Goda grannar Godt naboskap Interreg IIIA Sverige-Norge - Inre Skandinavien

Goda grannar Godt naboskap Interreg IIIA Sverige-Norge - Inre Skandinavien EUROPEISKA UNIONEN

Detta är namnen på de projekt som motsvarar bilderna på sidan 1. Din framtid Norsk-svensk yrkesutdanning innen tre/lærlingssamarbeid Astacus Kunnskapsintensiv Næringsutvikling i Indre Skandinavia (KNIS) Bygningstradisjoner i grensetraktene Grenseoverskridende helsesamarbeid Ung Kultur Möts-turné Master of Public Administration Tillväxtkorridoren Grensetjensten Morokulien Må bra Gränsöverskridande dans Master of Innovation Management (MIM) Skanskog Destinasjon 60 12 Konst- och hantverksriket Countryside recreation in the heartland of Inner Scandinavia Skandinavisk Musikunion Idavollen Utvikling og omstilling i Indre Skandinavia

Cirka 100 stora och små projekt har bidragit till att stärka det gränsöverskridande samarbetet i Inre Skandinavien. Vi som fick uppdraget av den svenska och norska regeringen att leda arbetet i beslutsgruppen har haft en utmaning, nämligen att välja bland flera hundra projekt och prioritera de projekt som vi anser ger störst mervärde för det gränsöverskridande samarbetet, både ett politiskt, institutionellt, ekonomiskt och kulturellt. Denne brosjyren som du nå leser viser et utvalg av de prosjektene som er gjennomført. Prosjekteksemplene viser også hvilke bredde og mulighet Interreg programmet gir for samarbeid over grensen. Verdien av dem samlede innsatsen utgjør om lag 350 millioner kroner over en 7 års periode. Samarbeidet i beslutningsgruppen og i prosjektene har skapt en trygghet og styrke mellom naboer i Värmland, Dalarna, Østfold, Akershus og Hedmark, og ikke minst bidratt til å eliminere mentale og formelle grensehindringer. EU lägger i sin nylanserade (2005) Lissabon-agenda, vikt vid att skapa ny tillväxt i en stadigt starkare global konkurrens, för att därmed ge människor möjligheter att hitta ett arbete, som uppgift nummer ett. Kommissionen har identifierat fyra prioriterade områden i detta arbete: Utbildning, forskning og innovation Små- och medelstora företag Sysselsättningspolitik Energiförsörjning Efter EU-toppmötet i Göteborg, juni 2001, ska allt politiskt genomförande av EU-program och regelverk, baseras på principen från Bruntland-kommissionen om hållbar utveckling. En hållbar utveckling som inte äventyrar framtida generationers möjligheter, och omfattar tre huvudelement; de sociala, de ekonomiska och de naturgivna förutsättningarna. Vilka är olösligt knutna till varandra. Inre Skandinavien i Interreg Sverige-Norge utmärks av extraordinära utmaningar och möjligheter. Gränsregionen spänner från det urbana med Lilleström och Oslos internationella flygplats Gardermoen på Romerike och Karlstad i Värmland som de mest centrala, till det rurala med de nordliga gränskommunerna i Hedmark, Värmland och Dalarnas län. Partnerskapet menar att ett nytt program för gränsöverskridande samarbete i Inre Skandinavien år 2007-2013, kan utvecklas kring en tvådelad modell för att tillvarata mångfalden i gränsregionen: Vekstimpulsene som finnes i Oslo-regionen I korridoren Oslo-Karlstad-Stockholm, som er en del av det nordiske triangel, kan et dypere samarbeid mellom universitet og høgskoler, næringsliv og offentlig sektor bidra til både økt internasjonal konkurransekraft i bedriftene, og et bedre tjenestetilbud i offentlig sektor og slik bidra til å sikre velferden og arbeidsplassene i hele Indre Skandinavia. Et slikt langsiktig samarbeid om regional utvikling og vekstkraft vil også styrke grenseregionens attraktivitet og synliggjøre korridoren med sikte på økt verdiskaping og sysselsetting. Forsterket innsats i infrastrukturinvesteringene, med sikte på bedre tilgjengelighet, trafikksikkerhet og miljø, for at ikke regionens konkurransekraft skal bli svekket i forhold til andre sammenliknbare grenseregioner. Slik utvides også bo- og arbeidsmarkedsregionene. Rurale områder i Indre Skandinavia med vekt på fjell og landsbygdsutvikling EU har i forarbeidene til den nye strukturfondsperioden (Tredje sammenvevings-rapporten) uttrykt at regionpolitikken spesielt skal rettes mot hva EU kaller områder med permanente naturgitte begrensninger. For Indre Skandinavia dreier dette seg i første rekke om Østerdalen, deler av Sør-Trøndelag, Jämtland og Dalarna, områder som i vekslende grad opplever nedgang i folketallet. Samtidig er dette et område med unike ressurser i en europeisk målestokk, med store områder urørt natur, nasjonalparker, innsjøer, kopling til kommende europeisk matcharter med småskala produksjon, kulturhistorie, ski- turisme, vitale egne bo- og arbeidsmarkeder rundt bygdebyene med mer. Merverdiene i et grenseoverskridende samarbeid i denne regionen er pr i dag i liten grad tatt ut, ettersom blant annet Siljan-regionen i Dalarna til nå ikke har deltatt i Interreg-samarbeidet over grensen. Tack för gott samarbete! Karlstad/Hamar, augusti 2007 Siri Austeng Sture Hermansson Beslutsgruppen Interreg IIIA Sverige-Norge Inre Skandinavien 3

4

Interreg III A Sverige-Norge är ett EU-program för att utveckla det gränsregionala samarbetet över riksgränsen. Geografiskt sträcker sig programområdet längs den svensk-norska gränsen från Jämtland och Nord-Trøndelag i norr till Västra Götaland och Østfold i söder. De projekt som beskrivs i denna broschyr omfattar i samtliga fall, utom ett, aktiviteter som genomförts i delområde Inre Skandinavien, som omfattar hela Värmlands län, två kommuner i Dalarnas län, hela Hedmarks fylke samt nio kommuner i Akershus fylke och nio kommuner i Østfolds fylke. Interregprojekten är starkt präglade av regionala initiativ och av eldsjälar och de spänner över alla samhällsområden. I den här broschyren presenteras ett antal av projekten som genomförts. I projektbanken på hemsidan www.interreg-sverige-norge.com kan du läsa mer om projekten och även om övriga projekt inom programmet. Innevarande programperiod avslutas 2006 och alla projekt ska vara avslutade senast den 31 december 2007. Trots att programperioden ännu inte är avslutad så har de flesta målen för programmet redan uppnåtts! Nästa programperiod sträcker sig från år 2007 till och med år 2013. EU-kommissionen anser att Interreg-programmen är mycket lyckade, vilket innebär att det nya Interregprogrammet kommer att få målprogramstatus. Detta innebär bland annat att det nya programmet kommer att få högre status och en något större budget än nuvarande program. 5

Dansare dras till New York, London, Värmland och Hedmark Att dansa är ett sätt att lära känna sig själv. Det är ett uttryckssätt som ger bestående upplevelser hos både den som dansar och den som tar emot. Den berör alla, på ett eller annat sätt! Dans är också en konstform på samma sätt som teater, musik, bild och design. Värmland, Hedmark fylke och delar av Dalarna och Oppland fylke har under projektets gång allt mer blivit ett centrum för den konstnärliga dansen i inre Skandinavien. Dansen har intagit en plats på teaterscenerna och synts på gator och torg. Det har bidragit till att det pratas om vår region när det gäller dans, konstaterar den svenska projektledaren Marianne Eriksson från Dans i Värmland. Regionen har på så sätt också blivit attraktiv för den som har kompetens inom dans vilket blir tydligt när man behöver rekrytera nya aktörer. Dansen är internationell som uttrycksform. Hittar man inte sin arena hemmavid så ger man sig av till New York, London, Paris Den danskompetens som finns i regionen har kartlagts och samlats i ett nätverk, Svensk Norsk Dansbank. Den som jobbar med dans eller vill engagera dansare och pedagoger har äntligen fått en möjlighet att se den kompetens som finns på nära håll. Samarbetet över gränsen har känts helt naturligt. Både Dans i Värmland och Hedmark Teater har bidragit med ett stort engagemang och en vilja att lära av varandras idéer, kultur, förhållningssätt och arbetsmetoder. Framförallt har vi arbetat mycket konkret med våra gemensamma aktiviteter, säger Marianne Eriksson. Ett samarbete kring dans kan inte ske runt ett konferensbord. Dans kan man inte läsa sig till i en bok den måste upplevas. Inom projektet finns många goda resultat att lyfta fram. Målen har vida överskridit förväntningarna på flera punkter. Totalt har man genomfört 42 kurser, seminarier och utbildningsinsatser med ca 666 deltagare. Antalet utbildningstimmar hamnar på långt över 5 000! Samtliga kommuner i regionen har omfattats av projektet. Vi har också lyckats intressera fler män än vi förväntat oss. Dansen har känts viktig att lyfta fram ur ett genusperspektiv. Av de många aktiviteterna är det kanske Drömsommarjobbet som rönt störst uppmärksamhet nationellt på båda sidor om gränsen. Denna sommarpraktik har gett många ungdomar chansen att få ägna några intensiva sommarveckor åt sitt dansintresse. Norska och svenska koreografer har arbetat tillsammans och ungdomarna har också fått besöka och arbeta i varandras länder. Även om projektet nu formellt avslutas finns många tankar på en fortsättning. Samarbetet kommer att bestå i någon form. Vid Karlstads universitet diskuteras en framtida danslärarutbildning. Projektnamn: Gränsöverskridande dans EU-stöd: 3 100 000 SEK IR-stötte: 1 500 000 NOK Total budget: 7 376 754 SEK + 4 381 020 NOK Projektperiod: 2005-01-01 till 2007-06-30 6

Tillbaka i yrkeslivet med stärkt självförtroende Projektnamn: Gränsöverskridande hälsosamarbete EU-stöd: 500 000 SEK IR-stötte: 363 500 NOK Total budget: 1 010 000 SEK + 906 000 NOK Projektperiod: 2004-10-01 till 2006-08-31 Upplevd livskvalitet hänger i mångt och mycket ihop med närheten till och utbudet av vård i närområdet. Ett gränsöverskridande projekt kring hälsofrågor har därför haft som främsta syfte att förbättra utbudet av tjänster inom hälsoområdet till invånarna kring den norsk-svenska gränsen. En del av projektet har hjälpt människor som varit borta från yrkeslivet under lång tid att komma tillbaka i arbete. Vårdinrättningar och arbetsförmedlingar hade i stort sett gett upp. Men genom målmedvetenhet och annorlunda metoder har idag merparten av de 28 deltagarna hittat tillbaka till yrkeslivet. Nyckeln har varit tre veckor långa internatövningar i tre omgångar där man med professionell hjälp har fått utveckla sig själv, stärka självförtroendet och hitta nya livsmål. Mycket arbete lades också vid kost, motion och hälsa, berättar den svenska projektledaren Ulla Höglund. En annan del har fört samman tandvårdscheferna i Värmland, Hedmark och Østfold. Det nätverk som skapats lever vidare och har bland annat resulterat i en gemensam årlig konferens för kunskapsutbyte över gränsen. Idag finns också ett konkret förslag till hur det går att lösa verksamheten med en sjukvårdsjour i gränstrakterna. Kostnader, bemanning, möjlig lokalisering och organisation har blivit ordentligt utredda. Det som saknas är finansiering. Innovativ ledelse Innovasjon er et hett begrep. Det dukker opp overalt der det er snakk om å utvikle virksomheter ved hjelp av nye produkter og konsepter, på nye markeder og til nye målgrupper. Innovasjon gir framtidsmuligheter og ivaretar det potensialet som allerede finnes i en bedrift. For å skape et miljø som ansporer til innovasjon, stilles nye krav til ledelse. Derfor har Høgskolen i Hedmark og Karlstads universitet innenfor rammen av et Interreg-prosjekt gjennomført en felles satsing på en helt ny type utdanning, Master of Innovation Management, MIM. Målgruppen er personer som allerede jobber i næringslivet, og som vil utvikle sin evne til å lede innovasjonsprosesser for å skape merverdi for kunder, medarbeidere, samfunn og eiere. Utdanningen gjennomføres på deltid parallelt med fortsatt arbeid innenfor egen organisasjon eller bedrift. Halvparten av studiesamlingene er gjennomført på forskjellige steder i Norge og halvparten i Sverige. Deltakerne har hatt svært ulik bakgrunn både fra offentlig og privat sektor. Prosjektleder Peter de Souza er veldig fornøyd med prosjektet og samarbeidet, som nå er i gang med sitt andre studentkull. Som et resultat av utdanningen ser vi flere nye arbeidsmuligheter innenfor deltakernes bedrifter og organisasjoner, for mange har det virkelig satt fart på karrieren, og det er blitt etablert helt nye bedrifter både i Sverige og Norge, sier han. Projektnamn: Master of Innovation management (MIM) EU-stöd: 1 084 055 SEK IR-stötte: 570 000 NOK Total budget: 2 168 610 SEK + 2 168 610 NOK Projektperiod: 2004-08-01 till 2007-12-15 7

Värmland och Hedmark säljer upplevelser internationellt Projektnamn: Countryside recreation in the heartland of Inner Scandinavia EU-stöd: 1 343 500 SEK IR-stötte: 1 000 000 NOK Total budget: 3 437 000 SEK + 2 950 000 NOK Projektperiod: 2006-01-01 till 2007-06-30 Värmland och Hedmark lockar allt fler turister från Mellaneuropa. Här förverkligas upplevelser genom en unik orörd natur och med hjälp av professionella aktivitetsarrangörer. Interreg-projektet Countryside Recreation of Inner Scandinavia har verkligen lyckats att sätta regionen på kartan. Samtidigt har över 100 turismentreprenörer på båda sidor av gränsen lärt känna varandra och formerat värdefulla nätverk för fortsatt samarbete. De övergripande målen för turistorganisationerna i Hedmark och Värmland har varit att öka antalet turister i regionen för att på så sätt skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt för de olika aktörerna. Arbetet har genomförts på alla nivåer lokalt, regionalt och internationellt. Idag finns en rad etablerade säljkanaler till Mellaneuropeiska researrangörer som ser Värmland och Hedmark som intressanta resmål för sina kunder. Projektet har också tydliggjort sex olika rutter i regionen och presenterar dem i både tryckt säljmaterial och i en reklamfilm. Med detta material i bagaget har man också flitigt visat upp sig vid många mässor och workshops på hemmaplan i Norge och Sverige, i Tyskland och i Holland. Förutom att fortsätta samarbetet kring det internationella säljarbetet vill Hedmark och Värmland även ta projektidén ett steg vidare. Tillsammans med Dalarna vill man nu etablera begreppet The Scandinavian Way. Kunskap är räddningen för flodkräftan Kräftor betyder glädje och traditioner för de allra flesta. Det har varit en stor fördel för Interreg-projektet Astacus som vill rädda den svenska och norska flodkräftan. Arten är internationellt hotad. I Sverige och Norge har den status som starkt hotad. Det största hotet är att människor illegalt planterar ut signalkräftor i olika vatten, signalkräftan bär på och sprider kräftpest. Endast en handfull tillstånd finns för utplantering i viltvatten i Värmland. I cirka 70 olika vatten har man påträffat illegalt utplanterade kräftor. Hösten 2006 påträffades de första signalkräftorna i Norge medan den i Sverige är spridd över stora delar i söder och öster. Projektets målsättning är tydlig, konstaterar Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland. Vi vill utveckla och bevara flodkräftsbestånden, hindra spridningen av kräftpest och hindra vidare illegal utplantering av signalkräftan. Medlen handlar om att slå hål på myter och att ge de svenska fiskerättsägarna och de norska grundeierne den kunskap de behöver för att agera i enlighet med målen. Det finns egentligen ingen konflikt mellan utnyttjandet av flodkräftan och ett bevarande. Genom att utveckla och bevara flodkräftbestånden kan vi också behålla och njuta av de traditioner som finns kopplade till kräftan, säger Tomas Jansson. Det har gjort vårt arbete i projektet tacksamt, men det är naturligtvis en långsiktig process. Ett exempel på ett gott samarbete mellan Norge och Sverige är det vandringshinder i form av ett speciellt utformat betongfundament som placerats i Högsätersälven. Det hindrar smittade kräftor från att vandra från Sverige in i Norge, samtidigt som fisken kan simma fritt i båda riktningar. Det är byggt med hjälp av norska statliga pengar på svensk mark. Projektnamn: Astacus EU-stöd: 2 121 700 SEK IR-stötte: 1 337 500 NOK Total budget: 3 794 900 SEK + 2 293 750 NOK Projektperiod: 2003-01-01 till 2007-12-15 8

Et sprang framover midt i karrieren Vi lever i en tid der utvikling og forbedring krever forandring og fornyelse. Det pågår nå en gradvis modernisering av offentlig sektor. Nettopp derfor er det så viktig at de som leder virksomheten, også skaffer seg ny innsikt og kunnskap. Masterutdanningen Master of Public Administration, MPA, ved Karlstads universitet og Høgskolen i Hedmark oppfyller disse kravene og gir ledere og mellomledere mulighet til å bygge videre på sin akademiske utdanning. Dette er en lederutdanning, konstaterer PO Norell, universitetslektor og prosjektleder på den svenske siden. Mange ledere i offentlig sektor har i dag en akademisk utdannelse som er mer innrettet på et spesifikt yrke enn på administrasjon, arbeidsledelse og planlegging. Master of Public Administration gir for eksempel lærere, leger, sykepleiere, politi og sosionomer den biten de mangler for å kunne føle seg helt trygge i sine ofte nye roller. Utdanningen går over to og tre år, blant annet avhengig av tempoet deltakerne velger å gjennomføre sine prosjekter i. Gruppene er blandet, med både norske og svenske deltakere, kvinner og menn. Undervisningen foregår vekselvis i begge land. Selvstudier og prosjektarbeid er andre viktige innslag. Det er helt unikt at to universiteter/høyskoler over en landegrense gjennomfører et så omfattende studieprosjekt sammen, sier Yngve Haugstveit, rektor ved Høgskolen i Hedmark. Interreg har helt klart gitt det utbyttet vi ønsket å oppnå. Evalueringen taler sitt tydelige språk. Deltakerne gir svært høye karakterer på de fleste punkter. Mange av dem føler at de allerede mens utdanningen pågikk, tok et skritt framover i karrieren, og noen har gått videre til andre lederstillinger. Det nettverket som bygges opp mellom deltakerne i løpet av utdanningen, blir også verdifullt i det virkelige arbeidslivet. Nettverket fremmer i seg selv et godt samarbeid mellom svensk og norsk offentlig sektor. Alle kurs er koplet til det virkelige liv. Man kan si at de tar jobben med inn i utdanningen, og motsatt. De kan umiddelbart bruke innsikt fra utdanningen i jobben sin, konstaterer Erik Fjell, prosjektleder i Norge. Master of Public Administration er gjennomført i tre omganger og går nå i gang med en fjerde. Det har også vært en utvikling i retning av å holde nettverket av tidligere deltakere levende ved å tilby dem fortsatt deltakelse på åpne forelesninger og de to konferansene som holdes årlig. Dette nettverket er dessuten knyttet til et større internasjonalt nettverk ved ti universiteter over hele Europa. Projektnamn: Master of Public Administration (MPA) EU-stöd: 2 043 048 SEK IR-stötte: 2 028 400 NOK Total budget: 4 086 097 SEK + 4 086 097 NOK Projektperiod: 2001-01-01 till 2004-12-31 9

Musikbranschen i inre Skandinavien har byggt upp ett värdefullt nätverk och skapat sig ett eget centrum i Värmland och Hedmark. Skandinavisk Musikunion vill vara en inspirationskälla och ett praktiskt verktyg för den som vill lyfta sitt musikintresse från hobbynivå till ett eget lönsamt företag. För att ta det steget behövs utbildning, kontakter och nya förhållningssätt. Vi vill att unga människor ska kunna leva på sin musik, säger Calle Johannesson, delprojektledare vid Studiefrämjandet. Målet har varit att hjälpa dem att starta egna Musiken skapar nya lönsamma affärer företag med musiken som grund. Musikbranschen är snabbt föränderlig. För den som vill leva på sin musik gäller det oftast att ta saken i egna händer och se till att det händer. Först och främst handlar det om att börja ta betalt för sitt arbete även man känner tacksamhet över att få en spelning. Musikbranschen består också av många olika aktörer. Förutom musiker är det bland andra skivbolag, ljudproducenter, förlag, PR/marknadsföring, konsertarrangörer och managers. Projektet startade med att dammsuga Värmland, Hedmark och Oppland på musikmänniskor. Flera större workshops på båda sidor om gränsen med 80 90 deltagare genomfördes. Därefter var det ganska tydligt vilka som ville gå vidare för att starta eget företag, säger Johan Carlsson som ingått i projektets styrgrupp. Det krävdes en tydlig affärsidé. Ungefär 20 affärsidéer i Norge och Sverige fick del av learningby-doing -pengar. Bidraget blev ett startskott och en möjlighet att testa idén i verkligheten. Projektet har genererat 36 nya företag i regionen inom musikbranschen t-shirt-tryckeri, skivbolag, förlag och rockband. De allra flesta drivs än så länge vid sidan av annan försörjning, men ambitionen lever vidare. Det mest inspirerande har varit att se alla dessa personer växa som musiker och människor, säger Calle Johannesson. De har fått vara med om riktigt bra föreläsningar och konkret fått veta hur de kan tjäna pengar på sin musik. Nu vill man ta en aktiv del i att fortsätta utvecklingen. Man vill också inleda samarbeten med universitet och högskolor för att studenterna ska stå bättre rustade med praktiska referenser när de lämnar den teoretiska världen och vill ge sig in i musikbranschen. Projektnamn: Skandinavisk musikunion (MU) EU-stöd: 1 818 275 SEK IR-stötte: 1 440 000 NOK Total budget: 3 636 550 SEK + 3 580 000 NOK Projektperiod: 2004-08-01 till 2007-02-28 10

Unga entreprenörer står rustade för framtiden Projektnamn: Din Framtid EU-stöd: 2 997 545 SEK IR-stötte: 1 500 000 NOK Total budget: 5 995 090 SEK + 4 392 000 NOK Projektperiod: 2005-04-01 till 2007-06-30 Mod, engagemang och handlingskraft. Det är egenskaper som kännetecknar en god entreprenör. Det är också det som 14 kommuner i Värmland, Dalarna och Hedmark vill ingjuta i sina ungdomar. Det handlar om att våga ta för sig att utveckla initiativförmågan, kreativiteten, lösa problem samt att få och ta ansvar. Projektet Din Framtid har pågått i drygt två år. Lärare inom både grundskolan och gymnasiet har fått utbildning i entreprenörskap. Eleverna ska kunna utveckla sin företagaranda redan i skolan. Vi har velat utrusta lärarna med verktyg, processer och förhållningssätt som gör det enklare för ungdomarna att ta sig vidare från skolmiljön och ut i arbetslivet, berättar Sofia Axelson från Sunne kommun, projektledare på den svenska sidan av gränsen.totalt har 2 000 lärare deltagit i projektet och fått nya pedagogiska insikter. Idag samordnar allt fler lärare sin undervisning över olika ämnen till exempel genom att jobba med ett tema, ibland under en dag eller vecka, men också kontinuerligt under hela läsåret. Det finns också exempel på goda samarbeten mellan skola och det lokala näringslivet. Projektet har haft en tydlig vision: Inre Skandinavien ska bli en tyngdpunkt för ungt entreprenörskap i Europa. Ett musikaliskt nätverk lever vidare för nya upplevelser Idavallen var den plats i den fornnordiska mytologin där Gudarna träffades efter ragnarök för att spela, leka och roa sig. Det är härifrån som Interreg-projektet Idavollen hämtat sitt namn. Det passar perfekt. Idavollen har inneburit musik och glädje för elever i musik- och kulturskolan från ett 20-tal norska och svenska kommuner. Fokus har till stora delar legat på att utbilda och utveckla både pedagoger, skolledare och elever i konsten att spela tillsammans med andra. För det behövs både övning och undervisning för att bli en ensemblemusiker. Plötsligt är man inte solist utan en viktig del i en större grupp. I många av de mindre kommunerna på båda sidor om gränsen finns inte underlag för att få ihop hela orkestrar eller ensemblar, konstaterar Mikael Engelbrektssson som lett projektet tillsammans med norske kollegan Lars Emil Johannessen från Norsk Kulturskoleråd. Genom Idavollen har både elever, pedagoger och skolledare fått nya kompetenser samtidigt som musiken gett upplevelser, fortsätter han. Det har till exempel getts möjligheter för fler att spela i symfoniorkester, storband och blåsorkester. Idavollen har också gjort en kartläggning av vilka kompetenser som finns inom regionen. Det nätverket har var och en nytta av inför framtida aktiviteter i projektets anda. Vi har också upptäckt att det finns många bra platser och lokaler som passar för workshops och konserter i vår region. Projektnamn: Idavollen EU-stöd: 1 505 000 SEK IR-stötte: 1 358 000 NOK Total budget: 3 010 000 SEK + 2 716 000 NOK Projektperiod: 2004-10-01 till 2007-06-30 11

Möt vardagslivet hos folk i skogen Projektnamn: Skanskog EU-stöd: 1 140 000 SEK IR-stötte: 800 000 NOK Total budget: 2 400 000 SEK + 1 935 000 NOK Projektperiod: 2003-01-01 till 2006-02-28 Vardagslivet i skogsbygderna i gränstrakterna mellan Norge och Sverige skiljer sig historiskt sett ganska mycket från andra delar av Hedmark, Värmland och Dalarna. Vad är det som har gett människorna här sin identitet? Hur har skogen och klimatet format kulturen? Dessa frågor har varit centrala i Interreg-projektet Skanskog. Ett mål har varit att kartlägga, samla in och bevara viktig historisk kunskap från regionen. Under projektåren har därför ett enormt material samlats in genom att bland annat intervjua över 100 personer. Ett urval av intervjuerna, elva stycken, finns återberättade i boken Folk i skogen utgiven av projektet. I denna finns svaren på en del av frågorna tillsammans med illustrerande fotografier. Resten av materialet bevaras för framtida forskning. Vi hoppas att materialet ska öka engagemanget för områdets historia, säger projektledarna i sin slutrapport. Det finns många möjliga infallsvinklar på vardagslivet i skogsbygderna. Projektet har därför valt att fokusera på tre av dem skidhistoria, kvinnor i skogsbygderna och användning av vattendrag till flottning och fiske. Varje del samt kopplingen till de tre samarbetande muséerna Särna skogsmuseum, Museumssenteret i Trysil/Engerdal och Ransby utmarksmuseum har varit viktiga för att kunna förmedla gränstrakternas gemensamma kultur. Samarbetet över gränsen har gett kännedom om både likheter och olikheter. Det personliga nätverk som byggts upp är också av stor betydelse för framtiden. Spännande krockar när ung kultur möts och drar ut på turné UKM är numera ett väl inarbetat begrepp bland ungdomar i både Norge och Sverige. Att förkortningen betyder Ung Kultur Möts, eller Ungdommens Kultur Mönstring, är det kanske ingen som tänker på längre. Men betydelsen är ändå påtaligt levande. Genom UKM har tusentals ungdomar fått en mötesplats och arena för sitt kulturutövande inom musik, teater, cirkus, konst, film, litteratur, dans, foto, design, mode. Eller något helt annat. Nytt är att UKM i Värmland och Hedmark nu också ger sig ut på turné tillsammans. En möjlighet som blivit verklighet tack vare ett Interreg-projekt. Alla kommuner som varit med och finansierat verksamheten har fått besök av ett turnéteam till sina skolor. UKM anordnas i tur och ordning först lokalt med mönstring i den egna kommunen och sedan regionalt i länet. Förutom att några ungdomar från varje län får chansen att uppträda på den stora Riksfestivalen, har 30 ungdomar från Värmland och 30 ungdomar från Hedmark valts ut för att dra ut på turné. De största hindren mellan norska och svenska ungdomar är språken och avstånden. Men efter några dagar tillsammans pratar de flesta egna varianter av svorska och upptäcker också att det inte är så långt när de vill hälsa på varandra. Sammanhållningen har blivit mycket stark, konstaterar projektledaren Urban Norlander. UKM-turnén har helt klart inspirerat fler unga att visa upp sina konstnärliga talanger. Projektnamn: UKM-turné EU-stöd: 194 310 SEK IR-stötte: 50 000 NOK Total budget: 388 620 SEK + 268 000 NOK Projektperiod: 2006-05-10 till 2007-12-15 12

Bygningstradisjoner i grensetraktene tar oss med på en spennende reise Gamle hus, gårder og andre bygninger i grensetraktene gir oss i dag svar på mange interessante spørsmål. Klimaet, næringsvirksomheten og tilgangen til materialer i skogs- og fjelltraktene og i mindre jordbruksbygder gjør at bygningstradisjonene i disse delene av Norge og Sverige har mye til felles. Forutsetningene og behovene har gjennom århundrene vært omtrent de samme. Men det er også en god del forskjeller. Prosjektet Bygningstradisjoner i grensetraktene har foretatt en unik kartlegging av disse bygningene. Antikvarer, konservatorer og håndverkere fra begge sider av grensen har sammen gjennomført ekskursjoner og deretter dokumentert sine besøk i byer og gårdsmiljøer både i tekst og bilder. Opprinnelig byggeteknikk, kulturarv, vedlikehold og restaurering er nedtegnet og kommentert. Hele prosjektet har vært en spennende og verdifull reise bakover i tiden. Vi ser at forskjellene dukker opp som en følge av hvordan industrialiseringen har artet seg i ulike områder. Det kommer påvirkninger fra nye hold, og til slutt blir forskjellene større, sier Einar Engen, prosjektleder på den norske siden. Verdenskrigen har også påvirket hvordan vi har bygd husene våre. Prosjektet har hatt to tydelige delmål: å samle alle aktører på begge sider av grensen som aktivt arbeider med bygnings- og kulturminnevern, samt å finne metoder for kunnskapsoverføring både mellom aktørene og ut til andre interessegrupper. Foto: Prosjektet Bygningstradisjoner i grensetraktene I tillegg til de vellykkede ekskursjonene har prosjektet stått for seminarer med interessante forelesninger, kurs og åpne visninger. Alle arrangementer har vært gratis å delta på. Nå når aktivitetene er avsluttet, er det lett å betegne prosjektet som en suksess. Interessen har vært langt større enn vi våget å regne med, sier Einar Engen. Det er en enorm interesse for bygningstradisjoner, både hos myndighetene og blant folk flest. For å få et historisk helhetsbilde er det viktig at vi reiser mer over grensen. Studiene har vist at arbeidspendlingen mellom Norge og Sverige alltid har vært viktig. Ved å se på valget av byggeteknikk eller dekorasjoner har man kunnet følge håndverkere som har jobbet på begge sider av grensen. Generelt kan man slå fast at flere svensker har søkt seg vestover enn motsatt. Et utvalg av materialet som er samlet inn, har også dannet grunnlag for en innbundet bok på 350 sider, også denne med tittelen Bygningstradisjoner i grensetraktene. Boken er skrevet av foreleserne som har deltatt på seminarene i regi av prosjektet arkitekter, håndverkere, konsulenter, konservatorer og bygningsantikvarer. Resten av det enorme materialet er nå i museenes eie for framtiden. Projektnamn: Bygningstradisjoner i Grensetraktene EU-stöd: 1 879 200 SEK IR-stötte: 1 825 000 NOK Total budget: 4 337 800 SEK + 4 217 000 NOK Projektperiod: 2004-11-01 till 2007-04-30 13

Välkomna till konst- och hantverksriket! Knappa in Destination 60 12 i din GPS och du hamnar mitt i Konstoch hantverksriket i gränstrakterna mellan Norge och Sverige. 23 hantverks- och designföretag i regionen har genom projektet lärt känna varandra och marknadsfört sig under det gemensamma varumärket. Tanken är att utnyttja det faktum att mångfalden höjer det totala värdet för besökarna, konstaterar projektledaren Mikael Engstig. Varje enskild aktör är inte lika attraktiv som helheten. Destination 60 12 har medverkat på flera turist- och resemässor med en egen monter. Man har även annonserat i livsstilsmagasin och erbjudit paketresor med rundresa i Konst- och hantverksriket tillsammans med logi. Det tar dock tid att etablera ett nytt resmål och ett nytt varumärke. Kännedomen om Destination 60 12 är fortfarande relativt låg bland intressanta turistmålgrupper. Men nu finns man och arbetet kan gå vidare utanför projektet eller i någon annan form. För de mindre företagen har samarbetet inneburit bra dragkraft av dem som redan är betydligt större. En sinnebild som projektet använt är att beskriva Klässbols Linneväveri på den svenska sidan och Magnor Glassverk på den norska som lokomotiv åt vagnarna som behöver draghjälp. Sven Bertil Olsén är keramiker och verksam inom Hantverkshuset i Arvika. Han är egen företagare och har inga ambitioner att bli fler. Den största kraften med Destination 60 12 tycker han är den kontakt han har fått med de andra hantverkarna i regionen. Jag värdesätter främst den sociala biten i projektet, säger han. För oss som är små behövs det projektpengar för att vi ska kunna medverka på mässor och andra marknadsaktiviteter. Projektet startade med att fylla en buss med personer från de medverkande företagen och dra på turné till varandras verksamheter. En dag på norsk sida, en dag på den svenska. Även det bra mycket större Magnor Glassverk sätter stort värde på den kontaktskapande biten mellan aktörerna. Vi riktar oss i stort till samma målgrupp, konstaterar vd Bjørn Waage. Men jag ser också två tydliga spår där ett drar mer åt design och ett annat mer åt hantverksbiten. Kanske kan det vara något att ta fasta på för framtida samarbeten. Han tycker också att det vore en bra idé att utveckla samarbeten med andra aktörer inom turismbranschen för att kunna erbjuda paket med hög klass på både boende, mat och aktiviteter. Projektnamn: Destination 60 12 / Konst- och hantverksriket EU-stöd: 1 090 000 SEK IR-stötte: 854 000 NOK Total budget: 2 570 000 SEK + 2 428 200 NOK Projektperiod: 2005-01-01 till 2006-12-31 14

Träindustrin får värdefull påfyllning av kompetens Projektnamn: Norsk-Svensk yrkesutbildning inom trä EU-stöd: 1 344 900 SEK IR-stötte: 1 010 000 NOK Total budget: 2 689 800 SEK + 2 243 000 NOK Projektperiod: 2003-09-02 till 2006-02-28 Den svenske og norske treindustrien trenger påfyll av unge, nyutdannede medarbeidere. Den tekniske utviklingen går raskt, og høy gjennomsnittsalderen i arbeidsstokken betyr rekruttering av nye medarbeidere. Prosjektene Norsk-svensk yrkesutdanning innen tre og Svensk-norsk lærlingsamarbeid er to konkrete eksempler på hvordan utdanningen på begge sider av grensen forbedres for å oppfylle kravene fra industrien. Opplegget gir dessuten en verdifull bonus i og med at skolene og næringslivet jobber sammen mot samme mål. Yrkesutdanningen er gjennomført på deltid på to nivåer efterutdanning for voksne och grunnut- danning for ungdom. De voksne har kunnet kombinere arbeid med videreutdanning innenfor sitt fag. Ungdommene har fått felles svensk norske informasjons- og terorisamlingar. Dette lærlingsamarbeidet inne-bærer også at elever på tre-fag i videregående-/ gymnasieskola har fått flere muligheter till praksis. Norske erfaringer med lærlingordning prøves nå ut på svensk side som Träprogram med förlängd arbesplatsförlagd utbildning (APU) noe som betyr doblet tid i bedrift sammenlignet med tidigere tilbud. Prosjektet har også utvidet lærernes horisont. Lærematerialet er utvekslet og utviklet, og seminardager for lærere er gjennomført. Her er bl.a bruk av internett som læringsarena diskutert. Vi vil absolutt jobbe videre sammen med våre svenske kolleger når det gjelder rekruttering til og utdanning innenfor trearbeidsfag, avslutter Øivind Eriksen-Vik, prosjektleder på Norsk side og koordinator for prosjektene. Mange nye kontakter for innovasjon og utvikling Bedrifter vokser gjennom innovasjon og utvikling. Derfor er det selvfølgelig viktig å skape møteplasser med riktige forutsetninger for at innovasjon skal oppstå. Interreg-prosjektet Kunnskapsintensiv Næringsutvikling i Indre Skandinavia, KNIS, vil nå i sluttfasen først og fremst trekke fram den suksess man har oppnådd gjennom aktiv kontaktskaping. Det aller første skrittet var å gjøre bedrifter og offentlige kunnskapsmiljøer oppmerksomme på hverandres eksistens. KNIS startet som en diversehandel der man i etterkant kunne identifisere og bygge videre på det som var viktig for de engasjerte aktørene. Først må man vite hvilke eventuelle partnere som finnes, deretter blir man kjent med hverandre og prøver kanskje ut et samarbeid. Slik skaper man en plattform å bygge videre på for å oppdage nye forretningsmuligheter gjennom nye innovasjoner. KNIS har betydd mye for oppbyggingen av grenseoverskridende kontakt mellom næringsliv og kunnskapssentre på begge sider. Når det gjelder kontaktskaping, har prosjektet langt overgått det forventede resultatet. Mange hundre bedrifter har deltatt i aktivitetene. Flere interregionale nettverk er bygd opp, der et hundretalls organisasjoner har vært med. Prosjekteierne håper på en fortsettelse, blant annet ved å opprette en portal der aktører i regionen kan finne den spisskompetansen de trenger for å skape vekst gjennom kunnskapsintensiv innovasjon. Projektnamn: Kunnskapsintensiv næringsutvikling i Indre Skandinavia (KNIS) EU-stöd: 3 550 000 SEK IR-stötte: 3 000 000 NOK Total budget: 9 600 000 SEK + 9 942 000 NOK Projektperiod: 2005-01-01 till 2007-09-30 15

Godt naboskap. 16

Goda affärer. Under hösten 2005 gick startskottet för ett intensivt och målinriktat arbete. Nu var det dags att sätta Tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad- Stockholm på kartan och framför allt etablera sig i medvetandet som en region med tillväxtpotential. Genom arbete inom Tillväxtkorridoren skulle området synliggöras och konkurrenskraften liksom tillväxten öka. Tillväxtkorridoren är uppbyggd av tre Interregprojekt som utåt har framstått som ett. De tre delarna (projekten) har bestått av är: Innovationskraft, nätverksbyggande och institutionellt arbete. Kommunikationer och infrastruktur. Synliggörande och profilering. Det handlade om partnerskap mellan våra båda länder handels-, arbets- och vänskapsrelationer. Om godt naboskap och om goda affärer. Birgitta Nilsson som har varit projektledare på den svenska sidan slår nu fast när projektet formellt avslutats att: Vi får fler och fler bevis på att Tillväxtkorridoren blivit ett etablerat begrepp. Det pratas om oss i rätt sammanhang. Vi finns! Läs mer om projektet på nästa uppslag. 17

Nya idéer föds när människor som tycker om varandra träffas Projektnamn: Tillväxtkorridoren, komponent 1 EU-stöd: 2 550 000 SEK IR-stötte: 1 360 000 NOK Total budget: 5 600 000 SEK + 3 900 000 NOK Projektperiod: 2005-04-01 till 2007-06-30 En av Tillväxtkorridorens uppgifter har varit att skapa fler mötesplatser eftersom det är både inspirerande och ger nya idéer och därmed gynnar innovationskraften. Vi valde att först och främst identifiera vilka näringslivskluster som redan fanns på den norska respektive den svenska sidan inom vår region, berättar Birgitta Nilsson. Därefter sammanförde vi dem. Syftet var klart att stimulera innovationskraft genom att förstärka och utveckla redan befintliga samarbeten. Näringslivskluster inom branscher som mat och måltider, IT och förpackningsindustrin från båda länderna kunde börja samverka. Ytterligare en insats var att skapa möten mellan kommunernas näringslivschefer- eller ansvariga. Genom att utveckla ett Europaprogram på universitetsnivå, motsvarande 15 akademiska poäng, erbjöds deltagarna ökade kunskaper om regionens näringslivsstruktur ur ett europeiskt perspektiv. Samtidigt fick en handfull näringslivschefer chansen att praktisera i en kommun i grannlandet. Detta har gett dem nya vänner, nya insikter och nya kunskaper! Regionen har också fått sina egna ambassadörer genom Tillväxtrådet en sammanslutning av totalt 18 politiker och beslutsfattare från de tre norska fylkena Hedmark, Østfold och Akershus samt från Värmland på den svenska sidan. På så sätt har projektidén fått naturliga kanaler in i beslutande organ på alla nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Tillväxtrådet har gett oss mycket positiva erfarenheter, säger Birgitta Nilsson. Dels har vi fått en arena för att diskutera de frågor som berör alla parter gemensamt och dels har vi skapat ett viktigt öst-västligt nätverk. Bland de frågor som rådet diskuterat är regionens infrastruktur ett exempel. Under projekttidens gång har Tillväxtrådet inbjudit till två större konferenser eller Tillväxtforum som de så passande har kallats. Den nye Sverigeambassadören i Norge, Michael Sahlin, och Norges ambassadör i Sverige, Odd Fosseidbraaten medverkade, tillsammans med välkända innovatörer och inspiratörer. En samstemt region vil satse på veier og jernbane Tilvekstkorridorens andre delområde har for alvor satt søkelys på infrastrukturen i den øvre delen av det Nordiske triangelet. Hjørnene på triangelet består av hovedstedene Oslo, Stockholm og København. Prosjektet har innhentet en uavhengig konsulent til å gjennomgå og sammenlikne de tre strekningene: København Oslo, Oslo Stockholm og Stockholm København. Næringsliv, befolkning, eksisterende transportveier og samtlige planlagte satsinger på infrastruktur er kartlagt. Det svakeste leddet ser vi helt klart mellom Oslo i Norge og Karlstad i Sverige, konstaterer Eirik Mathiesen, hovedprosjektleder på den norske siden. Studien viser et svært fragmentert bilde. Det finnes ingen som helst samordning av framtidige satsinger på vei og jernbane verken når det gjelder tidspunkter eller hvilken type tiltak som planlegges på henholdsvis den norske og den svenske siden av grensen. Denne innsikten førte til at prosjektet valgte å sette alle krefter inn på å samle og skape enighet blant berørte beslutningstakere. Formålet var helt klart: Nå er det på tide å begynne å samarbeide om den framtidige infrastrukturen i regionen. Regionutvidelse handler om å knytte sammen arbeidsmarkeder og handelsområder. Dette krever 18

en godt utbygd infrastruktur der veier og jernbaner holder en høy standard over lengre, sammenhengende strekninger. I dag er Eirik Mathiesen godt fornøyd med diskusjonen som har funnet sted, og med synspunktene som regionens politikere i Tilvekstrådet har formulert. Nå løfter man i fellesskap dette spørsmålet opp på et høyere nivå og ber for eksempel om at det opprettes et nordisk investeringsfond for jernbaneutbygging, sier han. Trafikken og volumene på de grenseoverskridende strekningene er ikke så stor at man kan konkurrere med andre nasjonale behov. Derfor må man ta andre hensyn og prioritere disse strekningene som et ledd i det å styrke forholdet mellom nabolandene. Tilvekstrådet har flere konkrete forslag og synspunkter. Et forslag til investeringsplan for rv2/rv61, E18 og jernbanen i regionen er både detaljert og beregnet i kroner. Gjennom en satsing på Kongsvingerbanen (jernbane) er det fullt mulig å korte ned reisetiden med Projektnamn: Tillväxtkorridoren, komponent 2 EU-stöd: 560 000 SEK IR-stötte: 352 00 NOK Total budget: 1 120 000 SEK + 880 000 NOK Projektperiod: 2005-04-01 till 2007-06-30 tog mellom Oslo og Stockholm til under fire timer, og mellom Karlstad og Oslo til under to timer. Tilvekstrådet vil også påpeke hvor viktig det er at Norden satser på infrastruktur for ikke å risikere å bli en utpost i Europa med lavere konkurransedyktighet en andre, mer sentrale områder. Vi finns! Nu pratas det om Tillväxtkorridoren Utgångsläget var egentligen det bästa möjliga för att i slutänden kunna visa på ett gott resultat när det gäller synliggörande och profilering: Som region hade Tillväxtkorridoren en vag profil och en svag identitet när projektet startade under hösten 2005. Tillväxtkorridorens huvudmålgrupp har varit beslutsfattare på alla nivåer lokalt, regionalt och nationellt i både Norge och Sverige. Målsättningen var framförallt allt att kommunicera resultat från projektets två andra delområden Innovationskraft/nätverksbyggande och infrastrukturkartläggningen till en bredare målgrupp. Det innebär att marknadsföring och kommunikation inom projektet varit kopplat till alla de aktiviteter som skett inom dessa två delområden. Men man har samtidigt lyft fram regionens starka sidor och sådant som utgör goda exempel på regionens förutsättningar och behov. Våra politiker behöver korrekta och konkreta underlag, säger Birgitta Nilsson. Det har varit viktigt att berätta om allt som händer mellan Norge och Sverige inom regionen. Det måste synliggöras för dem som fattar besluten. Budskapet har kort och gott sammanfattas i: Godt naboskap. Goda affärer. Dessa få ord fångar kärnan i det som gör regionen så stark. Här är vi goda grannar som umgås, arbetar och hälsar på varandra sedan urminnes tider. Vi drar oss inte för att gå över gränsen i jakt på affärer, arbete eller kärlek. Under projektets gång har en omfattande Beslutsfattarpanel genomförts vid tre tillfällen. Ungefär 130 personer inom både näringsliv och offentlig sektor längs hela Tillväxtkorridoren Oslo-Karlstad- Stockholm har fått svara på en enkät. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga målgruppens kännedom och syn på utveckling, konkurrenskraft och samarbete mellan Norge och Sverige, säger Birgitta Nilsson. Panelen har gett oss god vägledning när det gäller inriktning på fortsatt arbete. Andra aktiviteter har varit bland annat direktutskick och mediabearbetning. Bland annat tog vi fram en svensk-norsk parlör för att reda ut de vanligaste missförstånden mellan norska och svenska, fortsätter Birgitta Nilsson. När den norska prinsessan Märtha Louise skulle sommarprata i P1 i Sverige såg vi till att hon fick denna hjälp i handen. Det skapade uppmärksamhet i både norsk och svensk press. Målet att öka kunskapsnivån om Tillväxtkorridorens fördelar har uppnåtts. Det pratas med intresse om regionen bland beslutsfattare både i Norge, Sverige och Bryssel. Vi syns och därför finns vi! Oslo HEDMARK AKERSHUS ØSTFOLD Köpenhamn VÄRMLAND DALARNA Karlstad Stockholm Projektnamn: Tillväxtkorridoren, komponent 3 EU-stöd: 980 000 SEK IR-stötte: 616 000 NOK Total budget: 1 960 000 SEK + 1 540 000 NOK Projektperiod: 2005-04-01 till 2007-06-30 19

Må bra! Projektnamn: Grön uppväxt/ Sund skola Må bra EU-stöd: 3 705 000 SEK IR-stötte: 3 365 000 NOK Total budget: 7 862 375 SEK + 7 550 500 NOK Projektperiod: 2001-01-01 till 2006-12-31 Många pratar om barns och ungdomars stillasittande. De måste röra sig mer. Äta bättre och näringsriktig mat. Interreg-projektet med namnet Må bra som involverat 17 kommuner i Norge och Sverige har genom konkreta insatser förvandlat ord till handling. Nu lyfts aktiviteter och resultat fram som goda exempel och många andra vill ta efter. Syftet med projektet har varit att ge alla som möter barn och unga ökade kunskaper när det gäller vilka faktorer som faktiskt främjar barns fysiska och psykiska hälsa. Barn och unga behöver själva hitta sina verktyg för att må bra. Men vuxna måste hjälpa dem på traven. Den gamla sanningen att barn inte gör som vi säger, utan som vi gör, gäller fortfarande. Något av det viktigaste vi har gjort är att kommunerna inom samarbetet nu har enats om vad ett hälsosamtal ska innehålla och hur det ska genomföras, konstaterar Ann-Britt Lövhall i Säffle. Projektet har uppmuntrat till rörelseglädje, både inomhus och utomhus. Skolor har slängt ut godis och läsk. Istället för att servera saft, kakor och tårta när barnen i förskolan fyller år har man kalasat på läckert upplagd frukt. På några skolor har man erbjudit barnen en stärkande frukost till självkostnadspris. Det gränsöverskridande utbytet ses som mycket värdefullt. Kunskapsöverföring är fruktbart! Nå vet vi så mye mer om svensk-norske relasjoner! Å skape forutsetninger for en bedre utvikling og økt integrasjon i grenseområdet mellom Norge og Sverige. Det har vært hovedfokus for Interreg-prosjektet Utvikling og omstilling i Indre Skandinavia. Prosjektet er gjennomført av forskere både fra Norge og Sverige. Fordelt på sju ulike delområder har de analysert og tolket de endrings- tendensene som finnes i regionen, blant annet når det gjelder entreprenørskap og bedriftsklima, tjenestesektoren, kultur og tradisjoner, identitet og kjønnsrelasjoner, skogbruk og skogsindustri, turisme og fritidsboliger. Hvilken betydning har landegrensene for det grenseoverskridende utviklings- og omstillingsarbeidet? Hvilke likheter og forskjeller er det mellom de norske og de svenske delene av regionen? Disse spørsmålene har vært grunnleggende i forskernes analysearbeid. Resultatene fra arbeidet er presentert i en egen antologi, i nær 50 forskningsrapporter, bokkapitler artikler mv. og i mer enn 50 brukerrettede foredrag og presentasjoner. Nå håper vi at det vi har gjennomført og fått fram, skal komme til nytte i det videre arbeidet med den regionale utviklingen, skriver prosjektlederne Gunnel Forsberg ved Karlstads universitet og Morten Ørbeck fra Østlandsforskning i sin sluttrapport. Prosjektet har også bidratt med sin kunnskap i andre Interreg-prosjekter som har pågått samtidig. Samarbeidet i forskningssammenheng fortsetter også etter at prosjektet er slutt. Det gjelder spesielt Cerut (senter for forskning om regional utvikling) og Jämställdhetscentrum (likestillingssenter) i Karlstad og Østlandsforskning på Hamar. Projektnamn: Utvikling og omstilling i Indre Skandinavia EU-stöd: 3 000 000 SEK IR-stötte: 3 000 000 SEK Total budget: 6 000 000 SEK + 6 000 000 NOK Projektperiod: 2002-07-01 till 2006-11-30 20

Grensetjänsten gir svar på hvordan man lever i to verdener Vi kjøper hus, finner kjærligheten og leter etter jobb. For dem som bor i grensetraktene, er det ikke alltid slik at alle disse tingene tilfeldigvis befinner seg i ett og samme land. For andre framstår muligheten til å jobbe i utlandet selv om det er i et naboland som Norge eller Sverige som en spennende utfordring. Men det er ikke alltid så enkelt. Det er viktige forskjeller på Norges og Sveriges arbeidslovgivning, og trygde-, skatte og pensjonssystemet er heller ikke utformet på samme måte. For dem som lever i to ulike land, blir det en jungel å komme seg igjennom, og mange spørsmål er vanskelige å finne svar på. Noen ganger får man til og med helt gale svar. Derfor finnes Grensetjänsten i Morokulien. Det er viktig at de som skal forandre livet sitt, får korrekte svar slik at de kan ta gode beslutninger, sier Trond Erik Grundt. På en vanlig dag tar Grensetjänsten imot gjennomsnittlig 60 samtaler fra personer som trenger svar på spørsmålene sine. De aller fleste handler om det å jobbe på den andre siden av grensen. Vi er best på jobb! Dette kontoret ble også opprinnelig startet som et bindeledd mellom den norske og den svenske arbeidsformidlingen. På den tiden var det ikke så enkelt å søke informasjon om ledige stillinger på Internett. Grensetjänsten har i dag fire ansatte, to fra hvert land. Og også på sin egen arbeidsplass merker de forskjellene på det å ha en norsk arbeidsgiver og det å ha en svensk. De to svenske medarbeiderne har for eksempel flere ukers lovfestet ferie, men lengre arbeidsdager enn sine norske kolleger. Det er viktig for Grensetjänsten å gi kundene sine korrekte svar. Derfor har kontoret knyttet til seg eksperter både hos norske og svenske myndigheter. Ekspertenes tid og arbeid er for myndighetene en måte å bidra til finansieringen av virksomheten på. I tillegg til et imøtekommende servicekontor i Morokulien midt på grensen mellom Norge og Sverige, i henholdsvis Eidskog og Eda kommuner og en telefonlinje som er åpen alle hverdager, arrangeres det temamøter. For eksempel før selvangivelsen skal leveres. Et annet eksempel er faste møter annenhver torsdag der man får mulighet til å treffe personer fra trygdeetaten i begge land samtidig. Slik reduseres faren for at viktige spørsmål faller mellom to stoler! Grensetjänsten startet som et Interreg-prosjekt, men lever nå sitt eget liv. Både Norges og Sveriges statsråder og andre politikere pleier å uttale seg svært positivt om tjenesten og mener at det er viktig at den finnes. Finansieringen er for øyeblikket sikret i ytterligere ett år framover. Projektnamn: Grensetjenesten i Morokulien EU-stöd: 2 844 600 SEK IR-stötte: 2 217 060 NOK Total budget: 5 960 656 SEK + 4 635 120 NOK Projektperiod: 2002-08-01 till 2006-03-07 21