för fritidsgårdsutveckling



Relevanta dokument
Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Till Södermöre kommundelsnämnd SK 2011/

Övergripande inriktning

Nacka NÄTVERKET. Ett samarbete för utveckling, planering, uppföljning och kvalitetsarbete inom fritidsgårdsverksamheten NACKANÄTVERKET

Nacka. för fritidsgårdsutveckling. NackaNätverket Om planering, uppföljning och kvalitetsarbete inom fritidsgårdsverksamheten

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter 2017

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2012/257

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter 2015

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2)

Redovisning av enkäter genomförda vid Fritidsgårdarna, Trollhättan hösten 2007

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

KALLELSE Sammanträdesdatum Bildningsnämndens Kultur- och fritidsutskott. Beslutande ledamöter. Ej tjänstgörande ersättare.

Genomförande och utvärdering av uppdrag om ungas organisering och egen makt

Nätverk för fritidshemspersonal

Enhetsplan 2016 Tyresö kultur och fritidsgårdar. Tyresö fritidsgårdar

Redovisning av besökare på fritidsgårdar 2014

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Förlängning av överenskommelser med föreningar om öppna verksamheter

På fritidsgår n kallar man inte nå n för hora. Fritidsgården en trygg plats för ungdomars

Vallentuna kommuns värdegrund:

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Delrapport från Monte Cavallo

Kommunala bidrag till ideella föreningar

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Sydnärke ungdomsråd. Fyra (nästan Fem) tips från Sydnärke ungdomsråd kring ungas delaktighet och inflytande. Folkhälsokonferens 4 maj

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Kvalitetsredovisning för Fritid 2009

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Lokalt och regionalt arbete

Redovisning av antalet besökare och kostnader för fritidsgårdar 2013

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Aktivitetslokal i Fisksätra centrum

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

VERKSAMHETSPLAN 2016 REGION VÄST

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

Rapport för perioden Fritidsverksamheten på KomTek

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Framtidens mötesplatser för unga förslag på åtgärder

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Vettiga vuxna En utbildningsinsats med personal på fritidsgårdarna

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Personalpolitiskt program

Redovisning av fritidsgårdsenkäten 2013

Verksamhetsplan för Hässlehus fritidsgård 2011.

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge

Vision Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Redovisning av undersökning av fritidsgårdsbesökares synpunkter på fritidsgårdarna

Verksamhetsplan 2018 Kulturskola och fritidsgårdar

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Ungdomsarbetet i Spånga-Tensta

REGLER FÖR FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET I SOLLENTUNA KOMMUN

Barnkonventionen på kultur och fritidsförvaltningen

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Upphandling kolloverksamhet

Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Riktlinjer för projektstöd till kostnadsfria sommarlovsaktiviteter åren

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

2015-xx-xx NÄMNDSPLAN OCH NYCKELTAL KULTURVERKSAMHET FRITIDSVERKSAMHET

Utvecklingsplan för Idrottslyftet Svenska Castingförbundet (SCF)

Framtid Kultur- och fritidsförvaltningen

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Fritidsgårdarnas utvecklingsarbete och nya organisation

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Förslag till ändrade avgifter i simhallar från 2014

MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Bohus. Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan

Verksamhetsplan Friskis&Svettis Halmstad

Kvalitetsdokument 2013/2014

GEMENSAM UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNING I SVERIGE

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Segrar föreningslivet?

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Handläggare Datum Diarienummer Krehla Runa KTN

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Verksamhetsplan Kulturskola och fritidsgårdar

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

Granskning av fritidsgårdsverksamheten

Transkript:

för fritidsgårdsutveckling 2005

Nackanätverket Nackanätverket initierades 1999 av den kommunala fritidsgårdsverksamheten i Nacka. Nätverket består av ansvariga för fritidsgårdsverksamheten i sex svenska kommuner. Under åren har representanter från Nacka, Haninge, Tyresö, Gotland, Mjölby och Jönköping regelbundet träffats för att utbyta erfarenheter och tillsammans arbetat med att utveckla fritidsgårdsverksamheten i våra kommuner. Tanken bakom denna skrift är att låta andra ta del av våra erfarenheter och åsikter kring hur fritidsgårdsverksamhet bör bedrivas.

Vad är en fritidsgård egentligen? Alla lokaler där ungdomar träffas är inte fritidsgårdar. Är en fritidsgård i Nacka detsamma som en i Mjölby? Vad kostar det att driva en fritidsgård i Jönköping och får man samma kvalitet för pengarna på Gotland? För att kunna jämföra verksamheten i de olika kommunerna måste begreppet fritidsgård definieras och avgränsas. Nackanätverkets arbete syftar bland annat till att hitta verktyg som beskriver verksamheten med jämförbara nyckeltal. Denna grund ska framöver leda till ett redskap för behovsanalys av vilken typ av fritidsgårdsverksamhet som är lämplig för ett bestämt geografiskt område. Från kommunernas sida vill man också kunna kvalitetsutveckla verksamheten. Nackanätverket menar att ett antal kriterier bör vara uppfyllda för att kalla en verksamhet för fritidsgård. Andra närliggande verksamheter får i förslaget sin definition i förhållande till begreppet fritidsgård. Den öppna verksamheten De sex kommunerna i Nackanätverket har enats om att den öppna verksamheten är en gemensam grund. Frivilligheten och fria former som underlättar och stimulerar ungdomars möten i en trygg och välkomnande miljö är basen för verksamheten. Därtill kommer ett antal kriterier för arbetsmetoder, lokaler, personal med mera för att definiera begreppet fritidsgård. Nätverket avser att fortsätta sitt arbete. Nästa steg är att ytterligare formulera sig kring de olika nivåerna av verksamhet som beskrivs i broschyren, både volymmässigt och kvalitativt, för att se hur olika behov kan mötas.

Får vad som helst kallas för fritidsgård? AN- SVARIGA FRITIDSGÅRD Kommunen är uppdragsgivare med huvudansvar för verksamhet och uppföljning. Verksamheten drivs vanligtvis av kommunen, men kan drivas av annan anordnare. TRÄFFPUNKT Kommunen är uppdragsgivare med huvudansvar för verksamhet och uppföljning. Verksamheten drivs av kommunen eller annan anordnare. Samarbete kring driften kan ske med föreningar. ANNAN ÖPPEN FRITIDS- VERKSAMHET Kommunen kan ge stöd till verksamheten, men har inte samma krav på resultat och uppföljning. Drivs ofta av föreningar. MÅL- GRUPP Tonåringar 13-19 år. Tonåringar 13-19 år. Tonåringar och andra åldergrupper PERSONAL 75% av fast personal har fritidsledarutbildning. Minst tre heltid. Jämn könsfördelning. Fortlöpande kompetensutveckling. Tid för samverkan. Utbildad personal med deltidstjänster eller kombinationstjänster. Lägre personaltäthet. Kontinuietet i ledarskapet. Föreningsledare, föräldrar, ungdomar. LOKAL Anpassad för tonåringars samtal och aktivitet. Anpassad för tonåringars aktivitet fast på mindre yta och med mindre resurser. Anpassad för annan verksamhet, t ex bygdegård, kyrka, klubblokal. VERKSAM- HET Långsiktigt målinriktat på: Friskhetsskapande, demokratiskt fostrande relationsbygge. Samverkan. Samma som på fritidsgård men i mindre omfattning. Tillfälligheter styr. NEUTRA- LITET Fri från religiös och politisk påverkan. Fri från religiös och politisk påverkan. Anordnaren har möjlighet att påverka.

Öppen verksamhet fritidsgårdens främsta kännetecken Öppen verksamhet syftar till att under fria former underlätta och ge utrymme till främst ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Ledarna tar till vara och främjar de ungas kreativitet, intressen och behov. Den öppna verksamheten bygger på ett tydligt, långsiktigt uppdrag där ungdomen är en del i ett helhetsperspektiv på samhället. Uppdraget är att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Särskilt viktigt är att uppmärksamma de ungdomar som inte blivit positivt bekräftade av det övriga vuxensamhället. Ansvariga Vanligast är att kommunerna driver fritidsgårdar men anordnaren kan variera. Målgrupp Ungdomar i åldern 13-19 år, tjejer och killar i jämn åldersspridning. Personal Fritidsledarnas huvudsakliga roll är att: Bekräfta alla ungdomar som kommer Vara lyhörda och uppmärksamma på de ungas behov Stödja och stärka ungdomarna i deras identitetssökande Skapa varaktiga relationer Metodiskt arbeta för att ungdomarna ska bli delaktiga i och medansvariga för verksamheten Verksamhet Den öppna verksamheten ska präglas av långsiktighet, det vill säga vara en fast och trygg samlingsplats. Det ska vara ett varierat utbud av aktiviteter, från små vardagshändelser till stora evenemang. Det ska vara en trygg stämning, ett positivt umgängesklimat, fritt från mobbing och trakasserier. Stor vikt ska läggas vid ungdomarnas egen kreativitet och lust. Kreativitet och lust

5 kriterier för att kallas fritidsgård För att räknas som fritidsgård enligt Nackanätverket: Har man öppet minst fyra kvällar i veckan, varav minst en är fredag eller helgkväll. Är man minst tre medarbetare som arbetar på heltid med den öppna verksamheten. Har minst 75% av personalen fritidsledarutbildning eller likvärdig utbildning. Erbjuder man möjligheter till olika aktiviteter som kan utövas spontant. Har man en lokal som är inredd anpassad för öppen ungdomsverksamhet, och som används i huvudsak för detta ändamål. De verksamheter som finansieras inom ramen för fritidsgårdsverksamhet som inte uppfyller dessa kriterier kallas träffpunkter alternativt annan fritidsverksamhet. 3 nivåer Fritidsgård. Träffpunkt. Stöd till annan öppen fritidsverksamhet.

Nyckeltal Kvalitativa nyckeltal kan ge en bild av kvalitén i den egna kommunen i jämförelse med andra samt hur kvalitén förändras över tid i den egna kommunen. Exempel med genomsnittssiffror från Nackanätverkets deltagande kommuner 2005 ser du här: Ekonomi Verksamhetens kostnader per invånare i målgruppen 2073:- Budgetens fördelning på olika kostnader Personal 59% Lokaler 22% Verksamhet och program 8% Administration och ledning 10% Verksamhetens volym Antal öppna timmar per 100 ungdomar på fritidsgårdar 2,52 Genomsnittligt antal öppna timmar per vecka per fritidsgård 34,15 Genomsnittligt antal öppna timmar per vecka per träffpunkt 13 Kvalitativa förutsättningar Antal invånare i målgrupp per fritidsgård 1426 Antal invånare i målgrupp per verksamhetsplats (fritidsgårdar och träffpunkter) 844 Personalresurs, antal veckoarbetstimmar per fritidsgård 167 Personaltimmar per öppet timme 5,42 Personaltäthet kvällstid 3,48 Antal heltidsanställda per fritidsgård 4,32 Arbetstidens fördelning Öppen fritidsgård, verksamhetstid 60% Inre tid, planering mm 14% Personalmöten, utvecklingstid 16% Annan verksamhet 11% Andel kvinnor av månadsanställda 54% Andel utbildade av månadsanställda 52% Andel av timresursen för heltidsanställda 64% Andel av timresursen för timledare 4%

Framgångsfaktorer Öppen fritidsverksamhet Den öppna verksamheten har olika status i Sveriges kommuner. Vad är det som gör att den öppna verksamheten utvecklas positivt i en kommun och avvecklas i en annan? Vad är det som gör att beslutsfattare, personal och besökare känner sig mera tillfreds med kvalitén i verksamheten i vissa kommuner än i andra? Nackanätverket har utifrån erfarenheter i sina respektive kommuner sammanställt en lista på en rad faktorer som kanske ger svaret på dessa frågor. Är du intresserad av att ta del av dem för att applicera i din egen kommun? KONTAKTA Lena Claesson, Jönköpings kommun E-post: lena.claesson@ff.jonkoping.se Tel. 036 106915 Mobil 0706-58 28 77 Thomas Sass, Nacka kommun E-post: thomas.sass@nacka.se Tel. 08-7189595 Mobil 070-4319595 Tyresö: Inger Lundin, Tyresö kommun E-post: inger.lundin@tyreso.se Tel. kontor: 08-7429763, mobil 070-4889200 Ulf Johansson. Mjölby kommun E-post: ulf.johansson@mjolby.se Tel 0142-851 01, Mobil 073-060 28 39 Jonas Karlsson. Haninge kommun E-post: jonas.karlsson@haninge.se Tel. 08-606 82 56, Mobil 070-618 82 56 Arne Grau-Amnér, Gotlands kommun E-post: arne.grau_amner@kff.gotland.se Tel. 0498-26 96 81 Mobil 0704-477 436