Är du intresserad av att sätta upp ett nytt trådlöst nätverk i ditt hem? Då har du helt rätt guide framför dina ögon!

1 Den kompletta guiden till att bygga ett Trådlöst nätverk http://www.omwlan.se/guider/tradlost natverk.aspx 2011 02 10 Sidor 28 Att sätta upp ett trådlöst nätverk har aldrig varit enklare eller billigare. I den här guiden får du följa med när jag sätter upp ett nytt trådlöst nätverk i en lägenhet i Göteborg. Från planering till färdigt och fungerade trådlöst nätverk. Teori blandas med konkreta exempel. Är du intresserad av att sätta upp ett nytt trådlöst nätverk i ditt hem? Då har du helt rätt guide framför dina ögon! Alla trådlösa nätverk är unika. Det finns lika många kombinationer av förutsättningar, krav och förväntningar som det finns nätverk. Därför finns det tyvärr ingen patenterad mall för hur man skapar det bästa nätverket. Någon sådan plan kommer du inte att få. Däremot hoppas jag att du, genom att följa mitt arbetssätt, ska kunna applicera en liknande modell i ditt hem och därmed hitta den bästa lösningen för just dig. Följ mig genom stegen nedan, från planering till fungerande nätverk. Den med rätt prylar vinner, börja planera... 2 Prylarna som gör nätverket... 7 Min önskelista... 12 Koppla in och koppla rätt... 15 Kommer det att fungera?... 20 En mugg kaffe och en summering... 27

2 Den med rätt prylar vinner, börja planera Det är varken den med flest eller dyrast prylar som vinner. Den som vinner är den som får bäst resultat. Det bästa knepet för att få de bästa prylarna är lika enkelt som det är smart. Fundera och planera först och handla sen. Hur planerar man för ett trådlöst nätverk? Att planera eller inte planera, det är frågan. Vissa gillar att kasta sig ut och se vad som händer. Om du som jag däremot tillhör den beräknande kategorin och dessutom gärna vill ha det mesta för dina hårt intjänade kronor är det förmodligen bättre att ta en stund och se dig lite omkring först. Att planera för ett trådlöst nätverk handlar i huvudsak om att tänka på fyra saker. 1. Den fysiska miljön nätverket ska fungera i. 2. Hur din uppkoppling mot resten av världen ser ut och fungerar. 3. Vilka prylar som ska kunna använda nätet och dina krav på detsamma. 4. Vilka prylar finns till ditt förfogande på marknaden för att fylla dina behov. Miljön påverkar ditt nätverk Det första och enklaste du kan göra är att kika dig omkring och fundera på hur det ser ut där du bor, eller ska bygga ditt nätverk. Radiosignalerna i ett trådlöst nätverk påverkas av den miljö de ska röra sig i. Väggar, våningsplan eller andra saker i hemmet kan påverka signalerna och hur du ska bygga ditt nätverk på bästa sätt. Vad finns i dina väggar? Inget hem utan väggar. Materialet i väggarna påverkar i högsta grad ett trådlöst nätverk. Tunna väggar eller väggar av något porösare material, exempelvis trä, dämpar signalerna mindre jämfört med tjocka väggar i exempelvis betong, tegel eller sten.

3 I väggarna kan det även gömma sig skorstensstockar, ventilationstrummor eller andra saker som är lätta att inte tänka på i första hand men som kan spela stor roll för hastigheten och kvalitén i ditt trådlösa nätverk. 1. Skorsten begränsar täckningen i det trådlösa nätverket. Lägenheten jag ska sätta upp ett trådlöst nätverk i ligger i stadsdelen Majorna i Göteborg. Huset är ett så kallat landshövdingahus, som är vanliga i delar av Göteborg. Det är ett jättefint gammal hus, byggt i början på 1920 talet. Första våningen i sten och två i trä. När huset byggdes fanns toalett i trapphuset och lägenheterna var små arbetarbostäder. Lägenheten består idag av flera tidigare lägenheter. Trotts detta är ingen av mellanväggarna i tegel eller sten, vilket ger mig en stor fördel. Två tidigare kök med skorstensstockar skulle kunna ställa till med problem men eftersom att de är placerade vid lägenhetens ytterkanter bör de inte ställa till med några problem. Hur många våningsplan ska ditt nätverk täcka? Antennerna på de flesta konsumentprodukter för trådlösa nätverk är rundstrålande. Det betyder att signalerna sprider sig i en plan cirkel runt apparaten, exempelvis accesspunkten. Bäst täckning i nätverket har man därför jämte accesspunkten i ett horisontellt plan. Precis ovanför eller under accesspunkten kan täckningen däremot vara betydligt svagare eller i värsta fall nästan obefintlig, även om avståndet till accesspunkten är litet.

4 Detta har stor påverkan på ett trådlöst nätverk i flera plan. Det kan exempelvis krävas att du använder en accesspunkt på varje plan, som är sammankopplade via nätverkkabel, eller ser till att använda andra antenner, med ett annat spridningsmönster. 2. Rundstrålande antenner på accesspunkten på våning ett ger begränsad täckning på andra våningen. 3. Två accesspunkter, en på varje våning, ger bättre täckning i hela huset. Precis som i de flesta lägenheter ligger alla rum i min lägenhet på samma plan. Därför klarar jag mig utan vidare med en enkel trådlös router.

5 Kontakt med omvärlden Naturligtvis ska vi inte bara koppla samman våra datorer med varandra utan dessa ska även nå Internet. Om du planerar att sätta upp ett trådlöst nätverk har du förmodligen en trådbunden bredbandsanslutning. Var kontakterna för detta är placerade kan påverka var du kan placera din basstation, accesspunkt, navet i ett nätverk. Ett ADSL modem måste vanligtvis placeras vid det första telefonjacket, vilket kan påverka även placeringen av din router och accesspunkt. Det brukar vara enklast att försöka placera routern och accesspunkten i anslutning till kontakterna eller modemet för att slippa dra fler sladdar än nödvändigt. Detta låter enkelt men samtidigt får man inte glömma hur det ska se ut i praktiken. En basstation är vanligtvis inte speciellt vacker att titta på. Den kräver även el. De flesta vill förmodligen försöka gömma sin basstation i en garderob eller skåp. Om detta inte går och basstationen måste stå där den syns är även utseendet något man får beakta. Basstationen bör såklart också fästas på en höjd där den är svår att nå för de minsta och förmodligen också mest nyfikna i familjen. Min lägenhet har en ADSL anslutning. Därför påverkas jag i högsta grad av var det första telefonjacket sitter. Jag vill på samma gång av flera olika anledningar gärna försöka dölja mina apparater. Förutom ett modem, en trådlös router har jag även en skrivare och ett NAS som allihop bör placeras på samma ställe. Rummet där mitt första telefonjack är placerat är en barnkammare. Jag vill naturligtvis inte att minstingen ska råka komma åt apparaterna. Jag vill därför försöka placera mina apparater i ett intilliggande skåp. Eftersom att rummet är ett gammalt kök finns ett stort före detta skafferi på samma vägg som mitt telefonjack. Det finns även redan indragen el i skafferiet och allt som behövs är ett extra uttag. Detta blir en perfekt placering. Skafferiets storlek och rymd gör att jag inte behöver tänka speciellt mycket på värmeutvecklingen. En trådlös router eller modem utvecklar sällan lika mycket värmen som exempelvis en hel dator men tänk gärna på att ändå inte placera den mellan travar med handdukar eller liknande. Bilden är klar Förhoppningsvis har du efter din husesyn fått upp ögonen för smarta lösningar eller möjliga problem som du måste försöka parera. Det är svårt att säga exakt hur mycket en speciell vägg, en skorstensstock eller konstigt placerade kontakter påverkar.

6 Mitt råd är att börja med att göra det bästa du kan med relativt enkla medel. Försök undvika de värsta fallgroparna och problemen men undvik att lägga för mycket kraft på att försöka tackla de mindre problemen från början. Köp inte på dig prylar som du inte vet att du kommer att behöva. Var istället medveten om möjliga problem och försök vara uppmärksam på om det verkligen leder till problem eller om det inte visar sig vara så allvarligt när nätverket slutligen finns på plats. Det är bättre att behöva köpa till en extra repeater i efterhand än att köpa en i onödan från början. Min egen ritning ser ut ungefär som nedan. 4. Min lägenhet. Bra täckning i stora delar av lägenheten.

7 Prylarna som gör nätverket Idag finns det massor av bra och ganska billiga produkter för trådlösa nätverk på konsumentmarknaden. Ett mängd tillverkare erbjuder olika produkter med olika finesser och såklart till olika pris. Förkortningarna och superlativen haglar i annonserna och på förpackningarna. I föregående kapitel diskuterades olika förutsättningar. Nu är det dags för prylarna. Brandväggen, obehöriga äga ej tillträde Vanligtvis används brandväggar mellan Internet och det interna nätverket. Jobbet är att filtrera trafiken och skydda det interna nätverket från hot på Internet. Brandväggens uppgift är att släppa igenom behörig trafik, exempelvis surfning, IP telefoni, e post och mycket annat. På samma gång ska den hindra eller försvåra tillvaron för elak och dålig trafik. Detta kan vara allt från skum trafik på nätet som försöker komma åt det interna nätverket till virus på insidan som försöker skicka ut känslig data till mottagare utanför. På företagssidan är brandväggar idag lika vanliga som kaffemaskiner eller häftapparater. I billigare konsumentprodukter är de sällan lika vassa men kan ändå fylla en viktig funktion. Förutsatt att man sätter sig in i hur man kan utnyttja den. Läs ännu mer om brandväggar här. 5. Brandvägg. Routern är spindeln i nätet Routern är nätverkets trafikpolis och finns i mer eller mindre alla nätverk, såväl trådbundna som trådlösa. Ordning och reda är viktigt i ett nätverk och routern håller

8 vanligtvis ordning på vilka datorer och andra apparater som är del av nätverket och sorterar trafiken mellan dem. 6. Router. Accesspunkten klipper sladdarna Om routern håller ordning i nätverket är accesspunktens routerns högra arm. Accesspunkten ser till att göra nätverket trådlöst. Accesspunkten svarar vanligen för att hålla reda på vilka apparater som är uppkopplade mot nätverket trådlöst. En av de viktigaste uppgifterna för accesspunkten är att kryptera trafiken, radiosignalerna, så att bara de apparater som ingår i nätverket kan se och förstå trafiken. Det är inte meningen att grannen ska se vilka sidor du besöker eller läsa innehållet dina mail. Läs mer om kryptering här. I konsumentprodukter sker också ofta autentiseringen i accesspunkten. Det betyder att accesspunkten även styr vem eller vilka som får koppla upp sig trådlöst till nätverket. Alternativet hade varit att vem som helst i närheten skulle få använda ditt trådlösa nätverk, vilket kan vara lite problematiskt.

9 Ett nätverk kan bestå av flera accesspunkter. 7. Komplett nätverk med två accesspunkter samt trådbundna och trådlösa klienter. Kombinationsprylar, flera prylar i samma låda Kikar man på många av de prylar som marknadsförs gentemot oss konsumenter finns flera av de prylar jag nämnt tidigare, brandvägg, router och accesspunkt i samma låda, samma apparat. Det är oftast praktiskt om man behöver alla funktioner på en gång. Det kan göra administrationen och supporten enklare. Dessutom kan det vara skönt att bara ha en blinkande låda att placera jämfört med två, tre eller fyra. 8. Trådlös router. Repeater gör nätverket större Dagens accesspunkter har bara täckning inom ett relativt begränsat område. Man bör komma ihåg att de avstånd som tillverkarna nämner i produktbeskrivningarna vanligtvis bara är teoretiska som mer eller mindre aldrig kan uppnås under normala förhållanden.

10 Det finns många situationer där man behöver kunna bygga ut det trådlösa nätverket så att det täcker en större yta. Exempelvis om man vill täcka in flera våningar, en lagerbyggnad eller större kontor. I en sådan situation kan en eller flera repeaters vara till stor nytta. Accesspunkten skickar iväg en radiosignal. Repeatern snappar upp signalen och skickar ut den på nytt för att på så sätt utöka ytan som täcks av nätverket. På det sättet kan en accesspunkt och en dator kommunicera även om de är placerade lite längre ifrån varandra. Repeaters har en viktig funktion av fylla. Men man bör inte låta entusiasmen skena iväg och använda för många repeaters. Varje repeater tillför fler signaler i etern och för många eller onödiga repeaters kan orsaka mer trafikstockningar än nytta om man inte tänker efter. Ett bra alternativ till att använda repeaters är att använda flera accesspunkter. Detta kräver dock att det finns en möjlighet att ansluta varje accesspunkt till routern via en kabel, något man slipper med en repeater. 9. Repeater. Bryggor En brygga mellan en båt och land fungerar ungefär som en brygga mellan ett trådlöst och ett trådbundet nätverk. En trådlös brygga kan användas för att ge en dator, spelkonsol eller annan pryl som saknar eget stöd för WiFi tillgång till det trådlösa nätverket. Bryggan kopplas till prylens nätverksport och översätter den trådbundna kommunikationen till trådlösa signaler.

11 Trådlösa bryggor kan även användas för att koppla samma två nätverk över ett avstånd. Exempelvis knyta ihop två nätverk i olika hus. 10. Trådlös brygga mellan en trådbudet samt trådlöst nätverk.

12 Min önskelista för mitt trådlösa nätverk När du nu vet hur miljön ser ut och vet vilka prylar som finns att använda är det dags att försöka skapa en bild över ditt eget, kommande, trådlösa nätverk. Miljön ska tillsammans med förväntningar och krav på nätverket som sådant resultera i en konkret plan och inköpslista. Hur ska nätet användas? En viktig sak att tänka igenom är på vilket sätt nätverket ska användas och vad vi ska koppla till nätverket. Alla prylar som ska användas med och kopplas till det trådlösa nätverket måste naturligtvis ha stöd för WiFi. Finns inte detta stöd inbyggt kan du behöva tillföra detta via adaptrar eller bryggor. En stationär dator kan exempelvis ges stöd för WiFi via en enkel USB dongel. En spelkonsol eller en skrivare med nätverksstöd kan behöva en trådlös brygga för att komma åt det trådlösa nätverket. Min egen lista över enheter som ska kopplas till nätverket ser ut såhär: Två privata bärbara datorer. Ett antal bärbara datorer som både jag och min fru använder i jobbet. En mediadator i vardagsrummet för foton, musik och film. Ett NAS för nätverkslagring. En skrivare med USB anslutning som jag vill göra trådlös. iphone och andra mobiltelefoner med WiFi stöd. Datorer som vänner och bekanta tar med sig. Samtidigt vill jag för framtiden även säkerställa att nätverket kan fungera med: IP telefoner över WiFi. Telefoner via exempelvis Skype. Trådlösa musikspelare i köket eller sovrummet. Pekdatorer, exempelvis en ipad från Apple. Trådlös nätverkskamera.

13 5 måste ha funktioner i mitt nätverk Vid det här laget börjar det formas en bild över vad jag behöver för prylar och vad de ska klara av. Det finns 7 krav som måste uppfyllas. 1. En apparat, en låda Eftersom att jag bara behöver en router och en accesspunkt vill jag gärna att detta ska rymmas i en enda låda. 2. Stöd för IEEE 802.11n Den senaste standarden erbjuder naturligtvis bäst prestanda. Det var inte så länge sedan standarden blev fullt godtagen och de flesta produkter på marknaden stödjer därför än så länge bara tidigare utkast av standarden, s.k. Draft N produkter. Skillnaden mellan de sista utkasten och den godtagna standarden är dock så liten att jag inte har något problem att köpa en Draft N produkt. 3. Dubbla SSID Varken jag eller min fru är infödda Göteborgare. Därför har vi mycket släkt och vänner på andra håll i landet som då och då kommer på besök. Inte så sällan har de med sig sina egna datorer. Till detta sitter ibland även kollegor till oss och jobbar i lägenheten samt vänner på nära håll eller grannar. Alla dessa människor som kommer hit med sin dator vill såklart även koppla upp sig mot Internet. För att kunna erbjuda dem en uppkoppling men på samma gång hålla vårt eget nät och datorer skyddade vill jag ha en accesspunkt med stöd för två trådlösa nätverk på samma gång, två SSID. Ett för våra egna prylar och ett för besökares. Detta kallas ibland även gästnät, ett trådlöst nätverk för våra gäster. 4. WPA2 Kryptering och säkerhet är naturligtvis en viktig aspekt när man planerar för ett trådlöst nätverk. Det finns ett par olika krypteringsstandarder som är vanliga i konsumentprodukter och WPA2 är definitivt den säkraste och bästa. 5. Gigabit portar Även om den här guiden handlar om att sätta upp ett trådlöst nätverk vill jag ändå inte stänga dörren för att kunna ansluta även trådbundna apparater. För det behöver routern även nätverksportar, så snabba som möjligt såklart. Tidigare nämnde jag att jag ska koppla ett NAS till nätverket. Jag har fördelen av att kunna placera routern och vårt NAS intillvarandra och jag vill därför kunna koppla ihop prylarna med kabel. Detta för att få bättre överföringshastighet mellan routern och nätverksdisken. Ska jag flytta extremt stora filer kan jag även koppla in min bärbara dator till routern via kabel och på så sätt få en extremt snabb anslutning mot nätverksdisken. Dags att handla Undersökt miljön för nätverket. Check. Kartlagt behoven och hur nätverket ska användas. Klart. Formulerat en kravlista på routern och accesspunkten samt ev. andra prylar som behövs. Check.

14 I min lägenhet blir det här en ganska enkel uppgift. Alla rum är i samma plan och de flesta av väggarna är i trä. För min del räcker det väl med en enkel router och accesspunkt. Tack vare planeringen vet jag väl vad jag behöver för pryl. Dags att börja leta efter det hårda paketet. Vilken tillverkare eller butik du vänder dig till är naturligtvis individuellt. Eftersom att jag känner mig säker på vad jag vill ha och har erfarenhet av olika produkter sedan tidigare köper jag gärna min nya router på nätet, där urvalet är stort och det är enkelt att jämför priser. Hade jag känt mig lite mer osäker hade jag förmodligen istället fundera på att vända mig till en lokal datorbutik där det finns möjlighet att återkomma, fråga och ev. även få hjälp med installationen. Behöver du köpa fler prylar brukar det vara bäst att sikta på att köpa produkter från samma tillverkare. Alla produkter som stödjer samma standard ska i teorin fungera tillsammans men det brukar ändå löna sig att försöka hålla sig till en leverantör. Det kan förbättra prestandan, administrationen kan bli enklare om man känner igen gränssnitten och om det blir fel eller problem är det förmodligen enklare i kontakten med tillverkarens support. Det är inte så svårt att föreställa sig situationer där tillverkarna skyller på varandras produkter om något gått snett. Innan du bestämmer dig, utnyttja möjligheten att göra enkla sökningar på både produkten och butiken på nätet och läs recensioner, betyg och diskussioner kring produkten. Diskussionsforum kan ge värdefull information om exempelvis brister, som tillverkarna naturligtvis inte alltid talar högt om och många datortidningars eller konsumentsidors tester finns tillgängliga på nätet. Själv bestämmer jag mig för att köpa en Netgear WNDR3700.

15 Koppla in och koppla rätt Den tålmodiga väntan är över. Äntligen är prylarna hemma i lägenheten. Redo att kopplas ihop. En del ser på detta med förtjusning, som det roligaste med hela processen medan andra kan känna sig lite tveksamma till alla sladdar, inställningar och utmaningen att få sakerna att fungera tillsammans. Få prylarna att fungera Det första steget i att sätta upp ett nytt trådlöst nätverk är nästan alltid att installera den nya routern och/eller accesspunkten. När routern fungerar som den ska är det därefter dags att koppla upp alla enheter, för att få ett komplett nätverk. Efter några dagars tålmodigt väntade levererades min nya router, en Netgear WNDR3700 med en gul postbil. Lådan innehåller de nödvändigaste. Själva routern, en nätverkskabel, strömadapter, en installationsskiva och som vanligt lite garantipapper och manualer. Sladdar och kontakter är märkta med siffror för att det ska vara tydligt vad som ska kopplas in var. Föredömligt!

16 11. Netgear WNDR3700. 12. I lådan till Netgear WNDR3700 finns allt som behövs. Tydliga symboler talar om att jag först ska sätta i den medföljande installationsskivan i min dator. På skivan finns en guide som visar hur och i vilken ordning jag ska koppla ihop sakerna, steg för steg. Först den fysiska installationen där alla kablar och sladdar ska kopplas rätt. Små animationer i installationsguiden och kablar i olika färger som dessutom är märkta med

17 siffror gör det enkelt att se vilken kabel som ska sitta var och i vilken ordning jag bör koppla in dem i. 13. En enkel installationsguide gör det enkelt att koppla alla kablar rätt. När alla sladdar är på plats är det dags för konfigureringen av routern för att göra routern till min egen. Installationsguiden på skivan hjälper till. Även detta steg är relativt enkelt där jag erbjuds fylla i SSID (namn på nätverket) och göra inställningar för krypteringen. Du bör använda ett SSID som du lätt känner igen. På samma gång är det inte fel att undvika att använda namn, efternamn eller adress då det även blir enklare för andra att se vems det trådlösa nätet är. Du bör absolut använda WPA eller allra helst WPA2 kryptering. Dessa tekniker är de säkraste. WEP är en äldre teknik som idag ansens väldigt osäker och som är enkel att forcera för den som vet hur det kan göras.

18 14. Ange ditt SSID, namn på nätverket, samt krypteringsteknik. Så snart installationsguiden är klar är routern redo att användas. Är vi då färdiga, är det så enkelt? Både ja och nej. Routern är helt riktigt klar att använda. Installationsguiden lät mig sätta de grundläggande inställningarna. Men jag vill göra ytterligare justeringar. Exempelvis lät installationsguiden inte mig själv bestämma ett administratörslösenord för routern. Detta är något som jag tycker att man absolut bör göra. Använder man standardlösenordet är det enkelt för en utomstående att ta över och ändra inställningarna i routern om personen av någon anledning kommer in i nätverket. Jag vill även skapa ett gästnät, som våra besökare kan användare. För att göra ytterligare inställningar i routern startar jag en webbläsare och surfar till http://192.168.1.1. Detta är routerns IP adress. Genom att surfa till adressen kommer jag åt det webbaserade administrationsgränssnittet som låter mig titta på och justera routerns olika inställningar. Jag loggar in med routerns standardlösenord. Detta lösenord visades i summeringen i installationsguiden. Gränssnittet är inte speciellt vackert men det är egentligen inte det viktigaste. Till vänster finns en meny med de inställningar som kan göras. I mitten gör jag mina inställningar och till höger presenteras ett enklare hjälpavsnitt om respektive inställning.

19 15. Gränssnitt för att administrera routern i webbläsaren. Det går att göra en massa spännande inställningar i routern. Här och nu nöjer jag mig dock med att ändra routerns administratörslösenord samt skapa ett gästnätverk. Installationen av routern och accesspunkten kan såklart variera beroende på produkt och tillverkare. Finns det ingen bra instruktionsskiva som i det här fallet med en steg för steg guide är det ändå viktigt att du tar dig tid att konfigurera samma inställningar i den produkt du valt att köpa. 1. Administrationslösenordet för routern och accesspunkten. 2. Kryptering 3. SSID Nu är routern och accesspunkten färdig att användas. Nästa steg är att koppla upp datorerna mot den nya routern.

20 Kommer det att fungera? Den nya kombinerade routern och accesspunkten är på plats. Alla sladdar är inkopplade och konfigureringen av själva mackapären avklarad. Nu är det dags att ansluta datorer och andra enheter till det nya trådlösa nätverket. Datorn knackar på dörren Idag är det vanligtvis en enkel sak att koppla upp en dator mot ett trådlösa nätverk. Har datorn inte inbyggt stöd för trådlöst nätverk sedan tidigare får du börja med att installera ev. adaptrar i form av en USB dongel eller liknande. Om datorn inte redan är uppkopplat mot ett befintligt trådlöst nätverk måste du först se till att det trådlösa nätverkskortet är aktiverat. På bärbara datorer kan detta stöd vara avstängt då det drar ganska mycket ström, vilket är kritiskt när datorn går på batteri. Det finns vanligtvis en enkel liten knapp på sidan på datorn som du kan använda för att slå på eller av det trådlösa nätverkskortet. Att koppla upp sig mot ett trådlöst nätverk är vanligtvis ganska enkelt. Nedan beskriver jag hur du gör detta på en dator med Windows 7. Använder du Mac OS X, Linux eller någon annat operativsystem fungerar det på liknande sätt där. Anslut en Windows 7 dator till det trådlösa nätverket Stöd för trådlösa nätverk är idag så vanligt att funktionalitet för att ansluta är inbyggt i operativsystemen. Att ansluta till ett trådlöst nätverk har därför gått från att ibland ha varit ganska lurigt till att bli väldigt enkelt. I aktivitetsfältet bör du hitta en ikon som antingen visar en datorskärm och en liten ikon alternativt, om du redan är ansluten till ett befintligt nätverk en ikon med ett antal staplar. Klicka på ikonen. En ny dialogruta visar nu samtliga tillgängliga nätverk. Listan kan innehålla VPN anslutningar, anslutningar till mobilt bredband samt det vi är ute efter den här gången, en lista på trådlösa nätverk.

21 Bläddra (scrolla) nedåt i listan tills du hittar det nätverk du vill anslut till. Beroende på var du befinner dig kan du få upp en ganska ordentlig lista på nätverk. Ser du inga nätverk alls men vet med dig att det ska finnas nätverk i närheten bör du först se till att städet för trådlöst nätverk är aktiverat på datorn samt kontrollera om nätverkets SSID kan vara dolt. Markera nätverket genom att klicka på namnet. En knapp som låter dig ansluta till nätverket. Klicka på knappen Anslut/Connect. Om nätverkets skyddas av en krypteringsnyckel blir du ombedd att ange nyckeln. Har du en router med en speciell anslutningsknapp kan du använda den. Genom att trycka på knappen på routern öppnar du routern för anslutande datorer under en begränsad tidsperiod, vanligtvis ett par minuter. Samtliga datorer som försöker ansluta under detta tidsfönster kommer att tillåtas göra det. Detta är en förenklig av anslutningsprocessen där man slipper ange en nyckel. Olika leverantörer av routers har olika namn för tekniken. Netgear, som tillverkat min router, kallar det exempelvis Push n connect. 16. Anslut till ditt trådlösa nätverk på en dator med Windows 7. WiFi i mobiltelefon, iphone Det var länge sedan trådlösa nätverk var reserverade endast för datorer. Smarta mobiltelefoner strömmar över oss likt en lavin. Idag använder vi mobilen inte bara för att prata med utan lika naturligt även för e post, spel, musik, webbsurf och film. Idag finns mobilnät som via 3G eller 4G utan problem kan leverera bra nedladdningshastigheter i många städer. Om du inte har den bästa täckningen där du

22 bor eller kanske har ett abonnemang som bara tillåter dig att ladda ner ett visst antal GB kan det vara väldigt intressant att istället ansluta till nätet via WiFi. Som du säkert vet vid det här laget har WiFi en begränsad räckvidd och att ansluta nallen via WiFi lämpar sig således bäst när du befinner dig hemma, på jobbet eller kanske skolan, där det finns bra täckning och du inte rör dig över speciellt stora ytor. Att ansluta en smart mobiltelefon, exempelvis en iphone, till ett trådlöst nätverk är för det mesta inte alltför svårt. Inställningar och menyer sitter naturligtvis på olika platser i telefoner av olika märken men för den nyfikne brukar det sällan vara ett problem. Rådfråga gärna manualen eller butiken där du köpt telefonen om du känner dig osäker. Ska du ansluta din iphone till ditt nya nätverk gör det helt enkelt såhär: 1. Välj ikonen för inställningar. 2. Klicka på Wi Fi alternativet. 3. Om Wi Fi inte är aktiverat kan du slå på det överst på sidan med Wi Fi inställningar. 4. I listan på tillgängliga nätverk letar du upp och klickar på ditt nätverk. Har du deaktiverat broadcast SSID, så att ditt nätverk ska vara svårare att se, och nätverket inte automatiskt dyker upp i listan kan du behöva klicka på alternativet Annat som syns sist i listan. 5. När du klickat på ett nätverk blir du ombedd att skriva in lösenordet (nyckel), förutsatt att du vält att skydda ditt nätverk. Klicka därefter på knappen för Anslut. 6. Om du knappat in rätt lösenord ska telefonen ansluta mot nätverket.

23 17. Ställ in din iphone för att ansluta till ditt trådlösa wifi nätverk. När du konfigurerat din iphone för nätverket kommer den automatiskt att ansluta när telefonen befinner sig inom dess täckningsområde och du använder den för att komma åt något på nätet. NAS för backup Jag använder idag ett NAS för backup och som generell lagringsyta. Mitt NAS är ett QNAP TS 239 Pro. Ett NAS går i sin enklaste form att beskriva som en hårddisk kopplad till nätverket. Samtliga datorer kan nå disken och lagra och dela filer som ligger där. Jag släpar nästan alltid runt på någon av mina digitalkameror och tar varje år tusentals bilder. En originalbild tagen med en digital systemkamera som därefter bildbehandlats i

24 ett bättre bildbehandlingsprogram kan utan vidare blir 100 megabyte stor. Ett NAS är för mig helt perfekt för att lagra och ta backup av alla dessa bilder. Mitt NAS kopplar jag, via kabel, till en av nätverksportarna på min nya router. Routern kan användas till och konfigureras för att bl.a. nå disken från Internet eller flera andra praktiska ting. Detta bortser jag från för stunden och avvaktar med den karamellen till en senare guide. För att nå mitt NAS över det trådlösa nätverket behöver jag just nu bara ansluta de två maskinerna via en nätverkskabel och se till att de befinner sig på samma C klass. Om du inte medvetet angett en annan C klass kommer det i de allra flesta fall inte vara något som du behöver tänka på. 18. Administrationsgränssnitten för både QNAP TS 239 Pro samt Netgear WNDR 3700 sida vid sida för att visa på samma C klass samt statiskt IP nummer på NASet. Lämpligen ger jag även mitt NAS ett statisk IP nummer för att våra datorer alltid ska hitta NASet på samma adress. Den här konfigureringen gör jag helt och hållet i administrationsgränssnittet som mitt NAS erbjuder. Det befintliga modemet, en säkerhetsrisk Den nya routern är på plats och det är lätt att glömma bort ett äldre modem, router eller accesspunkt som finns i nätverket. Jag har en ADSL uppkoppling via Telenor och ett trådlöst modem som vi fick på köpet av Bredbandsbolaget (som vår operatör hette innan företaget blev uppköpta av Telenor). Detta äldre modem är i princip ett ADSL modem med inbyggd accesspunkt. Jag funderade ett tag på att köpa ett nytt ADSL modem och helt enkelt kasta ut det modem vi fått av Telenor men det kändes på något sätt onödigt. Modemet fungerar som det ska. Eftersom att vi även har IP telefoni genom samma modem vill jag gärna

25 slippa konfigurera detta på nytt via ett nytt modem. Jag tänkte därför försöka fortsätta använda deras modem men på samma gång skruva till dess inställningar något. Modemets ger idag en trådlös uppkoppling och kryptering via WEP. Modemet fungerar inte som någon router i sig utan bara en accesspunkt där alla enheter i hemmet får IPadresser och tillgång till Internet genom Telenor. Routerfunktionen finns med andra ord på Telenors sida snarare än i min lägenhet. En CD skriva från Telenor gör det relativt enkelt att koppla upp nya datorer mot nätverket. Detta är säkert ett smart upplägg, speciellt sett ut Telenors perspektiv. Modemet används bara som en enkel accesspunkt vilket borde underlätta supporten. Problemet är den svaga krypteringen WEP som är en säkerhetsrisk samt att strukturen kan göra det svårt att dela filer och innehåll mellan datorer i hemmet. Som kund får man helt enkelt inte samma kontroll. Eftersom att jag precis köpt en ny router med inbyggd accesspunkt vill jag slå av den trådlösa nätverket i modemet från Telenor och bara låta modemet fungera som just ett modem. Jag råder dig bara att göra detta på egen hand om du känner dig någotsånär hemma i nätverksdjungeln. Om inte är det förmodligen bättre att först kontakta din egen operatörs support och höra om inte de kan hjälpa dig på traven med instruktioner. Det kan de förmodligen göra. Det är inte alltid helt enkelt att hitta instruktioner om hur man ändrar inställningar i modem och annan utrustning som levereras av operatören. Operatörerna vill vanligtvis inte att du och jag ändrar inställningarna hur som helst. Det är kanske inte så svårt att förstå. Det är enkelt att råka göra fel och ställa till med en massa jobb för dem i supporten. Lite Googling på modemnamnet brukar snabbt ge napp och om inte en hel manual i alla fall lite tips och råd från andra vetgiriga där ute. Det finns nästan alltid någon annan som försökt göra samma sak tidigare. I mitt fall kopplar jag ihop min dator med modemet via en enkel nätverkskabel. Av Telenor får jag en extern adress som inte ligger på samma klass som modemet i sig. Jag får därför se till att manuellt ändra nätverksinställningarna på min dator så att min dator istället befinner sig på 192.168.1 nätet. Därefter surfar jag till http://192.168.1.1 i min webbläsare. Detta är den adress som modemet svarar på. För att kunna ändra inställningarna måste jag logga på modemets webbsida. Lite sökning på nätet ger även här svar på vilket användarnamn och lösenord som ska användas. Väl inloggad kommer jag åt alla inställningar. Jag ser att modemet faktiskt ser ut att ha betydligt fler funktioner än de som används. Exempelvis ser jag att det går att ändra till WPA kryptering. Detta hade varit mycket bättre än de ursprungliga WEP inställningarna. Det går även att stänga och öppna portar och modemet verkar även kunna fungera som en router. Modemet verkar till och med ha stöd för gästnät, som jag tidigare skrivit om, även om detta inte annonserats av Telenor.

26 Detta är naturligtvis intressant att se och skulle erbjuda fler möjligheter i det annars ganska tråkiga modemet. Men egentligen inte något som jag är intresserad av just nu. Jag vill bara stänga av det inbyggda trådlösa nätverket, vilket är enkelt gjort via en av undersidorna. 19. Stäng av det trådlösa stödet i ett modem från Telenor. Vi är naturligtvis inte tvungna att stänga av detta trådlösa nätverk men vi slipper risken att ha ett nästan öppet trådlöst nätverk med ett modem som är enkelt att bryta sig in i när man inte behöver det. En sak mindre att behöva fundera på. Ett trådlöst nätverk utan användare kan även sprida onödiga signaler och röra till etern helt i onödan.

27 En kopp kaffe och en summering Kaffebryggaren puttrar trivsamt i köket och det är dags att summera artikeln och vårt nya nätverk. Ett nytt nätverk i ett par enkla steg, planera, köpa och konfigurera. Var det svårt? Inte speciellt. Prylarna är inte alls, som för några år sedan, speciellt svåra att förstå. Det kan fortfarande göras förbättringar men guiderna och informationen har blivit mycket bättre de senaste åren. Det är inte längre svårt att koppla in allting och få det rätt. Den största utmaningen för de flesta är förmodligen förarbetet, planeringen. Vad behöver jag och vad ska jag köpa för prylar. Förhoppningsvis har den här guiden hjälpt dig på vägen. Var det dyrt? Nej. På första sidan i den här guiden beskrev jag hur det inte finns någon patenterad mall för hur vi bygger ett trådlöst nätverk. Olika prylar, miljö och förväntningar påverkar alla vad vi behöver för saker. Klarar du dig, som jag, med en enkel router kommer du dock undan ganska lätt. De finns idag riktigt biliga routers och för cirka en tusenlapp får du en bra router. Blev resultatet vad jag hade tänkt mig? Ja faktiskt. Inga överraskningar, vilket vi väl här får se som en bra sak. Min nya router har vid det här laget gjort ett utmärkt jobb ett par månader. Täckningen är utmärkt och överföringshastigheten bra. När jag kopplade in och testade routern placerade jag den under skrivbordet. Datorn var placerad rakt ovanför och i precis det läget upplevde jag att anslutningen var lite tveksam. Vid placering lägre från routern i sidled blev täckningen betydligt bättre. Jag misstänker att detta har att göra med att routern har en inbyggd rundstrålande antenn som gör att anslutningen blir svagare direkt över och under routern. Efter att routern

28 fått som slutgiltiga placering, ca en meter över golvet har detta aldrig varit ett problem igen. Vad är nästa steg? Jag hoppas att du med den här guiden blivit både inspirerad att sätta upp ditt eget trådlösa nätverk samt fått vägledning i hur du kan göra detta. Har du funderingar eller frågor får du gärna titta in på vår Facebook grupp eller läsa vidare bland alla andra artiklar och guider på omwlan.se.