Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro
Sammanfattning Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning för att inhämta de boendes synpunkter på och upplevelser av innemiljön. Samtidigt genomfördes olika tekniska undersökningar. Enkätundersökningen visade att de boende framför allt besvärades av torr luft samt damm och smuts men också av instängd, dålig luft och obehaglig lukt. Man rapporterade framför allt torrhetssymtom som relaterades till boendemiljön. De boende upplevde att luften kändes instängd och dammig och man besvärades av att eget matos spreds i lägenheten. Bostadskvarteret som sådant upplevdes positivt. Ett antal miljöförbättrande åtgärder har därefter genomförts. Syftet med den aktuella undersökningen är att ta reda på hur de boende upplever boendemiljön efter dessa åtgärder och ta reda på om ytterligare åtgärder behöver genomföras. Den standardiserade Örebroenkäten för boendemiljöer användes liksom vid föregående undersökning. Enkäten skickades ut till vuxna i bostadshusen med adresserna Eyvind Johnssons gata 1, Franzéngatan 33 och 39 samt Harry Martinssons gata 4. Enkäter skickades ut till permanentboende i 56 lägenheter. Totalt besvarade 54 personer från 36 lägenheter enkäterna, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 64 %. Detta är något lägre än vid föregående tillfälle men i nivå med vad man brukar uppnå vid motsvarande undersökningar. De boende besväras också vid denna undersökning framför allt av instängd, dålig och torr luft samt damm och smuts och det förekommer också klagomål på obehaglig lukt (Figur 1). Man rapporterar förekomst av slemhinnesymtom men dessa relateras i begränsad utsträckning till innemiljön. Jämfört med föregående undersökning ses något reducerade klagomålsfrekvenser på främst torr luft och man besväras nu mindre av slemhinne- och hudsymtom. De boende i de olika trappuppgångarna upplever innemiljön på lite olika sätt. Det är framför allt de boende i trappuppgång 4 som fortfarande besväras av dålig luftkvalitet, dammig och torr luft samt irriterande lukt. De boende i trappuppgång 1 upplever miljön positivt och hänför få symtom till miljön medan de boende i trappuppgång 2-3 upplever förbättrad miljö men klagar fortfarande på luftkvaliteten och rapporterar en överfrekvens av symtom. I trappuppgång 4 besväras man i hög utsträckning också av hög rumstemperatur men rapporterar färre symtom jämfört med tidigare undersökning. De boende ger liksom tidigare en positiv bild av bostadskvarteret som sådant. Det finns anledning att framför allt titta närmare på innemiljön i trappuppgång 4, samt givetvis i alla de lägenhetger där de boende upplever problem med inomhusmiljön, speciellt inriktat mot den dåliga luftkvaliteten med irriterande lukter samt de höga rumstemperaturerna under speciellt sommarförhållanden. Det är viktigt att beakta synpunkterna som lämnats av de boende.
Bakgrund Våren 2013 genomfördes en enkätundersökning för att inhämta de boendes synpunkter på och upplevelser av innemiljön. Samtidigt genomfördes olika tekniska undersökningar. Enkätundersökningen visade att de boende framför allt besvärades av torr luft samt damm och smuts men också av instängd, dålig luft och obehaglig lukt. Man rapporterade framför allt torrhetssymtom som relaterades till boendemiljön. De boende upplevde att luften kändes instängd och dammig och man besvärades av att eget matos spreds i lägenheten. Bostadsområdet som sådant upplevdes positivt. Ett antal miljöförbättrande åtgärder har därefter genomförts, däribland byte av luftfilter, kåpor och filter i köksfläktarna, justering av ventilationen samt åtgärder mot lukter i hissar. Syftet med den aktuella undersökningen är att se hur de boende upplever boendemiljön efter dessa åtgärder och ta reda på om ytterligare åtgärder behöver genomföras. Metodik Den standardiserade Örebroenkäten för boendemiljöer användes liksom vid föregående undersökning. Enkäten skickades ut till vuxna permanentboende i bostadshusen med adresserna Eyvind Johnssons gata 1, Franzéngatan 33 och 39 samt Harry Martinssons gata 4. Tre exemplar av enkäten delades ut till samtliga lägenheter med permanentboende tillsammans med informationsbrev och svarskuvert. De boende kunde efter ifyllandet lämna in enkäterna i slutna svarskuvert till Einar Mattsson AB. De enkäter som inkommit efter tre påminnelser skickades oöppnade till Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för dataregistrering, bearbetning, analys samt rapportskrivning. Resultatet presenteras i såväl grafisk form som tabellform och dessutom redovisas översiktligt de specifika kommentarer som lämnats. Jämförelser görs mot några andra bostadsområden där klinikens bostadsenkäter använts. Vid bedömningen av förekomst av besvärande miljöfaktorer och symtom har jämförelser också gjorts mot ett kontrollmaterial från Sundbyberg, som utgjort referensområde för många utförda undersökningar i Stockholmsregionen redovisat som skuggat område i graferna. Jämförelser görs också mellan olika trappuppgångar (följer adresserna). Studiepopulationen Enkäter skickades ut till de permanentboende i 56 lägenheter. Totalt besvarade 54 personer från 36 lägenheter enkäterna, vilket motsvarar en svarsfrekvens av 64 %. Detta är något lägre än vid föregående tillfälle men i nivå med vad man brukar uppnå vid motsvarande undersökningar. Resultat Totalmaterialet Bakgrundsfaktorer Bakgrundsfaktorer för de boende i vid de två enkättillfällena samt referensmaterial från andra områden där motsvarande enkäter använts redovisa i Tabell 1. De boende i är relativt unga. Vid denna undersökning ses färre som klagar på eksem men annars är skillnaderna små och generellt gäller att förekomsten av allergier inte skiljer sig från vad man ser för jämförelseområdena.
Tabell 1. Bakgrundsfaktorer för boende i samt några jämförelsematerial. 2013 Jämförelse område I Jämförelse område II Kontroll område Jämförelseområde 55+ Mars Nov Antal 76 54 2 935 259 292 370 Kön (andel män, %) 49 44 43 38 49 42 Ålder, % 18-64år 5 4 65 84 75 49 65- år 93 94 16 15 18 49 ej angett ålder 1 2 18 1 7 2 Rökare, % 0 2 34 10 30 12 Astma, % 9 9 15 9 9 11 - senaste året 7 9 9-5 7 Hösnuva, % 22 19 21 22 20 20 - senaste året 17 17 15-16 16 Eksem, % 36 19 21 24 22 17 - senaste året 26 15 13-18 10 Upplevelsen av inomhusklimatet och rapporterade symtom Upplevelsen av inomhusklimatet och rapporterade symtom redovisas i Figur 1 nedan. Det skuggade området markerar utfallet för kontrollområdet i Sundbyberg. Den streckade linjen i symtomgrafen visar i vilken mån de boende hänför sina symtom till boendemiljön. I Figur 2 redovisas utfallet för män och kvinnor medan Figur 3 visar utfaller för allergiker respektive icke-allergiker. De boende besväras framför allt av instängd, dålig och torr luft samt buller och det förekommer också klagomål på obehaglig lukt (Figur 1). Man rapporterar förekomst av slemhinnesymtom men dessa relateras i begränsad utsträckning till innemiljön. Kvinnorna besväras mer än männen av dålig luftkvalitet samt andras tobaksrök och rapporterar fler symtom än männen (Figur 2). Detta sågs vid föregående undersökning och brukar observeras vid motsvarande enkätundersökningar. Allergikerna besväras mer av instängd, dålig och torr luft jämfört med icke-allergikerna och rapporterar generellt högre symtomfrekvens, mest uttalat för rodnad hud i ansiktet och allmänsymtom (Figur 3). Jämfört med föregående undersökning ses något reducerade klagomålsfrekvenser på torr luft och man besväras nu mindre av slemhinne- och hudsymtom men också av allmänsymtom jämfört med föregående undersökning (Figur 4).
Figur 1. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, november 2013 Hela materialet Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Totalt (n = 54) Beror på bost miljön Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF Figur 1. Förekomsten av ofta besvärande miljöfaktorer och rapporterade symtom hos boende i området vid årets undersökning. Det skuggade området markerar utfallet för kontrollområdet i Sundbyberg.
Figur 2. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, november 2013 Män resp Kvinnor Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Män (n = 24) Kvinnor (n = 30) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF Figur 2. Förekomsten av ofta besvärande miljöfaktorer och rapporterade symtom för män och kvinnor boende i området vid årets undersökning. Det skuggade området markerar utfallet för kontrollområdet i Sundbyberg.
Figur 3. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, november 2013 Allergi resp Ej allergi Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Allergi (n = 17) Ej allergi (n = 37) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF Figur 3. Förekomsten av ofta besvärande miljöfaktorer och rapporterade symtom hos allergiker och icke-allergiker boende i området vid årets undersökning. Det skuggade området markerar utfallet för kontrollområdet i Sundbyberg.
Figur 4. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm Mars resp November 2013 Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Mars (n = 76) November (n = 54) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF Figur 4.
Upplevelsen av inomhusklimatet mer detaljerat Av Tabell 2 och Tabell 3 framgår upplevelsen av bostaden och inomhusklimatet mer detaljerat och jämförelser görs mot andra bostadsområden. Upplevelsen av bostadens storlek och planering skiljer sig inte från jämförelseområdena och mellan de två tillfällena. Däremot klagar man i något större utsträckning på dagsljuset samt bostadens standard men skillnaderna är inte särskilt stora. Man upplever bostadens temperaturförhållanden som positiva även om man kan uppleva att det är alltför varmt under sommaren. Bullersituationen upplevs vara ordinär och små skillnader ses jämfört med föregående undersökning. Liksom vid tidigare tillfälle förekommer klagomål på luftkvaliteten även om de reducerats något. Fortfarande besväras man av instängd och dammig luft. Eget matos sprids i mindre utsträckning nu jämfört med tidigare. Man ger liksom tidigare en positiv bild av bostadsområdet som sådant. Av Tabell 3 framgår att man besväras mer av belysningen jämfört med föregående undersökning men är mer nöjd med servicen från värden/förvaltaren.
Tabell 2. Resultatpresentation (resultat angivna i procent). 2013 Jämförelseområde I Jämförelseområde II Jämförelseområde 55+ Mars Nov Antal 76 54 2 935 259 370 Bostadens storlek är mycket bra 30 19 31 29 50 bra 50 69 46 44 36 acceptabel 17 13 18 21 13 dålig 1 0 1 4 1 mycket dålig 1 0 0 3 0 Bostadens planering är mycket bra 30 13 24 25 48 bra 53 56 44 48 37 acceptabel 9 20 24 16 12 dålig 7 7 6 8 2 mycket dålig 1 4 2 3 1 Dagsljuset i bostaden är mycket bra 47 26 24 22 60 bra 30 43 49 43 33 acceptabel 12 15 19 27 6 dålig 4 2 6 5 1 mycket dålig 7 13 1 3 1 Bostadens standard är mycket bra 20 13 16 13 51 bra 43 52 46 42 43 acceptabel 28 20 28 38 5 dålig 7 11 8 6 1 mycket dålig 3 4 2 1 1 Bostadens temperatur är mycket bra 18 9 6 7 23 bra 62 48 30 35 56 acceptabel 16 33 29 35 15 dålig 3 9 26 20 5 mycket dålig 1 0 9 4 1 Om problem kallt på vinterhalvåret 1 6 48 39 15 alltför varmt på sommaren 14 24 14 17 11 alltför varmt hela året 7 4 1 2 2 varierar med utetemperatur 12 9 - - 16 kalla golv på vinterhalvåret 11 11 47 38 14 drag från fönster 26 19 48 54 15 drag från ytterdörr 0 0 29 17 3 kan ej påverka temperaturen 3 6 26 22 14
forts Tabell 2. 2013 Jämförelse område I Jämförelse område II Jämförelseområde 55+ Mars Nov Antal 76 54 2 935 259 370 Bullersituationen i bostaden mycket bra 20 19 9 14 40 bra 43 37 29 38 39 acceptabel 29 35 37 33 16 dålig 7 2 17 10 5 mycket dålig 3 8 8 4 1 Om problem störande buller från ledningar och rör 8 9 17 9 2 störande buller från ventilation 17 11 12 18 8 störande buller från grannar, trapphus, hissar 30 22 42 31 13 störande buller utifrån (trafik, industri, lekande barn) 21 20 22 15 16 annat 17 9 8 10 8 Luftkvaliteten i bostaden är mycket bra 5 2 6 8 28 bra 34 37 33 49 49 acceptabel 26 31 38 32 17 dålig 18 22 19 10 5 mycket dålig 16 7 5 2 1 Om problem luften känns instängd 41 41 23 19 8 luften känns dammig 38 35 18 9 8 irriterande lukt 13 13 15 8 2 eget matos sprids i bostaden 45 30 34 32 19 matos från grannar 5 6 24 6 7 tobaksrök el annan rök fr grannar 24 28 23 19 9 lukter utifrån (trafik el dyl) 5 4 15 5 3 imma regelbundet på fönster vintertid 12 15 15 2 2 imma på fönster vid matlagning 5 7 37 2 1 små möjligheter att vädra på grund av bullerstörningar 13 9 5 1 4 kan ej påverka ventilationen 38 33 30 23 13 Vad anser du allmänt om bostadsområdet mycket bra 40 34 16 34 51 bra 49 49 47 51 43 acceptabelt 11 17 31 13 4 dåligt 0 0 6 2 1 mycket dåligt 0 0 1 0 1
Tabell 3. De boendes upplevelse av bostadsområdet. Vad anser du om skötseln belysningen tryggheten servicen från värd/förvaltare Mars Nov Mars Nov Mars Nov Mars Nov Mycket bra 12 9 17 9 17 17 15 7 Bra 41 50 43 46 45 55 17 33 Acceptabel 43 28 39 28 35 26 41 48 Dålig 12 13 3 17 3 2 16 9 Mycket dålig 4 0 0 0 0 0 11 2 Jämförelse mellan utfallet för de boende i olika trappuppgångar Trappuppgång 1 (Eyvind Johnssons gata 1) Av Figur 5 framgår att de boende inte längre besväras av torr luft i samma utsträckning som vid föregående undersökning. Man hänför nu få symtom till innemiljön. Materialet är dock litet. De boende framför synpunkter på dagsljuset i lägenheten och upplever temperaturförhållandena positivt (Tabell 4). Liksom vid tidigare tillfälle upplever man bullersituationen mer negativt än vad som gäller för övriga uppgångar. Speciellt upplever man störande buller från grannar, trapphus och hissar samt buller utifrån. Luftkvaliteten upplevs positivt även om man besväras av tobaksrök från grannar. Ett fåtal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller rökande grannar på balkongen. Hundar som urinerar nära ingången. På tisdagar kl 6 töms soprummet och stör då. Tvättstugan behöver bullerisoleras bättre. En kommentar gäller störande buller från ytterdörr som slår igen så hela väggen rör sig. Trappuppgång 2 + 3 (Franzéngatan 33 och 39) Av Figur 6 framgår att de boende i något mindre utsträckning besväras av torr luft samt damm och smuts jämfört med föregående tillfälle. En överfrekvens av främst slemhinne- och hudsymtom hänförs trots detta fortfarande till innemiljön. En viss reduktion har skett i miljörelaterad huvudvärt. Av Tabell 4 framgår att man ger en positiv bild av lägenheten och temperaturförhållandena även om det fortfarande drar en del från fönstren. Man upplever bullersituationen oförändrat positivt även om det förekommer störningar från grannar. Luftkvaliteten upplevs fortfarande negativt även om förbättring skett sedan föregående undersökning. Man besväras fortfarande av instängd och dammig luft men inte heller nu av irriterade lukter. Klagomålen på eget matos är något lägre än vid föregående tillfälle. Ett par kommentarer gäller övervuxen gård med buskar. Man önskar att sopnedkastet flyttas eftersom folk när det blir stopp ställer soporna på marken och det lätt drar till sig råttor. Man upplever buller från tvättstuga och flera relaterar sina besvär till boendemiljön. En kommentar gäller att luftkvaliteten är något bättre på vintern eftersom ventilationen verkar fungera bättre då.
Trappuppgång 4 (Harry Martinssons gata 4) Av Figur 7 framgår att man nu i större utsträckning besväras av instängd, dålig och torr luft och man klagar fortfarande på obehaglig lukt samt damm och smuts. Man rapporterar färre slemhinne- och hudsymtom men däremot klagar man i större utsträckning på huvudvärk. Av Tabell 4 framgår att man har synpunkter på bostadens planering och bostadens standard. Man har också synpunkter på temperaturförhållandena och framför allt att det är alldeles för varmt på sommaren. Däremot drar det inte längre från fönster liksom vid föregående tillfälle. Bullersituationen har förbättrats avsevärt vad gäller störande buller från grannar men fortfarande besväras man av störande buller från ventilationen (Tabell 4). Man klagar i större utsträckning på dålig luftkvalitet och på att luften känns instängd och dammig. Man besväras av irriterande lukt, att eget matos fortfarande sprids i bostaden och att det blir imma på fönstren vid matlagning. Ett relativt stort antal specifika kommentarer lämnas. Dessa gäller bland annat brister på innegården, där det vid regn blir översvämning och is och halt under vintern. Man upplever också att det inte är tillräckligt sandat och belysningen vid ingången är mindre bra. Man upplever också att innergården är liten och lyhörd och man störs av fester där. Man framför också klagomål på trapphuset och man skulle vilja att hissens innerväggar våttorkades på grund av kladd. Man skulle också vilja att man tog bort reklamtidningar på grund av ökad brandrisk. En kommentar gäller ständigt sus i elementen. Flera kommentarer gäller dålig ventilation som gör att man öppnar fönstren eller balkongdörren. En kommentar gäller avsaknad av ventil under fönster i vardagsrum och ett par kommentarer gäller dålig spisfläkt. En kommentar gäller att det snabbt blir synligt damm i badrummet.
Tabell 4. Resultatpresentation (resultat angivna i procent). 2013 Trappuppgång 1 Trappuppgång 2+3 Trappuppgång 4 Mars Nov Mars Nov Mars Nov Mars Nov Antal 76 54 15 8 40 31 21 15 Bostadens storlek är mycket bra 30 19 40 13 35 23 14 13 bra 50 69 27 88 60 65 48 67 acceptabel 17 13 27 0 5 13 33 20 dålig 1 0 0 0 0 0 5 0 mycket dålig 1 0 7 0 0 0 0 0 Bostadens planering är mycket bra 30 13 40 25 33 6 19 20 bra 53 56 40 38 53 61 62 53 acceptabel 9 20 0 13 13 29 10 7 dålig 7 7 13 0 3 3 10 20 mycket dålig 1 4 7 25 0 0 0 0 Dagsljuset i bostaden är mycket bra 47 26 53 14 50 19 38 47 bra 30 43 13 43 33 48 38 33 acceptabel 12 15 13 14 5 16 24 13 dålig 4 2 7 0 5 0 0 7 mycket dålig 7 13 13 29 8 16 0 0 Bostadens standard är mycket bra 20 13 20 50 28 6 5 4 bra 43 52 73 50 28 55 48 47 acceptabel 28 20 7 0 36 32 29 7 dålig 7 11 0 0 8 6 10 27 mycket dålig 3 4 0 0 0 0 10 13 Bostadens temperatur är mycket bra 18 9 7 25 25 3 14 13 bra 62 48 73 50 55 61 67 20 acceptabel 16 33 13 25 20 32 10 40 dålig 3 9 0 0 0 3 10 27 mycket dålig 1 0 7 0 0 0 0 0 Om problem kallt på vinterhalvåret 1 6 0 0 0 6 5 7 alltför varmt på sommaren 14 24 13 13 8 16 29 47 alltför varmt hela året 7 4 7 0 5 6 10 0 varierar med utetemperatur 12 9 0 0 13 10 19 13 kalla golv på vinterhalvåret 11 11 13 0 15 16 0 7 drag från fönster 26 19 13 13 25 26 38 7 drag från ytterdörr 0 0 0 0 0 0 0 0 kan ej påverka temperaturen 3 6 13 13 0 3 0 7
forts Tabell 4. Kv Fägnaden Trappuppgång 1 Trappuppgång 2+3 Trappuppgång 4 Mars Nov Mars Nov Mars Nov Mars Nov Antal 76 54 15 8 40 31 21 15 Bullersituationen i bostaden mycket bra 20 19 13 38 23 17 19 13 bra 43 37 60 13 45 45 29 33 acceptabel 29 35 0 25 28 31 48 47 dålig 7 2 20 0 3 0 5 7 mycket dålig 3 8 7 25 3 7 0 0 Om problem störande buller från ledningar och rör 8 9 13 0 5 13 10 7 störande buller från ventilation 17 11 20 0 8 6 33 27 störande buller från grannar, trapphus, hissar 30 22 20 38 30 23 38 13 störande buller utifrån (trafik, industri, lekande barn) 21 20 13 38 18 19 33 13 annat 17 9 20 25 10 6 29 7 Luftkvaliteten i bostaden är mycket bra 5 2 0 13 8 0 5 0 bra 34 37 47 50 28 42 38 20 acceptabel 26 31 33 38 28 32 19 27 dålig 18 22 7 0 23 19 19 40 mycket dålig 16 7 13 0 15 6 19 13 Om problem luften känns instängd 41 41 33 13 35 35 57 67 luften känns dammig 38 35 13 13 48 35 38 47 irriterande lukt 13 13 7 0 10 3 24 40 eget matos sprids i bostaden 45 30 40 13 40 29 57 40 matos från grannar 5 6 7 0 5 10 5 0 tobaksrök el annan rök fr grannar 24 28 27 38 25 19 19 40 lukter utifrån (trafik el dyl) 5 4 13 0 0 6 10 0 imma regelbundet på fönster vintertid 12 15 13 0 3 13 29 27 imma på fönster vid matlagning 5 7 13 0 0 0 10 27 små möjligheter att vädra på grund av bullerstörningar 13 9 13 0 10 10 19 13 kan ej påverka ventilationen 38 33 20 0 38 26 52 67 Vad anser du allmänt om bostadsområdet mycket bra 40 34 20 14 37 29 60 53 bra 49 49 73 57 50 52 30 40 acceptabelt 11 17 7 29 13 19 10 7 dåligt 0 0 0 0 0 0 0 0 mycket dåligt 0 0 0 0 0 0 0 0
Figur 5. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, mars resp nov 2013 Trappuppgång 1 Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Mars 2013 (n = 15) Nov 2013 (n = 8) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF
Figur 6. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, mars resp nov 2013 Trappuppgång 2+3 Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Mars 2013 (n = 40) Nov 2013 (n = 31) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF
Figur 7. INOMHUSKLIMAT MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Boendemiljön Stockholm, mars resp nov 2013 Trappuppgång 4 Referensdata baseras på ELIB-studie 1991. Damm och smuts Drag Buller För hög rumstemperatur Andras tobaksrök 80% Varierande rumstemperatur Statisk electricitet Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja, ofta) % Trötthet Mars 2013 (n = 21) Nov 2013 (n = 15) Torr, kliande, rodnad hud på händerna Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet För låg rumstemperatur Koncentrationssvårigheter Hosta Heshet, halstorrhet Irriterad, täppt eller rinnande näsa Klåda, sveda, irritation i ögonen Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 9310/K Andersson /IF
Bedömning Svarsfrekvensen vid den aktuella undersökningen är acceptabel även om den är något lägre än vid föregående undersökning. Det förekommer fortfarande klagomål på luftkvaliteten och damm och smuts men en viss förbättring ses jämfört med föregående undersökning vad gäller såväl klagomål som symtom. Boende i trappuppgång 1 ger en positiv bild av miljön medan de boende i trappuppgång 4 upplever luftkvaliteten som sämre än tidigare. Man klagar där också på att det är alltför varmt sommartid. Trots detta rapporterar man där färre slemhinne- och hudsymtom jämfört med föregående tillfälle men däremot klagar man mer på huvudvärk. Det finns anledning att framför allt titta närmare på innemiljön i trappuppgång 4 samt givetvis i alla de lägenheter där de boende upplever problem med inomhusmiljön, speciellt vad avser luftkvaliteten med irriterande lukt samt temperaturförhållandena. Det är viktigt att beakta lämnade synpunkter från de boende.