s handling nr 35/2014 Delårsrapport 2014 Kommunstyrelsen 2014-09-24, 156
1 Katrineholms kommun 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Målområden i kommunplan 2011-2014 De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommun-planen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation 2
2 Sammantagen bedömning av verksamheten 2.1 Framtiden I rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är betydande ur ett tillväxtperspektiv och för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. En positiv befolkningsutveckling och ökad sysselsättning har också betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling beror mycket på den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, vilka pendlingsmöjligheter som finns och det företagsklimat som finns i kommunen och är därför av stor betydelse för kommunens tillväxt. Inför verksamhetsåret 2014 identifierades ett antal viktiga faktorer som påverkar de ekonomiska förutsättningarna för planperioden 2014 2016. Faktorer som utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet samt anhöriginvandring, har under året följts upp kontinuerligt och återrapporterats till kommunstyrelsen. Arbetet med att skapa kända och stabila förutsättningar för verksamheterna där förändrade volymer får genomslag i verksamhetens resurser, kommer att vara ett fortsatt viktigt område. Inför framtiden är det viktigt att ytterligare utveckla planeringen och uppföljningen ur ett koncernperspektiv. Fortsatt kostnadstryck på den kommunala organisationen bidrar till kraven på lokaleffektiviseringar, interna spelregler och optimalt nyttjande av befintliga resurser. Att ta tillvara effektiviseringsmöjligheter genom att bland annat nyttja satsningar på fiberbaserat bredband, fri WiFi, e-tjänster, ny teknik, smartare arbetssätt och samverkan, såväl internt som externt, är av vikt. Utvecklingen på IT-området går snabbt. Kommunen satsar stort för att säkra infrastrukturen för framtiden. I takt med teknikens utveckling behöver också arbetssätt och tankesätt förändras för att skapa mervärde av gjorda satsningar. IT blir ett viktigt verktyg för verksamheterna att effektivisera och nå sina mål. Genom en utbyggnad av fiberbaserat bredband och fri WiFi kan kommunen utveckla ett modernt arbetssätt genom att dra nytta av ny teknik och e-tjänster för att både förenkla administrationen och att utveckla den kommunala servicen. Ska Katrineholms kommun leva upp till Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust, dess ambitioner och högt ställda förväntningar krävs en fortsatt utveckling av en effektiv organisation och administration. Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor samt nya sociala och etniska spänningar är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder 3
som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där män och kvinnor vill stanna kvar och dit det är lätt att attrahera nya medarbetare. För en verksamhet med engagerade medarbetare och bra resultat bör organisationen arbeta med att ha rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Kommunen behöver därför en medveten strategi för personalförsörjningen som gör det möjligt att framgångsrikt möta framtiden. Ett sådant systematiskt arbetssätt kan bidra till ökad nytta, effektvitet, hållbarhet och få ökade förutsättningar att långsiktigt hantera kommande krav och möjligheter. 4
3 Verksamhet - ansvarsområden och volymmått 3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2013 Prognos 2014 Utfall jan-juni 2014 Antal diarieförda ärenden 613 650 362 Antal leverantörsfakturor 67500 76000 38211 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 238 290 145 Antal lönespecifikationer 61 739 61740 30870 Antal erbjudna och genomförda utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling 4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 genomförda utbildningar 4500 1976,75 timmar, varav 1535 timmar kvinnor och 441,75 män, fördelat på 28 genomförda kurser. Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 180 200 78 Antal företagsbesök 102 100 57 Antal EU-ansökningar (projekt) 5 5 2 Antal antagna detaljplaner 8 7 4 5
4 Resurser - uppföljning av resursanvändning 4.1 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för 2014 Driftsredovisning Drift, nettoresultat i tkr Utfall per 31/8 2014 Kommunledningsförvaltningen Budget per 31/8 2014 Avvikelse Prognos 2014 KLF Ledning 2 105 2 375 270 0 Informationsavdelningen 5 253 5 582 329 0 Ekonomiavdelningen 9 892 10 557 665 0 IT-avdelningen 434 0-434 0 Sekreteriat och Arkiv 2 295 2 793 498 0 Personalavdelningen 13 795 14 244 449 0 Staben 2 375 2 658 283 0 Totalt KLF 36 149 38 209 2 060 0 Kommuncentrala ansvarsnivåer Kommungemensamt 2 899 3 619 720 0 Fastigheter och lokaler 11 187 11 352 165 0 Kommunikationer 15 212 15 172-40 -350 Totalt Kommuncentrala 29 298 30 143 845-350 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategisk samhällsutveckling 9 784 8 912-872 0 Bygg, miljö, trafik 3 712 4 367 655 0 Näringsliv och samhällsutveckling 6 521 4 210-2 274 0 Totalt SBF 20 017 17 489-2 528 0 Katrineholms logistikcentrum 2 905 2 905 0 0 Övergripande styrning Kommunstyrelsen 3 909 4 259 350 0 Kommunchef 1 239 2 821 1 582 0 Pensionärsrådet -3 0-3 0 Totalt övergripande 5 145 7 080 1 935 0 Totalt kommunstyrelsen 93 514 95 826 2 312-350 KS medel till förfogande 1 146 2 000 854 0 4.1.1 Kommentarer till driftsredovisning Kommunstyrelsen har vid delårsbokslutet 2014 ett utfall på totalt 93 151 tkr vilket innebär en positiv avvikelse mot tilldelad ram på 95 826 tkr. Kommunchef, kommunledningsförvaltning samt de kommuncentrala ansvarsnivåerna har samtliga positiva avvikelser medan samhällsbyggnadsförvaltningen har en negativ avvikelse. Avvikelsen beror på försenad fakturering och prognostiseras att vara rättat till årsbokslutet. De positiva avvikelserna beror på vakanser och minskade personalkostnader. Medlen beräknas att bli använda vilket gör att det prognostiseras ett nollresultat vid årsbokslutet. Samtliga ansvarsområden inom kommunstyrelsen prognostiserar ett nollresultat vid årsbokslutet förutom kommunikationer som har fått en negativ prognos från kollektivtrafikmyndigheten på -350 tkr. 6
4.2 Ekonomiskt utfall enligt investeringsredovisningen inkl. prognos för 2014 Investeringsredovisning Investering Utfall per 31/8 2014 Budget per 31/8 2014 Avvikelse Kommunledningsförvaltningen Communis 273 1 879 1 606 Integration webb 0 117 117 Årliga nätverksinvesteringar 624 667 43 Trådlösa accesspunkter 183 667 484 Inredning salongen gröna kulle 0 49 49 Investering Kansliet 0 395 395 Arbetsmiljöåtgärder KLF 0 207 207 Ekonomisystem 0 100 100 PA-system 0 133 133 Skyltar KLF 0 67 67 Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset 0 200 200 Totalt KLF 1 080 4 481 3 401 Kommuncentrala ansvarsnivåer Tillgänglighetsanpassning gröna kulle 402 467 65 Renovering taket gröna kulle 0 333 333 Pensionärernas hus 0 400 400 Stora djulö värdshus 360 440 80 Moduler SOC 0 133 133 Totalt kommuncentrala 762 1 773 1 011 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöinventering 182 289 107 Nationell höjddatamodell 0 287 287 Uppdatering av arkivsystem 0 29 29 Tillgänglighetsåtgärder 140 333 193 Lövåsen/Sandbäcken 0 1 133 1 133 Gator 38 733 695 Parkeringsplatser centrum 0 500 500 Nya informationspl. Österleden 300 1 066 766 Attraktiva gångstråk 17 667 650 Stalls backe 0 280 280 Vallaprojektet 161 0-161 Hastighetssäkring övergångst. 0 333 333 Nollvisionsåtgärder 0 333 333 Hastighetssäkring inom 30-zon 0 333 333 Digitala skyltar 35 2 219 2 184 Stortorget 59 1 125 1 066 Ortofoto 0 100 100 Stora Djulö jordbruk 0 329 329 Vingåkersvägen/Mejerigatan 0 3 200 3 200 Bondegatan, Valla 15 753 738 Vasavägen 1 501 2 000 499 Ljus i staden 52 667 615 Byte av belysning, Hantverkarg - köpmang 0 209 209 Utbyte av belysning i centrum 613 333-280 Belysning i parker 11 228 217 Djulö allé, belysning 619 333-286 Cirkulationsplats Nyköpingsvägen 0 132 132 7
Inventarier gamla bygg 3 33 30 Inventarier gamla miljö 3 26 23 Digitalt visualiseringsbord 50 667 617 Övriga investeringar SBF 2013 78 200 122 Hundpark 190 460 270 Kollektivtrafikåtgärder 200 0-200 Genomfart 17 667 650 Tillfartsväg Valla Go-cartbana 0 467 467 Järnvägsinfarter 0 167 167 GC-väg Lövåsen 1 031 800-231 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 42 533 491 Aktivitetspark, Nävertorp 672 67-605 Cykelplan, byte av skyltar 0 67 67 Hastighetsplan, byte av skyltar 0 167 167 GC-väg Bie 28 667 639 Cykelstrategi 13 0-13 Läsplattor till nämndledamöter MHN 0 35 35 Totalt SBF investeringar 6 070 22 967 16 897 Luvsjön etapp 3 63 333 270 Lövåsen -840 16 183 17 023 KLC Exploatering 0 4 420 4 420 KLC Knorran 0 2 730 2 730 Trollestrand etapp 1 0 14 239 14 239 Djulönäset -51 1 820 1 871 Nyköpingsvägen 0 4 285 4 285 Mogetorp 0-27 -27 KLC Norra etableringsmark och anslutningsväg -50-37 13 Luvsjön etapp 2 0-160 -160 kv. Vägskälet 17-18 -1 829-1 811 Exploatering Luvsjön villor 1 335-767 -2 102 Kvarteret hunden och lejonet 225 2 711 2 486 Jägarparken -949 660 1 609 Utredning Trollestrand 0 200 200 Utredning Djulö 0 133 133 Utredning Lövåsen 0 67 67 Eriksbergsvägen 22 1 000 978 Klubbetorp, Björkvik 0 667 667 Djulö Skola 0 667 667 Totalt SBF exploateringar -263 47 296 47 559 Totalt SBF investeringar och exploateringar 5 807 70 263 64 456 Katrineholms logistikcentrum 47 884 41 208-6 676 Totalt kommunstyrelsen 55 533 117 725 62 192 4.2.1 Kommentarer till investeringsredovisning Kommunstyrelsen har vid delårsbokslutet förbrukat 51 % av sin budget för samma period. Kommunledningsförvaltningens avvikelse mot budget beror på dokument- och ärendehanteringsprojektet (ovan nämnt Communis). Arbete kring projektet pågår och medlen förväntas nyttjas enligt plan. Eftersom projekt dokument- och ärendehanteringsprojektet löper till den 30 juni 2015 förväntas en positiv avvikelse för årsredovisning 2015. Flera investeringar är planerade och kommer att ske under hösten. 8
De kommuncentrala ansvarsnivåerna har påbörjat arbetet med sina investeringar och de beräknas vara klara under hösten 2014. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upparbetat ca 20 % av sin investeringsbudget vid delårsbokslutet 2014. Investeringsavvikelsen beror på att flera projekt har försenats på grund av överklaganden av externa upphandlingar samt av väntan på olika nödvändiga myndighetsbeslut. Prognosen för helåret är att ca 80 % av samtliga investeringsmedel kommer att användas. 9
4.3 Personalresurser 4.3.1 Personalredovisning Kommunledningsförvaltningen Mätdatum 30 juni 2013 Mätdatum 30 juni 2014 Antal tillsvidareanställda 67 67 varav kvinnor 51 50 varav män 16 17 Antal visstidsanställda 5 5 varav kvinnor 3 4 varav män 2 1 Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 70,85 71,3 varav kvinnor 52,85 53,3 varav män 18 18 Antalet tillsvidareanställda är oförändrat jämfört med delåret 2013, detsamma gäller för antalet visstidsanställda. Fördelningen mellan män och kvinnor är också oförändrad totalt sett. Jan-juni 2013 Jan-juni 2014 Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal 294,5 408,68 0,3 0,41 Samhällsbyggnadsförvaltningen Mätdatum 30 juni 2013 Mätdatum 30 juni 2014 Antal tillsvidareanställda 40 41 varav kvinnor 21 23 varav män 19 18 Antal visstidsanställda 5 7 varav kvinnor 4 4 varav män 1 3 Antal årsarbetare tillsvidare och visstid 44,75 47,28 varav kvinnor 24,75 27 varav män 20 20,28 10
Under första halvåret har flera medarbetare varit tjänstlediga på hel- eller deltid, t. ex föräldraledighet. Tjänstledig ordinarie personal har ersatts med visstidsanställningar. Jan-juni 2013 Jan-juni 2014 Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal 242,25 315,25 0,24 0,32 4.3.2 Arbetsmiljö och hälsa Kommunledningsförvaltningen Jan-juni 2013 Jan-juni 2014 Andelen sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 6,11 1,80 varav kvinnor 7,19 2,06 varav män 3,26 1,04 Sjukfrånvaron har sjunkit från 6,11 % till 1,8 % i delårsjämförelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Jan-juni 2013 Jan-juni 2014 Andelen sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid 7,67 5,02 varav kvinnor 7,49 5,26 varav män 7,9 4,68 Sjukfrånvaron har minskat främst på grund av att antalet långtidssjukskrivna minskat. 11
5 Resultat - uppföljning av övergripande mål och resultatmål. 5.1 Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjlig-heter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. 5.1.1 Väsentliga händelser Samhällsplanering och näringslivsutveckling LLU Leader Sörmland, finansierat med EU-medel, finns från och med maj 2014 i Näringslivscentrum. Leaders uppgift är att stimulera och utveckla landsbygden med hjälp av ekonomiskt stöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och ge lokala utvecklingsprojekt möjlighet att genomföras. Det sker ständigt ett arbete för att utveckla näringslivet och främja företagandet i Katrineholms kommun. Under perioden jan-maj har 49 nya företag startats i Katrineholm. Inspirationsdagar och informationsmöten har genomförts i syfte att inspirera de företag som finns till att utveckla sina verksamheter inom bland annat export och förnyelsebar energi. Under perioden har fokusering varit på att inhämta faktaunderlag som utgångspunkt för det strategiska utvecklingsarbetet genom till exempel Grufman-Reije-rapporten som ger en väldokumenterad bild av branschutvecklingen under den senaste 5-årsperioden. Rapporten ligger som grund för en målgruppsinriktad utvecklingsplan till vilka företag, samt vilka branscher, Katrineholms kommun aktivt ska bearbeta för en framtida etablering i Katrineholm. För att nå det övergripande målet för tillväxt genomför samhällsbyggnadsförvaltningen ett antal aktiviteter i egen regi samt i samverkan med andra aktörer. Förutom det övergripande 7- punktsprogrammet som arbetats fram tillsammans med kommunens företagare, arbetar det samlande resurscentrat Näringslivscentrums aktörer aktivt med tillväxtfrämjande aktiviteter. Under första perioden 2014 har 50 företagsbesök genomförts av tjänstemän och politiker och resultaten av företagsbesöken redovisas månatligen till kommunstyrelsen. Sammantaget genomförs en konkret aktivitet varje dag med det övergripande målet om tillväxt. Ett kvitto på att arbetet är på rätt väg är den positiva utvecklingen av näringslivsklimatet vilket mäts av Svenskt Näringsliv i samtliga landets kommuner. Här har Katrineholm stigit 127 placeringar under de senaste två verksamhetsåren. I år går vi från plats 196 till plats 121. Målet är att vara en av 20 kommuner med ett sammantaget näringslivsklimatindex på 4,0 eller bättre. Tillsammans med andra intressenter har kommunen arbetat intensivt med att förankra Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och varumärket Sveriges Lustgård sedan april 2011. En enkätundersökning om kännedom och innehåll för vision och varumärke är genomförd. Enkäten 12
skickades till 1 000 invånare och svarsfrekvensen var över 40 %. Av respondenterna kände 93 % av kvinnorna till Vision 2025 och 92 % av männen. Ökad kännedom om visionen ökar möjligheten till att invånaren, företagaren och den kommunanställda vill vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Framåt gäller det att fortsätta använda visionen och varumärket i kommunens budskap samt etablera varumärket nationellt. Tillväxt och integration Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka inom Katrineholms kommun. Utifrån rapporten Katrineholm 2030 Samhällsplanering på längre sikt har ett förslag till befolkningsmål om 40 000 invånare tagits fram. För att målet ska nås krävs strategiskt arbete inom tillväxt och integration. Exempelvis bedrivs arbete via resurscentrat Näringslivscentrum där såväl offentliga som privata aktörer samverkar. Infrastruktur och kommunikationer Konkurrensen mellan kommuner blir allt mer påtaglig och inflyttningen till storstadsområden fortsätter i oförminskad takt. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv utvecklingskommun där kvinnor och män vill bo, leva och verka även framöver, utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en av de allra viktigaste förutsättningarna. Därför har en bredbandsstrategi arbetats fram under våren. Bredbandsstrategin sätter målet: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. Med utgångspunkt i bredbandsstrategin ska nu en konkret handlingsplan tas fram för vilka steg kommunen ska ta för att uppnå målet med strategin. Fri WiFi är en viktig service till medborgare och besökare. Utbyggnad av fri trådlös internetaccess, WiFi, för medborgare och besökare i Katrineholms kommun har fortsatt under årets första åtta månader. Sedan tidigare erbjuds fri WiFi i Stadsparken och på Djulöområdet. Nu har även Sportcentrum, Lokstallet med skatepark samt turistbyrån Katrineholms Central tillgång till fri WiFi genom Anslutning Katrineholm. Utbyggnaden innebär att Katrineholm möter de krav och förväntningar som ställs på en modern mötesplats med tillgänglighet till kommunens tjänster och ökad service till medborgare och besökare. Ett arbete kring kommunens e-tjänster har genomförts under våren. Utgångspunkten är att kommunens e-tjänster behöver utvecklas för att öka tillgängligheten så att det blir enklare att nyttja och för att e-tjänsterna ska bli integrerade med övriga verksamhetssystem. Kommunen behöver erbjuda fler tjänster med bättre funktionalitet för både den enskilde medborgaren och företagare. Kollektivtrafiken i Sörmland är nu inne på sitt andra år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och dessutom arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget. Förändringsarbetet är även kopplat till de storregionala ambitionerna att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Beslut om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik togs innan sommaren. 13
En grundlig översyn av stadstrafiken har skett tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och beslutade ändringar kommer att genomföras under hösten 2014. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli effektiv både vad avser funktion och kostnader. Resandet med tätortstrafiken har tyvärr minskat under året efter en kraftig uppgång under 2013 och prognosen från Kollektivtrafikmyndigheten är att ytterligare utdebiteringar måste ske under år 2014. Katrineholms Logistikcentrum har haft en fortsatt positiv utveckling. Trafiken till och från logistikcentrum har utökats, i dagsläget är det flera företag som trafikerar Katrineholm flera dagar i veckan, både nationellt och internationellt. Södra terminalen har under året används till virkestransporter vilket det kommer fortsätta att göra. Samarbetet med de större hamnarna fortsätter, vilket förväntas ge ökade godsvolymer. Under 2014 har Logistikcentrum kunnat erbjuda kunderna lösningar för Tredjepartslogistik genom Gillstam & Lindström AB. För närvarande finns fyra kunder anslutna till verksamheten och ytterligare en nyetablering planeras inom kort. Bostäder I april hölls ett bostadsseminarium i Katrineholms kommun. Bostadsminister Stefan Attefall invigde seminariet som hade perspektiv på hur Katrineholms kommun ska utveckla bostadsmarknaden på en lokal, regional och nationell nivå. Landsbygd och kransorter Under våren 2014 har Översiktsplan 2030 del landsbygd påbörjats och sju dialogmöten har genomförts i orterna Julita, Strångsjö, Björkvik, Bie, Valla, Forssjö och Sköldinge. Resultatet från dialogen har sammanställts och kommer ligga till grund för förslaget till översiktsplan för landsbygden som kommer arbetas fram under hösten. För Katrineholms del har Länstrafiken gjort en översyn av den lokala landsbygdstrafiken. Då linjerna har haft få resande, föreslog Länstrafiken att prioritera skolelever och ersätta upphandlad skolskjuts med linjelagda turer. I och med skolstarten i augusti 2012 förändrades skoldagens start- och sluttider och Länstrafiken anpassade linjenät och tidtabeller efter behov. Efter vissa igångkörningsproblem fungerar systemet numera bra och resandet med landsbygdstrafiken har ökat med ca 2 % under första halvåret 2014. Miljö Under våren antog kommunstyrelsen miljöstrategiska rådets förslag på övergripande lokala miljömål. De grundar sig på de nationella miljökvalitetsmålen. Målen har delats in i sedan tidigare beslutade fyra fokusområden: Klimat Vatten Biologisk mångfald Mark, byggande och boende Rådet arbetar nu med en att ta fram en konkret handlingsplan för att nå de lokala miljömålen. Vidare har miljöstrategiska rådets övergripande lokala miljömål inarbetats i underlaget för 14
övergripande plan med budget 2015-2017. Kommunstyrelsen antog i april dokumentet 76 steg mot en hållbarare lustgård. Med dokumentet vill kommunen ge en överblick över hur Katrineholms kommun och tillhörande bolag, arbetar med klimat- och miljöfrågor för att skapa en hållbar utveckling. 5.1.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Delår 1 Kommentar God tillgång på mark för näringslivsändamå l. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS Målnivå: Försäljning/uthyrni ng av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning Delår 18 129kvm Under perioden 140101-140818 har 18 129 kvm köpts och sålts. Arbetslösheten och ungdomsarbetslös heten ska minska KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Arbetsförmedlinge n Månad, delår, årlig, lång sikt 9,1 % 49 nya företag har startat i Katrineholm under perioden jan-maj 2014 vilket främjar arbetslösheten. 5.2 Omsorg och trygghet 5.2.1 Väsentliga händelser Kommunledningsförvaltningen Identitetskort En förstudie för införande av SITHS-kort för hela vård- och omsorgsförvaltningen är genomförd. SITHS står för Säker IT för Hälso- och Sjukvården. Det är en säkerhetslösning som bygger på att anställda i vård och omsorg har ett personligt ID-kort, så kallade SITHS-kort, med elektroniska legitimationer som möjliggör säker identifiering och kryptering av känslig information. Det ingår i den nationella IT-strategin. Införandet av korten ska vara färdigt till årsskiftet 2014/2015 då journalsystemet Senior Alert ställer krav på att alla användare ska logga in med SITHS-kort. I dagsläget (per den 31 augusti) har vård- och omsorgsförvaltningen 134 stycken SITHS-kort. 5.3 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa 15
5.3.1 Väsentliga händelser Folkhälsa Folkhälsoutskottet har under delåret haft fokus på främst omvärlds- och invärldsbevakning. Bland utskottets aktiviteter kan nämnas möte med Mercur öppenvård, IOGT/NTO och Anonyma Alkoholister, som var och en informerade om sitt arbetssätt kring ANDT-frågor. Vidare har utskottet tagit del av arbetet med och resultaten från Sinnenas trädgård vid Strandgården samt orienterat sig kring hur landstinget arbetar med folkhälsofrågor genom Hälsotorget. I detta sammanhang har också Apoteket AB:s verksamhet uppmärksammats, eftersom de inte bara förmedlar medicin. Tillsynsarbetet kring tobakslagen och hur rökförebyggande arbete hanteras på skolor och fritidsgårdar har varit ett annat av folkhälsoutskottets uppföljningsområden. Genom studiebesök har utskottet fått inblick i värdegrundsarbetet bland personalen på Lövåsgården. Utskottet har vidare initierat och står bakom planeringen för uppmärksamhetsveckan Ett friskare Katrineholm - en temavecka v.40 där folkhälsan står i fokus. Vid en dialogdag med länsstyrelsen i maj kring ANDT frågor, hade folkhälsoutskottet samordnat deltagande från skolan, elevhälsan, polisen, socialförvaltningen samt brotts- och skadeförebyggande rådet (BROSK). Det blev en halvdag där man möttes för att klarlägga hur kommunen bedriver arbetet kring bland annat alkohol, narkotika och tobak. Det utmynnade i ett konstaterande att kommunen för närvarande saknar resurser inom området. Jämställdhet Inriktningen på jämställdhetsarbetet har under innevarande kommunplanperiod varit att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Under perioden 2009 2013 genomfördes projektet Genusmedveten styrning. Resultatet av programmet presenterades för kommunstyrelen i februari 2014. Under projektperioden säkrades jämställdhetsintegreringsarbetet upp genom implementering av jämställdhet i styrning och processer. Efter projektets avslut behövs tydliga ambitioner för att nå avsett resultat. Med hållbarheten som utgångspunkt behöver den fortsatta inriktningen vara ett mer handlingsinriktat arbetssätt för att få in jämställdhets- och genusperspektivet i infrastrukturen för beslutsfattandet. Kommunen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings forskningsprojekt 3M, Metoder mot motstånd. Syftet är att ta fram metoder för praktiker att hantera motstånd i jämställdhetsarbetet. Vidare har strategisk grundläggande utbildning för samtliga medarbetare på socialförvaltningen och för alla chefer på vård- och omsorgsförvaltningen genomförts under året. 16
5.3.2 Resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Delår 1 Kommentar Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik Delår 739st Kommunledningsf örvaltningen deltar i både en kommunövergripa nde styrgrupp och arbetsgrupp i syfte att uppnå resultatmålet. Förvaltningen delat även i arbetet genom att tillhandahålla personella resurser vid handledning. 5.4 Ekonomi och organisation 5.4.1 Väsentliga händelser Effektiv organisation I början av året antogs det reviderade styrsystemet i kommunfullmäktige. Styrsystemet är en viktig utgångspunkt för planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet. Under våren har flera analysdagar genomförts tillsammans med förvaltningarnas ledningsgrupper. Syftet med dagarna har varit att utgöra ett underlag till planeringsprocessen inför 2015 men även en summering av föregående år. Fokusområden har varit integration och tillväxt. I samband med analysdagarna har även rapporten Katrineholm 2030- Underlag för samhällsplanering, använts och diskuterats. Arbetet med interna spelregler har pågått under våren 2014. De interna spelreglerna beslutades i kommunstyrelsen i juni och ärendet har varit ute på remiss hos nämnderna under våren. Samtidigt har de nya rutinerna börjat tillämpas som en följd av att budgetmedel för måltider, städ och vaktmästeri fördes över till de nyttjande förvaltningarna i årets budget. En del inkörningsproblem har uppstått under våren men samtliga förvaltningar är överens om att det nya arbetssättet är att föredra. Ett led i att säkra kompetensen och stödet till kärnverksamheterna gällande upphandlingsprocessen var kommunstyrelsens om att inleda samarbete med Telge Inköp AB. Beslutet togs i maj 2014 och enligt avtalet har kommunen under 2014 möjlighet att medverka i de ramavtalsupphandlingar som Telge Inköp AB genomför. Från januari 2015 ska kommunens samtliga upphandlingar genomföras av Telge Inköp AB. Under övergångsperioden (resten av 2014) utförs upphandlingar av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter. Den strategiska beställarkompetensen kommer att finnas kvar i kommunen i och med att kommunstyrelsen även fattade beslut om att inrätta en tjänst som upphandlingsstrateg. Rekrytering av strategen kommer att ske under hösten. 17
Under första perioden 2014 har kommunledningsförvaltningen svarat för utbildning och genomförande av valet till EU-parlamentet. God planering och en väl fungerande organisation bidrog till ett arbetsmässigt bra resultat som innefattar såväl förtidsröstning som institutionsröstning och valdagens röstning i 20 valdistrikt. Valdeltagandet i Katrineholms kommun steg från 43,03 % år 2009 till 44,35 % år 2014. Förberedelserna inför val till riksdag och kommun har därefter fortskridit och den 27 augusti startade förtidsröstningen planenligt i Kulturhuset Ängeln. Det sker kontinuerligt arbete med Ständiga förbättringar på kommunledningsförvaltningen som bygger på Problem, Aktivitet och Resultat. Kommunledningsförvaltningen har tagit emot ett besök av amerikanska forskare som studerade förbättringsmodellen. Katrineholms kommun anses vara ledande i landet på Ständiga förbättringar inom offentlig sektor. Kommunikation och öppenhet Ett nytt internt trådlöst nät, ADM-Livochlust, har tagits i drift för att underlätta för personalen att förflytta sig mellan olika byggnader. Nätet fungerar i alla kommunala byggnader där det administrativa nätet finns och bidrar till en mer flexibel organisation. Välfungerande internkommunikation är en förutsättning för engagerade medarbetare och en effektiv organisation med bra och tillgänglig service. Kommunen har över 3 000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på flera platser och med varierade arbetstider. Det nya intranätet Communis lanserades den 25 februari. Communis är en fungerande kommunikationsplattform som ger organisationen möjlighet att dela, samla, söka och hitta den information, kunskap och kompetens som behövs i arbetet. Ett 50-tal redaktörer utbildades i att hantera Communis initialt. Övriga medarbetare har fått drop-in-handledningar och storsalsvisningar för att få igång användningen och involvera medarbetare i att använda och fylla systemet med relevant innehåll. Idag finns ingen möjlighet att kontrollera och hantera det ökande antalet mobila enheter som införskaffas i kommunens olika verksamheter. En förstudie har därför genomförts för enhetlig hantering av olika typer av nya digitala verktyg. Ett MDM-verktyg (Mobile Device Management) ger möjlighet att inventera, göra inställningar, installera certifikat och hantera säkerheten med virusskydd och möjlighet att radera information i borttappade plattor. Kommunen får genom verktyget kontroll över mobila enheter och applikationer under hela livscykeln. Kommunen som arbetsgivare Ett arbete för att förenkla och samla ihop systemverktygen för främst cheferna i kommunen har påbörjats. Det är en uppgradering av det personaladministrativa systemet Personec P. Syftet med uppgraderingen är att samla de flesta personaladministrativa systemen på en plats. Platsen har namnet "Aditro Window". En pilot kommer genomföras från och med september inom kommunledningsförvaltningen. Införande för resten av kommunen kommer ske under vintern 2014. Kommunens förmåga att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar möjligheterna att nå framgång, utvecklas och hävda sig i konkurrensen. För kommunen som offentlig verksamhet handlar det om att fortlöpande kunna erbjuda medborgare och företag den service 18
och de tjänster som krävs. Under våren redovisades resultatet för medarbetarenkäten. Kommunen har ett Nöjd Medarbetar-Index (NMI) på 67 för kvinnor och på 69 för män. Enligt Medarbetarenkäten känner 84 procent av de anställda stolthet över det arbete de gör. Att ha kunskap och förståelse för hur kommunens medarbetare mår, hur de ser på ledarskapet i kommunen samt hur roligt och utvecklande det är på jobbet, är nödvändigt för kommunens möjligheter att vara en framgångsrik arbetsplats. Det är därför av vikt att resultatet kommuniceras och arbetas med för att utveckla kommunen som arbetsplats. 19