KAPITEL 1 Speaker Cugu lea su namma. Lihkkis unna beatnagaš. Gállus das leat guokte liigečalmmi. Boares olbmot dadjet ahte dainguin dat oaidná dalláriid maid dábálaš beatnagat ja olbmot eai oainne. Álo dat lea ruohttame. Ohcá, snuoggá ja doarrida sustasa ja ohcá. Ii láve astat leat Anne ja Biehtára luhte, vaikko soai gal dadjaba ahte dan lea sudno beana. Son ii suhtu nu dávjá, Muhto go doarrida lotti mii girdila albmái. Dalle suhttá hirbmosit. Danin go ii máhte girdit. Cugu heter han. En busig liten hund. Han har två extra ögon på pannan De gamla säger att med dom kan han se saker som vanliga hundar och människor, inte ser. Alltid far han omkring. Söker saker, jagar, snokar och sniffar. Han har sällan tid att vara hos Anne och Biehtár, fast dom säger att han är deras hund. Cugu blir sällan arg, Jo, när han jagar en fågel som flyger iväg upp i luften. Då blir han jättearg, för att han inte kan flyga. Speaker Dá leabá Anne ja Biehtár. Soai leaba jumežat. Don goađis soai orruba. Muhto dušše moadde ija. Soai leabá murjiid vuolgán čoaggit sudno veagain. Na čakčat leat ollu muorjjit čoaggit, láttagat, sarrit ja jođat. Det här är tvillingarna Anne och Biehtár. Just nu bor de i kåtan där borta. Men bara några nätter. De är ute med sin familj och plockar bär. Såhär på hösten finns mycket bär att plocka, hjortron, blåbär och lingon. Gal mis lea dábálaš dállu maid. Muhto dáppe meahcin ja somá. Goađis lea bivval ja vuogas. Doppe lea áhčči, eadni ja áhkku. Ja de cugu dieđusge. Vi har ett vanligt hus också. Fast i skogen är det kul. I tältkåtan är det varmt och mysigt. I kåtan finns far, mor och mormor. Och så Cugu förstås. 1
Dáppe lea gal suohtas. Nu olu dahkat ja oaidnit. Ja dáppe leat dakkárat maid ii oainne. Máhttet lea váralaččat. Daid birra láve áhkku muitalit. Son lea doppe goađis. Det är roligt att vara ute i skogen. Här finns så mycket att se och göra. Och så finns det saker som man inte ser. Som kan vara farliga. Mormor brukar berätta om dom. Hon är där i kåtan där borta. KAPITEL 2 Áhčči ja eadni leabá dahkan dola ja vuoššan gáfe. Go leabá boradan áiguba murjjiid čoaggit. Muhto áhkku orru váibbas. Son veallá ja oađđá ain. Far och mor har gjort upp eld och kokat kaffe. Efter att de ätit skall de plocka bär. Fast mormor verkar lite trött. Hon ligger kvar och sover ännu. Pappa: Borri dal mánát mii beassat vuolgit. Dieđán hui buori báikki ja leat ollu jođat. Ät nu barn så vi kommer iväg. Jag vet ett bra ställe med mycket lingon. Mormor Mánát, addi muinne rátti mainna bullehan piippu. Ja gos beana lea? Juogo dat lea vuolgán meahccái? Barn, ge med glöd så jag kan tända pipan. Och var är hunden? Har den redan stuckit till skogs. Mormor: Vuoi. Leahppi gávdnan mu rieggá! Buorre! Oj, Ni har hittat min ring! Vad bra! Mormor: Dá oažžubeahtti mus. Máhttá leat buorre. Dakkáriin oaidná maid muđuin ii áicá. Ožžon dan Gieddegeas-áhkus. Son orro doppe gokko vuovdi álgá. Den här ska ni få av mig. Dem kan vara bra att ha. Med den ser man sådant man annars inte kan se. Jag har fått den av Gieddegeas-áhkku. Hon som bor borta i skogsbrynet. 2
Ii oktage dieđe juste gokko. Muhto rieggá vehkiin soaitibeahtti gávdnat su. Dát lea erenoamáš riekkis. Go dan čađa geahččá oaidná ipmásit. Dakkáriid maid muđuin it áicá. Go Cugo ohcabeahtti darbbašeahppi dan. Ingen vet riktigt var. Med ringens hjälp kanske ni hittar henne. Det är en speciell ring. Om man tittar genom den kan man se märkliga saker, sådant man inte kan se utan den. Den här behöver ni när ni letar efter valpen. Na manni dál. Doai fertebeahtti gávdna cug mánát. Na, bordi lávkii veaháš niesti ja biktasit. Ge er iväg nu barn. Ni måste hitta valpen barn. Så, packa med er lite mat och kläder. KAPITEL 3 Meahcci lea viiddis. Gos galgaba mánát álgit ohcat? Skogen är stor. Var skall barnen börja leta? Áhkku muitalii ahte dáppe juoste meahccerávddas dat orru diet viisses áhkku. Muhto vuopmi hal lea nu stuorat. Mormor berättade att någonstans vid skogsbrynet bor den kloka gumman. Men det finns ju så mycket skog här. Na, mon gal in dieđe. Muhto jus guovllan rieggá čađa go moai vázze. Soaittán áicát su. Ja inte vet jag. Men om jag kikar genom ringen så börjar vi gå. Vi kanske upptäcker henne. Gumman: Bures mánát! God dag barn! 3
Bures fal. Leat go don Gieddegeas-áhkku? Goddag, är du Gieddegeas-áhkku? Gumman: Lean, doai go dat leahppi láhppán unna vielpáza? Ja, och ni har tappat en liten hundvalp, eller hur? Na vuoi gal, don dieđát! Oj, du vet! Máhtát go veahkehit munno? Dieđát go don gos dat lea? Kan du hjälpa oss? Vet du var den finns? Gumman: In dieđe gos lea. Muhto dainguin čuovggaiguin soaitibeahtti gávdnat. Go čuovgabeahtti juoga njeaiga de šaddá suoivvan, earret dakkáris mii ii leat albma. Jag vet inte var. Men om ni tar de här lamporna så kanske ni hittar den. Allt ni lyser på ger skuggor, utom det som är overkligt. Maid ii leat albma? Vadå overkligt? Gumman: Dakkáriin main galgabeahtti váruhit. Váralaččain. Manni dohko jávrái. Reassái. Das guldaeahppi ja vuordi. Sådana skall ni vara försiktiga med. De kan vara farliga. Gå bort till sjön. Sätt er vid stranden. Vänta och lyssna. 4
KAPITEL 4 Mánát dovdaba ahte juoga lea vearrut. Lea ila jaska. Vaikko lea gasku beaivvi oai ballaba veaháš. Unni rájis leabá gullan čáhcerávgga birra. Ealli doppe čázis mii geassá mánáid čáhcái jus bohtet ila lahka. Ii leat imaš ge ahte eabá mana jur jávregáddái. Barnen känner att något inte är som det ska. Det är alldeles för tyst. Fast det är mitt på blanka dagen känner de sig lite rädda. Sedan de varit små har de hört talas om Cáhcerávga. Ett monster i vattnet som drar ner barn i vattnet om de kommer för nära. Så inte undra på att barnen inte går helt ner till stranden. Oainnát go maidege? Ser du något? In, dušše skávlli. Nej, bara en mås. Diele! Mii dat lea? Där borta! Vad är det! Gáhkkor En lom. Na die de! Där då! Eah.. dat lea.. mii dat jur lea? Eah, en.. en. Ja, vad är detta? 5
Čáhcerávga lea seamma boaris go jávri. Olbmor dajdet ahte dat borrá mánáid mat čázis stoahket Muhto vissášit ii máte giige dadjat. Dakkáriid maid olbmot bistet čáhcái son goarjida Cahceravga är lika gammal som sjön. Här bor han. Det sägs att han äter barn som leker i vattnet. Fast det vet man inte säkert. Rávga samlar på grejjer. Saker folk tappat i sjön tar han hand om. Leat go oaidnát munno beatnaga? Har du sett vår hund? Ravga: Na, beatnaga gal in leat oaidnán. Nej, någon hund har jag inte sett till. Dan namma lea cugo. Dat lea vielgat ja čáhppat. Cugu heter han. Vit och svart är han. Ravga: Ii, dáppe gal ii leat beana. Muhto mus leat ollu ieža diŋggat. Nej, här finns ingen hund. Men jag har en massa andra saker. Oažžu go moai dáid? Får vi dom här. Munno áhkus eai leat bánit. Vår mormor har inga tänder. Ravga: Na, oažžubeahtti váldit. Muhto maid mon dudnos oaččun? Ja, ni kan ta dom. Men vad får jag av er? 6
Dán oaččut. Du kan få den här Rávga: Vuoi, giitu! Buorre! Doai eahppi árvit ge man seavdnjat doppe jávrri botnis lea. Oj, tack. Vad bra. Ni anar inte hur mörkt det är där nere i djupet! Siivut. Dan doai leahppi! Snälla, det är ni! KAPITEL 5 Geahča viellja. Mat dát leat luottat? Titta brorsan. Vad är detta för spår? In dieđe, várra bohcco. Ja mat dát leat? Vet inte, kanske en rens. Och vad är detta? Eah, na njoammila. Eah, en hares Nugo. Muhto geahča dá! Stuorra luottat! Jaha, men titta här. Stora spår! Diet gal leat sarvvaluottat. Det där är en älgs. Vuoi, muhto dá de. Hirbmat stuorrát! Oj, titta här! Enorma!! 7
Issorasat! Gean hál dat leat? Vilka jättespår! Vems kan de vara? Mánát leabá guorran Stálu luottaid. Hirbmat stuorra ealli mii orro meahcis. Son lea stuorat, gierva ja váralaš. Muhto ii nu jierbmái. Silbbaid ja čiŋaid son lihhko čoaggit. Diet dolla, doppe vuolde, lea su. Sus lea orohat doppe báktelanja site. Stálus Spåren som barnen följt är Stállus. En mycket stor människa som alltid bor långt in i skogen. Han är stor, stark och farlig, men inte så smart. Han gillar att samla på silver och smycken. Elden där nere är hans. Han bor där i sin grotta. Stállu. Stállu boahtá bákteklanja sisa. Mánát čiehkádeabá biertnanáhki vuollái. Biehtár bidjá daid luovusbániid maid čáhcerávggas lea ožžon biertna njálbmái. Go Stállu áicá biertna ja gulla dan harrat Dalle son suorgana ja viehká báhtarussii. Stállu kommer in i grottan. Barnen gömmer sig under en björnfäll. Biehtár sätter de löständer han fått av Rávga i björnens gap. När Stállu får syn på björnen och hör den morra blir han jätterädd och springer sin kos. Daja go áhku boares bániid leai ávki Tänk att mormors gamla löständer kunde vara så bra. Ha ha, Stállu ii leat ila viissis gal. Haa ha, Stállu är nog inte så smart. Muhto dál fertetne gávdnat Cugu. Gosa moai dál manne? Men nu måste vi hitta Cugu. Vart skall vi nu gå? 8
KAPITEL 6 Geahča! Suovva! Ja lávvu! Titta där. En rök! Och en kåta! Gii doppe gis orro: Juova siste? Jo, vem kan bo där? Bland alla stenar? Dán lávus orro Vuoras. Boares áddja mii máhttá veaháš maid. Muhtomat dadjet sus leat imaš fámut Iežát fas dadjet sii leat oaidnán su girdit. Inne i den här kåtan bor Vuoras. En gammal man som kan lite av varje. En del säger att han har magiska krafter. Andra säger att dom sett han flyga som en fågel. Vuoras: Bures mánát. God dag barn. Bures. Gos don ihtilit? Ja gosa Cugu jávkkai? God dag. Var kom du ifrån? Och vart tog Cugu vägen? Vuoras: Doai leahppi láhppán vielpá. Ni har tappat bort en liten hund. Got don dan dieđát? Hur vet du det? Vuoras: Mon dat gal dieđán veaháš maid. Jag vet lite av varje jag. 9
Don leat diekkár noaidi? Du är en sådan där nåjd? Vuoras: Nu don dajat.. Máhtán geahččalit gávdnat dudno vielpa. Säger du det? Jag kan försöka hitta hunden åt er. Vuoras šattai goaskimin. Ja girddii viidát. Muhto ii son gal áicán Cugu. Vuoras blev till en örn. Och den flög vida omkring. Men någon Cugu såg han aldrig till. Vuoras: Ii fal, ii Cugu leai dain vumiin. Muhto son gal ii leat jápmán. Dan gal dieđán. Nej, Cugu finns. Inte i de här skogarna. Men död är han inte. Det vet jag. KAPITEL 7 Álgá šaddat eahket. Ja Cugu soai gal eabá gávnna. Det börjar bli kväll. Och ingen Cugu kan de hitta. Háldibarnen: Buorre eahket.. Geat doai leahppi? Godkväll, vilka är ni? Doppe mii orrut. Letna láhppán munno beatnaga. Vi bor där borta. Vi har tappat bort vår hund. Leahppi go doai oaidnán vielpá? Har ni sett en liten valp? 10
Haldibarn: Na ean leat. Boahtti munno mielde ruoktot. Nej, men följ med oss hem. Mánát leabá gávnnadan háldemánáiguin. Ja dat máhttá leat váralaš. Jus boastut bargá máhttá šaddat sin máilbmái agi beaivái. Iige beasa šat goassege ruoktot. Barnen har träffat på två háldibarn. Och det kan vara farligt. Om man gör fel så kan man bli kvar i deras värld. Och man kommer aldrig hem igen. Maid mánát eabá leat fuobmán lea ahte soai dál leabá hálddiid luhtte. Oaidnámeahtton olbmuid luhtte. Hálddit ellet nugo olbmot ge. Sin ii oainne jus iezá eai hálit oainnáhallat. Sis leat gusat, gáiccat ja heasttat. Muhtomiin lea maid bohccot Det barnen inte vet att är att de nu är hos háldi- det osynliga folket. Háldi som lever precis som vanliga människor. Fast de visar sig för folk bara om de vill det. De har kor, getter, hästar. En del har också renar. Eai dáppe goit ovdal leamaš olbmot. Imaš! Inte har det funnits folk här förr! Konstigt! Jáhkán ahte letne hálddiid gilis. Vi har nog kommit till haldis by. Čuovgga lámppuin de moai oidne. Ta fram ficklampan skall vi se. Bures God dag 11
Frun: Bures mánát. Boahtte dása borrat. God dag barn. Kom och sätt er och ät lite. Jus olbmo mánná borrá maid háldi addá, dalle ii mana nu bures. De mánná šaddá dohko hálddiid lusa, iige beasa ruokto goassege. Om ett människobarn råkar äta av något som haldis ger går det illa. Barnet blir för alltid kvar hos haldi och får aldrig komma hem igen. Frun: Na, oainnát ahte leahppi jierbmás mánát. Iđđes oažžubeahtti vuolgit ruoktot dudno eatni ja áhči lusa. Muhto dál mii nohkkat. Ja, ni är kloka barn ser jag. Imorgon kan ni gå hem till far och mor. Men först skall vi sova. KAPITEL 8 Lea hui váralaš ráfehuttit biertna go dat borada. Dan gal Anne ja Biehtár diehtiba. Muhto geahča! Die ruohttá Cugu, sudno vielppis. Stoagada biertnačivggaguin. Att störa en björn som äter är jättefarligt. Det vet både Anne och Biehtár. Men titta där! Där springer ju Cugu, deras hundvalp, omkring och leker med björnungarna. Barnen ropar: Cugu!! Vuoi munnos leai vuorbi. Go cugu gávnnaime! Vilken tur vi har haft. Vi hittade Cugu! Na leai, ja munno lea ruhta, silbbat. Ja vel áhku luovubániid. Ja, och pengar, silver och mormors löständer har vi med. 12
Mormor: Vuoi buorit mánát. Man hávski. De dál máhtán borrat bierggu.. ja guoli.. ja láibbi Na, máhtán borrat visot dainguin mu bániiguin. Giitu eatnat mánážat! Muhto gul de! Gosa vielppis dál lea láhppon? Välsignade barn. Mina tänder. Åh vad roligt. Nu kan jag äta kött.. och fisk.. och bröd. Ja allt kan jag äta med mina tänder. Tack tack snälla barn! Men hörni. Vart har valpen tagit vägen? Barnen: Cugu! Cuuugu!!!! Boađe diekke! Ii, de dál dat fas lea láhppon! Fas!! (Stönar) CUGU!!! Cugu! Kom hit! Nä, nu har den försvunnit. Igen! 13