusförklaring. Mot bakgrund av samma resonemang som ovan anser Migrationsverket att du inte har gjort sannolikt att du vid en framåtsyftande riskbedömning löper en sådan personlig och konkret risk att utsättas för sådana övergrepp som avses i 4 kap. 2 första stycket första punkten första ledet utlänningslagen vid ett återvändande till Afghanistan. Migrationsverket finner dock att du har gjort sannolikt att du löper en personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av den inre väpnade konflikt som råder i Ghazni enligt 4 kap. 2 första stycket andra punkten utlänningslagen. Du är därför alternativt skyddsbehövande enligt denna bestämmelse. Mot bakgrund av att Migrationsverket anser att det råder inre väpnad konflikt enligt utlänningslagens mening i provinsen Ghazni saknar verket skäl att ta ställning till om det råder svåra motsättningar i provinsen som förutses i 4 kap. 2 a första stycket första punkten andra ledet utlänningslagen. Migrationsverket har härefter att ta ställning till om det finns ett internt flyktalternativ för dig. Om en sökande bedöms ha skyddsskäl mot någon del av sitt hemland aktualiseras frågan om det är rimligt att kräva att den sökande bosätter sig i någon annan del av landet Migrationsverket har därför att pröva om det kan anses föreligga ett internt flyktaltemativ i ditt ärende. Enligt Migrationsöverdomstolen har Migrationsverket bevisbördan för att det föreligger ett internt flyktaltemativ som gör att den sökande inte kan anses vara i behov av internationellt skydd. Det ställs olika krav på den utredning som Migrationsverket presenterar beroende på anledningen till att utlänningen är skyddsbehövande gentemot hemorten och beroende på situationen i det aktuella landet. Det av Migrationsverket förslagna flyktalternativet måste vara relevant och rimligt. Med ett relevant flyktalternativ menas att den enskilde på annan ort måste ha tillgång till effektivt skydd. Vid bedömningen av huruvida det interna flyktalternativet är rimligt kan omständigheter som kön, ålder och hälsa vägas in (se Migrationsöverdomstolens dom UM 4118-07). Migrationsverket anser inte att det finns en personlig hotbild mot dig i Kabul. För det fall du skulle bosätta dig i Kabul bedömer Migrationsverket att du inte riskerar att utsättas för förföljelse, repressalier, andra allvarliga Dokumantid: 20379374

6/8 Beteckning * övergrepp eller annan skyddsgrundande behandling. Migrationsverket konstaterar i sammanhanget att det råder svåra motsättningar i Kabul. Eftersom det enligt Migrationsverkets mening inte föreligger en personlig hotbild mot dig i Kabul har du inte heller gjort sannolikt att du personligen riskerar att utsättas för övergrepp till följd av de svåra motsättningar som råder där. Det faktum att du är hazar och shiamuslim ändrar inte Migrationsverkets bedömning. Migrationsverket finner därmed att Kabul kan anses vara ett relevant internt flyktalternativ för din del. Migrationsverket konstaterar att du är en ung, frisk och arbetsför man. Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket även att det är rimligt att hänvisa dig till Kabul som ett internt flyktalternativ. Synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får, om inte tillstånd kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter ar av undantagskaraktär och bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Vid prövning enligt lagrummet skall det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15 och MIG 2007:33). Bedömning av synnerligen ömmande omständigheter Vid en samlad bedömning anser Migrationsverket att omständigheterna i ditt ärende inte kan anses vara synnerligen ömmande. Migrationsverket får därför inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Utvisning Migrationsverket bedömer att det inte heller i övrigt finns grund att bevilja dig uppehållstillstånd. Mot bakgrund härav avslår Migrationsverket din ansökan och urvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen. Verkställighet En utlänning som meddelats ett awisnings- eller utvisningsbeslut förväntas följa det och lämna landet frivilligt. Det är för närvarande möjligt att resa till Afghanistan. Några generella verkställighetshinder till Afghanistan föreligger således inte. Dokumentid. 20379374

Beteckning 7/8 Överklagande Information om hur man kan Överklaga finns på beslutets sista sida. Boel Sjöström Beslutsfattare Marie-Louise Jernbeck Föredragande Kopia till Enheten i Kristianstad Miiller Åsa Dokum»ntid: 20379374

Beteckning, 8/8 De hör besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd ejler att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om överföring enligt Dublinförordningen om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenhet 2 i Malmö, Box 3147,200 22 Malmö. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentld: 20379374