Risk- och sårbarhetsanalys Sundsvalls Kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2010-10-21 uppdaterad 2011-07-05 1
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Övergripande beskrivning av kommunen... 3 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod... 4 2.1 Lagstiftning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Avgränsningar... 5 2.4 Metod... 5 2.4.1 Djupanalyser... 6 2.4.2 IBERO... 6 2.5 Begreppsdefinitioner... 7 2.6 Sekretess... 8 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 9 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område: Övergripande risk- och sårbarhetsanalys... 10 4.1 Omvärldsbevakning... 10 4.2 Inträffade händelser... 10 4.3 Generella hot och risker... 10 4.4 Identifierade hot och risker... 11 4.4.1 Riskmatris... 12 4.4.2 Sårbarheter... 16 4.4.3 Kritiska beroenden... 17 5 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser... 18 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse... 19 7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse: Djupanalyser... 20 7.1 Störning i elförsörjning, inklusive störning i fjärrvärmeförsörjning... 20 7.1.1 Avgränsningar... 20 7.1.2 Orsak och åtgärder... 20 7.1.3 Överblick konsekvenser och hanteringsförmåga störning i elförsörjning inkl störning i fjärrvärmeförsörjning... 22 7.1.4 Konsekvenser... 23 7.1.5 Hanteringsförmåga... 31 8 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 36 8.1 Genomförda åtgärder... 36 8.2 Planerade åtgärder... 36 2
1 Övergripande beskrivning av kommunen Sundsvalls kommun hade enligt SCB:s kommunfakta den 31 december 2010 ca 96000 invånare med en landareal på 3209 km², vilket ger ett genomsnitt på ca. 30 invånare per km². Kommunen har tidvis också många besökare. Sundsvalls kommun gränsar till Nordanstig, Ånge, Bräcke, Ragunda, Sollefteå och Timrå kommuner samt till Östersjön. Riskbilden är sammansatt och komplicerad med hamnar, järnväg och stora europavägar där transporter av farligt gods är mycket vanligt. I kommunen finns en omfattande och varierad industri som bland annat hanterar stora mängder farliga ämnen. Sundsvall har ett regionsjukhus och många andra publika lokaler samt samhällsviktiga företag som måste ges en säker driftsmiljö. Dessutom genomkorsas kommunen av två stora älvar med dammar. För att en kommun ska ha en god krisberedskap krävs: - kunskap om risker/sårbarhet i den egna verksamheten och i det geografiska området - planering för att minska risker/sårbarhet och för att hantera en extraordinär händelse - förmåga att hantera en extraordinär händelse - samordning av förberedande och akut krishantering inom det geografiska ansvarsområdet Processen med att ta fram en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys utgör en stor del av kommunens krisberedskap. Denna övergripande analys omfattar Sundsvalls kommuns verksamhetsansvar och geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I den övergripande analysen prioriteras riskområdena för det fortsatta arbetet med djupanalyser. Djupanalyserna genererar en åtgärdsplan för att minska konsekvenserna av det givna scenariot samt förbättra hanteringen av en kris. 3
2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Sundsvalls kommun har gett Medelpads Räddningstjänstförbund i uppdrag att arbeta med kommunens krisberedskap. Det är fördelaktigt att grunda krisberedskapsarbetet på risk- och sårbarhetsanalyser då dessa genererar åtgärdsplaner, idéer till övningar samt insikt om behov av samordning och samverkan inom området. 2.1 Lagstiftning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska varje kommun analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen har ett verksamhetsansvar för sin egen verksamhet, att så långt som möjligt sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras också under störda förhållanden. Kommunen ska alltså göra en risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på den egna verksamheten. Kommunen har även ett geografiskt områdesansvar vad gäller samordning mellan olika aktörer inom kommunen samt samordning med avseende på information till allmänheten. I det geografiska områdesansvaret ingår att kommunen ska göra en samlad analys av sådana risker och sådan sårbarhet i det geografiska området som kan leda till en extraordinär händelse och göra analysen känd bland de berörda. En risk- och sårbarhetsanalys ska även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse, liksom eventuella entreprenörer som kommunen har avtal med och som har en påverkan på kommunens krishanteringsförmåga. 2.2 Syfte Det viktigaste syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att öka medvetenheten och kunskapen om vilka hot och risker som finns inom kommunens område. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder samt krisberedskapsplanering, utbildning och övning i syfte att förbereda kommunen för att hantera de olika händelser som trots allt kan inträffa. Beslutad risk- och sårbarhetsanalys kan användas av kommunens ledning för framtagande av en åtgärdsplan för att minimera de identifierade riskerna, samt som underlag vid den fysiska planeringen för att minska sårbarhet och risker. 4
Arbetet syftar även till att olika aktörer inom kommunen geografiska område samordnas vad gäller samhällsskydd och krisberedskap. 2.3 Avgränsningar I detta skede är risk- och sårbarhetsanalysen avgränsad till kommunens egen verksamhet i förvaltningar, större bolag och förbund som har verksamhet som är av större betydelse vid en krissituation. I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen ingår en kartläggning av möjliga händelser i området samt exempel på konsekvenser för respektive händelse. Konsekvenserna har diskuterats främst utifrån fara för liv och hälsa. Bedömningen av sannolikhet och konsekvens som gjorts i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys för respektive riskområde kan komma att revideras under arbetet med djupanalyser. Risk- och sårbarhetsarbetet avser extraordinära händelser, men åtgärderna som vidtas som ett resultat av detta arbete förbättrar även förberedelser inför och hanteringen av större händelser som rör kommunen. 2.4 Metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i Sundsvalls kommun påbörjades med ett möte där dess förvaltningar, bolag och förbund samlades för att diskutera möjliga extraordinära händelser inom det geografiska ansvarsområdet för att få en helhetsbild. Resultatet av detta möte blev en övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Sundsvalls kommun samt en prioritetsordning för det fortsatta arbetet med djupanalyser. Denna risk- och sårbarhetsanalys följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6) enligt den första utgåvan som gäller från 1 januari 2011. Följande förvaltningar, bolag och kommunalförbund har varit inbjudna att delta i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och är antingen representerade i den arbetsgrupp som ser över konsekvenskerna av olika scenarier i djupanalyser eller har möjlighet att uttala sig om resultatet: Koncernstaben Socialtjänsten Barn- och Utbildningsförvaltningen Kultur- och Fritidsförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildningen och integration (FAVI) Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) Stadsbyggnadskontoret 5
Miljökontoret Överförmyndarkontoret MittSverige Vatten AB (MSV) Sundsvalls Energi AB Sundsvalls Elnät AB/ ServaNet AB Sundsvalls Hamn AB Mitthem AB Sundsvalls kommuns industrifastighetsutveckling AB (SKIFU)/Parkera Överförmyndarnämnden och SKIFU/ Parkera AB har valt att inte delta i arbetsgruppen då deras verksamheter inte är kritiska i en krissituation. Övriga förvaltningar, bolag och förbund har representanter i arbetsgruppen även om deltagarna kan anpassas något efter scenario. 2.4.1 Djupanalyser En arbetsgrupp med representanter för kommunala förvaltningar, bolag och förbund fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser genom att ta ställning till nya scenarier i djupanalyser. Representanterna kan komma att ändras något utifrån det ämne som behandlas i respektive djupanalys. Respektive djupanalys diskuteras i ett uppstartsmöte. Representanterna tar därefter med sig frågan till respektive förvaltning/bolag/förbund för diskussion. Underlaget från respektive förvaltning och bolag sammanställs och diskuteras i ett uppföljande möte. En åtgärdsplan upprättas och risk- och sårbarhetsanalys för identifierad djupanalys fastställs. Följande är exempel på berörda parter som utöver kommens egna aktörer kan komma att delta i arbetet med djupanalyserna för Sundsvalls kommun som aktiv aktör, remissinstans eller kunskapskälla är: Myndigheter o Landstinget o Länsstyrelsen o Försvarsmakten o Trafikverket Bolag o Tele- och kommunikationsbolag o Elbolag Industri/Näringsliv Övrigt 2.4.2 IBERO Inom Västernorrlands Län har kommuner och Länsstyrelsen enats om att använda verktyget IBERO (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar) för risk- och sårbarhetsanalyser. IBERO är utvecklat för att stödja områdesansvariga aktörer när de ska analysera sin förmåga att motstå och hantera händelser med stora konsekvenser för samhällsfunktionerna eller medborgarna. Instrumentet är användbart för olika riskområden (t.ex. elavbrott, översvämning och IT-sabotage) och för områdesansvariga aktörer på alla nivåer (lokal, regional och nationell) i krishanteringssystemet. Med stöd av IBERO kan man visuellt skaffa sig en överblick över olika händelsers konsekvenser samt hur god förmåga man har att hantera krisen i dess olika förlopp. Detta verktyg används som stöd för djupanalyserna. 6
2.5 Begreppsdefinitioner Extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. 1 Risk är ett begrepp som i denna redovisning och i teknisk mening kan förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och dess negativa konsekvenser. 2 Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckats förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 3 Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. 4 Katastrof definieras som en allvarlig påverkan på samhället som orsakar omfattande mänskliga, materiella, ekonomiska eller miljömässiga förluster, vilka överstiger samhällets möjligheter att hantera situationen med egna resurser. 5 Krisberedskapsförmåga avser förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 6 Krishanteringsförmåga avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. 7 Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar avser att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. 8 1 Definition enligt 4 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Länsstyrelsen i Skåne Län, (2009), Regional risk- och sårbarhetsanalys för 2009, Rapport för 2009 3 Länsstyrelsen i Skåne Län, (2009), Regional risk- och sårbarhetsanalys för 2009, Rapport för 2009 4 Regeringens skrivelse 2009/10:124, Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet 5 MSB, 2009-10-27, Definition av naturolycka, Definition av katastrof enligt FN (UN/ISDR, 2006)/EU (EEA, 2006). 6 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s. 7 7 Länsstyrelsen i Västernorrland, (2010), Hemställan om förmågebedömning 2010, Dnr 450-1856-10 8 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s. 7 7
Samhällsviktig verksamhet avser ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 9 Kritiska beroenden definieras som en relation där den beroende verksamheten snabbt och varaktigt drabbas av en kraftig funktionsnedsättning vid ett bortfall av eller en svår störning i den levererande verksamheten. En förutsättning för att beroendet ska kunna betraktas som kritiskt är att den levererande verksamheten inte utan svårighet kan ersättas med en annan verksamhet. 10 Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att en viss händelse ska inträffa. Konsekvens är en beskrivning av de negativa direkta och indirekta följder som en viss händelse kan medföra. 2.6 Sekretess Det finns enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i risk- och sårbarhetsanalyser om det kan antas att möjligheterna att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Sundsvalls kommun gör bedömningen att risk- och sårbarhetsanalysen hittills inte innehåller uppgifter som, om de röjs, kan försvåra möjligheterna att förebygga och hantera de extraordinära händelser som analyserats. Analysrapporten omfattas därför inte av någon sekretess. Inför respektive djupanalys måste ett avvägande göras om vilken information som bör sekretessbeläggas för att undvika en förhöjd risk för terrorism och sabotage. 9 Regeringens proposition 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull, s. 7 10 MSB, (2010), Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser, MSBFS 2010:6 8
3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällsviktig verksamhet inom Sundsvalls kommuns geografiska område är bland annat äldreomsorg, familj- och individomsorg, barnomsorg, akut- och primärvård, räddningstjänst, polis, väghållning, elförsörjning, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattendistribution, avloppshantering, elektroniska kommunikationer (inkl. exempelvis radio- och tv-master, fast och mobil telefoni, IP-telefoni, Internet och betalningssystem), drivmedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning samt myndigheter av nationell betydelse. Inom kommunens egen verksamhet finns räddningstjänst, el- och fibernätsdistribution, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattenproduktion och distribution, avloppshantering, väghållning, äldreomsorg, hemtjänst, individ- och familjeomsorg, barnomsorg samt matproduktion för socialtjänst och förskola/skola. Inom kommunens geografiska områden finns bland annat livsmedelsproduktion och distribution, drivmedelsdistribution, elproduktion och distribution, sjukvård (inkl ambulans, sjukhus, primärvård och hospice), veterinärer, väghållning, järnväg, telefoni- och bredbandsleverantörer, läkemedelsdistribution, privat barnomsorg, banker, polis, tullverk, försäkringskassa, statens pensionsverk och hemvärn. 9
4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område: Övergripande risk- och sårbarhetsanalys 4.1 Omvärldsbevakning Den omvärldsbevakning som bedrivs inom Sundsvalls kommun inom krisberedskap består dels av att det inom Medelpads Räddningstjänstförbund ständigt finns en Räddningschef i Beredskap (RCB) samt ett Inre Befäl (IB) i beredskap, dels av att Sundsvalls kommun får uppdateringar från Länsstyrelsen i Västernorrland angående inträffade händelser, övningar, utredningar och forskningsprojekt inom området. Vid en extraordinär händelse kommer en funktion för omvärldsanalys vid behov även att finnas i krisinformationsfunktionen inom kommunens krisledningsorganisation. 4.2 Inträffade händelser Under de senaste åren har inte Sundsvalls kommun varit drabbat av några allvarliga kriser. De största erfarenheterna inom krisberedskapsarbetet var genom influensan A (H1N1) som tog tid i anspråk för planeringen för det fall den skulle ha utvecklats till en pandemi av allvarligare karaktär. 4.3 Generella hot och risker Följande riskområden behandlades i diskussionen för den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen: Biologisk smitta (inkl. pandemi) Brand (avser bebyggda områden och skogsmark) Dammbrott Hungersnöd Jordbävning Kemiska utsläpp Livsmedelsburen smitta Långvarig torka (över flera säsonger) Naturolyckor (storm, isstorm/halka, snöoväder) Naturolyckor (översvämning, ras och skred) Radioaktivt nedfall Störning i bränsleförsörjning 10
Störning i elektroniska kommunikationer, inkl. finansiella system Störning i elförsörjning Störning i fjärrvärmeförsörjning Störning i transportsystem Störning i vatten- och/eller avloppssystemet Större olycka inom/utanför det geografiska ansvarsområdet (många skadade/döda) Terrorism/sabotage Tsunami/flodvåg Vulkanutbrott 4.4 Identifierade hot och risker Sundsvalls geografiska läge med Ljungan, Indalsälven och Selångersån, en vinterperiod som utsätter regionen för kyla, ishalka och snöoväder samt industrier och transport av farligt gods i området ger exempel på förhållanden som kan öka risken för en extraordinär händelse inom Sundsvalls kommun. Det är därför viktigt att utifrån de lokala förhållanden som råder i Sundsvalls kommun arbeta med krisberedskapsfrågor genom exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser. 11
4.4.1 Riskmatris Sannolikhets- 11 och konsekvensbedömning 12, 13 Sannolikhet hög Hög Medelhög Låg låg O, P M F, G, H, I N J, K L A B C, D, E Allvarliga begränsade Katastrofala Begränsade allvarliga Konsekvenser 11 Nivå Sannolikhet Tidsintervall 1 låg sannolikhet 1 gång per 100-1000 år 2 Låg sannolikhet 1 gång per 50-100 år 3 Medelhög sannolikhet 1 gång per 10 50 år 4 Hög sannolikhet 1 gång per 1 10 år 5 hög sannolikhet 1 gång per år eller oftare 12 Nivå Konsekvenser Beskrivning 1 begränsade Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion. (kan hanteras inom normal verksamhet) 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. (kan hanteras inom normal verksamhet) 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (behöver extra resurser för att hanteras) 4 allvarliga stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. (hotar att övergå de resurser som finns i samhället) 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. (övergår de resurser som finns i samhället) 13 Skalor för sannolikhets- och konsekvensbedömning är framtagna i samarbete med Länsstyrelsen gemensamt för Västernorrlands Län. 12
Vid uppstartsmötet identifierades utifrån sannolikhet och konsekvens de riskområden som anses relevanta i sammanhanget extraordinär händelse, främst med avseende på fara för liv och hälsa, för Sundsvalls kommun till följande: Riskområde med hög sannolikhet och mycket allvarliga konsekvenser: A: Naturolyckor (storm, isstorm/halka, snöoväder) Exempel på orsaker till ovan värdering: problem med transporter och väghållning elavbrott med åtföljande fjärrvärmebortfall minskad tillgång på arbetskraft vårdtagare riskerar att bli isolerade Riskområde med medelhög sannolikhet och mycket allvarliga konsekvenser: B: Störning i elektroniska kommunikationer, inkl. finansiella system Exempel på orsaker till ovan värdering: svårighet att säkra hemtjänstverksamheten (trygghetslarm) problem med försörjning vid uteblivna löner och bidrag. svårigheter att kommunicera via telefon och internet Riskområden med låg sannolikhet och mycket allvarliga konsekvenser: C: Radioaktivt nedfall Exempel på orsaker till ovan värdering: utegångsförbud långvarig påverkan på hälsa minskad tillgång på föda som producerats i den region som påverkats. D: Störning i bränsleförsörjning Exempel på orsaker till ovan värdering: reservkraftverk fungerar ej/kan ej fyllas på (kritiskt vid elavbrott) problem med väghållning och transporter svårighet att utföra hemtjänst, sjukvård i hemmet och annan omsorg i hemmet minskad kapacitet för blåljusverksamhet. E: Störning i elförsörjning Exempel på orsaker till ovan värdering: avbrott i vattenförsörjningen i stora områden avbrott i elektroniska kommunikationer och betalsystem avbrott i fjärrvärmeförsörjningen utkylda fastigheter svårigheter med avlopp och sanitet svårigheter med mathållning svårigheter inom socialtjänst och förskola/skola. Riskområden med medelhög sannolikhet och allvarliga konsekvenser: 13
F: Brand (avser bebyggda områden och skogsmark 14 ) Exempel på orsaker till ovan värdering: behov av evakuering resurskrävande släckningsarbete störning i elförsörjning störning i vattenförsörjning. G: Kemiska utsläpp Exempel på orsaker till ovan värdering: evakuering av närboende påverkan på hälsa saneringsbehov p.g.a. förgiftad miljö. H: Biologisk smitta (inkl. pandemi) Exempel på orsaker till ovan värdering: stängning av förskola/skola för att begränsa smitta och/eller på grund av brist på personal svårighet att säkra omsorg då ett ökat vårdbehov uppstår samtidigt med personalbrist högt tryck på sjukhus och vårdcentraler med lägre tillgång på personal begränsad geografisk rörlighet för att begränsa smitta många sjukskrivna vilket minskar arbetskraften i samhället som helhet. Människor stannar hemma från jobbet på grund av sjukdom, vård av anhörig eller rädsla för smittan. I: Störning i fjärrvärmeförsörjning Exempel på orsaker till ovan värdering: evakuering p.g.a. utkylda fastigheter frysskador på fastigheter problem inom omsorg stängning av förskola/skola. Riskområden med låg sannolikhet och allvarliga konsekvenser: J: Dammbrott Exempel på orsaker till ovan värdering: evakuering drunkningsolyckor översvämning, ras och skred i närområdet samt nedströms. K: Störning i vatten- och/eller avloppssystemet Exempel på orsaker till ovan värdering: 14 I ett klimatförändringsperspektiv ses ökade tendenser mot svårare torka över flera månader samt höga temperaturer som troligt vilket skulle öka sannolikhet för och konsekvenser av skogsbränder. 14
förskola/skola stängs, vilket påverkar tillgång på arbetskraft personer med hemtjänst, sjukvård i hemmet och annan omsorg i hemmet samt på olika boenden måste på kort tid få tillgång tjänligt vatten svårigheter med sanitet. Riskområde med mycket låg sannolikhet och allvarliga konsekvenser L: Terrorism/sabotage (avser hotbild och verkställd händelse) Exempel på orsaker till ovan värdering: stor osäkerhet bland medborgare förtroendekris för offentliga myndigheter många skadade/döda mer komplicerat att hantera exempelvis föroreningar och utsläpp då området är en brottsplats stort informationsbehov i samhället. Riskområde med medelhög sannolikhet och begränsade konsekvenser M: Naturolyckor (översvämning, ras och skred) Exempel på orsaker till ovan värdering: behov av evakuering avskurna vägar/järnvägar skador på fastigheter störningar i elförsörjning vattenföroreningar. Riskområde med låg sannolikhet och begränsade konsekvenser N: Livsmedelsburen smitta Exempel på orsaker till ovan värdering: stort antal sjuka, minskad tillgång på arbetskraft problem inom omsorg förskolor och skolor måste stänga. Riskområden med hög sannolikhet och mycket begränsade konsekvenser O: Större olycka inom/utanför det geografiska ansvarsområdet (många skadade/döda) Exempel på orsaker till ovan värdering: behov av omfattande socialt omhändertagande många skadade/döda hög belastning på räddningstjänst, sjukvård och polis stort medietryck. P: Störning i transportsystem Exempel på orsaker till ovan värdering: behov av logi för personer som inte kan lämna Sundsvallsregionen personer kan bli fast på t.ex. väg- eller järnväg. 15
brist på livsmedel/material i lokalområdet Riskområden som prioriteras bort i risk- och sårbarhetsanalysen p.g.a. mycket låg sannolikhet: Hungersnöd Jordbävning Långvarig torka (över flera säsonger) Tsunami/flodvåg Vulkanutbrott Av 21 identifierade riskområden skall 16 behandlas i djupanalyser. Flera av riskområdena överlappar varandra och man ser att frågeställningar i en djupanalys kan innebära att djupanalysen för ett annat riskområde måste påbörjas. Detta innebär att flera djupanalyser kan komma att pågå parallellt eller sammanfogas till en djupanalys. Bedömningen av sannolikhet och konsekvens som gjorts i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys för respektive riskområde kan komma att revideras under arbetet med djupanalyser. De första riskområdena som kommer att behandlas i en djupanalys är: Störning i el- och fjärrvärmeförsörjning. Trots att dessa områden i sig inte är det som har störst sannolikhet och konsekvenser i ovan diagram valdes störning i elförsörjning samt fjärrvärmeförsörjning till de första djupanalyserna eftersom konsekvenserna berör de flesta aktörer i samhället. Det är även en trolig konsekvens till exempelvis storm, isstorm/halka och snöoväder vilket ses som den mest sannolika händelsen som ger mycket stora konsekvenser i kommunen. 4.4.2 Sårbarheter Inom ovan riskområden finns många sårbarheter. Störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen är de första områdena som analyserats och det är tydligt att elberoendet gör dagens samhälle sårbart. Utan elförsörjning uppstår problem med bland annat värme, drivmedelsförsörjning, telefoni, betalningssystem och Internet. Järnvägen står stilla och övrig transport får problem utan drivmedel. Scenariot innebär en utmaning för kommunen att hantera exempelvis service till de individer som har vård i hemmet och kommunmedborgare som i vanliga fall klarar sig själva men i detta läge inte kan vara kvar i sina hem. Detta avsnitt kommer att utvecklas allt eftersom djupanalyserna genomförs. 4.4.2.1 Klimatförändringar 15 Ett förändrat klimat innebär även inom Sundsvalls kommun risk för extremare vädersituationer i framtiden och sannolikt har flera risker ökat redan idag. I Sundsvall ökar riskerna för värre torkor och hetare värmeböljor. Enligt SMHI s lokala 15 Klimatanpassa Sundsvall tänk klimat tänk anpassning, Klimatanpassa Sundsvall förhandsrapport 2010:9 16
klimatscenarier för Sundsvall sjunker de normala markvattenhalterna betydligt under maj, juni och juli månader, det blir då i medeltal torrare i Sundsvall. Det innebär också att de extremaste torkorna sannolikt blir värre. Förändringar sker redan inom de närmaste decennierna. Om exempelvis en mycket torr försommar följs av en intensivare värmebölja ökar risken för svårare och mer omfattande skogsbränder i vårt skogslandskap än de som vi har hanterat hittills. Risken för kraftiga regn- eller åskväder ökar främst under sensommaren och hösten i Sundsvall, med risk för plötsliga och lokala översvämningar i dagvattensystem m.m. Däremot är det inte säkert att risken för stora regionala marköversvämningar ökar, eftersom den risken även har funnits i vårt gamla klimat i Sundsvall, då i samband med kraftig snösmältning. Riskerna för stora översvämningar kommer att successivt minska på våren, men istället att öka på hösten 16. Dessutom ökar risken för kraftig vinternederbörd. Även risken för olika typer av ras och skred ökar i samband med förändrat klimat i Sundsvall; bland annat beroende på stigande grundvattennivåer under hösten och längre fram i klimatscenarierna även under vintern. Klimatförändringar kommer att behandlas som en aspekt i de djupanalyser som berörs. 4.4.3 Kritiska beroenden En kartläggning av de kritiska beroenden som finns inom Sundsvalls kommun innebär ett omfattande arbete. De nationella föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser har introducerats 2011, vilket sammanfaller med det första året i en ny mandatperiod då en fullständig redovisning ska ske. Det har inte varit möjligt att göra en kartläggning inom denna korta tidsperiod utan arbetet kommer att påbörjas snarast möjligt. 16 Riskerna för stora översvämning i Selångersån så som under våren 1919 minskar medan översvämningar likt de som drabbade kommunen i september 2001 kommer att öka. 17
5 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Sundsvall Elnät AB och MittSverige Vatten AB har ett antal mobila reservkraftverk som kan användas vid en krissituation. Utöver den expertis som finns i kommunens ordinarie organisation finns via räddningstjänsten tillgång till Medelpads Hemvärnsbataljon. De har exempelvis möjlighet att bistå med hemvärnspersonal, bandvagnar och mat. 18
6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet inom kommunens egen verksamhet behandlas under punkt 7, även om den också är verksam inom kommunens geografiska område. De nationella föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser har introducerats 2011, vilket sammanfaller med det första året i en ny mandatperiod då en fullständig redovisning ska ske. Sundsvalls kommun har i dagsläget ingen möjlighet att uttala sig om övriga myndigheter eller privata sektorns förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. För att uppfylla det geografiska områdesansvaret där kommunen ska verka för en samordning av krisberedskapsarbetet inom kommunens geografiska område kommer andra aktörer med samhällsviktig verksamhet så snart som möjligt att bjudas in till att delta i ett lokalt krishanteringsråd. Förhoppningen är att detta forum ska kunna ge en indikation på hur krisberedskapen ser ut hos dessa myndigheter och privata aktörer. De aktörer som via Länsstyrelsen deltar i krisövningar visar därmed ett intresse för krisberedskap. De aktörer som är verksamma inom Sundsvalls kommun som i varierande omfattning deltog i övning Katrina i november 2010 är: SOS Alarm AB, Polismyndigheten i Västernorrlands Län, E.ON Vattenkraft, Sveriges Radio Västernorrland, Vattenregleringsföretagen, Försvarsmakten, Trafikverket samt Landstinget i Västernorrland. Detta gör dock inte att Sundsvalls kommun kan uttala sig om respektive aktörs förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till en extraordinär händelse. 19
7 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse: Djupanalyser Sundsvalls kommun har en övergripande krisledningsplan enligt lag (2006:544). Respektive förvaltningar och bolag har en krisledningsplan enligt beslut i kommunfullmäktige 2010. Sundsvalls kommun deltar i övningar och utbildningar inom krisberedskap och samarbetar även med Timrå kommun i dessa frågor. Förvaltningarnas, bolagens och förbundets representanter i arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser är en bra kanal in till verksamheterna i frågor som rör krisberedskap. Sundsvalls kommun har god insikt om hur viktigt arbetet med krisberedskap är och det finns ett stort intresse för dessa frågor vilket möjliggör fortsatt utveckling inom detta område. Den djupanalys som hittills gjorts är störning i el- och fjärrvärmeförsörjningen. Anledningen till att detta område valdes var att det i sin tur påverkar övrig samhällsviktig verksamhet i samhället i stor utsträckning. Detta kapitel kommer att fyllas på allt eftersom ytterligare djupanalyser behandlats. 7.1 Störning i elförsörjning, inklusive störning i fjärrvärmeförsörjning Scenariot att hela länet drabbas av elavbrott i 3 dygn vintertid (ca -15 C) har använts som utgångspunkt för diskussionerna med berörda aktörer. Som en följd av elavbrottet kommer fjärrvärmeförsörjningen att drabbas. Denna analys behandlar därför båda riskområdena. Analysen har pågått under perioden 2009-11-26 till 2011-03-02. 7.1.1 Avgränsningar Denna första djupstudie inom risk- och sårbarhetsanalysen som avser el- och fjärrvärmeförsörjning fokuserar främst på kommunens egna verksamheter. 7.1.2 Orsak och åtgärder Identifierade möjliga orsaker till scenariot är elbrist, sabotage eller haveri i kritiska apparater alternativt ihållande oväder (kraftig åska, storm, stora mängder blötsnö), där sabotage anses vara den orsak som är svårast att bemästra. Sannolikheten att hela länet skulle bli strömlöst i 3 dygn är dock väldigt liten, då detta skulle kräva ett flertal samtidiga fel på stamnätet eller en nationell elbrist. Stamnätet i Sverige, 200-400 kv, ägs av staten via affärsverket Svenska Kraftnät. 20
Regionnätet för hela Sundsvalls kommun ägs av E.ON Elnät AB. Lokalnäten inom Sundsvalls kommun ägs av E.ON Elnät AB samt Sundsvalls Elnät AB. E.ON Elnät AB lokalnät E.ON Elnät Sverige AB gränsar mot Sundsvall Elnät AB strax norr om Bredsand, strax väster om Bergsåker och norrut vid Märlobäcken. Detta innebär att E.ON har eldistributionen till följande områden: Kvissleby, Njurundabommen, Matfors, Nedansjö, Stöde, Kovland, Holm, Indal och Liden med omnejd. I de flesta områden inom Sundsvalls kommun finns möjlighet att distribuera el från flera håll, vilket ökar robustheten. Nedansjö och Stöde har en något svagare redundans 17 beroende på att detta område enbart är har redundans på lokalnätsnivå och inte på regionalnätsnivå. Detta är mer märkbart vid en hög elförbrukning. E.ON bedömer att man har ett kraftfullt regionnät med tre stamstationer (anslutningar mot Svenska Kraftnät), fem transformatorer från 220kV och 400 kv, sex 130 kv ledningar mot Sundsvall/Timrå samt en 130 kv ledning vardera norrut och söderut. Dessutom är lokal vattenkraftproduktion i Bergeforsen, Hammarforsen och nedre Ljungan ansluten mot regionnätet. Sundsvalls historia med en stark industri har bidragit till ett väl utbyggt regionnät. I förebyggande syfte har E.ON breddat skogsgatan - trädsäkrat - för att förhindra att träd faller över regionledningarna, något som gjorts för alla regionnäten i Norrland. Lokalnäten är dock ej trädsäkrade p. g. a. dess finmaskighet och utbredning. Däremot pågår ett omfattande arbete för att öka robustheten för lokalnäten genom att ersätta väderkänsliga oisolerade luftledningar med jordkabel eller isolerad luftledning. Driftcentral och driftledning för Norrland finns i Sundsvall, bemannad vardagar 06:30 22:00 och helger 07:00 17:00. Övrig övervakas elnätet av driftcentraler i Norrköping och Malmö. Vid vädervarningar (storm, stora mängder blötsnö) läggs extra personal i beredskap (i driftcentraler och i fält). Vid en omfattande störning i elnätet finns goda möjligheter att få tillgång till extra resurser (personal, reservdelar m.m.) från E.ON i andra delar av Norrland och landet men även genom samverkan inom elbranschen generellt både inrikes och utrikes. Resurser från utlandet användes exempelvis under arbetet efter stormen Gudrun. Sundsvall Elnät AB lokalnät Sundsvall Elnät AB har drygt 27 000 privatkunder och drygt 70 företags- och industrikunder. Som elnätsägare bygger, driftar och förvaltar de elnätet inom de centrala delarna av Sundsvall, Birsta och Alnö. Driftcentralen för både elnätet och fibernätet (Servanet AB) finns i Sundsvall och är bemannad vardagar från 7:00 16:00 med inställelsetid på 30 minuter övrig tid. Driftsledare, elmontör och bredbandstekniker finns i jour dygnet runt. År 2015 ska samtliga luftburna ledningarna på mellanspänning (11kV) vara nergrävda för att de ska säkras mot väder och vind och avbrotten ska bli färre och kortare. Sundsvall Elnät AB äger sex större reservelverk, 60-400 kva. Flertalet av dessa köptes in under 80-talet då Elverket fortfarande var en förvaltning inom kommunen. Syftet med upphandlingen då var att säkra kommunens behov av reservkraft vid extraordinära händelser. Ett av aggregaten används av Sundsvall Energi AB och är fast inkopplat på Korstaverket. De övriga verken används i Sundsvall Elnäts dagliga verksamhet och provkörs en gång per 17 Redundans kan förklaras som reserv eller alternativ matningsmöjlighet för elen. 21
månad. Vid en krissituation finns reservelverken till för Sundsvalls kommuns behov som också prioriterar vart dessa behövs bäst. Sundsvall Elnät AB har dessutom tillgång till ett mobilt reservelverk som ägs av Svenska Kraftnät. Flertalet elbolag har tillgång till visst många reservelverk som ägs av Svenska Kraftnät men vid en geografiskt spridd krissituation har Svenska Kraftnät rätt att prioritera vart dessa reservelverk ska användas. Det innebär även att vid en krissituation enbart i Västernorrland kan Svenska Kraftnät eventuellt bistå med flertalet reservelverk från denna pool. Det vore även fördelaktigt att i förebyggande syfte ha en dialog med de företag i regionen som hyr ut reservelverk. 7.1.3 Överblick konsekvenser och hanteringsförmåga störning i elförsörjning inkl störning i fjärrvärmeförsörjning Svaren nedan avser förvaltningarnas 18, bolagens och förbundets egna verksamheter och direkta kunder. Konsekvenser 19 Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Stadsbyggnadskontoret (inkl. lantmäteri/ Vägavdelning) Miljökontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Sundsvall Elnät AB/Servanet AB Sundsvall Energi AB MittSverige Vatten AB MRF FAVI Sundsvalls Hamn AB Mitthem AB Samhällsvikt ig verksamhet allvarliga Allvarliga Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskador Ekonomi Allvarliga begränsade allvarliga begränsade allvarliga Allvarliga Begränsade Allvarliga Allvarliga Begränsade/ Allvarliga Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Allvarliga Begränsade Begränsade Allvarliga begränsade begränsade Allvarliga Allvarliga Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade allvarliga allvarliga allvarliga begränsade begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Begränsade Allvarliga Begränsade Allvarliga Allvarliga begränsade allvarliga begränsade allvarliga Allvarliga Begränsade Begränsade Begränsade Allvarliga Begränsade Begränsade begränsade begränsade begränsade begränsade Begränsade Begränsade begränsade Begränsade begränsade begränsade begränsade allvarliga allvarliga Begränsade Begränsade Begränsade/ Allvarliga Begränsade Begränsade Allvarliga Allvarliga Begränsade Allvarliga Hanteringsförmåga Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Skydda hotade individer/objekt Socialförvaltningen Hög Låg Hög Låg Låg/Medel Låg/Medel Barn- och utbildningsförvaltningen Hög Medel Hög Låg/Medel Låg/Medel Medel Service- och teknikförvaltningen Hög Hög Hög Låg/Medel Låg/Medel Medel Stadsbyggnadskontoret (inkl. lantmäteri/ Vägavdelning) Hög Hög Hög Låg/Medel Låg/medel Medel 18 Parkera AB och Överförmyndarnämnden har valt att inte delta i detta arbete då deras verksamhet inte påverkas nämnvärt av ovan nämnda kris i ett akut skede. 19 För definition av konsekvensnivåer, se fotnot 12 tillhörande punkt 4.4.1. 22
Miljökontoret Hög Medel Hög Låg/Medel Låg/Medel Medel Kultur- och fritidsförvaltningen Hög Medel Hög Låg/medel Låg/medel Medel Sundsvall Elnät AB/ Servanet AB Hög Medel Hög Låg/Medel Medel Låg Sundsvall Energi AB Hög Medel Hög Låg/ Medel Låg/ Medel Låg MittSverige Vatten AB Hög Låg Hög Låg/Medel Låg/Medel Medel MRF Hög Hög Hög Medel Medel/Hög Hög FAVI Hög Hög Hög Låg Låg/Medel Medel Sundsvalls Hamn AB Mitthem AB Hög Hög Hög Låg/Medel Låg/Medel Hög Hög Medel Hög Låg Låg/Medel Låg 7.1.4 Konsekvenser 7.1.4.1 Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet inom Sundsvalls kommuns geografiska område är bland annat äldreomsorg, familj- och individomsorg, barnomsorg, akut- och primärvård, räddningstjänst, polis, väghållning, elförsörjning, fjärrvärmeproduktion och distribution, dricksvattendistribution, avloppshantering, elektroniska kommunikationer (inkl. exempelvis radio- och tv-master, fast och mobil telefoni, IP-telefoni, Internet och betalningssystem), drivmedelsförsörjning, läkemedelsförsörjning och livsmedelsförsörjning. Omedelbara händelser vid ett elavbrott är exempelvis att trafikljus slutar att fungera, tågen stannar, betalsystemen på affärerna fungerar inte, människor fastnar i hissar, elektriska dörrlås fungerar inte där inte batteribackup finns (individer kommer inte in alternativt portar står olåsta) och det går inte att tanka på bensinstationerna. Reservkraft finns på exempelvis Räddningstjänstens huvudstation/sos Alarm, kommunhuset, Sundsvall Energi AB, Sundsvall Elnät AB, sjukhuset och försäkringskassan och kommer att försörja dessa aktörer så länge det finns påfyllning av drivmedel. Sammantaget kan sägas att konsekvenserna för samhällsviktig verksamhet inom Sundsvalls Kommuns geografiska område bedöms vara allvarliga till mycket allvarliga, med hänsyn tagen till svårigheterna att kommunicera via mobiltelefonnätet, avbrott i fjärrvärmeproduktion/distributionen, att stora delar av barnomsorgen måste ställas in, problem med dricksvattendistributionen i vissa områden, bräddning av avlopp samt utkylning av fastigheter med efterföljande skador och påverkan på människors hälsa. Om elavbrottet vore under längre tid, vid strängare kyla och det uppstår brist på drivmedel uppstår bedöms konsekvenserna bli mycket allvarliga till katastrofala. Reservelverken skulle då sluta att fungera och personal kan inte förflytta sig. Produktion och distribution av fjärrvärme Sundsvall Energi AB producerar 700 GWh fjärrvärme och 200 GWh el i Korstaverket som driver det största fjärrvärmenätet. Detta nät har reservenheter i Granloholm, Nacksta, Finsta, Alnö och Bergsåker. Dessutom finns mindre separata fjärrvärmenät i Lucksta, Matfors, 23
Kvissleby, Liden och Indal. Näten är ej sammanbundna. En stor del av de boende i Sundsvalls kommun är anslutna till fjärrvärmenätet. Vid ett elavbrott stannar alla produktionsanläggningar i alla nät stannar kontrollerat, inklusive tryckstegringspumpar i nätet. Med ett väl utbyggt fjärrvärmenät enligt ovan innebär detta att många bostadshus och även exempelvis äldreboenden blir utan värme. Granloholmsverket får el från sjukhusets reservkraftsanläggning och kan därmed leverera fjärrvärme till sjukhuset. För att fjärrvärmeproduktionen ska fungera vid ett elavbrott krävs reservelverk eller egen produktion av el (s.k. ö-drift), något som kan bli kostsamt att förbereda. Detta vore enbart aktuellt vid Korstaverket som driver det stora fjärrvärmenätet i centrala Sundsvall. Detta bör dock utredas med tanke på möjligt evakueringsbehov vid detta scenario. Distribution från produktionsenheten går ofta direkt till fastigheternas cirkulationspumpar men det kuperade landskapet kräver till vissa områden tryckstegringspumpar vilka inte har reservkraft eller UPS. För att värmen sedan ska kunna distribueras in i byggnader anslutna till fjärrvärmenätet krävs, vid ett elavbrott, reservkraft till fastigheternas cirkulationspumpar. Om detta saknas kan man i vissa fastigheter, främst i äldre hus, ändå med hjälp av självcirkulation distribuera värmen. Om det är möjligt att säkra produktionen bör fastigheters, främst avseende samhällsviktig verksamhet, möjlighet till självcirkulation bedömas i förebyggande syfte för att veta vilka fastigheter som kommer att kunna värmas upp med fjärrvärme vid ett elavbrott och kunna prioritera vart andra lösningar behövs. Den största konsekvensen av en störning i fjärrvärmeförsörjning är utkylning och sönderfrysning av fastigheter. De större fjärrvärmeledningarna riskerar inte att frysa sönder under scenariot då dessa klarar ca 3 dygn med stillastående vatten då mark, snö och själva ledningen har en isolerande effekt. Mindre serviser (ledningar av klenare dimensioner) i villaområden riskerar att frysa vid ingången till villan. Varmvattnet försvinner omgående i de fastigheter där fjärrvärmecentralen värmer upp vattnet i samband med förbrukning. I fastigheter med varmvattenberedare finns tillgång till en begränsad volym varmt vatten. 24
Distribution av dricksvatten Sundsvalls kommun förses främst med dricksvatten från Grönsta och Nolby vattentäkter, ägare är Sundsvall Vatten AB. Dessa två huvudvattentäkter är även ihopkopplande med Wifsta vattentäkt i Timrå kommun. Dessa större vattentäkter är förberedda för inkoppling av mobil reservkraft och kommer att prioriteras. MittSverige Vatten AB har tillgång till mobila reservelverk som kan säkra prioriterade anläggningar, men det räcker inte till att säkerställa alla anläggningar inkl. tryckstegringar för dricksvattendistributionen. MittSverige Vatten har en farmartank med 5 m³ diesel men tidig kontakt med leverantör utanför Västernorrlands län krävs för kontinuerlig påfyllning för att säkra drivmedel till reservelverk. I detta scenario anser MittSverige Vatten att tankning av fordon borde kunna ske i närliggande Gävleborgs län. Vissa platser på hög höjd är beroende av tryckstegringsstationer som behöver el och kan omedelbart bli utan dricksvattenförsörjning vid ett elavbrott. De platser om inte kan prioriteras för reservkraft förlorar sitt dricksvatten efter ca. 16-24 timmar. Eftersom MittSverige Vatten har flera vattenreservoarer på hög höjd är exempelvis centrala Sundsvall relativt säkert vad gäller vattenförsörjningen, inkl. sjukhuset. Om MittSverige Vatten inte lyckas klara sina anläggningar från nedfrysning blir nödvattenförsörning omfattande. Förråd för nödvattenförsörjning finns vid MittSverige Vattens anläggning i Sidsjö. Eftersom det är -15 grader ute så kan det innebära frysrisk för nödvattentankarna. Även Vattenkatastrofgruppen (VAKA) kan kallas in för hjälp i detta läge. Ingen rening av vattnet sker i normalläget och vattnets kvalitet kommer inte påverkas så länge det finns tryck i ledningarna. Går trycket ner till noll föreligger en föroreningsrisk. Det finns stor risk för ned/sönderfrusna anläggningar inom delar av verksamhet. Detta skulle till viss del kunna förhindras med hjälp av gasol- eller fotogenvärmare, något som det idag inte finns tillräcklig tillgång till för ett omfattande scenario som detta. Avloppshantering Ingen reservkraft finns för avloppsverken eller pumpstationer som normalt pumpar avloppsvatten till reningsverken, ägare är Sundsvall Vatten. Vid ett elavbrott kommer man att tvingas brädda vid ett antal bräddningspunkter. Det finns stor risk för ned/sönderfrusna anläggningar inom delar av verksamhet. Exempelvis pumpstationer riskerar att frysa sönder vilket skulle kunna förhindras med hjälp av gasol - eller fotogenvärmare, något som det idag inte finns tillräcklig tillgång till för ett omfattande scenario som detta. De kunder som blir utan dricksvatten kommer inte att kunna spola i toaletterna och temporära toaletter kan behöva placeras i dessa områden. Det blir även problem med övrig hygien då nödvattenförsörjning främst avser vatten för dryck och matlagning. Hänvisning till lokaler med duschar kan komma att behövas. Elektroniska kommunikationer Servanet AB äger fibernätet inom Sundsvalls kommun och har redundant koppling mellan kommunhuset, Räddningstjänstens huvudstation/sos Alarm AB och en huvudnod. Då dessa platser har reservkraft kommer servicen att fungera så länge reservkraften fungerar. Även E.ON Hamnen och E.ON Granlo kommer att ha service så länge deras reservkraft fungerar. 25
Det finns även redundant koppling genom andra kommuner. Om vi bortser från huvudnoder och noder hyrda av SVK kommer på 2-4h den UPS som finns på alla övriga noder att börja stänga ner. Övriga kunder som använder fibernätet för Internet, telefoni, tv blir utan service, inklusive anslutna vårdcentraler och äldreboenden. Scanova äger det fasta kopparnätet och även fibernät inom kommunen och säljer tillgång till nätet till olika operatörer. För den fasta telefonin finns reservelverk i Sundsvalls centralort och den kommer därför att fungera där så länge det finns tillgång till drivmedel. På övriga orter i kommunen finns batteribackup i 12 timmar, därefter fungerar inte den fasta telefonin. IP-telefoni fungerar på samma sätt som den fasta telefonin, dock kommer inte kunden/abonnentens telefon att fungera vid ett elavbrott. Mobiltelefonin har en batteribackup på 0-12 timmar, beroende på operatör och batteristyrka. I detta scenario är det möjligt att det blir ett förhöjt tryck på telefonin vilket kan leda till överbelastning. Ofta kan en närliggande bas ta viss kapacitet under en tid, detta är dock inte möjligt vid ett omfattande elavbrott. Operatörernas mobila reservelverk kan användas för att försörja de stationer som är drabbade. Hur dessa ska användas prioriteras i samråd med kommuner och länsstyrelsen. När elen kommer tillbaka kan mindre fördröjningar förekomma innan telefonin är helt återställd. Växelanknytningar kommer att fungera i stora delar av kommunhuset där det finns fast reservkraft, samt på Räddningstjänsten. Däremot beror det på operatören om det går att ringa ut. Datanätet på kommunhuset och Räddningstjänsten kommer att fungera då Servanets för dessa lokalers nödvändiga noder finns placerade på platser med reservkraft samt har redundant fiber. Detta innebär att personal som finns i dessa fastigheter ska komma åt informationen på kommunens servrar. Om Internet i sin helhet kan användas är beroende av den valda Internetoperatörs robusthet. Detta område kommer att ytterligare behandlas i en särskild djupanalys då risk- och sårbarhetsanalys för elektroniska kommunikationer genomförs. Väghållning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för kommunens väghållning. Det finns en risk för brist på drivmedel till bl. a. snöröjningsfordonen, då det sannolikt inte är möjligt att tanka på bensinstationerna. En uppskattning är att det drivmedel som finns i fordonen kan hantera snöröjningen på prioriterade vägar för ett snöfall. Om det är ihållande snöfall under avbrottet finns en risk att vissa vägar ej kan snöröjas eller halkbekämpas. Största delen av detta arbete utförs av entreprenörer och denna fråga bör hanteras i avtalen. De större vägarna så som E4, E14, E86 hanteras av Trafikverket och vi har idag ingen kunskap om deras beredskap för en situation utan el. Djupanalysen för drivmedel kommer att belysa dessa frågor. Om telefonnät (fast och/eller mobilt) ej fungerar uppstår problem att upprätthålla kontakten inom gruppen, med entreprenörer och med kommunens krisledning. Avstängningar av vägar och övrigt nödvändigt kontorsarbete kan utföras från kommunhuset där reservelverk finns. Stadsbyggnadskontoret har tillgång till ett fåtal enkla komradio, men det krävs att de inte är längre än någon kilometer från varandra. Räddningstjänst 26