UTVECKLINGSPLAN FÖR UNGA I TORSÅS KOMMUN FRITID UTEFTER VAD DU VILL GÖRA! Frukostpaket Drogfria alternativ Matråd Tillitsövningar Ta mentorstiden på allvar Stressgrupp Fritidsråd Provschema Resurscentrum Fler bussresor Skolrenovering TUR Obligatorisk kuratortid Barnkonventionen Agnes Magnusson Folkesson, Johanna Jonsson, Ida Johansson, Daniel Cvjeticanin, John Rooth, Nils Löfquist och Julia Hammare.
INLEDNING Vi är TUR, Torsås Unga Röster, och vi har under 3 veckors tid, sommaren 2013, fått i uppdrag att förbättra Torsås Kommun för ungdomar. Vi är 7 stycken ungdomar i åldrarna 13-17 som sökte sommarjobbet, fick komma på intervju, och av alla 37 som sökte blev vi utvalda. Jobbet kretsar runt en undersökningsenkät, LUPP 2012, som visade oroväckande resultat som pekade på att många ungdomar i Torsås Kommun inte mår bra. Som en åtgärd till detta satte Ungdomssamordnaren Nina Gimerstedt ihop gruppen TUR. Vi har valt att jobba främst med Hälsa och Inflytande då det var det som var det största problemet enligt oss och LUPP-undersökningen. Det är även två väldigt omfattande områden så även om vi inte fått med allt har vi fått med mycket, men framförallt det viktigaste. Vi har varit med på möten om LUPP-undersökningen, träffat många politiker och diskuterat med andra ungdomar från bland annat Hultsfred och Vimmerby som också arbetat med relaterade saker. Vi har jobbat mycket utifrån Barnkonventionen och vi var på en föreläsning om den med Åsa Ekman, föreläsare om FN:s konvention om barnets rättigheter. Meningen med vårt arbete var att komma fram till konkreta slutsatser och förslag som ska leda till en bättre kommun för ungdomar och förhoppningsvis en kommun man vill flytta tillbaka till. 1
SAMMANFATTNING Hälsa Många av Torsås ungdomar mår inte bra och LUPP-undersökningen visar oroväckande siffror. Vi har tagit fram några lösningar på problemen som stack ut mest. Stress Stressen är ett stort problem, och främst bland tjejerna. Cirka 50 % bland tjejerna i både åk.8 och åk.2 är stressade varje dag eller flera gånger i veckan och det kan också vara en orsak till att 38 % av tjejerna i åk. 8 är trötta i skolan. Vi tror att stressen beror mycket på den oskrivna regeln att tjejer ska prestera bättre i skolan just för att de är tjejer. Några lösningar vi tagit fram är: obligatorisk kuratortid, bättre provplanering, tillitsövningar med klassen och att en stressgrupp för tjejer startas. Fritid Många ungdomar är missnöjda med fritidsutbudet i kommunen och främst tjejerna. När en av våra visioner är att alla ska ha en meningsfull fritid i Torsås kommun så vi tycker att följande borde göras: starta aktiviteter utefter ungdomars önskemål, information om studieförbund så man kan starta egna aktiviteter, starta utvecklingslag i önskade sporter så ungdomar som inte varit med från början i t.ex. ett innebandylag kan spela ändå. Frukost Att det är ungefär 1/5 av alla tjejer i åk. 2 och åk.8 som hoppar över frukosten varje dag tycker vi är ett stort problem som måste tas tag i. Om man erbjuder frukost i skolan i form av ett frukostpaket kan det locka att äta frukost när man samtidigt kan äta det med sina kompisar. Tobak De höga siffrorna som tobaken visar vill vi såklart få ner till 0 %. För att komma dit tycker vi att föräldrar ska få mer information om tobakssiffrorna i kommunen så de senare kan informera sina barn. Vi vill att skolans ordningsregler gällande tobak ska hållas på mycket hårdare samt mer jobb med Tobaksfri duo. Alkohol & Narkotika Vi tycker att man ska få ANDT-undervisning i skolan. Ungdomar måste lära sig hur de olika drogerna ser ut, hur de påverkar dig och vilka lagar Sverige har gällande droger. Det är riktigt dåligt att nästan inga vet vad ANDT är eller står för. Det ska erbjudas fler drogfria alternativ på fritiden. 2
Inflytande Man kan se i LUPP-undersökningen att inflytandet bland ungdomar är ett stort problem i Torsås kommun. Vi har kommit fram till en del saker som skulle kunna göra inflytandet bättre: Barnkonventionen Barnkonventionen är barnens alla rättigheter. När vi var ute och frågade 16 unga människor om de kände till Barnkonventionen svarade 14 personer att de aldrig hade hört talas om det. Vårt mål är att alla barn ska känna till Barnkonventionen. Om ungdomar känner till sina rättigheter så har de en stadig grund att stå på och vågar då tycka till om fler saker. Vi tycker att man ska utbilda en person från kommunen som sen ska utbilda lärarna genom föreläsningar. Lärarnas uppgift blir sedan att berätta för eleverna vad Barnkonventionen innebär. Vi tycker också att en fråga om Barnkonventionen ska införas i LUPPundersökningen 2015. På så sätt kan man se om ungdomarna känner till Barnkonventionen. Skapa engagemang Vi tror att man måste börja i tidig ålder för att skapa engagemang hos unga människor. Det kan göra att det politiska intresset skapas tidigt. Vi tycker att elever ska få vara med och bestämma mer i skolan. Man ska ta elevrådet på större allvar och vi tycker att man ska införa ett matråd för att elever ska känna att de har större inflytande. Vi tycker också att eleverna ska få testa på att skriva förslag till fullkoll.se, skriva medborgarförslag och prova offentlighetsprincipen i skolan. Vetskap om stöd Det finns många förbund som är villiga att hjälpa till med stöd. Det är synd att så få barn och ungdomar inte vet om att de finns. Det är många som tycker att det finns för få valmöjligheter till aktiviteter att göra på fritiden. Om de visste att den här möjligheten finns så skulle de få en bättre fritid och de skulle lära sig att vuxna inte bara säger nej till allting, utan ibland kan det faktiskt bli ett ja. Det kan stärka förtroendet och göra att man vill vara med och påverka mer. Information om hur Många ungdomar vet inte hur de ska gå tillväga för att påverka. Vi tycker att de ska fortsätta få information på samhällskunskapen om hur allt går till, eftersom det är grund att ha hört allting från början. Men vi anser också att det är viktigt att politikerna är villiga att lyssna och bemöter ungdomarna på ett bra sätt. Vi tycker dessutom också att politikerna ska fråga ungdomar mer om de verkligen vill veta vad ungdomar tycker. På det sättet får ungdomar känslan av att politiker bryr sig mer. 3
Flytta/Stanna Det är många unga som vill flytta ifrån Torsås kommun. Den främsta orsaken till att folk vill flyta är på grund av jobb. Vi i TUR ser det som ett stort problem som vi måste försöka lösa. Vi tycker att en skolrenovering är nödvändig och att eleverna ska få vara med och tycka till om hur skolan ska se ut. Om skolan ser bra ut är det större chans att folk vill flytta tillbaka till kommunen. Vi tycker också att det är viktigt att vi fortsätter bevara den fina naturen i kommunen. Det kan göra att folk är mer positiva till att stanna kvar i kommunen. 4
Det här är vi, TUR Johanna 16 år från Torsås Agnes 16 år från Övraby Ida 17 år från Bergkvara Nils 13 år från Bergkvara Daniel 15 år från Dynekärr Julia 16 år från Trankvill John 17 år från Bergkvara Nina Gimerstedt 25 år från Skåne 5
Inledning... 1 Sammanfattning... 2 Vision Torsås... 0 1.Hälsa... 2 1.1 Stress... 2 1.1.1 Bättre provplanering... 2 1.1.2 Mer idrott i skolan... 3 1.1.3 Ta mentorstiderna mer på allvar... 3 1.1.4 Obligatorisk kuratortid... 4 1.1.5 Stressgrupp för tonårstjejer... 4 1.1.6 Tillitsövningar med klassen... 4 1.1.7 Minska pressen hemifrån... 5 1.1.8 Fritidsaktivitet... 5 1.1.9 Resurscentrum... 6 1.1.10 Resultatet av dessa återgärder... 6 1.2 Fritid... 6 1.2.1 Fritidsråd... 7 1.2.2 Starta fler aktiviteter utefter ungdomars önskemål... 8 1.2.3 Vetskap om stöd... 8 1.2.3.1 Bjuda in förbunden till skolorna... 9 1.2.4 Fler individuella sporter...10 1.2.5 Starta utvecklingslag i önskade sporter...10 1.2.6 Utnyttja aktiviteterna, upprustning...10 1.2.7 Fler bussresor...10 1.2.8 Resultatet...11 1.3 Frukost...11 1.3.1 Frukostpaket på fritidsgården...11 1.3.2 Ge mer information till föräldrarna...12 1.4 Tobak...12 1.4.1 Informera föräldrarna...12 1.4.2 Tobaksfri duo...13 1.4.3 Lärare...13 1.5 Alkohol och Narkotika...14 1.5.1 Information...14 1.5.2 Drogfria alternativ...14 6
2. Inflytande...15 2.1 Barnkonventionen...16 2.1.1 Alla barn ska känna till Barnkonventionen...16 2.2 Skapa engagemang...19 2.2.1 Förenkla processen att förändra...19 2.2.1.1 Fullkoll.se (Eller vad den ska heta?)...19 2.2.2 Inflytande genom skolan...20 2.2.2.2 Börja i tidig ålder...21 2.2.2.3 Prova på att lämna in ett medborgarförslag...21 2.2.2.4 Elevråd...21 2.2.2.5 Matråd...23 2.3 Information om hur!...23 2.3.1 Intresse från politiker...24 3. Flytta/Stanna...25 3.1 Om man vill flytta kan det påverka det politiska engagemanget...25 3.2 Testa på att starta ett eget företag...25 3.3 Renovering av Torskolan...26 3.4 Bevara naturen...27 4. Avslutning...28 7
VISION TORSÅS Vår vision är att Torsås ska bli världens bästa kommun. Detta är kanske ett orealistiskt mål, men det är ändå det vi alla strävar efter. Våra visioner är: Här får alla ha inflytande. Att alla får ha inflytande innebär att alla får vara med och bestämma, och det gör att de människor som vill vara med och påverka Torsås blir nöjdare eftersom de känner att de blir hörda. Alla får vara med och tycka till i vår kommun. Här får alla jobb. Här finns ett stort utbud på jobb som alla får chansen till. Vi har jobb inom alla kategorier. Du kan både bo och jobba i Torsås. Här känner alla till Barnkonventionen. Både vuxna och barn känner till barnkonventionen här. Alla vet vad den innebär och vad den innehåller. Här vet barnen om sina rättigheter, och det gör dem starkare. Här känner alla sig trygga. Här i Torsås kommun kan du gå vart du vill utan att känna dig utsatt. Med fina gator och med god belysning jobbar vi tillsammans för en trygg kommun Här har alla en meningsfull fritid. I vår kommun skapar vi aktiviteter utefter just dina önskemål. Alla mår bättre om man får chansen att göra det man tycker om. Din meningsfulla fritid som du får chansen till i Torsås kan förbättra din hälsa och ditt välmående. Där alla mår bra. Här i Torsås har vi en god stämning, stor trygghet och mycket bra hälsa. Allt ska göras för att folk ska må så bra som möjligt. Allt har självklart en gräns. Något som får en person att må bra kan få en
annan person att må dåligt. I Torsås kommer vi överens om ett alternativ som passar alla. Här är alla välkomna. Vi tar hand om flyktingar och hjälper dem. Alla är snälla och glada. Godtroget folk bor här i Torsås och välkomnar alla med öppna armar. I Torsås är alla lika mycket värda hur man än är. Alla blir rättvist behandlade. Det här är möjligheternas kommun. Här finns många olika utbildningar och stor chans för individuell utveckling. Här kan alla känna att de har alla chanser att lyckas med sina framtidsplaner. Alla har chansen att starta eget företag här. Här är miljön fin. I vår fina kommun Torsås upplever du en vacker miljö med ren luft, fina parker med sjöar och åar, välskötta vägar, fint gräs och välbehållen natur. I den här miljön vill alla leva. Här har vi en bra skola med de bästa lärarna. Lärarna i skolorna är väldigt trevliga och glada. De förstår eleverna och bemöter dem på ett bra sätt. Eleverna får ha inflytande i allt som rör dem och deras skola. Lärarna har de bästa utbildningarna och är bäst på att lära ut. De kan sitt ämne! De vet hur man får respekt på ett bra sätt och hur man samarbetar med eleverna. De vill alltid elevernas bästa. Alla elever har samma möjligheter och förutsättningar. Man mår bra i denna skola, och man känner sig trygg. Här är eleverna inte stressade och här förekommer ingen mobbing eller diskriminering. Alla ungdomar i Torsås kommun är nöjda med sin skola. Skolan i Torsås är nybyggd och har väldigt fin innemiljö och utemiljö. 1
1.HÄLSA 1.1 Stress Stress är en av de sakerna som stack ut i LUPP-undersökningen 2012 och det är något vi måste jobba mycket med. Stressen är hög bland ungdomar i Torsås kommun, och det kan påverka hälsan och hur man mår. Därför har vi prioriterat att komma fram till konkreta lösningar på hur man kan få ner stressen. Vad vi tänker när vi hör ordet hälsa. Problemet idag är att 52 % av alla tjejer och 21 % av killarna i årskurs 8 är stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Det är även 52 % av alla tjejer och 22 % av killarna i årskurs 2 på gymnasiet som är stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Stressen kan vara en orsak till tröttheten. I årskurs 8 är 38 % av tjejerna trötta i skolan, 36 % har huvudvärk och 26 % har magont varje dag eller flera gånger i veckan. Killarnas resultat är inte lika höga. Varför det är såhär kan vara för att tjejer idag ofta har högre press på sig när det gäller att lyckas i skolan. Det finns någon oskriven regel om att tjejer ska prestera bra i skolan och få bra betyg. Det kan vara pressande att ha de förväntningarna på sig från andra människor. Däremot har inte killar samma press på sig från allmänheten. Någonting säger att killar inte behöver lyckas lika bra som tjejer med studierna. Därför tror vi att det är just tjejerna som sticker ut när det gäller stressen. Målet är att stressen bland tjejer i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet ska minska till 20 % inom tidsramen 3 år. Om tre år, 2015, sker nästa LUPP-undersökning och då ska vi kunna mäta om vi har nått vårt mål. Lösningar på hur man skulle kunna få ner stressnivån bland tjejerna på högstadiet och gymnasiet: 1.1.1 BÄTTRE PROVPLANERING Lärarna kan ha bättre planering på proven och inlämningarna. Elever borde få ha mer inflytande och vara med och bestämma när proven ska läggas. Det skulle motverka mycket stress om 2
elever fick ta del av provschemat som alltid hänger på lärarrummet. Man blir inte lika stressad om man känner att proven och inlämningarna är planerade och om man får reda på att man har ett stort prov i god tid. Det kan bli väldigt stressat om man samtidigt har prov och inlämningar i andra ämnen som man också måste göra. Lärarna borde också samarbeta bättre så att inte alla prov i flera ämnen läggs i en klump på 2 eller 3 veckor och sedan är det lugnt i 4-5 veckor till nästa klump kommer. Detta kan bidra ganska mycket till stressen, och om proven är planerade på detta viset så kan det kännas att man inte hinner plugga på allt eller hinner läsa på så mycket som man vill för att lyckas bra i många ämnen. Nu måste man kanske prioritera vilket ämne som är viktigast att du lyckas i. Så behöver det inte vara om lärarna har bättre planering på proven. 1.1.2 MER IDROTT I SKOLAN Idrott är en sak som enligt forskning frigör stress. Därför skulle det vara ett alternativ att ha mer idrott i skolan så att ungdomarna kan röra på sig och slippa sitta och plugga ett tag. Det skulle också vara mycket bra om lärarna planerade schemat lite bättre när det gäller idrottslektionerna. Ibland har man 40 minuter långa raster mellan två lektioner, men när vi har idrott på schemat och det bara är 15 minuters rast efter idrotten och man ska hinna duscha, byta om och gå tillbaka till skolan, så händer det väldigt ofta att man kommer för sent till nästa lektion. Så då får man sluta 5-10 minuter tidigare på idrottslektionen. Det skulle vara mycket bättre om man fick behålla den tiden på idrottslektionerna, då vi redan har ganska korta idrottslektioner. 1.1.3 TA MENTORSTIDERNA MER PÅ ALLVAR Vi tycker att mentorerna borde ta mentorstiderna mer på allvar och försöka prata med några elever på varje mentorstid istället för att man bara får rast. Eftersom att mentorstiderna bara är 15 min lång hinner inte alla prata med sin mentor på varje mentortid. Varje mentor kan ha mellan 4-15 elever. Alla borde känna att man kan prata med sina mentorer och känna att de stöttar dem. Om man mår dåligt eller är väldigt stressad kan det 3
kännas bra om mentorerna bryr och det kan kännas bättre om man kan prata med någon. 1.1.4 OBLIGATORISK KURATORTID Varje elev har möjligheten att prata med kuratorn när man vill. Men vi anser att man borde ha obligatorisk kuratortid en gång varje termin. Elever skulle förhoppningsvis våga prata och öppna sig mer om det var obligatoriskt för alla att gå dit. Det skulle också kunna bli lättare för kuratorn att upptäcka vilka som behöver mer hjälp och behöver fler tider att prata, innan det blir värre. Den obligatoriska kuratortiden blir inte så ofta eftersom hon då får väldigt många elever att prata med, och sedan måste prioritera de elever som har lite större problem. Men däremellan ska mentorn alltid finnas till hands att prata med. Kuratorn är ändå den som ska komma med goda råd och hjälpa dig, så obligatorisk kuratortid skulle vara jättebra, så att man bara ska kunna prata ut. 1.1.5 STRESSGRUPP FÖR TONÅRSTJEJER Eftersom det var tjejerna som stack ut i LUPP-undersökningen med den höga stressfaktorn så skulle man kunna starta en stressgrupp för tonårstjejerna som tycker att de är stressade allt för ofta. Alla tjejer kan få skriva på en enkät om stress på den obligatoriska kuratortiden så att hon vet vilka som är stressade. Kuratorn kan hålla i stressgruppen och träffa dessa ungdomar någon gång i veckan efter skolan eller under skoltid, eleverna själva kan bestämma. Ansvarig för stressgrupp: Kurator 1.1.6 TILLITSÖVNINGAR MED KLASSEN För att minska den höga stressen är det ganska viktigt att man kan känna sig trygg. Att man känner sig trygg i sin klass och med sina klasskamrater kan minska stressen mycket. Blir man stressad över att själv ha redovisningar och muntliga presentationer inför sin klass och tycker det är jättejobbigt, så skulle det förmodligen kännas mycket bättre om du var trygg med din klass och kände alla. Därför tycker vi att man ska ha många tillitsövningar med sin klass ganska tidigt på högstadiet så att man får en trygghet sin klass. Då känner du till slut dina klasskamrater så väl att du vet att du inte behöver stressa upp 4
dig över att kamraterna kommer att skratta åt dig om du säger fel. Det är väldigt jobbigt att gå och tänka på och bli stressad över allt man ska göra i skolan inför alla andra. Den stressen kan leda till att du mår dåligt. Därför är tryggheten i klassen väldigt viktig för att minska stressen i skolan. Man skulle ha mer tillitsövningar i årskurs 7 och fler temadagar där man lär känna varandra bättre. Att man känner sig trygg och lär känna alla motverkar också stor del av den mobbning som finns på skolan. I åk 8 känner sig 6 % av killarna och 23 % av tjejerna sig mobbade eller utfrysta. Ansvarig för tillitsövningar i klassen: mentorerna i klassen 1.1.7 MINSKA PRESSEN HEMIFRÅN Pressen hemifrån från föräldrarna om hur man ska prestera i skolan bidrar mycket till stressen. Även pressen från allmänheten att du som tjej ska prestera i skolan bidrar mycket till den stress som finns. Därför ska man ha fler föräldramöten för föräldrarna i skolan om den höga stressen och att de kanske borde minska pressen på sina ungdomar om de har väldigt hög press på dem. Då blir även föräldrarna medvetna om stressen bland sina ungdomar och kan parata med dem hur de mår och vad det är som gör dem så stressade, och kan förhoppningsvis hjälpa dem. 1.1.8 FRITIDSAKTIVITET Om man har en meningsfull fritid och har en egen aktivitet som man tycker om att göra på sin fritid så frigörs mycket av stressen och man gör det man tycker är kul för en stund. Om man har mycket plugg med skolarbete som gör dig stressad, kan det kännas jättebra att ta en paus från det och göra din fritidsaktivitet. Därför är det jätteviktigt att alla kan ha en fritidsaktivitet som man tycker om och har tillgång till i kommunen. Torsås kommun ska ha mer fritidsutbud med fler aktiviteter som ungdomar är intresserade av här. Det är jätteviktigt att alla kan ha ett fritidsintresse där man kan känna att man trivs och är glad och kan glömma bort den jobbiga stressen. Mer om hur fler aktiviteter ska skapas står under Fritid 1.2 5
1.1.9 RESURSCENTRUM Ett resurscentrum borde finnas på varje skola. Ett resurscentrum är dit du kan gå och få hjälp med dina studier om det är något du inte förstår eller om du ligger efter i något ämne. Där finns det alltid lärare till hjälp, och man kan gå dit på raster, håltimmar eller efter skolan. Ett jättebra ställe där man minskar stressen och får skolarbete gjort och kan jobba ikapp om man varit sjuk. Det kan vara svårt att själv jobba ikapp om man varit sjuk, eftersom man missar så mycket. Då finns resurscentrumet som du kan gå till där lärare finns som du kan få hjälp av. Och det är jättebra att resurscentrumet är öppet hela skoldagen, så om du får en håltimme och känner dig stressad över att du inte kommer hinna göra allt som ska göras, så kan du gå och sätta dig i resurscentrumet och använda den tiden till det du behöver. 1.1.10 RESULTATET AV DESSA ÅTERGÄRDER Resultatet av detta kommer bli att fler ungdomar, framförallt då tjejer, kommer bli mindre stressade och får bättre hälsa. Förhoppningsvis kommer fler att må bättre. Det skulle då påverka skolresultaten positivt. 1.2 Fritid I LUPP-undersökningen 2012 visade det sig att många ungdomar är missnöjda med utbudet på fritidsaktiviteter i Torsås kommun. Det är främst tjejerna som känner att de inte har någon fritidsaktivitet här i Torsås. Det är även ganska många som har för mycket fritid och vet då inte vad de ska göra med sin fria tid. Siffrorna som visade sig i LUPP-undersökingen var att i årskurs 8 tyckte 35 % av tjejerna och 6 % av killarna att fritidsutbudet var ganska eller väldigt dåligt. I årskurs 2 på gymnasiet tyckte 50 % av tjejerna och 40 % av killarna att fritidsutbudet i Torsås var ganska eller väldigt dåligt. Detta visar stora könsskillnader mellan killar och tjejer i Torsås kommun vilket kanske beror på att fritidsutbudet inte passar tjejer så bra. Vi såg även att i årskurs 8 vet inte 16 % av tjejerna och 14 % av killarna vad de ska göra på sin fritid, eftersom de har för 6
mycket fritid. I årskurs 2 på gymnasiet vet inte 7 % av tjejerna och 16 % av killarna vad de ska göra på sin fritid. Målet är att höja andelden tjejer som är nöjda med utbudet på fritidsaktiviteter, och få fler ungdomar att ha något att göra på sin fritid. Vi ska se en förbättring inom 3 år, till nästa LUPPundersökning. Vi vill att alla ska ha en meningsfull fritid, så därför kan kanske dessa lösningar hjälpa till att göra ungdomar mer nöjda med fritiden i kommunen. Nedan kan ni läsa om våra lösningar: 1.2.1 FRITIDSRÅD Unga i kommunen upplever att de inte har så mycket att göra på sin fritid eller så mycket inflytande. 35 % av tjejerna tycker att det finns väldigt lite/ingenting att göra på sin fritid medan bara 6 % av killarna tycker så. Att det är stora könsskillnader ser man genom hela LUPPundersökningen och övergripande visar det att tjejer har mindre att göra på sin fritid. Vi kommit fram till en lösning på problemet, ett fritidsråd. Fritidsrådet ska arrangera aktiviteter på TM (Torsås Mötesplats) minst en gång i månaden och när man beslutar om vad man ska göra på TM så kommer de i fritidsrådet på minst tre förslag. Om det är någon annan som inte sitter i fritidsrådet som vill komma med ett förslag så ska det vara en postlåda på fritidsgården som man kan lägga förslagen i. Det är minst en från varje klass som sitter i fritidsrådet och de som sitter i fritidsrådet är med i ett år för att de ska bli insatta, men om man vill vara med nästa år får man det, det ska vara frivilligt. När man lämnar ut förslagen till klasserna tar man med de bra förslagen från postlådan och förslagen från fritidsrådet. Eftersom det är minst en från varje klass så kan de gå till sin klass och berätta om förslagen. När klasserna har hört förslagen röstar de på det förslag de tyckte var bäst. När man har räknat rösterna så tar man med det förslaget som fick flest röster på 7
hela skolan och sen försöker fritidsrådet genomföra det så gott de kan. Detta kommer resultera i att fler kommer känna att de har en meningsfull fritid och att de har kunnat påverka innehållet på den. Då kommer det att komma fler på TM och tjejerna kommer förhoppningsvis känna sig mer delaktiga och att de har mer inflytande. 1.2.2 STARTA FLER AKTIVITETER UTEFTER UNGDOMARS ÖNSKEMÅL På TM ska det finnas en brevlåda där man kan lägga sina förslag på aktiviteter som man är intresserad av att testa på. Det kan sedan fritidsrådet ta hand om och fixa så att man får testa på dessa aktiviteter någon dag med TM. TM ska också ha mer aktiviteter som man får vara med på, exempel som har kommit upp är att TM kan ordna moped/cykel tipsrunda i byn. TM kan även ordna aktiviteter som t.ex. graffiti, dans, spelningar och disco om det är många som är intresserade av det. Varför har vi inte vetat att det finns studieförbund innan? Kommunen kan också fråga sig runt om vad ungdomar är intresserade av att göra på fritiden och sedan starta upp ett handbollslag till exempel, eftersom det är väldigt efterfrågat i Torsås. TM kan ha ett handbollslag för alla som vill vara med. De kan hyra en tränare och spela någon gång i veckan i sporthallen. Det ska finnas en enkät om fritidsaktiviteter som man kan fylla i och lämna till fritidsrådet så att de vet vilka aktiviteter som önskas. 1.2.3 VETSKAP OM STÖD Det finns många förbund som är villiga att bidra med stöd om man vill göra någonting på fritiden. Till exempel om man vill starta ett eget band eller en dansgrupp så finns NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) som kan bidra med stöd. Det är jättebra och det skulle kunna hjälpa många, det finns bara ett problem och det är att många inte vet om att NBV och andra förbund som är villiga att hjälpa till finns. Många i TUR-gruppen visste inte att det var möjligt att genomföra sina fritidsaktiviteter genom att bara söka pengar. Vi tror att om barn och ungdomar får reda på att de här organisationerna finns så kommer de inse att det finns fler 8
möjligheter än vad de tror. Det hör ihop med att de vill vara med och påverka. Det skulle vara bra om förbunden kunde informera så många elever som möjligt. Man kanske kan ha en föreläsning för eleverna i åk 5 och ytterligare en för eleverna i åk 8 i början på varje läsår. När eleverna från åk 5 går i åk 6 nästa år behöver de ju inte lyssna på den föreläsningen igen. Däremot tycker vi att lappar ska komma ut vid början av varje läsår för att friska upp minnet om att de finns. Dessutom får de höra om det igen i åk 8. Det är för att de ska ha möjlighet att ställa frågor en gång till och för att få höra om det har skett några ändringar inom förbunden eller om ett nytt förbund har tillkommit med mera. 28 % av eleverna i åk 8 och 44 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet tror inte att det spelar någon roll om de försöker påverka. De tror inte att någon kommer lyssna på dem. Om de inser att det faktiskt finns förbund som kommer försöka göra deras drömmar möjliga så kommer de att märka att det visst finns människor som lyssnar på dem. Då tror vi att många kommer att se en möjlighet att även försöka påverka politiken. Svaret blir inte alltid ett nej, utan det kan faktiskt bli ett ja ibland. Om elever får reda på att de här nykterhetsförbuden finns kan det även göra att deras fritid blir mer aktiv och att alkoholdrickandet kan minskas. 1.2.3.1 Bjuda in förbunden till skolorna Förbunden borde försöka göra lite mer reklam. Om barn och ungdomar inte vet om att de finns är det inte många som kommer använda sig utav dem. Skolan borde säga till förbunden och uppmuntra dem att skicka ut lappar till just sin skola. Det borde komma ut nya i början på varje nytt läsår. Vi skulle gärna vilja att NBV och andra förbund vill komma till skolorna för att berätta vad de gör och hur man kan gå tillväga om man vill söka stöd och för att få reda på vad som är rimligt. Vi vet inte hur ofta förbunden har möjlighet att besöka skolorna men förhoppningsvis så ofta att alla vet att de finns! 9
1.2.4 FLER INDIVIDUELLA SPORTER Många i kommunen vill ha fler individuella sporter, så att man kan börja med sporten när man vill. Det är ofta ganska svårt att börja med en lagsport när man är lite äldre, då man ligger efter de andra i laget. Och ibland är man inte ens välkommen till en del lag om man inte hållit på med sporten innan i något annat lag. Exempel på individuella sporter kan vara kampsporter och fridrott. 1.2.5 STARTA UTVECKLINGSLAG I ÖNSKADE SPORTER Utvecklingslag borde startas upp i lite fler sporter så att alla kan ha chansen att börja med en sport även när man är lite äldre och aldrig hållit på med den sortens idrott. Då behöver man inte börja i ett riktigt lag där alla redan är jättebra, utan man har chansen att utvecklas. 1.2.6 UTNYTTJA AKTIVITETERNA, UPPRUSTNING Aktiviteterna som finns här borde utnyttjas mer. Föreningarna ska göra mer reklam för sig att de finns och försöka få fler medlemmar, så att folk vet om de föreningar och aktiviteter som finns. Om man får mer information om vad som finns och att föreningar vill ha fler medlemmar så ökar kanske intresset och fler ungdomar vill testa på vad som finns. Man vet kanske inte att man tycker om golf förens man testat på det, och därför ska det finnas fler testa-på-dagar på fler aktiviteter här i Torsås. Om intresset finns ska man rusta upp crossbanan i Torsås och även ridhuset behöver rustas upp, dessa förslag kom upp genom en klass diskussion. 1.2.7 FLER BUSSRESOR I Torsås får alla som behöver åka buss till skolan ett busskort. Men busskortet går bara att använda två gånger om dagen, alltså till skolan och hem från skolan. Men man ska kunna använda sitt busskort även på kvällen, fyra gånger om dagen istället för två. Då kan man lättare ta sig till aktiviteter på kvällar med buss utanför skolan. Alla ungdomar borde få busskort så att man kan åka inom kommunen till fritidsaktiviteter. 10
1.2.8 RESULTATET Resultatet av detta kommer bli att ungdomar blir mer nöjda med sin fritid. De får en meningsfull fritid och de mår bra. Att ha en meningsfull fritid minskar stressen. Ungdomarna får ett roligare och hälsosammare liv. För att detta ska genomföras behöver vi hjälp ifrån kommunen, föräldrar, aktivitetsledare, fritidsledare, skolan och studieförbund. Frukost kan göra att man koncentrerar sig bättre 1.3 Frukost Att många hoppar över frukosten var en utstående punkt i LUPP-undersökningen 2012 som vi känner måste tas på allvar. Att inte äta frukost på morgonen försämrar koncentrations- och inlärningsförmågan vilket leder till sämre prestation i skolarbetet. Problemet idag är att 21 % av tjejerna 3 % av killarna i åk. 2 på gymnasiet och 19 % av tjejerna och 14 % av killarna i åk. 8 hoppar över frukosten varje dag. Slår man samman varje dag med flera dagar i veckan blir det 27 % killar och 29 % tjejer i åk 8 och 28 % killar och 31 % tjejer i åk 2. Några spekulationer över varför så pass många gör det, och främst bland tjejerna, är att de inte hinner äta frukost, de kan inte äta så tidigt på morgonen eller att de ser det som ett sätt att gå ner i vikt. Vi har några förslag om hur man kan få ner de här höga siffrorna är följande: 1.3.1 FRUKOSTPAKET PÅ FRITIDSGÅRDEN Ett av våra förslag är att man skulle kunna köpa frukost på fritidsgården redan från ca kl.7.30 då bussarna börja komma. I detta frukostpaket kan man välja på t.ex. frallor, yoghurt, juice, frukt, te eller kaffe för en rimlig summa. Vi tror då att fler skulle välja att äta frukost när det erbjuds och när man kan äta det tillsammans med sina kompisar. Ett alternativ är att beställa frallor så att det finns så pass tidig på morgonen eftersom att det förmodligen inte finns chans för fritidsgårdspersonalen att baka själva vid den tiden. 11
1.3.2 GE MER INFORMATION TILL FÖRÄLDRARNA Eftersom att så pass många elever hoppar över frukosten och det anses som ett problem ska föräldrarna informeras om hur nödvändig frukosten faktiskt är och hur de kan göra för at få sina barn att äta frukost, t.ex. att föräldrarna äter frukost tillsammans med sina barn om det är möjligt eller ge pengar så att eleven kan äta frukost i fritidsgården. 1.4 Tobak Eftersom att siffrorna inom tobak är väldigt höga i Torsås kommun har vi valt att jobba med detta. Tobak är en slags drog som förstör kroppen inifrån och chansen till hjärt- och kärlsjukdomar ökar häftigt. 20 % av båda tjejer och killar i åk. 2 röker varje dag eller flera gånger i veckan medan i andra kommuner ligger den siffran runt 14 % och i Torsås åk. 8 röker ca 10 % av tjejerna och killarna varje dag eller flera gånger i veckan. Snusning är ett problem främst bland killarna där den siffran ligger på 14 % i åk. 2 och 6 % i åk. 8 som snusar dagligen. Varför så många börjar röka och snusa i ung ålder beror nog många gånger på grupptryck och vilket umgänge man har. En stor betydelse är vilka som går i 9:an det året man börjar 7:an, för att 7:orna ser upp till 9:orna. Många tycker det är coolt att röka och när de väl har börjat är det svårt att sluta. Många ungdomar vill heller inte sluta när de väl har börjat. Rökning dödar! Vi har ett mål att rökningen i åk. 2 ska gå ner till 10 % och i åk. 8 till 0 % inom 3 år, till nästa LUPP-undersökning 2015. Snusningen vill vi att den ska gå ner till 5 % i åk. 2 och 0 % åk. 8 till nästa LUPP-undersökning. För att få ner tobakkonsumtionen i Torsås kommun kan man: 1.4.1 INFORMERA FÖRÄLDRARNA Skolan ska informera föräldrarna om de höga siffrorna som finns i Torsås kommun eftersom att det är en hälsorisk att använda tobak och speciellt i ung ålder. Förädlarna borde ha högre krav på sina ungdomar när det gäller tobak. Många 12
ungdomar vet inte om de får använda tobak för sina föräldrar och om då föräldrarna berättar tidigt att de inte tillåter sina ungdomar att använda tobak får ungdomarna tydligare direktiv. 1.4.2 TOBAKSFRI DUO Tobaksfri duo är en verksamhet i Torsås kommun som drivs av folktandvården i samarbete med kommunen. Ungdomar som börjar högstadiet skriver på ett kontrakt där man lovar att inte använda tobak 1 år framåt efter att man har skrivit på. I slutet på året lottas ett antal vinnare ut där man kan vinna väldigt fina priser t.ex. en ipad. Denna verksamhet borde fortsätta kommande år och kanske till och med utöka så att alkohol också bli involverat. Tobaksfri duo skulle också kunna tänkas fungera på gymnasiet där problemet är ännu större. 1.4.3 LÄRARE När en elev blir påkommen ska lärare ingripa enligt skolans ordningsregler som lyder Det är förbjudet att snusa och röka för alla under 18 år. Personal som upptäcker att en elev röker eller snusar under skoltid kontaktar vårdnadshavare och meddelar mentorn. När mentorn för andra gången hör att en elev röker eller snusar kontaktar denne också skolsköterskan som kallar eleven och vårdnadshavare till hälsosamtal. Om detta inte hjälper kontaktar rektor vårdnadshavaren. Vi upplever inte att detta följs. Elever som röker/snusar och blir påkomma får en tillsägelse av läraren men inget mer händer. Om man gör en stor grej av att eleven röker/snusar (som det faktiskt är) kommer eleverna ta det mer på allvar. Om man gör som i Mörbylånga där de kopplar in Socialen tredje gången man kommit på en elev att röka/snusa (trots upprepade samtal med mentor, föräldrar och skolköterskan) kommer förmodligen eleven avskräckas från tobak. Mörbylångas siffror om tobaksanvändning bland ungdomar är trotsallt bäst i länet. Om man vill sluta röka/ snusa borde det finnas mer hjälp att få av skolsköterskan. 13
1.5 Alkohol och Narkotika I Torsås visar höga siffror inom alkohol och narkotika. På grund av att enkäten är anonym kommer inga siffror att läggas ut då det är för få i antal. Vårt mål är att få ner dessa siffror till 0 % inom 3 år (nästa LUPP-undersökning). 1.5.1 INFORMATION Skolan borde ge mer information till både eleverna och föräldrarna om hur farligt droger egentligen är, hur det påverka kroppen båda psykiskt och fysiskt. Om ungdomar vet hur kroppen kan reagera på olika slags droger och få se på t.ex. filmer hur människor som fastnat i ett drogmissbruk verkligen mår och tvingas leva. Vi tycker att man ska ha ANDT-undervisning i skolan. ANDT står för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak och är en nationell strategi för at minska droginnehavet. ANDTundervisningen är bra för att lära ungdomarna konsekvenserna med droger, hur de olika droglagarna ser ut och om hur droger framställs i media m.m. 1.5.2 DROGFRIA ALTERNATIV Erbjuda drogfria alternativ till ungdomar. Om det finns drogfria evenemang som tilltalar och passar många får ungdomarna ett bra skäl till att inte dricka alkohol eller använda andra sorts droger. Vi tror att om man satsar på fler och större drogfria evenemang så kommer det locka mer än att dricka alkohol och ta droger. Till större evenemang kan man t.ex. söka ACTION-pengar. 14
2. INFLYTANDE För att ungdomar ska få mer inflytande är det mycket som måste göras. Engagemanget måste finnas från de ungas sida och politikerna måste vara villiga att lyssna på dem. Vi har kollat på LUPP-undersökningen från 2012 som gjorts av elever i åk 8 och i åk 2 på gymnasiet och insåg att inflytande är ett stort problem i Torsås kommun. Det krävs jobb från många människor om inflytandet ska bli bättre. Vi har kommit på fyra punkter om hur man ska gå tillväga för att ge barn och ungdomar bättre inflytande i kommunen. Barnkonventionen, skapa engagemang, vetskap om stöd och information om hur. Först måste vi skapa politiskt intresse. Om eleverna inte bryr sig eller inte vill vara med och tycka till är det svårt att få inflytande. 90 % av tjejerna och 89 % av killarna i åk 8 samt 83 % av tjejerna och 69 % av killarna i åk 2 på gymnasiet är inte särskilt eller inte alls intresserade av politik. Totalt vill 72 % av eleverna i åk 8 samt 61 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet inte vara med och påverka frågor som rör kommunen där de bor. De här siffrorna är alldeles för höga enligt oss och vi känner att vi måste försöka göra någonting åt det. En sak som vi har kommit fram till är att bristen på intresse kan bero på att man börjar för sent med möjligheter till inflytande i skolan. Barn måste få vara med och tycka till redan i tidig ålder. När de känner att de kan vara med och påverka allt från vilken dag/tid det ska vara fruktstund till hur man ska renovera skolan så kan intresset sakta men säkert börja väckas. Det här är bara våra egna tankar, men vi tror att det kan fungera! Vårt mål är att öka det politiska intresset. Vi vill se att minst 30 % av killarna och tjejerna i både åk 8 och åk 2 i LUPPundersökningen 2015 är intresserade av politik. Vi vill också se att minst 50 % av eleverna i både åk 8 och i åk 2 på gymnasiet vill vara med och påverka de frågor som berör kommunen de bor i. 15
2.1 Barnkonventionen Barnkonventionen är barnens alla rättigheter som är ihopsamlade. När vi var ute i Torsås 2013-07-03 och frågade barn och ungdomar mellan 8-25 år om de känner till Barnkonventionen såg resultatet ut såhär: Känner till det Har hört talas om det Känner inte till det 1 1 14 16 Totalt Dessutom var det ingen av oss sju ungdomar i TUR som hade hört talas om Barnkonventionen innan vi fick lyssna på en föreläsning av Åsa Ekman. Efter att vi hört vad Barnkonventionen var för något tyckte vi att det var väldigt konstigt att så få känner till sina rättigheter. I artikel 42 i Barnkonventionen står dessutom att staterna ska göra Barnkonventionen känd bland såväl vuxna som barn. Vi tycker att barn ska ha rätt att veta sina rättigheter. Det är viktigt att man har en stadig grund att stå på om man ska våga tycka till om olika förslag. I artikel 12 i Barnkonventionen står det att barn måste få möjlighet att göra sig hörda och få påverka sin egen situation. Om barn inte vet om att de har rätt att tycka till om förslag händer det ofta att de inte försöker eftersom de tror att det inte är någon idé. Bild tagen på väggen där vi sammanfattat dagarna. 2.1.1 ALLA BARN SKA KÄNNA TILL BARNKONVENTIONEN Vårt mål är att alla barn i Torsås kommun ska känna till Barnkonventionen innan de går i åk 8, så att de vet om sina rättigheter och kan känna sig trygga med att försöka vara med och tycka till. Vi tycker därför att det ska vara obligatoriskt för lärarna, både dagispersonal, lärarna för lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i kommunen att få en föreläsning/ utbildning inom det. Det första som måste göras är att utbilda en person från kommunen inom det här. Den personens uppgift blir sedan att hålla föreläsningar för lärarna och allmänheten. I första hand ska lärarna prioriteras eftersom det är en obligatorisk utbildning för dem. I framtiden när alla lärarna har fått ta del av 16
varje år, en på hösten och en på våren. Då blir det även möjligt för nyanställda lärare att gå på föreläsningen. På de här två föreläsningarna varje år får allmänheten komma och lyssna om de vill, men det ska bara vara obligatoriskt för lärarna. Det är sedan lärarnas uppgift att informera om Barnkonventionen för eleverna på valfritt sätt. I LUPP-undersökningens enkät finns ingen fråga om Barnkonventionen, trots att det är en mycket viktig fråga. Vi tycker att man ska införa en fråga i LUPP-undersökningens enkät där det frågas om man vet vad Barnkonventionen är för något. På det sättet kan man hålla koll på om informationen går ut eller inte. LUPP-undersökningen görs vart tredje år. Nästa undersökning kommer ske 2015 av de som går i åk 8 och åk 2 på gymnasiet då. Vårt mål är att minst 50 % av eleverna i åk 8 och åk 2 på gymnasiet då känner till vad Barnkonventionen är för något. Om det visar sig att många inte känner till Barnkonventionen så är det lärarnas skyldighet att genast meddela eleverna om vad Barnkonventionen är för något. Om eleverna får veta sina rättigheter är möjligheterna stora att de vågar stå på sig mer. Det är inte hela lösningen på problemet med inflytande, men det är en nödvändig början. I Torsås kommun ska all personal känna till Barnkonventionen och jobba utifrån den. 17
Vi tror att det är såhär man ska gå tillväga för att öka inflytandet och framför allt det politiska intresset hos unga. 18
2.2 Skapa engagemang För att man ska få inflytande krävs det inte bara att vuxna är villiga att lyssna på barn, det krävs även ett engagemang från de ungas sida. I LUPP-undersökningen 2012 visade det sig att 72 % av eleverna i åk 8 och 61 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet inte vill vara med och påverka frågor som rör kommunen där de bor. De här siffrorna är väldigt höga och vi har ställt oss frågan varför de inte vill vara med och påverka. Vi har kommit fram till fyra saker som vi tror kan vara anledningen till bristen på engagemang och som kan förbättra engagemanget. Vi tror att det är bäst om man börjar tidigt med att försöka få barn intresserade av politik. Vi tror att man ska satsa mer på att försöka väcka intresse hos eleverna på högstadiet än hos eleverna på gymnasiet. Om man har väckt intresset på högstadiet så tror vi att det sitter i sig i framtiden och att intresset kan fortsätta i gymnasiet. 2.2.1 FÖRENKLA PROCESSEN ATT FÖRÄNDRA 28 % av eleverna i åk 8 och 13 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet som inte vill vara med och påverka säger att det beror på att de kan för lite om hur de ska göra. 44 % av eleverna i åk 8 och 50 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet vet inte vart de ska vända sig om de vill påverka. Vi tror att många ungdomar upplever processen att förändra som något krångligt. Är det krångligt så är det lätt att man tappar intresse för att man inte har lust att sätta sig in i hur man ska gå tillväga. Vi i TUR har själva upplevt att skolan tar upp mycket tid för oss och vill man dessutom hålla på med någon fritidsaktivitet efteråt så blir det inte mycket tid över. 32 % av tjejerna och 26 % av killarna i åk 8 upplever att de har för lite fritid. I åk 2 på gymnasiet upplever 31 % av tjejerna och 22 % av killarna att de har för lite fritid. När man har för lite fritid kanske man inte hinner lägga ner energi på att lära sig hur man ska gå tillväga för att försöka påverka någonting. 2.2.1.1 Fullkoll.se (Eller vad den ska heta?) En hemsida ska sättas igång till hösten som heter fullkoll.se. På den hemsidan kan ungdomarna mellan 13-20 år lämna sina förslag och få kontakt med en politiker. Vi i TUR tycker alla att det låter som bra idé, men vi tror inte att det räcker med att bara skapa en hemsida. Vi tror att intresset måste skapas först, annars kommer väldigt få att gå in på den hemsidan och 19
försöka påverka. Vi har lite förslag på hur vi vill att hemsidan vara. Varje klass ska ha ett eget konto på hemsidan så att man kan lämna gemensamma förslag på skoltid. En insatt politiker ska svara. Svaret ska vara motiverat och utförligt. För att det ska bli lättare för elever att komma på förslag tänkte vi att varje månad kan ha ett speciellt tema. Till exempel så kan ett tema vara skolan. Då kan man tänka efter på just vad man vill ska förändras i skolan. Nästa månad kan temat vara fritid. Vi tycker att en gång i månaden ska eleverna på högstadiet få tid på SO lektionen till att skriva ett förslag till hemsidan som har med månadens tema att göra. På det sättet får eleverna prova att skriva på den hemsidan och påverka. Om någon elev har ett förslag som inte har med månadens tema att göra så går det självklart bra att lämna fram det förslaget då också. Eleverna ska få hjälp av sin lärare med att skriva om det behövs. Högstadieeleverna kommer sedan att komma ihåg fullkoll.se när de går på gymnasiet och förhoppningsvis fortsätta med att skriva in sina förslag då. Vi tror som sagt att det är bättre att satsa på högstadieelever än på gymnasieelever eftersom vi tror att man ska börja tidigt med att få folk engagerade av politik. Så som vi ser det borde några politiker och tjänstemön som är insatta i månadens tema sitta på TM en gång i månaden och kunna svara på fler frågor. Politikerna sitter på TM en hel skoldag för att alla ska kunna ställa frågor om något svar var oklart på hemsidan eller ifall nya frågor kommer upp. På detta sätt får vi också träffa dem på riktigt. 2.2.2 INFLYTANDE GENOM SKOLAN Många av eleverna i åk 8 och i åk 2 på gymnasiet känner inte att de får vara med och bestämma över olika saker i skolan. Till exempel tycker 52 % av eleverna i åk 8 att de inte får vara med och påverka skolmiljön, och 33 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet inte tycker att de får vara med och påverka böcker och läromedel. 20
Om man börjar i tidig ålder vinner man på det i framtiden 2.2.2.2 Börja i tidig ålder Vi tror som sagt att man måste börja i tidig ålder och det innebär att elever måste få känna att de har inflytande i skolan. Om de känner att de kan påverka så är det större chans att politiskt intresse väcks. Vi tycker att man ska börja redan på dagis eller möjligvis på lågstadiet. Det behöver bara vara något enkelt i början, till exempel att man får bestämma vilken tid det ska vara fruktstund eller liknande. Då kan det till exempel finnas en låda där eleverna själva får skriva sina förslag och lämna dem. Men lärarna och eleverna får självklart göra på något annat sätt om de vill. Det är viktigt att lärare frågar elever om mer saker så att eleverna får känna sig delaktiga. 2.2.2.3 Prova på att lämna in ett medborgarförslag Vi tror att elever kommer minnas bättre hur de ska göra för att påverka om de själva får prova på att genomföra det som de läser om. Man läser om politik på högstadiet, men man läser mest ifrån boken. Det skulle vara bra om eleverna under den perioden då de läser om politik fick hjälp av läraren att skriva ett medborgarförslag. Vi skulle också vilja att man då bjöd in politiker för föreläsningar, frågor och diskussioner. Vi tycker också att eleverna ska få prova på Offentlighetsprincipen genom att läraren uppmuntrar dem att gå till kommunhuset under en lektion. Enligt oss är det inte lika lätt att lära sig om man bara går igenom teorin. Vi tror att om eleverna får testa på mer praktiskt så kommer intresset att väckas och kunskapen kommer att bli större. Med mer kunskap får man dessutom mer inflytande. 2.2.2.4 Elevråd Elevrådet finns på skolor, men på Torskolan verkar elevrådet mest vara en maskot. Två personer från TUR sitter med i elevrådet på Torskolan, och de tycker att det har varit lite problem med elevrådet den senaste tiden. Det verkar som att de som blir valda till klassens representanter vill bli det eftersom att de ser det som en möjlighet att slippa lektioner. På mötena blir det oftast så att man kommer dit, frågar om det är något som behöver förbättras, stannar 30min och sen kommer tillbaka efter att inte ha bestämt någonting. Elevrådet tas helt enkelt inte på allvar. Det är inte bara elevernas fel, för ofta när 21
det har kommit ett förslag så säger lärarna att det förslaget har vart uppe så många gånger och inget har gjorts så de struntar i att ta upp det igen helt enkelt. Det finns ingen förklaring till varför man struntar i det. Allt detta tycker vi att man kan förbättra genom t ex: Göra så att ordföranden ska välja genom intervjuer i klasserna vilka som ska sitta i elevrådet så att man ser om personen är engagerad. Göra så att man ska ha mer regelbundna möten, ett visst datum eller typ den sista måndagen varje månad så ska vi samlas och ta upp allt vi tycker borde bli bättre. Få de vuxna att aldrig bara säga att något inte går, utan att skolan verkligen ska hjälpa till, OM det verkligen finns vilja bakom något, och om det inte går så i alla fall berätta mer noggrant varför. Vi tycker att elevrådet ska ha rätt att säga till om mer i skolan. Vi tycker också att elevrådet ska ha ett klistermärke, så att andra elever kan se att elevrådet har gjort någon skillnad. Om elevrådet till exempel fick igenom ett förslag om nya gardiner i fritidsgården så ska deras klistermärke sitta på dem. Då kan andra elever se att elevrådet faktiskt fått igenom förslag. Elevrådets klistermärke skulle kunna se ut såhär. 22
2.2.2.5 Matråd Med ett väl fungerande matråd så skulle eleverna få bättre inflytande i skolan. Och uppfattningen om att man har inflytande skulle också ändras. Eleverna skulle tycka att de får vara med och bestämma vad gäller skolmaten. På detta vis skulle det förbättra LUPP-enkäten på flera olika sätt. För det första skulle inflytandefrågan förbättras. För det andra så skulle skolresultaten i skolan förbättras. En annan sak som det skulle påverka är en del av det psykiska välmåendet då eleven möjligtvis inte går och köper mat någon annan stans utan kan då lägga de pengarna på något som de tycker om. Fler elever måste gå och äta i matsalen i Torsås kommun. Hur ska detta genomföras? Ett förslag är att anlita en kock som samarbetar med de olika klasserna och passar runt frågan vilken mat de vill ha. Det här behöver inte gälla varje dag utan kanske två dagar i veckan. Klassen får i sin tur rösta fram en maträtt som de ska ha. Det skulle påverka eleverna på många positiva sätt. 2.3 Information om hur! Som vi skrev tidigare så vet inte 44 % av eleverna i åk 8 och 50 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet vart de ska vända sig om de vill påverka. Det är något som kan stoppa många barn och ungdomar från att försöka. Vi i TUR-gruppen vet själva hur de känns och hur frustrerad man blir när alla verkar vara emot oss. Vi ville få reda på hur mycket en rondell i Söderåkra kostade att bygga upp och därefter ta reda på om man hade kunnat hitta ett billigare alternativ. Vi ringde till nio olika personer och alla svarade samma sak, att de inte var insatta i det och att vi skulle försöka med att ringa till en annan person. Till slut var vi tvungna att ge upp eftersom vi inte fick tag i de personer som olika politiker tipsade oss att ringa till. När vi väl fick tag i dem visade det sig att det var fel person att prata med eftersom han/hon inte hade något med det att göra. Några av oss började tro att det var något som inte stämde med det bygget, för så svårt ska det väl inte vara att få tag i rätt person? Vi gav upp efter mycket 23
kämpande och det är stor sannorlikhet att andra ungdomar gör samma sak. Många ungdomar kan ta det här som att politikerna inte tar dem på allvar och då känna att de inte har något inflytande. Då minskar intresset eftersom man känner att man ändå inte kan vara med och påverka. Det kändes som att kommunen inte var villiga att hjälpa oss och det är väldigt lätt att man tappar förtroende för en kommun där det ska vara så svårt att få tag i rätt personer. 2.3.1 INTRESSE FRÅN POLITIKER Vi hade gärna velat ha ett annat intryck från politikerna. Hur ska ungdomar orka lägga ner energi på att försöka påverka om de känner att politikerna inte vill lyssna? För att inflytandet ska öka så måste politikerna visa att de vill veta vad ungdomar tycker och de måste visa att de faktiskt vill lyssna. Om barn och ungdomar går och pratar med en politiker så tycker vi att politikerna ska visa tacksamhet för att de tog sig tid att komma dit, även om de har förslag som är orimliga och inte alls genomtänkta. Barnen och ungdomarna ska ändå känna sig uppmuntrade till att försöka påverka igen. En annan sak som vi i TUR har funderat på är varför det bara är elever som ska ställa frågor och säga första ordet. Om politiker vill veta vad barn och ungdomar tycker så kan de fråga. När politiker kommer ut till skolorna så tycker vi att de ska fråga eleverna vad de anser om olika saker som rör dem. På det sättet får eleverna mer inflytande och det kan göra att det politiska intresset ökar. 24
3. FLYTTA/STANNA En diskussion som ofta kommer upp är hur man ska få ungdomar att vilja komma tillbaka till Torsås kommun. Det är en viktig fråga eftersom man inte vill att antalet invånare ska minska. Vi tror att om man känner att man har haft en bra uppväxt här så vill man att sina egna barn ska få uppleva samma fina och härliga barndom på samma ställe som man själv växte upp i. 3.1 Om man vill flytta kan det påverka det politiska engagemanget Tagen från Kalmar Länsmuseum, utställningen Någonstans i Sverige 71 % av tjejerna och 51 % av killarna i åk 8 vill flytta ifrån kommunen. Totalt är det 61 % av alla elever i åk 8. I åk 2 på gymnasiet är det 66 % av tjejerna och 75 % av killarna som vill flytta. Totalt är det 69 % av alla elever i åk 2. De här höga siffrorna påverkar inte bara befolkningsantalet, vi tror även att det kan påverka det politiska engagemanget. Om ungdomar tänker att de ska flytta härifrån i framtiden så är det väldigt lätt att de inte bryr sig om hur framtiden här kommer att se ut. Det är inget som kommer att påverka dem. Vi tror därför att det är viktigt att ungdomar känner att de kan tänka sig att flytta tillbaka hit någon gång i framtiden. Vi tror att de kommer bry sig mer om politiken i kommunen om de vill flytta tillbaka. 3.2 Testa på att starta ett eget företag 33 % i åk 8 och 45 % i åk 2 på gymnasiet vill flytta på grund av jobb. Det är den främsta orsaken till att ungdomar vill flytta härifrån enligt LUPP-undersökningen 2012. I Torsås kommun finns inte så mycket jobb för de som nyligen tagit studenten. En stor möjlighet att få jobb i Torsås kommun är genom att 25
starta ett eget företag. Vi tycker att det ska finnas möjlighet för unga att testa på att starta ett eget företag. Kommunen erbjuder feriejobb under tre veckor på sommarlovet och ett av de sommarjobben skulle kunna vara att man fick testa på att starta ett eget företag. Men då måste det finnas handledare som kan berätta för dem hur de ska göra och som kan hjälpa dem på vägen. Antingen skulle ungdomarna kunna få vara med på ett företag som redan finns och med hjälp av en handledare försöka driva det eller så skulle de kunna få hjälp att starta ett företag från grunden under sommaren. Om ungdomarna känner att de skulle kunna starta ett eget företag är chansen större att de ser en framtid i Torsås kommun. 3.3 Renovering av Torskolan För att få folk att vilja stanna och även för att locka hit nya människor så är det framför allt en sak som är viktig, skolan. Det har varit många diskussioner om att skolan ska renoveras men det sker aldrig. Vi tror att det är en nödvändighet för att ungdomar ska överväga att stanna kvar i kommunen eller vilja komma tillbaka. Om de har bra minnen från deras skoltid så vill de gärna att deras barn ska få gå i samma skola som de själva gjorde en gång i tiden. Torskolan har höga resultat, men om man tittar på hur skolan ser ut så är det väldigt svårt att förstå hur någon kan jobba i den miljön. Det finns mögelskador, det är dålig ventilation och temperaturen i klassrummen är för kall/varm. Skulle de vuxna acceptera en arbetsplats som såg ut sådär? Varför ska eleverna behöva stå ut med huvudvärk på grund av miljön? Har någon kollat upp om det är skadligt för elevernas hälsa att vistas på den här platsen sju timmar varje dag, fem dagar i veckan i ungefär 35 veckor varje år? 26
Det är den här typen av frågor som man har hört från folk i kommunen. En renovering av skolan är nödvändig och vi tycker också att det skulle vara bra om eleverna fick vara med och tycka till om hur den ska se ut. Det är ju elever som ska arbeta på skolan. Skolan ska vara till för dem, så det borde vara deras åsikter som räknas. Dessutom skulle eleverna nog känna att de fick ha inflytande och vi tror att eleverna skulle uppskatta att de fick vara med. Det skulle öka chanserna för eleverna att flytta tillbaka till just Torsås kommun. Kommande elever skulle också tycka att det var en jättebra idé att eleverna fick ha inflytande när skolan skulle renoveras. Om skolan ser ut som den gör nu så tror vi att det är väldigt få människor som vill stanna kvar, komma tillbaka eller flytta hit. 3.4 Bevara naturen Den främsta orsaken till att man vill stanna kvar i kommunen är tack vare släkt, vänner och pojk-/flickvän. Men 17 % av de elever som vill stanna kvar i kommunen från åk 8 och 16 % av de elever som vill stanna kvar från åk 2 på gymnasiet hävdar att anledningen till att de vill bo kvar är närheten till naturen. 13 % av de eleverna som vill flytta i åk 2 på gymnasiet svarar att en sak som kan få dem att komma tillbaka är att miljön är bra för deras barn. Det är viktigt att naturen bevaras. Enligt oss är naturen något som Torsås kommun kan vara stolta över. 27
4. AVSLUTNING Efter tre veckors jobbande är vi nu färdiga med vårt arbete. Vi har inte fått med allt såklart. Det är mycket mer som måste ses över med LUPP-undersökningen som utgångspunkt, t.ex. mer om mobbning i skolan, skolrenoveringen och tryggheten i hemmet, skolan och ute i sitt område på kvällen. Vi som är insatta rekommenderar därför att detta sommarjobb ska få fortsätta. Det är inte bara en fantastiskt rolig upplevelse och en stor erfarenhet för sommarjobbarna, utan det blir ju även skillnad i kommunen om våra förslag går igenom. Vi vill höra fler åsikter från ungdomar och det blir mycket lättare om det här sommarjobbet får fortsätta. Vi hoppas att så många som möjligt av våra förslag går att genomföra och att de tas på allvar. Det här svarar ändå på politikernas önskemål om att ungdomarna i Torsås kommun ska bli mer insatta i politiken och om våra förslag inte genomförs kan man säga att politikerna säger emot sig själva. Ju mer vi känner att vi får påverka, ju mer intresserade kommer vi att bli. Vi har åtminstone haft världens roligaste och intressantaste sommarjobb och vi hoppas att fler kommer få uppleva det! 28