Katastrofberedskap med barnet i fokus



Relevanta dokument
Katastrofberedskap med fokus på barn - självklarhet eller utopi?

BARNPERSPEKTIV VID UTFORMNING AV REGIONAL KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I SVERIGE

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

KAMEDO. Stavanger 16 februari Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Schema Dag l Introduktion Traumatologi Prehospital sjukvårdsledning Samverkande myndigheter

Kontinuitetshantering i vård och omsorg

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Krisberedskap - förstudie

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina april 2013

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

PS- Prehospital Sjukvårdsledning Ett nationellt koncept

Regional plan för krisstöd till drabbade

SKL om krisberedskap och civilt försvar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Remissvar: Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m. m.

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Landstingsuppföljning 2010

Simuleringsmodellen. ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Störningar i elförsörjningen

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Krishanteringsplan för Region Halland

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Konsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Projektplan Samordnad vårdplanering

Bilaga 3. Kvalitetspolicy. Gäller från och med 2012

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Definitioner på glesbygd

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Traumavårdsuppdrag

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Utbildning inom katastrofmedicinsk beredskap. Rekommendation för planering

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden

Bästa platsen att växa upp på

K ri sb ered ska p. Riktlinje

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

Vem diskriminerar? Inte jag! Bild Svenska familjer av Anna-Carin Magnusson

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Regional katastrofmedicinsk plan

9 Yttrande över motion 2018:23 av Birgitta Sevefjord (V) med flera om att göra utbildning om våld i nära relationer obligatorisk för chefer inom

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Handlingsplan för Samhällsstörning

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Transkript:

2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA)

Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi Fysiologi Psykologi Känsligare än vuxna Kan ofta inte själva undvika faror Kräver större personalresurser Större belastning på sjukvården Alla akutenheter måste ha barnberedskap Katastrofplaner måste ta upp barnaspekter Krisstöd Gausche-Hill, M. (2009). Pediatric Disaster Preparedness: Are we really prepared? The Journal of Trauma. 67(2) 73-76. Fendya, D.G. (2006). When Disaster Strikes Care Considerations for Pediatric Patients. Journal of Trauma Nursing 13(4).

In order to achieve a more knowledgeable and integrated consideration of children in disaster planning and management across our nation, a significant shift in philosophy, culture and attitude must occur, one which elevates the needs of children to an immediate priority National Commission on Children and Disasters, 2009 (interim report)

Bussolycka Mest sannolika olyckstypen i Sverige idag där flera barn riskerar att drabbas samtidigt, enligt Sveriges 21 beredskapschefer. 2012) (Engvall, Köpenhamn 24 januari 2012 Bussolycka i vinterväglag där bussen välte ned från viadukt med 40 förskolebarn 3-6 år ombord. Allvarlig olycka men få skadade ALLA HADE SÄKERHETSBÄLTE! I kan skolbarn åka stadsbuss i 70 km/h utan bälte, helt lagligt Är det rimligt?

www.gp.se Publicerad 1 februari 2013 Dagen efter det att en skolbuss kört av vägen mellan Hova och Gullspång i Västergötland kontrollerades bältesanvändningen i skolbussen på samma sträcka. Med nedslående resultat. Endast två elever i en fullsatt buss hade bältet på sig./ TT www.svt.se Publicerad 3 juni 2013 Allvarligt skadade efter stor bussolycka Sjukhus i katastrofläge En svår bussolycka inträffade i förmiddags på E18/E20. 60 personer, varav två allvarligt skadade fördes till Universitetssjukhuset i Örebro sedan två bussar och en tankbil varit inblandade i en olycka.

Förebyggande arbete Beredskap Uppföljning Insats Engvall 2013

Katastrofmedicinsk organisation i Sverige Socialstyrelsen SOSFS 2013:22 Landsting / region Regional katastrofmedicinsk plan Sjukhus + primärvård Lokal katastrofplan

BARNPERSPEKTIV VID UTFORMNING AV REGIONAL KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAP I SVERIGE EN NATIONELL STUDIE BLAND REGIONALA BEREDSKAPSSAMORDNARE Frågeställningar Beaktas barnaspekter? Är det möjligt? Medverkar representanter för barnsjukvården? Allvarliga händelser (olyckstyper) där det är mest sannolikt att skadeutfallet består av flera barn? Vilka åtgärder är viktigast att genomföra och utveckla? Metod Studie med frågeformulär (24 frågor) Deltagare Sveriges samtliga regionala beredskapssamordnare (n=21). Studien genomfördes i maj 2011

Engvall (2012)

Ovanstående frågor baseras helt på Socialstyrelsens -Föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13).

framgångsfaktorer Rutinmässigt fokus på: barnaspekter i katastrofmedicinsk organisation katastrofmedicinsk beredskap inom barnsjukvården barnaspekter vid risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) barnaspekter i rapporter / uppföljning

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) regering, myndigheter, landsting och kommuner tydlig styrning på alla nivåer i samhället lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd barnperspektiv vid beslut och åtgärder barnets bästa ska uppmärksammas vid alla åtgärder som rör barn

Goda exempel Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Gävleborgs landsting Regional katastrofplan Västra Götalandsregionen Utbildning, övning, rekrytering Stödstyrkan Krisstöd Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Uppsala Universitet

Regional katastrofmedicinsk plan Västra Götalandsregionen (VGR) 2011 (utdrag) 17. Barn Regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen fastställde 2004 att nämnder och styrelser har ansvar för att beakta barns behov inom hälsooch sjukvården enligt FN: s barnkonvention. Sveriges riksdag har godkänt regeringens proposition Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) där det fastslås att statliga myndigheter, landsting och kommuner vid alla åtgärder som berör barn särskilt ska uppmärksamma vad som är bäst för barnet, som individ eller som grupp. I den katastrofmedicinska beredskapen ska förmågan att vårda primärt och sekundärt drabbade barn uppmärksammas. Personal som ingår i den katastrofmedicinska organisationen ska vara utbildad, övad och utrustad för att hantera situationer där barn är involverade. Att synliggöra och beakta barnets behov och rättigheter är en förutsättning för utveckling och kvalitetssäkring av den katastrofmedicinska förmågan i samband med allvarliga händelser.

Perhaps the most important lesson learned from disasters affecting children is that each lesson provides an opportunity to improve disaster response, optimize approaches to evaluation and management of pediatric disaster victims, mitigate the short- and longterm effects of disaster, and prevent future disasters. Debra L. Weiner MD PhD Boston Children s Hospital Lessons Learned From Disasters Affecting Children Clinical Pediatric Emergency Medicine - Sept 2009 Vol. 10(3), pp 149-152 Utdrag ur rapport om branden på Kuddbygränd i Stockholm 2009. Statens Haverikommission (2010) 1.16.3 Barnperspektiv Om denna typ av rubrik var obligatorisk i varje rapport efter inträffade olyckor skulle det utan tvekan leda till ökat lärande!

Mikael Engvall mikael.engvall@vgregion.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Engvall, M (2012). Barnperspektiv vid utformning av regional katastrofmedicinsk beredskap i Sverige en nationell studie bland regionala beredskapssamordnare. www.vgregion.se/pkmc

Referenser Regeringskansliet (2010). www.regeringen.se Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). Nordisk förening för syke barns behov (NOBAB) www.nobab.se Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Uppsala Univ. www.katastrofpsykiatri.uu.se National Commission on Children and Disasters (NCCD, 2010). 2010 Report to the President and Congress. www.childrenanddisasters.acf.hhs.gov Upperman, J. Childrens Hospital Los Angeles (CHLA) www.chladisastercenter.org Markenson, D. National Center for Disaster Preparedness (NCDP). www.ncdp.mailman.columbia.edu