RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer med fokus på att få överblick av kommunernas övergripande arbete med att stödja och hjälpa våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld. De öppna jämförelserna 2014 baseras på uppgifter från en enkät som skickats ut till kommunerna under januari-februari 2014. Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. Nässjö kommun har goda resultat i öppna jämförelser gällande kompetensutveckling samt plan för den. Vidare har det under året tagits fram interna samverkansrutiner. Kommunen uppfyller också de flesta indikatorer gällande barn som bevittnat våld både gällande rutiner och insatser. Skyddat boende kan efter biståndsbeslut erbjudas till samtliga målgrupper. Informationen på webben finns men behöver utvecklas. Flera kvalitetsindikatorer ingår redan i verksamhetens handlingsplan som systematisk uppföljning, kartläggning samt brukarnas uppfattning. Utvecklingsområden är också bland annat externa överenskommelser för vuxna samt talad information på webben. Prioriterade åtgärder under 2014: Göra det möjligt att ta ut statistik på våldsutövare ur verksamhetssystemet. Ärendehandledning inleds hösten 2014. Uppföljning av enskilda insatser ska börja systematiseras då projektet varit igång i ett år, juli-14. Sammanställningen ska vara klar under hösten. Modell för att skilja rådgivande samtal från stödjande samtal för vuxna efter biståndsbeslut. Beslutsstöd i Treserva och tillägg i handbok för våld i nära relationer för våldsutsatta med missbruks- eller beroendeproblem då de oftast bäst får sina behov tillgodoses genom HVBplacering.
Samordningsrutiner med familjerätten. Göra informationen för våldsutsatta vuxna på webben könsneutral. Undersöka om den framtagna broschyren på flera språk kan läggas på webben också. Det är en lättläst broschyr. Bakgrundsinformation SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer med fokus på att få överblick av kommunernas övergripande arbete med att stödja och hjälpa våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld. De öppna jämförelserna 2014 baseras på uppgifter från en enkät som skickats ut till kommunerna under januari-februari 2014. Svarsfrekvensen på enkäten var 89 procent, jämfört med 92 procent 2013. Fem av indikatorerna i årets jämförelser kommer från öppna jämförelserna Sociala barn och ungdomsvården. FoUrum samordnar länets kommuner för inlämning och analys av resultatet, Nässjö deltar i det arbetet. Aktuell jämförelse har dock inte genomfört en kvalitetssäkrad gemensam inlämning. Resultatet kan delas in i fyra områden (som i sin tur har ett antal olika indikatorer): - Kunskapsbaserad vård och omsorg - Säker vård och omsorg - Individanpassad vård och omsorg - Tillgänglighet Denna indelning är delvis ny för året men de flesta indikatorer som återfinns under de nya rubrikerna fanns med även under förra året. Resultat Kommentarer till det nationella resultatet Socialstyrelsen Fler kommuner än tidigare använder standardiserade bedömningsmetoder för att kartlägga våldsutsattheten och bedöma risker vid utredning av behov hos våldsutsatta vuxna. Fler kommuner än tidigare erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem. Färre kommuner än tidigare använder enskildas synpunkter. Endast 13 procent av kommunerna använder våldsutsattas synpunkter för att utveckla verksamheten. Få
kommuner gör systematiska uppföljningar. Endast 6 procent av kommunerna gör systematiska uppföljningar av sina insatser till våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Endast 14 procent av kommunerna har aktuella rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Det är av avgörande betydelse att barn i skyddat boende får fortsätta sin skolgång, då forskning visar att ofullständiga och låga betyg är en riskfaktor för psykosocial ohälsa. Information på olika språk och i alternativa format saknas. Endast 25 procent av kommunerna har översatt informationen till de vanligaste språken i kommunen. Brist på insatser till personer som utövat våld. 67 procent av kommunerna erbjuder biståndsbeslutade stödsamtal till personer som utövat våld, med syftet att våldet ska upphöra. SKL har också kommenterat resultat med följande uttalande: 46 procent av kommunerna kartlägger förekomsten av våld i nära relationer. Perspektivet är kvinnor och män, både som offer och förövare. 2012 genomförde 31 procent av kommunerna kartläggningar av antalet våldsutsatta kvinnor. Rapporten visar också att alltfler kommuner använder standardiserade bedömningsmetoder. På så sätt får de våldsutsatta ett likvärdigt bemötande, en professionell utredning och relevanta insatser, som grundar sig på risk, säkerhet och skyddsbehov. Årets enkät innefattar frågor gällande våldsutsatta barn både de som bevittnat våld och de som utsatts för våld mot egen person, det vill säga barnmisshandel. Tidigare enkäter har endast frågat om barn som bevittnat våld. Resultaten visar bland annat att endast 14 procent av kommunerna har en rutin för att säkra barnens skolgång när de befinner sig i skyddat boende. Nässjö kommun Kunskapsbaserad vård och omsorg Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Socialnämnden bör i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor se till att de metoder som används för att ge en kvinna stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat. Forskning visar att människor ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer. Vilken information som samlas in beror på den arbetsbelastning, erfarenhet och värderingar. I de beslut som rör våldsutsatta kan detta få långtgående konsekvenser. En standardiserad bedömningsmetod består av ett instrument med fasställda frågor som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och en manual som beskriver användningen. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov. Insatser inom socialtjänsten ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper. Systematisk uppföljning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Statistik om antalet enskilda som fått olika typer av insatser ger kommunen möjlighet att följa och värdera kvaliteten i verksamheten. Att ta tillvara brukares erfarenheter är en viktig del i ett system för kvalitetsutveckling. Genom att lyssna på brukares behov och erfarenheter kan kommunen få viktig kunskap om hur verksamheten uppfyller målgruppens behov. Detta är också en viktig del i en evidensbaserad praktik. Socialnämnden bör regelbundet kartlägga omfattningen av våld mot vuxna i kommunen. Syftet är att få kunskap om kommunens insatser svarar mot målgruppens behov. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialnämnden har ansvar för att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete som ska utföras samt att ge personalen den kompetensutveckling som behövs som motsvarar verksamhetens behov. Det innebär en planering för grundläggande kompetens samt kontinuerlig kompetensutveckling. I nämndens ansvar ingår därför att kontinuerligt gå igenom personalens kompetens och planera behovet av kompetensutveckling, handledning etc. All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Den personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. För att kunna genomföra utredningar av god kvalitet är det viktigt att handläggare har kunskap om våld i nära relationer, t.ex. om olika former av våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt riskbedömningar. Barn som följer med en förälder till skyddat boende har skolplikt och rätt till fortsatt skolgång. I den turbulens som kan uppstå vid en hastig flytt från hemmet är ett barns behov av kontinuitet och normalitet i vardagen viktig och där fyller skolan med struktur, stimulans och kamrater en avgörande funktion. Många barn kan däremot av säkerhetsskäl eller geografiskt avstånd inte gå kvar i sin gamla skola. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder Standardiserad bedömningsmetod Nässjö använder efterfrågad bedömningsmetod och gjorde så redan vid förra jämförelsen. Jämförelsevis gör också hälften av rikets kommuner och 77% av länets kommuner det. Systematisk uppföljning Uppföljning av insatser och sammanställning av resultaten görs för barn som bevittnat våld. För våldsutsatta vuxna görs uppföljningar delvis men sammanställning av resultaten har ännu inte gjorts. Kartlägga omfattningen av våld Ingen kartläggning har hittills gjorts. Verksamhetsstatistik
Uppgifter om våldsutsatta vuxna och barn som har som upplevt våld kan hämtas ur socialförvaltningens verksamhetsystem (länet 85% resp 62% och riket 46% resp 47%) men inte uppgifter om de som utövat våld. Endast ¼ av rikets kommuner och knappt hälften av länets har den möjligheten. Brukarmedverkan Brukarnas uppfattning används inte systematiskt för att utveckla verksamheten, endast 13% av rikets kommuner gör det, 0% i länet. Handläggarnas kompetens Kompetensutveckling inom området har genomförts under året, liksom i ¾ av rikets kommuner och det finns en plan för kompetensutveckling, vilket endast ¼ av rikets kommuner har. Ärendehandledning fanns dock inte under 2013. Skolgång för barn i skyddat boende Nässjö kommun har ingen rutin för hur skolgången säkras, ingen annan kommun i länet har det heller och endast 14% i landet. Inom området - Kunskapsbaserad vård och omsorg- är flera aktiviteter redan planerade under året eller nästa år. Åtgärdsförslag Prioriterade åtgärder Göra det möjligt att ta ut statistik på våldsutövare ur verksamhetssystemet. Ärendehandledning inleds hösten 2014. Uppföljning av enskilda insatser ska börja systematiseras då projektet varit igång i ett år, juli-14. Sammanställningen ska vara klar under hösten. Övriga åtgärder Kartläggning ska genomföras under 2015. Rutin för skolgång för barn i skyddat boende är viktig att arbeta med. Förs vidare till länssamarbetet. Säker vård och omsorg Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Socialnämnden har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående. För att kunna hjälpa en våldsutsatt person är ett första steg att få vetskap om våldet. Många våldsutsatta berättar inte på eget initiativ. Därför är det viktigt att all personal inom socialtjänsten är uppmärksam på att en enskild kan vara våldsutsatt, även om hon eller han inte på eget initiativ berättar om våldsutsatthet. Det är inte ovanligt att personal upplever hinder för att fråga om känsliga ämnen som våldsutsatthet. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på våld kan vara ett stöd för personalen. Det är också ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Nämnden ska särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Kvinnor som lämnat en relation där de har utsatts för våld kan vara i behov av samtal som bl.a. syftar till att stärka självkänslan och minska känslor av skuld och skam. Nämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Med utredningen som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes behov. Forskare har börjat diskutera behovet av en insatstrappa, med olika nivåer av stöd från ett bemötande som synliggör utsattheten och skydd, till krissamtal och mer omfattande insatser som traumabehandling. I olika undersökningar framkommer det att socialtjänsten inte alltid utreder våldsutsattas behov. Den nationella tillsynen visade att våldsutsatta kvinnor hänvisas direkt till den verksamhet som utför serviceinsats eller till en kvinnojour, utan att få sina behov utredda. Detta äventyrar den enskildes rättsäkerhet, eftersom insatser utan biståndsbeslut inte kan överklagas. Dessutom dokumenteras inte insatser utan biståndsbeslut, vilket hindrar uppföljning såväl på individuell som på systematisk nivå. Om den enskilde återkommer till verksamheten saknas dokumentation om tidigare våldsutsatthet och genomförda insatser. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden har ansvar för att barn som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ansvarar för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Nämnden ska utan dröjsmål inleda en utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Med utredningsmaterialet som grund görs en analys av vilka insatser som bäst svarar mot barnets behov. Stödsamtal för att barn ska få möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen är en av de insatser barnet kan behöva. Forskare har börjat diskutera behovet av en insatstrappa, med olika nivåer av stöd från ett bemötande som synliggör utsattheten och skydd, till krissamtal och mer omfattande insatser som trauma-behandling. Insatser som riktar sig till personer som utövat våld är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. I detta sammanhang har socialtjänsten ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Det innebär ett ansvar för att personer som utövat våld erbjuds stöd och hjälp att förändra sitt beteende. Behandling av män som utövat våld kan vara ett verksamt medel för att förebygga och motverka våld. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom en ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. På senare tid har forskare lyft fram att det finns olika typer av partnervåld, och att det därför finns ett behov av differentierade insatser för att våldsutövandet ska upphöra Alla kommuner måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta. Skyddat boende är en viktig insats för den som behöver skydd från våld och övergrepp. Skyddat boende är en individuellt anpassad insats som ges efter utredning och beslut. Med utredningen som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes behov av skydd.
Våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem är en särskilt utsatt grupp som ofta befinner sig i livssituationer som ökar risken att utsättas för våld samtidigt som de tycks ha svårare att få hjälp jämfört med andra våldsutsatta. Det är viktigt att kvinnor med missbruks- och beroendeproblem erbjuds skyddat boende som är anpassat för att ta emot denna målgrupp, t.ex. behövs personal med kompetens inom kunskapsområdena våld och missbruk. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder Aktuella rutiner vid indikation på våld Rutiner finns inom alla efterfrågade område i kommunen dock inte med familjerätten. Insatser Stödsamtal efter biståndsbeslut erbjuds till barn, det gör det också i 92% av länets och 88% av rikets kommuner. Efterfrågade stödsamtal erbjuds inte till vuxna utsatta för våld. I Jönköpings län görs det i 82% av kommunerna och motsvarande andel för riket är 77%. Stödsamtal efter biståndsbeslut erbjuds inte heller till män som utöver våld. 2/3 av rikets kommuner gör det och drygt hälften i länet. Tillgång till skyddat boende för både män o kvinnor finns men dock inte för personer med missbruk- och beroendeproblem. I jämförelse med länets 85% och rikets 72%. Inom området Säker vård och omsorg- finns de flesta av efterfrågade rutiner och insatser. Några indikatorer för en heltäckande kvalitet saknas. Åtgärdsförslag Prioriterade åtgärder Modell för att skilja rådgivande samtal från stödjande samtal för vuxna efter biståndsbeslut. Beslutsstöd i Treserva och tillägg i handbok för våld i nära relationer för våldsutsatta med missbruks- eller beroendeproblem då de oftast bäst får sina behov tillgodoses genom HVBplacering. Övriga åtgärder Rutin vid indikation på våld för familjerätten. Individanpassad vård och omsorg Socialstyrelsens beskrivning och syfte Det är angeläget med en välfungerande intern samverkan för att bättre kunna tillgodose den våldsutsattas behov av stöd och hjälp. Skriftliga överenskommelser beslutade av ledningen där ansvarsfördelningen tydligt framgår är en framgångsfaktor för fungerande samverkan. Skriftliga rutiner kan också vara ett stöd för personalen och ett sätt att säkra en fungerande intern samverkan. Enligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS identifiera de processer där samverkan behövs för att
säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Personal inom socialnämnden som upptäcker att ett barn kan ha utsatts för våld eller bevittnat våld ska överföra denna information till barn- och ungdomsvården. Den nationella tillsynen visade dock att kommunerna inte alltid uppmärksammar barn som utsatts för eller bevittnat våld. Socialnämndens insatser ska vid behov genomföras i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem och enbart socialtjänstens insatser räcker inte. Det ska genom processer och rutiner även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Barn som lever med våld kommer ofta i kontakt med flera olika myndigheter och organisationer när de behöver stöd och hjälp, t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis. För att socialtjänsten ska kunna ge ett bra stöd och hjälp är det nödvändigt att samverka med externa aktörer. Våldsutsatta vuxna kommer ofta i kontakt med flera olika myndigheter och organisationer när de behöver stöd och hjälp, t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård och polisen. För att socialtjänsten ska kunna ge ett bra stöd och hjälp är det nödvändigt att samverka med externa aktörer. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder Intern samordning i enskilda ärenden Efterfrågade aktuella samordningsrutiner finns för alla områden för både barn och vuxna utom samordning med familjerätten. Extern samverkan i enskilda ärenden Efterfrågade aktuella samverkansrutiner finns på alla områden gällande barn men inte på något område gällande vuxna. Inom området - Individanpassad vård och omsorg - finns de efterfrågade kvalitetsindikatorer av strukturtyp på alla områden utom för familjerätten för barn medan kvalitetsindikatorerna för extern samordning också saknas för vuxna. Åtgärdsförslag Prioriterade åtgärder Samordningsrutiner med familjerätten Övriga åtgärder Arbetet med externa samverkansrutiner för vuxna bör ske i länssamarbetet. Tillgänglig vård och omsorg Socialstyrelsens beskrivning och syfte
Till socialnämndens uppgifter hör att informera om socialtjänsten i kommunen. På detta sätt kan fler nås av insatser och insatserna kan ges tidigare. Webben är en av de kanaler där kommunen kan informera om sin verksamhet. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder Information på kommunens webbplats Information på webben finns för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld vilket också de allra flesta kommuner i länet och riket har. Information för våldsutsatta män samt våldsutövare finns inte på Nässjö kommuns web. Information som är lätt att skriva ut finns däremot men inte talad, lättläst samt information på olika språk. Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjoursverksamhet finns men inte bemannad med socionomutbildad personal. 7 av 10 kommuner i landet har efterfrågad socialjoursverksamhet och nästan hälften av kommunerna i länet. Inom området - Tillgänglig vård och omsorg finns fortfarande förbättringsområde även om resultaten är bättre än vid förra jämförelsen. Åtgärdsförslag Prioriterade åtgärder Göra informationen för våldsutsatta vuxna på webben könsneutral. Undersöka om den framtagna broschyren på flera språk kan läggas på webben också. Det är en lättläst broschyr. Övriga åtgärder Information till våldsutövare på webben är inte aktuell innan det finns något att erbjuda dessa. Planerade åtgärder liksom avsatta budgetmedel finns redan för tillgänglighet både gällande jour och webbinfo. Sammanfattande analys: Nässjö resultat är i stort likvärdiga med förra jämförelsen 2013. Nässjö kommun har goda resultat i öppna jämförelser gällande kompetensutveckling samt plan för den. Vidare har det under året tagits fram interna samverkansrutiner. Kommunen uppfyller också de flesta indikatorer gällande barn som bevittnat våld både gällande rutiner och insatser. Skyddat boende kan efter biståndsbeslut erbjudas till samtliga målgrupper. Informationen på webben finns men behöver utvecklas. Flera kvalitetsindikatorer ingår redan i verksamhetens handlingsplan som systematisk uppföljning, kartläggning samt brukarnas uppfattning.
Utvecklingsområden är också externa överenskommelser för vuxna samt talad information på webben. Prioriterade åtgärder under 2014: Göra det möjligt att ta ut statistik på våldsutövare ur verksamhetssystemet. Ärendehandledning inleds hösten 2014. Uppföljning av enskilda insatser ska börja systematiseras då projektet varit igång i ett år, juli-14. Sammanställningen ska vara klar under hösten. Modell för att skilja rådgivande samtal från stödjande samtal för vuxna efter biståndsbeslut. Beslutsstöd i Treserva och tillägg i handbok för våld i nära relationer för våldsutsatta med missbruks- eller beroendeproblem då de oftast bäst får sina behov tillgodoses genom HVBplacering. Samordningsrutiner med familjerätten. Göra informationen för våldsutsatta vuxna på webben könsneutral. Undersöka om den framtagna broschyren på flera språk kan läggas på webben också. Det är en lättläst broschyr. Övriga synpunkter Svaren på frågorna om skyddat boende innefattar boende som kommunen erbjuder efter biståndsbeslut. Boende ska uppfylla vissa kriterier bland annat angående bemanning och personalens utbildning. Boende i form av jourlägenhet eller hotellrum räknas inte som särskilt boende. Nässjö kommun uppfyller kriterierna för alla målgrupper. Flera av kvalitetsindikatorerna bör arbetas med i ett länsperspektiv. Länssamarbete finns inom området men har en annan inriktning än det som bedrivs genom FoUrum-plattformen. Det är viktigt att detta område också har en plats i länets FoU-arbete. Exempel på sådana kvalitetsindikatorer är externa överenskommelser och rutin för skolgång för barn i skyddat boende.