LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för ett land (i miljarder för ett år): BNP till marknadspris 4500 Hushållens konsumtion 2455 Offentlig konsumtion 900 Offentlig bruttoinvestering 150 Privat bruttoinvestering 800 Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster 1900 Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Kapitalförslitning 450 Finansiell balans (exkl. valutareserv) -130 Transfereringar 150 a) Beräkna årets lagerinvesteringar b) Beräkna bytesbalansens saldo c) Beräkna bruttonationalinkomst, nettonationalinkomst och disponibel (netto-)nationalinkomst. d) Beräkna de totala nettoinvesteringarna e) Beräkna förändringen i valutareserven f) beräkna offentliga sektorns utgifter g) Antag att offentliga sektorns inkomster helt kommer från skatter. Skatterna är proportionella mot bruttonationalinkomsten (BNI) och är 25 % av denna. Beräkna den offentliga sektorns finansiella sparande. h) beräkna privata sektorns finansiella sparande Bonusuppgift 2 Besvara med hjälp av informationen nedan följande uppgifter. Visa erforderliga beräkningar. a) Beräkna tillväxten i % för 2005 och 2006 (enligt prognosen). b) Kan någon slutsats dras om inflationen i landet? Om så är fallet, beräkna inflationen de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas.
c) Kan någon slutsats dras om bytesbalansens saldo i landet? Om så är fallet, beräkna bytesbalanssaldot de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas. 2004 2005 2006, prognos Potentiell BNP 2432,8 2580,7 2763,9 BNP till marknadspris 2421,0 2580,7 2804,6 Hushållens konsumtion 1090,0 1161,3 1262,1 Privata bruttoinvesteringar 484,2 541,9 617,0 Offentlig konsumtion och 826,8 857,5 935,5 investering Export, varor och tjänster 1210,5 1290,3 1402,3 Import, varor och tjänster 1200,5 1270,3 1412,3 BNP till marknadspris i 2421,0 2481,5 2568,4 2003 års priser Öppen arbetslöshet i % 3,6 3,0 2,3 Penningmängd 1100,4 1147,0 1219,4 Bonusuppgift 3 För år 2005 gäller följande värden: BNP till marknadspris 8000 Hushållens konsumtion 4250 Privata bruttoinvesteringar 1650 Offentliga sektorns konsumtion och bruttoinvestering 2300 Export, varor och tjänster 1800 Import, varor och tjänster 1975 Vidare lämnas följande prognoser: 2006 2007 2008 Förändring i real BNP 2,0 2,5 3,5 Förändring i hush. kons. 1,5 2,3 4,1 BNP-gap % -2,0-1,2 0 BNP-deflator (2005=1) 1.018 1,056 1,115 KPI-inflationen 1,6 % 3,6 % 5,8 % Växelkurs: inh 5,00 5,50 6,00 valuta/usd Löneökning % 1,5 3,7 6,0 Öppen arbetslöshet % 6,5 5,7 4,5 a) Beräkna prognosticerad real BNP 2006 och 2007. b) Beräkna prisförändringarna på produktionen 2006-2008. c) Beräkna BNP till löpande pris 2006 enligt prognoserna. d) Beräkna potentiell BNP 2006. e) Beräkna hushållens konsumtion till löpande pris 2006 enligt prognoserna. f) Beräkna lagerinvesteringarna 2005.
g) beräkna reallöneökningen under 2006. h) hur stor är den naturliga arbetslösheten (antag att den är konstant under hela perioden)? i) med hur många procent förväntas valutan apprecieras eller deprecieras under 2007? Bonusuppgift 4 Nedanstående uppgifter gäller för tre länder. Värdena är angivna i respektive lands valuta (kroner, drachmer, pund) och i löpande priser. BNP (mrd) inflation % Island 1998 586,7 1,7 1999 637,6 3,2 Grekland 1998 35910 5,0 1999 38233 3,0 Storbritannien 1998 847,2 3,1 1999 889,9 2,9 Källa: IMF International Financial Statistics yearbook, 2000 Kan utifrån dessa uppgifter några slutsatser dras om i vilket land tillväxten varit störst respektive minst under 1999? Visa underlag för slutsatsen! Bonusuppgift 5 Om det i en analys av ett lands ekonomi står att Den realekonomiska utvecklingen är fortsatt svag, vad i den ekonomiska utvecklingen åsyftas då? Bonusuppgift 6 Sverige har sedan början av 1990-talet överskott i bytesbalansen och det är fortfarande stort. Samtidigt är för tillfället statens intäkter mindre än utgifterna. Förklara kort vad detta innebär för sparandet i Sverige (som nation) och om bytesbalansöverskottet är bra eller dåligt på kort och lång sikt. Bonusuppgift 7 a) Antag att du skall köpa ett diskonteringspapper (obligation) som inlöses om exakt ett år till 10 miljoner kronor. Vilken blir räntan om pappret idag kostar 9, 0 miljoner? Om priset stiger till 9,3 miljoner? b) Antag att det nominella värdet på en obligation är 100 kr och kupongräntan (den ränta som innehavaren får ut varje år) är 10%. (Bortse från att obligationen någon gång löses in / oändlig löptid). Hur stor är den effektiva räntan (ränta på satsat belopp) om efterfrågan på obligationer på sekundärmarknaden: Ökar så att kursen stiger till 110 kr? Minskar så att kursen faller till 90 kr?
Uppgift 1: a) (BNP+IM)-(C+I+G+X) = -5, alltså lagerinvesteringarna var negativa: man tog ur tidigare uppbyggda lager med 5 mrd. b) Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster -1900 Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Bytesbalansens saldo 125 c) bruttonationalinkomst = 4500+ (-50) = 4450 nettonationalinkomst = 4450 450 = 4000 disponibel (netto-)nationalinkomst = 4000 + (-25) = 3975 d) 800+150-450 = 500 e) Förändring i valutareserv = bytesbalans + finansiell balans. 125 + (-130) = -5 (valutareserven minskade med 5; stoppas detta in i den finansiella balansen med omvänt tecken blir denna 125, dvs samma som bytesbalansen) f) offentlig konsumtion+investering+transferering 900+150+150 = 1200 g) skatteintäkter = 0,25*4450=1112,5 Finansiellt sparande=inkomster minus utgifter för konsumtion och investering 1112,5-1200 = - 87,5 (offentliga sektorn har ett budgetunderskott dvs. negativt finansiellt sparande) h) privata finansiellt sparande = landets finansiella sparande minus offentligt finansiellt sparande. Landets finansiella sparande = bytesbalansen. 125 (-87,5) = 212,5. den privata sektorn har ett positivt finansiellt sparande (detta sparande ska räcka till både för att låna ut till offentliga sektorn (87,5) och till utlandet (125). Uppgift 2 a) förändring i BNP till fast pris: 2005 = 2,5 %, 2006 = 3,5 % b) Ja, genom att först beräkna BNP-deflatorn för varje år (BNP till löpande pris/bnp till fast pris) och sedan den procentuella förändringen av densamma. Inflation 2005 = 4,0 %, 2006 = 5,0 %
c) Nej, det går inte att beräkna. Vi har uppgift om exporten och importen men saknar uppgifter om de övriga delarna av bytesbalansen, nämligen primära inkomster och löpande transfereringar netto. Vi skulle också kunna ange den om vi visste det finansiella sparandet. Vi kan dock varken få fram offentligt eller privat finansiellt sparande ur uppgifterna i tabellen. Uppgift 3 a) 2006 = 8160 mrd, 2007 = 8364 mrd b) 2006 = 1,8 %, 2007 = 3,7 %, 2008 = 5,6 % (förändring i BNP-deflatorn) c) 8000*1,02*1,018 = 8307 mrd (ursprungsvärde gånger volymförändring gånger prisförändring) d) 8160 mrd är 2 procent mindre än (98 % av) potentiell BNP. 8160/0,98 = 8327 mrd. e) 4250*1,015*1,016 = 4383 mrd. (samma sorts beräkning som i c-uppgiften, här bör man dock ta prisföränringen med KPI och inte BNP-deflatorn eftersom det är konsumtionen och inte produktionen vi räknar på (har man inte tillgång till det inflationsmått som är korrekt får dock det alternativa duga som approximation)) f) -25 (se 1a) g) löneökningen var 1,5 %, prisökningen (med KPI) 1,6 %, alltså minskade reallönerna med (approximativt) 0,1 %! h) Eftersom landet befinner sig i potentiell BNP år 2008 är all arbetslöshet då naturlig (konjunkturarbetslöshet = 0). Alltså är arbetslösheten 4,5 %. i) Eftersom man måste betala 10 % mer för utländsk valuta har valutan deprecierats med 10 % ((5.50-5.00)/5.00) Uppgift 4 Ja, trots att vi har olika valutor kan vi jämföra eftersom vi först räknar ut den procentuella förändringen inom varje land. För att göra det måste vi räkna om BNP till fasta priser så vi kan jämföra i samma års prisnivå. Det kan antingen göras genom att räkna om 1999 års värden till 1998 års priser eller genom att räkna om 1998 års värden till 1999 års. Beräkningen för Island blir om man räknar ner 1999 till 1998 såhär: ((637,6/1,032)-586,7)/586,7 = 5,3 % (vi deflaterar dvs. dividerar med inflationen). På samma sätt blir tillväxten i Grekland 3,4 % och i Storbritannien 2,1 %. Vill man räkna på det andra sättet blir uppställningen för Island: (637,6-(586,7*1,032))/(586,7*1,032) = 5,3 % (vi räknar alltså här i stället upp värdena för 1998 till 1999 genom att multiplicera med 3,2 %).
Uppgift 5 Utvecklingen av den totala produktionen och dess användning, mao. en förhållandevis långsam ökning i BNP, C, I G och NX. Uppgift 6 Eftersom vi har överskott i bytesbalansen innebär det att Sverige som land har ett positivt finansiellt sparande, alltså ökar våra nettofordringar på utlandet. Statens saldo är bara en del i hela landets finansiella sparande där också ingår kommunernas, hushållens och företagens finansiella sparande. Eftersom vi har en utlandsskuld från början så innebär de ökade nettofordringarna på utlandet att vi minskar skulden. På kort sikt är överskottet sålunda bra. På lång sikt finns däremot ingen anledning att ha överskott i bytesbalansen. Så ansåg man under merkantilismen. Ekonomerna efter Adam Smith anser att det är balans som långsiktigt är önskvärt. Överskott innebär att vi konsumerar mindre i landet än vad vi skulle kunna, vilket medför lägre (materiell) levnadsstandard. Däremot behöver det inte råda balans varje enskilt år. (Med fast växelkurs blir balans i bytesbalansen ett viktigare kriterium än vid rörlig. Underskott leder då till att valutareserven kommer att ta slut om inget annat görs.) Uppgift 7 a) Avkastning 1 miljon på satsade 9 miljoner innebär 11,1 % ränta. Avkastning 0,7 miljoner på satsade 9,3 miljoner ger 7,5 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer lägre ränta. b) Avkastning 10 kr på satsade 110 kr ger 9,1 % ränta. Avkastning 10 kr på satsade 90 kr ger 11,1 % ränta. Alltså medför högre pris på obligationer även i det här fallet lägre ränta