Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1
Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 215. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt sedan 214 men försvagas nu trots den starka konjunkturen. Finanspolitiken borde vara betydligt stramare 216 218 än den politik som regeringen presenterar i VP16.
Överskottsmålet Finns en betydande avvikelse mellan det finansiella sparandet och vad överskottsmålet kräver. Kan bara till mindre del förklaras av tillfälliga utgifter för asylinvandringen. Regeringens argument: vi har råd att låna och behöver därför inte behöver stärka budgeten. Argumentet är inte förenligt med ramverket och inte heller en ansvarsfull stabiliseringspolitik. Inget åtagande att finansiera reformer eller oförutsedda utgifter. Regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket.
Strukturellt sparande enligt VP16 samt BNP-gap Procent av potentiell BNP 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Procent av potentiell BNP 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 Justerat strukturellt sparande givet 75 asylsökande per år på lång sikt BNP-gap KI Strukturellt sparande Regeringens migrationsjustering Källa: VP16, KI och egna beräkningar.
Strukturellt sparande enligt VP16 samt BNP-gap Procent av potentiell BNP 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Procent av potentiell BNP 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 Justerat strukturellt sparande givet 75 asylsökande per år på lång sikt BNP-gap KI Strukturellt sparande Borg Regeringens migrationsjustering Andersson Källa: VP16 och egna beräkningar.
Strukturellt sparande enligt VP16, BNP-gap och migrationsjustering Procent av potentiell BNP 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Procent av potentiell BNP 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 Justerat strukturellt sparande givet 75 asylsökande per år på lång sikt BNP-gap KI Strukturellt sparande Regeringens migrationsjustering 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Källa: VP16 och egna beräkningar.
Infrastrukturen De planerade investeringarna i höghastighetsjärnväg är förmodligen samhällsekonomiskt mycket olönsamma. Därför bör de inte genomföras. Riksdagen har beslutat att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara styrande för investeringsbesluten. Så sker inte i praktiken. Därför behövs ett ramverk. Ett eventuellt beslut angående höghastighetsjärnvägen bör inte undantas normal budgetprövning genom lån i Riksgälden.
Ekonomisk jämställdhet Genomgång av regeringens bilagor om ekonomisk jämställdhet till budgetpropositionerna 1989-216. Analysen i bilagan kan utvecklas: regeringen bör så långt det är möjligt precisera mål och tidpunkt för när målen för politiken ska vara uppfyllda. Regeringen bör genomföra ett presseminarium när bilagan publiceras.
Inkomstfördelning Stigande inkomster i samtliga delar av inkomstfördelningen mellan 1995 och 214, samtidigt trendmässigt stigande inkomstskillnader. Den största ökningen av inkomstskillnaderna skedde mellan 27 och 21. Sedan 211 har decil 1 och 1 haft den bästa utvecklingen.
Disponibel inkomst per person (exkl. kapitalvinst) enligt HEK 1995-213 Procentuell förändring sedan 1995 1 9 1 8 7 6 5 4 3 2 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1-1 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Källa: SCB.
Disponibel inkomst per person (exkl. kapitalvinst) enligt TRIF 211-214 Procentuell förändring sedan 211 1 1 8 6 1 9 8 7 6 5 4,3,2 4 2 211 212 213 214 Källa: SCB.
Borttaget tak för fastighetsskatten och begränsade avdrag Analyserat fördelningspolitiska konsekvenser av sänkta ränteavdrag och borttagande av tak för fastighetsavgiften. Fördelningspolitiska argument mot att minska ränteavdragen är svaga. I genomsnitt små effekter på hushållens disponibla inkomster. Större effekterna för hushåll med högre inkomster. En höjning av fastighetsavgiften har en ännu tydligare progressiv fördelningsprofil. Nu är rätt tidpunkt att genomföra förändringar.
Percentiler av hushåll rangordnade efter procentuell minskning i disponibel inkomst, 219 Procent 7 6 5 4 3 Begränsade ränteavdrag Fastighetsavgift 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Percentil Källa: Englund (216).
% av disp ink 1,2 1 Fördelningseffekter efter inkomstdecil, 219 års ränta Ensamstående med barn,8,6,4,2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ränteavdrag Fastighetsavgift (Tas upp till 7%) (Inget tak)
% av disp ink Fördelningseffekter efter inkomstdecil, 219 års ränta 1,2 Sammanboende med barn 1,8,6,4,2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ränteavdrag Fastighetsavgift (Tas upp till 7%) (Inget tak)
Arbetslöshetsmålet Målet om lägst arbetslöshet i EU år 22 kommer inte att nås. Beror till stor del på att många heltidsstuderande ungdomar räknas som arbetslösa. Svenska situationen ser sämre ut än vad den egentligen är. Det vore bättre med separata mål för olika grupper, t.ex.: 1. integration av nyanlända, 2. snabbare inträde på arbetsmarknaden för unga, 3. successivt höjd genomsnittlig pensionsålder.
Integrationen av nyanlända Erfarenheter talar för att det kommer att ta lång tid för de nyanlända att komma i arbete. Det kommer att behövas både utbildningssatsningar, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och subventionerade anställningar. Även nödvändigt att stimulera framväxten av fler jobb med låga kvalifikationskrav och lägre lön i privat och offentlig sektor. Belastningen på offentliga finanserna betydande men inte ett fundamentalt hot mot hållbarhet.
Andel sysselsatta för samtliga flyktingar som invandrat till Sverige Procent av befolkningen 6 Procent av befolkningen 6 5 5 4 4 3 2 1 25 26 27 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 År sedan uppehållstillstånd Källa: Aldén och Hammarstedt (216).
Nettokostnad per person SEK 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Exklusive övriga offentliga utgifter Inklusive övriga offentliga utgifter 1 2 3 4 5 6 7 År sedan uppehållstillstånd SEK 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: Aldén och Hammarstedt (216).
Tillfälliga kostnader samt långsiktiga kostnader inkl. övriga offentliga utgifter givet februariprognos Mdkr/år 12 1 8 6 4 2 213 215 217 219 221 223 225 227 229 Migrationsverkets prognosticerade kostnader Mdkr/år 12 1 8 6 4 2 Långsiktig kostnadsutveckling inkl. övriga offentliga utgifter antaget 75 asylsökande Långsiktig kostnadsutveckling inkl. övriga offentliga utgifter antaget 3 asylsökande Källa: Migrationsverket och egna beräkningar.
Integrationen av nyanlända, forts. Lägre ingångslöner har i dagsläget endast små effekter på den samlade sysselsättningen, men effekterna är förmodligen större för svaga grupper. Begränsad risk för att avsteg från nuvarande lägstalöner ska spilla över i lägre löner för andra grupper. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en expertkommission för att ta fram förslag för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden.
Klimatpolitiken Ineffektivt och dyrt att bara fokusera på utsläpp i Sverige. Ännu högre kostnader med sektorsvisa mål. Svensk klimatpolitik bör inriktas på att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Den viktigaste globala utmaningen är att minska användningen av kol på ett kostnadseffektivt sätt. Kol det globala problemet: därmed begränsat eller obefintligt demonstrationsvärde av att minska oljeanvändningen i Sverige.
Optimal global användning av fossila bränslen för 2- gradersmålet EJ/år 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Olja Gas Kol 21 215 22 225 23 235 24 245 25 EJ/år 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: McGlade och Ekins (215).
Tack!