Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och kostnader Att försöka förklara det uppnådda resultatet och förklara orsakerna till eventuella avvikelser kallas för resultatanalys (fi. tulosanalyysi) RESULTATANALYS Centrala målen vid bedömande av affärsverksamhet: Lönsamhet Resultat. Dessa mål är även accepterade inom lantbrukssektorn. För att kunna mäta hur bra företaget uppnår detta mål behövs goda redskap. Genom redovisning erhåller man information om resultatet. Genom resultatanalys analyseras resultatet Lönsamhet och resultat Två centrala begrepp för att utvärdera affärsverksamhet (fi. liiketoimintaa) är lönsamhet (fi. kannattavuus) och resultat (fi. tulos) Ett företags resultat (fi. tulos) utgörs av skillnaden mellan intäkter och kostnader för en viss period, vanligen ett år: Resultat = intäkter kostnader Lönsamheten hos ett företag är ett mått på dess förmåga att ge vinst (eller gott resultat). Lönsamheten (fi. kannattavuus) kan mätas genom resultat/resursinsats: Resultat Lönsamhet = ------------------- Insats 1
Kostnads- och intäktsanalys: Kostnads- och intäktsanalys behövs för att fatta beslut om produktval och för att ta reda på vilka produkter företaget tjänar pengar på. Kostnads- och intäktsanalys behövs också för att analysera företagets kostnadssituation i syfte att förbättra produktionen och öka effektiviteten (t.ex. ett effektivare utnyttjande av resurser) Inom lantbrukets lönsamhetsbokföring fastställs vissa driftsresultatbegrepp: Resultat (fi. tulos): Vinst ~ resultat T.ex. inom lantbrukets lönsamhetsbokföring (kannattavuuskirjanpito) : Omsättning = Försäljningsintäkter från växtprodukter (Liikevaihto) + Försäljningsintäkter från djurprodukter + Stöd Omsättningen visar verksamhetens omfattning. Resultat: Bruttointäkter: Om man till omsättningen adderar (+) eller subtraherar ( ) + ökning eller minskning av produkt- och produktionsinsatslagrens värde + ökning eller minskning av djurbeståndets (fi. eläinkanta) värde + värdet av produkter och tjänster som levererats från jordbruket till andra driftsgrenar (kostnadsfria överlåtelser) + övriga intäkter (t.ex. hyror och arrenden erhålls bruttointäkterna (fi. kokonaistuotto), vilket motsvarar värdet av den avkastning som jordbruksföretaget åstadkommit med egna resurser. Resultat: Driftsbidrag (fi. käyttökate)= Bruttointäkter rörliga utgifter permanenta utgifter lantbrukarfamiljens lönekrav Om man från bruttointäkterna drar av rörliga utgifter och fasta utgifter (inte fasta kostnader) och företagarfamiljens lönekrav för utfört arbete, erhåller man det s.k. driftsbidraget (fi. käyttökate). Driftsbidraget är det som återstår för att täcka avskrivningar, räntor och skatter. Det finns därför skäl att observera att jordbrukarfamiljens krav på arbetsersättning har beaktats och dragits av 2
Resultat: Rörelseresultat (fi. liiketulos) = Driftsbidrag avskrivningar för byggnader, maskiner och täckdiken Rörelseresultatet mäter resultatet innan ränteintäkter och räntekostnader (s.k. finansiella poster), extraordinära kostnader och skatter dragits av. Nettoresultat (fi. nettotulos) = Rörelseresultat- (räntor och finansiella utgifter) + finansiella intäkter Nettoresultatet är räntan på det egna kapitalet investerat i verksamheten. Resultat (se också bilaga 2 i kompendiet): Lantbruksinkomst (fi. maataloustulo) = Nettoresultat + värdet av företagarfamiljens eget arbete. Kallas numera företagarinkomst (fi. yrittäjätulo) Lantbruksinkomsten är ett mått som visar ersättningen för jordbrukarfamiljens eget arbete och ränta på eget kapital Företagarinkomst på FADN gårdarna 2012 enligt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, preliminär upgift (ekonomidokorn) Företagarinkomst = Lantbruksinkomst = ersättning för eget arbete och eget kapital = 20 300 euro Arbetstimmar/ år 2 060 timmar Eget kapital 288 500 euro Företagarvinst (fi. yrittäjävoitto) = -25 900 euro (14,50 /h, 5,8%) Lönsamhet (kannattavuus)(1): Lönsamhet = Resultat. Insats Driftsbidrags -% = 100 * Driftsbidrag. Bruttointäkter Nettoresultat -% =100 * Nettoresultat. Bruttointäkter 3
Lönsamhet : Lönsamhetskoefficienten Lönsamhetskoefficient (fi. kannattavuuskerroin) = Lantbruksinkomst. lantbr. lönekrav+ räntekrav på eget kapital Om lönsamhetskoefficienten = 1 innebär det att lönekrav och räntekrav uppfylls. Om lönsamhetskoefficienten är > 1 uppstår det en s.k. företagarvinst (fi. yrittäjävoitto). Om lönsamhetskoefficienten är < 1 har antingen lönekravet eller räntekravet eller ingetdera av kraven uppfyllts. Annat mått på lönsamhet (allmän företagsekonomi) Avkastning på eget kapital (fi. oman pääoman tuotto) = Nettoresultat * 100 Eget kapital Exempel, mjölkgård Försäljningsintäkter 71 000 euro Stöd 23 000 euro Rörliga utgifter 43 000 euro Permanenta utgifter 12 000 euro Lönekrav 30 000 euro Avskrivningar 5 000 euro Finans. intäkter och kost. 0 euro Eget kapital 128 000 euro 4
Resultat: Driftsbidrag =71 000 + 23 000 43 000-12 000-30 000 = 9 000 Rörelseresultat= 9 000 5 000 = 4 000 Nettoresultat = 4 000 -/+ 0 = 4 000 Lantbruksinkomst = 4 000 + 30 000 = 34 000 Lönsamhet: Lönsamhetskoefficient: 34 000. 30 000+ 0,05* 128 000 = 34 000. =0,93 36 400 Avkastning på eget kapital = 4 000 = 3,1 % 128 000 Exempel År 2012 var lönsamhetskoefficienten för bokföringsgårdarna 0,49. Företagarna erhöll således 49% av lönekravet på 14,5 euro och räntekravet på eget kapital 5.6 procent dvs 7,1 euro/timme och 2,7% ränta på eget kapital. Granska ekonomidoktorn MTT ekonomisk forskning för resultaträkning och nyckeltal https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/talous tohtori/kannattavuuskirjanpito/2012 5
RESULTATANALYS (1) Att försöka jämföra det uppnådda resultatet och förklara orsakerna till eventuella avvikelser kallas för resultatanalys. Ett annat viktigt mål för företaget är att kontrollera likviditeten. Detta kan ske genom likviditetsanalys. RESULTATANALYS (2) När redovisningen berör hela lantbruksföretagets resultat sammanställs det i regel till ett driftsbokslut. (bokslut= tilinpäätös) Driftsbokslutet är ett slags efterkalkyl (fi. jälkilaskelma) som kan jämföras med det planerade resultatet, förkalkylen (fi ennakkolaskelma). Redovisningen görs för att få information om den ekonomiska situationen i företaget och resultatet samt lönsamheten av verksamheten. Man skiljer mellan två olika syften: Externt syfte dvs. för mottagare utanför företaget (finansiärer som bank och TE-myndigheter, skattemyndigheter, etc.) Internt syfte- för personer som verkar inom företaget och som syftar till att ge underlag för ekonomistyrning och kalkylering. RESULTATANALYS (3) Enkelt uttryckt kan man särskilja tre syften med redovisningen: Rapportering av hur företaget lyckats ekonomiskt För att göra en framtidsprognos över företagets framtida möjligheter och potential. Som underlag för beslut RESULTATANALYS (4) Att försöka jämföra det uppnådda resultatet och förklara orsakerna till eventuella avvikelser kallas för resultatanalys. Resultatanalysen kan genomföras så att man jämför för förkalkyl (t ex bidragskalkyl) med analysens efterkalkyl Man kan jämföra samma gårds eller företags resultat med tidigare år Man kan jämföra med andra välskötta gårdar inom samma produktionsinriktning 6
Skattebokslutet (fi. verotilinpäätös) Det vanliga skattebokslutet som lantbruksförtag har vissa brister i jämförelse med regelrätt dubbel bokföring: Kontant princip istället för prestationsprincip Lager och markförråd beaktas inte i en balansräkning Arbetsersättningen blir en residual (fi. jäännöserä) Behov av bättre redovisningssystem: I samband med att lantbruksföretagen blivit alltmera affärsmässigt styrda och i högre grad använder sig av lånat kapital har ett behov av bättre redovisningssystem uppstått. Speciellt stora företag använder ofta samma resultatmått som i allmän redovisning och allmän företagsekonomi Dessa behövs både för eget ändamål (internt syfte) och för finansiären (externt syfte). Utvecklingen av mikrodatorbaserade datorprogram har även gjort detta möjligt 7