Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?



Relevanta dokument
Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Våld och hot inom vården

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Anmäl din arbetsskada

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Hot och våld inom vården

Övergripande beredskapsplan för krisstöd i Åstorps kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Vilka skador ska anmälas?

Bättre arbetsmiljö varje dag

Anmäl din arbetsskada

vem har arbetsmiljöansvaret?

Krisstödsrutin. för omsorgsförvaltningens anställda

Checklista. Skolans kemiundervisning

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Guide för en bättre arbetsmiljö

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Vid akuta incidenter sekundär intervention

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Olycksfall och krisstöd

Handlingsplan/ Krishantering

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

Välkomna. Trygghet & Säkerhet

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Antagen KS (5) Våld och hot - rutin

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

TILLBUD, ARBETSSKADOR och OLYCKSFALL

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Hot och våld inom vården

6.3 Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall och tillbud samt anmälan av arbetssjukdom

Rev Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Miljöpolicy. Vi är ett företag som verkar för en bättre miljö genom att ständigt värdera det vi gör utifrån dess miljöpåverkan.

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöhandbok

KRISHANTERINGSPLAN Handledning för krisledningsgruppen och enhetens personal vid Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings Kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Checklista. Förskolor

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Handlingsplan mot hot eller hot om våld Lärcenter

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Krisledning centralt och lokalt vid LiU

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

Vi guidar företag till optimal Första Hjälpen-beredskap.

SAM vid uthyrning av

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Handlingsplan mot hot och våld

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Handlingsplan. mot våld och hot om våld. för. barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde 1 (6) Dokumentnamn. Fastställd/upprättad/reviderad

Syfte och ansvar 3 Handlingsplanens syfte Ansvar. Riskinventering 4 Riskgrupper Risksituationer

Våld och hot RIKTLINJER

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Bildningsförvaltningen Område Öst

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen Reviderad av Cesam

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom IMH-kansli

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Hälso- och sjukvårdsanalys (HSA)

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Sluten kontanthantering en vägledning från Arbetsmiljöverket

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Transkript:

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla en person vid liv till ambulans anländer. Eller att minska skadorna t.ex. genom att genast spola ögonen efter att man fått stänk av frätande ämne i dem. Till första hjälpen hör också att se till att den skadade eller sjuke kommer under vård. För att klara av detta krävs att man har en beredskap för första hjälpen. Glöm inte att såväl den skadade som de som varit med vid olyckan kan behöva krisstöd. Med krisstöd menas det omedelbara omhändertagandet av en person i kris samt eventuella efterföljande professionella insatser. Man brukar säga att en kris är en händelse där mina tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte räcker till för att jag ska förstå och kunna hantera situationen. En kris kan alltså utlösas av ovanliga och oväntade händelser. Det kan t.ex. vara en arbetsolycka där jag själv eller en arbetskamrat skadats. Vid tillbud kan tanken på vad som kunde ha skett skapa svårhanterliga känslor. Det kan också vara så att man utsatts för våld eller hot. Vissa yrkesgrupper utsätts oftare än andra för psykiskt påfrestande situationer. Det gäller framför allt sjukvårds-, räddnings- och polispersonal. Här kan en mental förberedelse inför vad de kan utsättas för vara till hjälp. Alla människor reagerar olika, men alla reaktionssätt är lika normala och ska tas på allvar. 2

Gå igenom vilka olyckor och sjukdomsfall som kan inträffa på ditt arbete. Riskerna varierar med verksamheten. Det kan t.ex. vara hantering av farliga maskiner eller kemikalier eller så finns risk för att halka eller falla från högre höjd. Fysisk aktivitet som idrott och lek under skolraster innebär ofta en stor risk för olyckor och skador. Ensamarbete är en risk i sig som behöver beaktas. Om risk för hot och våld finns är behovet av krisstöd extra stort. Arbetsskadestatistik, egen eller från Arbetsmiljöverket över branschen eller yrket, samt egen tillbudsrapportering kan användas vid riskbedömningen. 3

Alla arbetsplatser ska ha en beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd. Innan en skada skett ska man ta fram en beredskap då bl.a. arbetsfördelning görs upp. Tänk även igenom vilka hjälpmedel som kan behövas i form av utrustning för första hjälpen, tillgång till transportfordon, larmsystem m.m. Att planera och organisera första hjälpen och krisstöd är inget en gång för alla jobb. Det är viktigt att planeringen följs upp och hålls aktuell. Skapa rutiner för detta. Glöm inte beredskap för att ta hand om akut sjukdom som akuta astmaanfall, insulincoma, epilepsianfall, hjärtinfarkt och stroke. Företagshälsovården kan oftast hjälpa till med riskbedömning och planering av första hjälpen och krisstöd. Den kan oftast även hjälpa till när det krävs professionella insatser vid bl.a. krisstöd. Inom skolan kan även skolhälsovården anlitas. Även sjukvården och räddningstjänsten kan vara till hjälp. Överenskommelser med företagshälsovård eller kommun om hjälp vid behov av krisstöd kan behövas. I några kommuner finns det beredskapsgrupper för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-grupp) för att kunna hjälpa enskilda och grupper av individer. 4

Vet alla på arbetsplatsen var utrustningen för första hjälpen finns? Det är viktigt att gå igenom vilken utrustning som kan behövas. Det är inte bra att ha vare sig för mycket eller för lite. Normalt är det tryckförband och lindor som behövs. För skador som kan inträffa utomhus är det bra att ha filtar att hålla den skadade varm med. Skyddshandskar mot blodsmitta är också bra att ha. Förvara utrustningen säkert men lättillgänglig och se till att den hålls komplett. Glöm inte att se över behovet av anordning för ögonspolning och nöddusch. Om man hanterar ämnen som kräver en lång spoltid (15 min), ska spolvätskan vara tempererad. Det är då bra att ha en fast installerad ögondusch med tempererat vatten. Information och utbildning är en förutsättning för en fungerande första hjälpen och krisstöd. Rätt utrustning och en bra organisation för första hjälpen räcker inte. De som är verksamma på arbetsstället, anställda, inhyrd personal och elever, måste informeras om riskerna och hur första hjälpen är organiserat. Det är viktigt att uppgiftsfördelningen är klar och att alla vet vad de ska göra när något har hänt. Det kan behövas återkommande information och ibland praktiska övningar för att allt ska fungera så bra som möjligt vid en olycka eller akut sjukdomsfall. För att kunna ta fram en beredskap för krisstöd behöver chefer och arbetsledare ha kunskaper om kriser och krisstöd. Det är bra om utbildning i krisstöd ingår som en naturlig del av chefsutbildningen. Även beredskapen för krisstöd ska vara känd hos de anställda och alla ska vara klara över sin uppgift. 5

Utrustning Gå igenom utrustningen Finns allt och är det fräscht? Vem sköter om utrustningen? Finns tillräckligt med ögon- och nödduschar? Fungerar ögon- och nödduscharna? Vem gör regelbundna funktionskontroller av duscharna? Information och utbildning Känner alla till hur första hjälpen och krisstödet är ordnat på arbetsplatsen? Vet alla vad de ska göra? Vilka kan ge första hjälpen och har de fått en fullgod utbildning? Checklista vid planering av FÖRSTA HJÄLPEN och KRISSTÖD Riskbedömning Vilka risker finns på arbetsplatsen? Som hjälp kan man använda arbetsplatsens statistik över olycksfall och tillbud.

Finns en plan för att hålla deras kunskap aktuell? Utförs praktiska övningar? Vet chefer och arbetsledare hur man bedömer behovet av krisstöd och hur man ordnar det? Har kontakter tagits för att få hjälp med professionellt krisstöd vid behov? Finns det väl synliga anslag med information om hur första hjälpen och krisstöd är ordnat? Statistik Har ni rutiner för att anmäla olycksfall? Har ni rutiner för egen statistik över tillbud? Vilken typ av första hjälpen och krisstöd behövs för att klara dessa situationer? Planering Vad behöver göras efter en olycka eller allvarlig händelse? Vem ger första hjälpen? Vem tillkallar ambulans eller kontaktar sjukvård? Vem tar hand om dem som varit med vid händelsen? Vem kontaktar anhöriga? Vem ger information om händelsen? Vem ser till att krisstöd ordnas?

Vet du vem som kan ge första hjälpen hos er? Vid arbetsstället ska det finnas personer som kan ge första hjälpen. Hur många som behövs bedöms lokalt utifrån vilka risker som finns, arbetsställets storlek, skiftarbete, arbetsstyrkans geografiska utspridning och avståndet till sjukvård. På en arbetsplats kan behovet skilja sig mellan t.ex. kontorsavdelning och produktionslinje. Det är viktigt att utbildningen anpassas till olycksfallsriskerna på arbetsstället. Det bästa är att vända sig till sin företagshälsovård för utbildning. Precis som beredskapen så behöver utbildningen hållas aktuell med återkommande praktiska övningar. Anslag ska finnas. På lämpliga ställen ska finnas anslag med uppgift om var utrustning för första hjälpen finns, vem som kan ge första hjälpen, telefonnummer till larmtjänst och taxi samt adress och ev. färdbeskrivning till arbetsstället. 8

Känner alla till rutinerna för krisstöd? Det är viktigt att ta hand om personer som hamnat i kris, att trösta och lugna. Visa att du bryr dig och finns till hands. När personen lugnat sig behöver han eller hon få prata om vad som hänt och berätta om sina upplevelser. Lämna aldrig en person i kris ensam och se till att någon finns hemma och tar emot innan den drabbade får hjälp att åka hem. Man kan behöva sätta in åtgärder som samtal och/eller tillfällig omfördelning av arbetsuppgifter och ansvar. Ibland behöver man ta beslut om specialinsatser, d.v.s. om personen kommer att behöva extra stöd i form av krisgrupp eller annat handlingsprogram. Det är viktigt att dessa hjälpinsatser utlöses utan diskussioner med den drabbade om huruvida de är nödvändigt eller om man klarar sig själv. En person i kris kan inte ta ett sådant beslut! Under en tid efteråt gäller det att vara lyhörd för signaler på ohälsa. Det är bra om det av beredskapsplanen framgår vilka överenskommelser som gjorts med t.ex. företagshälsovården om specialinsatser. En uppföljning kan lämpligen planeras in en tid efter det inträffade. Inom yrkesgrupper där man ofta utsätts för risker eller starkt känslomässigt krävande situationer är det extra viktigt med det krisstödjande arbetets uppläggning. 9

Informera personalen om vad som hänt. Efter en allvarlig händelse som t.ex. en svårare olycka eller dödsfall är det bra att samla personalen och informera om vad som hänt. Man kan t.ex. berätta hur olyckan gått till, vilka som skadats samt hur de mår. Detta för att slippa spekulationer och ryktesspridning och för att ge arbetstagarna möjlighet att tala om det som hänt och dela sina tankar kring händelsen. Det är viktigt att varje olycka eller allvarlig händelse följs av åtgärder för att hindra att den sker igen. Anmäl olycksfallen! Arbetsmiljöverket ska utan dröjsmål underrättas om olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som medfört dödsfall eller svårare personskada eller drabbat flera personer samtidigt. Också tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Alla arbetsskador ska anmälas till Försäkringskassan på blankett Anmälan av arbetsskada som finns hos Försäkringskassorna. 10

I brådskande nödsituationer ring 112 och tillkalla ambulans och /eller polis. Var beredd på att tala om vem du är och varifrån du ringer vad som hänt och hur många som är inblandade typ av skada eller besvär du kan behöva ge en färdbeskrivning, se till att den finns nedskriven vid telefonen. Gå ut och möt ambulansen eller annat utryckningsfordon. 11

Den här broschyren bygger på föreskrifter om första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7. Fler exemplar av broschyren, föreskrifter och annat material beställs hos Publikationsservice Box 1300, 171 25 Solna. Telefon 08-730 97 00 fax 08-735 85 55 ADI 534 Arbetsmiljöverket 2001 www.av.se AB Danagårds Grafiska 2004