Nr 17, december 2013 Rappestad Bladet Är detta platsen för ett tredje dagis i Rappestad? Se artikel på sidan 4.
God jul & Gott Nytt r Önskar styrelsen i Rappestads Hembygdsförening Hembygdsföreningens hemsida! www.rappestad-hbf.se Rappestad-bladet utges av Rappestads Hembygdsförening. www.rappestad-hbf.se Kontaktpersoner: Uno Berntsson 218000, Magnus Gröntoft 80410, samt Stefan Blücher 81264 2
Fiber till Er fastighet i Rappestad Här kommer lite information från oss angående Fiber till Er i Rappestad. Vi vill börja med och tacka alla för ett visat intresse. Fibergruppen har efter våra gemensamma möten arbetat sedan en tid tillbaka för att kunna påbörja byggnationen i Rappestad. Vi har dock ett par hinder kvar innan installationen av Fiber kan påbörjas. Fibergruppen har bl.a. sökt tillstånd för att passera E4 med kanalisation och inväntar ännu svar från Trafikverket. Vi hoppas dock att de sista hindren kommer att lösa sig inom kort. Vi har därför svårt att ge Er ett exakt datum för byggnation då dessa beslut ligger utanför Fibergruppens kontroll men så fort allt har löst sig kontaktar vi Er direkt. Vi bokar då personliga möten och går igenom vart Fiber uttaget skall placeras i Er fastighet mm. Installationen kan dock ändå komma att flyttas fram lite pga. det kalla vinterväder som är på ingång, vissa delar av byggnationen kan komma att genomföras men inte den del som innefattar grävning. Vi kontaktar Er så fort vi har vidare information om byggnationen i Ert område och förhoppningsvis nu redan under december månad. Fibergruppen Sverige AB 011-4707230 kontakt@fibergruppen.se 3
Ny förskola på gång i Rappestad Om drygt tre år kan en ny och större förskola stå klar i Rappestad. Kön till förskoleplatser är lång och nu ser kommunen en möjlighet att både satsa på landsbygden och korta kötiden för dem som behöver barnomsorg. Om allt går enligt planerna kommer den nya förskolan att byggas på den mark som i dagsläget används som hästhage och som ligger till höger efter T-korset från Vikingstad (tomt 3:2). Förslaget antogs av politikerna i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden den 19 juni. I nuläget är det den inriktningen som gäller. Det som är beslutat är att ett detaljplanearbete för en ny förskola ska påbörjas för den plats som planprogrammet anger. En eventuell förskola kan inte byggas förrän detaljplanen har vunnit laga kraft och bygglov har beviljats, säger Björn Sigsjö, planarkitekt på Linköpings kommun. Flexibel lokal Förskolan beräknas kräva totalt 10 000 kvadratmeter. Inledningsvis kommer förskolan behöva 4 500 m 2 och rymma 60 barnplatser. Den ska även kunna byggas ut med ytterligare 20 platser vid behov, där av den stora tomtytan. Förslaget har fått både ris och ros bland de boende i Rappestad och några av dessa synpunkter kom fram vid det samrådsmöte som kommunen arrangerade den 23 april i Rappestad skola där cirka 35 av de boende deltog. Några av synpunkterna har även lämnats skriftligt till kommunen. Bland annat åberopas att T-korsningen ofta drabbas av avåkningar vintertid vilket skulle kunna utgöra en trafikfara för den planerade förskolan. En annan aspekt är att tomten ligger i en sänka och drabbas av stora vattensamlingar. 4
Ser över trafiken Kommunen ska se över trafiksituationen i den olycksdrabbade korsningen. Dessutom kommer tomten troligtvis att höjas något. Förslaget motiveras även med att gå i linje med Linköpings kommuns översiktsplan 1998 där man ska satsa på landsbygd som har strategiska lägen med tillgänglighet till kollektivtrafik och servicefunktioner. Dessutom nämns kommunens Cykelplan som ett argument för den nya förskolan. I den finns en cykelbana mellan Rappestad och Vikingstad inplanerad. När i tid och om en sådan investering skulle kunna genomföras kan jag inte svara på, säger Björn Sigsjö. Nästa steg för kommunens tjänstemän blir att arbeta fram den nya detaljplanen och hålla ett samråd kring den. På marken finns dessutom en fornlämning vilket kan kräva en arkeologisk utredning för att se om denna kan ta skada av bygget. Annica Hesser Helena Jacobson, Therése Larsen och Anna Ljung, barnskötare på Tomtebo, Rappestads nuvarande förskola, vet inte vad som händer med den gamla byggnaden när den nya förskolan står klar. Foto: Annica Hesser 5
Ta vara på dina (eller grannens) äpplen! Många i Rappestad har äppleträd, där frukten bara faller till marken och ruttnar. Det är synd när man enkelt kan göra en fantastisk god jos av äpplena. Plocka frukten, även fallfrukten, då den är ordentlig mogen (josen blir sötare då) och kör de hela äpplena i en råsaftscentrifug. Häll den grumliga josen i en hink med tappkran. Låt stå kallt över natten, så flyter fruktköttet upp till ytan. Tappa den nästan klara josen (skiljer mellan sorterna) på sparade 1 eller 2 liters jos-förpackningar och frys josen. En banankartong med frukt ger ca 10 liter jos. Äpplen ger en mycket smakrik jos som kan njutas hela vintern. Har du olika äpple-sorter i tillräcklig mängd, så blanda dem inte. Varje sort har sin smak och färg, precis som vin. Magnus Gröntoft 6
Välkomna till Rappestad! Mattias Johansson och Anna Fredriksson, Klockargården Andreas och Lotta Dahm, Björklycke Robin Strålhake och Louise Keelone, Skyllersbrunn Mattias Davidsson och Katarina Trondsen, Brostorp 1. Stefan Hellström-Bring och Jenny Astorsson, Backasandsgatan 10 Markus Ranta och Malin Isaksson, Johan Bergströms väg 8 Nya alternativ för bilåkning Bilen är självklar för många och en viktig del i folkhemmet Sverige. Bilen har blivit en statusmarkör som skall putsas och helst bytas med jämna mellanrum. Bor man utanför staden blir bilen dock ofta en nödvändighet. Men nu börjar fler att få ett mer avslappnat förhållande till bilen och för många unga är bilen inte lika viktig som för föräldrarna. Man vill lägga pengarna på annat och märker snabbt att bilen tar en ansenlig del av hushållsbudget. Bensin, försäkringar, reparationer och byten innebär stora utgifter, och man får spara på annat. Att åka kollektivt och hyra bil vid behov, har därför blivit ett alternativ för många. Naturligtvis fungerar det bäst i staden med bra kollektivtrafik, men nu uppmärksammas även andra hyresalternativ, där grannar hyr bil av varandra eller man hyr bil per timme då man behöver. Detta i kombination med utbyggda cykelvägar och el-cyklar kanske kommer att förändra transporterna, även i samhället Rappestad. www.flexidrive.se och www.sunfleet.com är två alternativ. Magnus Gröntoft 7
Tomten, av Viktor Rydberg Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta ---»nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta» --- slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla. Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen --- korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fylls av doftande klöver; --- Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne; Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, de äro gode vänner. Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära; barnens kammar han sen på tå nalkas att se de söta små, ingen må det förtycka: det är hans största lycka. Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder slumra som barn; men varifrån kommo de väl hit neder? Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick --- men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter! Tomten vandrar till ladans loft: där har han bo och fäste högt på skullen i höets doft, nära vid svalans näste; nu är väl svalans boning tom, men till våren med blad och blom kommer hon nog tillbaka, följd av sin näpna maka. Då har hon alltid att kvittra om månget ett färdeminne, intet likväl om gåtan, som rör sig i tomtens sinne. Genom en springa i ladans vägg lyser månen på gubbens skägg, strimman på skägget blänker, tomten grubblar och tänker. Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset. Tomten lyssnar och, halvt i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var källan må vara. Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. 8