15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och varmt 9 Vem är varmast? 10 Gissa vad och vem? 15.2 11 Vårt skelett 12 Skelett i mikroskop 13 Kraniet 14 Våra leder gör skelettet rörligt OH2 Skelettben och leder 15.3 15 Vilka muskler arbetar? 16 Är du stark? 17 Ansiktsmusklerna 18 Spänningen i musklerna 19 Pincettgreppet 20 Muskler i mikroskop OH3 Muskelns byggnad

15.1 1. Hudens delar Hudens översta lager består av hornämne. Att du blir alldeles skrynklig när du badat länge beror på att hornlagret utvidgat sig. A Fyll i och lär dig hudens delar på bilden längst ned med hjälp av grundboken sidorna 298 301, eller lightboken sidorna 158 159. Samarbeta med en kamrat och förhör varandra. Besvara även följande frågor 1. Hur stor yta har huden hos en vuxen människa? 2. Varför behöver vi hud? 3. Nämn några ställen på kroppen där överhuden är extra tjock. 4. Vilken del av huden från djur använder man när man gör skinn? 5. Vad är fräknar? 6. Varför gör det inte ont när vi klipper håret eller naglarna? 7. Vad är eksem? 8. Hur bildas finnar? 9. Berätta vad de båda små bilderna till höger visar.

15.1 2. Olika fingeravtryck Du behöver: Stämpeldyna eller vattenfärg och förstoringsglas eller lupp. A Gör ett fingeravtryck på ett papper. Studera mönstret. B Gör ett nytt fingeravtryck med ett annat finger. På vilket sätt skiljer det sig från det första? C Fingeravtryck kan ha fyra olika typer av mönster: båge, slinga, virvel eller dubbelslinga. Kan hitta samtliga typer på dina fingrar? D Samla fingeravtryck från dina klasskamrater på ett papper med hjälp av stämpeldynan så att du får alla fyra fingeravtryckstyperna. E Titta på ett fingeravtryck i förstoring. Rita av det med svettkörtlarnas öppningar, som syns som små ljusa punkter. båge slinga virvel dubbelslinga

15.1 3. Leta bov Du behöver: Papper med fingeravtrycksuppgift och en stämpeldyna. A Skriv klasskamraternas namn under rutorna på fingeravtrycksuppgiften. B Gå runt och sätt ditt tumavtryck på kamraternas papper där det står ditt namn. C Sätt även ett tumavtryck i bovrutan på en av kamraternas papper. Kom ihåg hos vilken kamrat du är bov. D Försök nu jämföra bovens avtryck med de övriga på ditt papper. Hittar du boven? Kontrollera med boven om du har rätt.

15.1 4. Sola eller inte? Malignt melanom är den hudcancerform som har ökat snabbast på senaste tiden. Störst risk löper den som har lite pigment, det vill säga den som har ljus hy, blont eller rött hår och fräknar. A Läs om malignt melanom i grundboken på sidan 301, eller i lightboken sidan 159. Hur känner man igen malignt melanom? Rita och anteckna. B Skriv ner några goda råd till solbadare. C Undersök olika solskyddspreparat i varuhuset. Vilken solskyddsfaktor har de? Vilken är den högsta solskyddsfaktor du hittar? Redovisa vid ett senare lektionstillfälle.

15.1 OH 1 Fingeravtryck

15.1 5. Dött eller levande? Arbeta två och två. A Sätt ditt eget pekfinger i hela sin längd mot din kamrats pekfinger. B Dra med andra handens pekfinger och tumme upp och ner längs de båda fingrarna. Anteckna och beskriv hur det känns. C Byt roller.

15.1 6. Hår och naglar i mikroskop Hår och naglar består av döda celler, förutom i hårroten och i nagelbandet. Därför växer inte håret fortare, som en del tror, om man klipper det. Du behöver: Mikroskop, objektglas, täckglas och sax. A Ryck bort ett hårstrå från ditt huvud. Klipp loss nederdelen med hårroten och placera den på ett objekglas och lägg ett täckglas över. B Rita av det du ser i mikroskopet och ange förstoring. C Byt till dig ett hårstrå från en kamrat med annorlunda hår än du själv och jämför med ditt eget hårstrå. Rakt hår består av runda hårstrån medan lockiga hårstrån ofta är platta. D Klipp av en liten bit av en nagel, lägg den på ett objektglas och rita av det du ser i mikroskopet. Ange förstoring. Håret växer ca 1,27 cm i månaden. Världens längsta hår lär vara 6,5 meter långt.

15.1 7. Väderkänsligt hår I känsliga instrument där man mäter luftfuktighet använder man ofta människohår eftersom det ändrar längd beroende av hur fuktigt det är. Du behöver: Långt hårstrå, liten bägare och linjal. A Mät hur långt hårstrået är. Anteckna. B Blöt hårstrået i en bägare med vatten i tre minuter. Hur kommer längden att påverkas? Anteckna din hypotes. C Mät hårstrået igen och anteckna längden. Hur förändrades hårstråets längd? Villken slutsats kan du dra av försöket? Stämde din hypotes?

15.1 8. Kallt och varmt Om vi utsätter oss för blåst när vi är blöta eller svettiga fryser vi mer än annars. Varför är det så? Du behöver: Plastpåse och gummisnodd. A Blås mot handens översida. Vad känner du? Anteckna. B Fukta handen och blås mot handens översida. Vad känner du nu? Anteckna. C Sätt en plastpåse över vänster hand med en gummisnodd om handleden. Studera och anteckna vad som hänt efter cirka 30 minuter. D På vilket sätt kan dina svettkörtlar hjälpa till att reglera din kroppstemperatur? Vilken roll spelar hårstråna? Läs i grundboken sidan 300, eller i lightboken sidan 159.

15.1 9. Vem är varmast? Hudens blodkärl hjälper till att reglera kroppstemperaturen. När vi blir nervösa stängs blodet delvis av i händerna och de blir kalla. Samma sak händer om vi får i oss nikotin. Arbeta två och två. A Ta din kamrat i handen. Vem är varmast du eller din kamrat? B Hälsa på de andra i klassen genom att ta i hand. Notera om du själv oftast är kallast eller varmast? C Hur kan blodkärlen i huden reglera din kroppstemperatur? Läs i grundboken på sidan 300, eller i lightboken sidan 159. Använd gärna de två bilderna här intill i din förklaring D Läs om hur nikotin påverkar blodomloppet på sidan 350 i grundboken, eller sidan 287 i lightboken.

15.1 10. Gissa vad och vem? Känselsinnescellerna finns olika tätt på olika delar av kroppen. Hur känsliga är dina fingrar? Du behöver: Påsar med olika föremål, vantar. A Känn i påsarna utan att titta i dem och försök tala om vad det är i dem. Anteckna hur du lyckades. B Gör om försöket med vantar på dig. Hur lyckas du nu? C Jämför försök 1 och 2 och anteckna vad du kommit fram till. D Hälften av klassen står på led bredvid varandra och blundar. Resten av klasskamraterna ställer sig mitt emot de blundande, så att man står två och två mitt emot varandra. E De blundande känner nu på personen framför. Vem är det? F De blundande byter nu roller med de seende. Bilda nya par och gör om försöket.

15.2 11. Vårt skelett A Märk ut skelettets delar på bilden här på sidan och lär in dem. Skelettdelarnas namn hittar du i grundboken på sidan 302, eller i lightboken sidan 160. B Arbeta med en kamrat och förhör varandra. C Vilka funktioner har skelettet i kroppen? Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. Läs i grundboken på sidorna 302 305, eller i lightboken sidorna 160 161.

15.2 12. Skelett i mikroskop Du behöver: Färdiga preparat av skelettvävnad, röntgenbilder och mikroskop. A Rita av färdiga preparat av benmärg, broskceller och benceller i mikroskop och ange förstoring. B Studera röntgenbilder av skelettet. Vilka ben har gått av om man brutit underbenet? C Hur länge brukar man behöva vara gipsad om man brutit ett ben? D Varför gör det ont när vi får ett slag på benet? Ledbrosk Kompakt ben Benhinna Gul benmärg Röd benmärg

15.2 13. Kraniet Du behöver: Kranier (skallar) från människa och från andra djur. A Studera människoskallen. Titta på de många sömmarna mellan de olika bendelarna. Först i treårsåldern har bendelarna vuxit ihop helt så att de båda öppningarna, fontanellerna, på huvudet försvunnit. B Studera ögonhålorna. Är det en man eller en kvinna? Männens ögonhålor är mer fyrkantiga än kvinnornas. C Kan du känna kraniets olika delar i ditt ansikte? Vad består de mjukare delarna i näsa och öron av? D Undersök hur underkäken är fäst i överkäken. Jämför med hur du själv kan röra din underkäke. E Lyft av skallens tak. Varför tror du det är extra farligt att få ett slag i tinningen? F Leta upp silbenet bakom näsan. Det är alldeles ihåligt. Vad tror du händer om man röker? G Jämför människoskallen med kranier från andra djur. Vilka skillnader ser du?

15.2 14. Våra leder gör skelettet rörligt Du behöver: Modell av knäled. A Testa dina olika leder i kroppen. Vilka är gångjärnsleder? Vilka är vridleder eller kulleder? Hur många leder hittar du? Anteckna vad du kommer fram till? B Varför tror du att många som idrottar mycket får problem med knäleden. Diskutera med en kamrat och anteckna vad ni kommer fram till. Studera gärna en modell av en knäled. C Jämför med klassens resultat. D Läs om leder i grundboken på sidan 304, eller i lightboken sidan 161.

15.2 OH 2 Skelettben och leder

15.3 15. Vilka muskler arbetar? Arbeta två och två. A Undesök vilka muskler som spänns när du gör olika rörelser. B Stå på tå. Låt din kamrat känna efter vilka muskler som arbetar. Anteckna. C Anteckna på samma sätt vilka muskler som spänns när du lyfter benet bakåt, knyter handen och lyfter armen. D Byt roller och testa vilka muskler som arbetar vid några andra rörelser.

15.4 16. Är du stark? Överarmsmuskeln använder vi bland annat när vi lyfter tunga saker. Arbeta två och två. Ni behöver: Måttband A Låt armen hänga rakt ner och mät omkretsen runt överarmen. Anteckna antalet centimeter och millimeter. B Spänn muskeln i överarmen genom att knyta handen och lyfta upp armen så att handen kommer i axelns höjd. C Mät runt överarmsmuskeln när den är som störst och anteckna resultatet. Hur många millimeters skillnad var det mellan försöken? D Vad är det som gör att muskeln spänns och blir kortare och tjockare? Läs i grundboken på sidorna 308 309, eller i lightboken sidorna 162 163. E Rita en bild av din arm med musklerna som vi använder när vi böjer och sträcker vår arm. Vad heter musklerna? Behöver du hjälp kan du titta på sidan 308 i grundboken, eller sidan 162 i lightboken.

15.4 17. Ansiktsmusklerna Musklerna i ansiktet jobbar hårt för att visa vad vi vill. Vi lär använda 72 muskler för att se sura ut, men bara 14 för att se glada ut. Arbeta två och två. A Ställ er mitt emot varandra. B Försök gissa kamratens ansiktsuttryck när han eller hon omväxlande ser glad, ledsen, rädd, arg och förvånad ut. Hitta på egna uttryck. C Byt roller. D Försök rita några ansikten som uttrycker olika sinnesstämningar.

15.4 18. Spänningen i musklerna Du behöver: Klocka A Ställ dig i en dörröppning, med armarna hängande utmed sidorna. B Tryck utsidan av händerna hårt mot dörröppningens sidor under tre minuter. C Kliv ur dörröppningen och slappna av och iaktta vad som händer. D Diskutera med en kamrat och försök förklara vad som händer.

15.4 19. Pincettgreppet Pincettgreppet, där vi använder tumme och pekfinger, är unikt för människan och gör att vi kan använda handen bättre än andra djur. Du behöver: Skål med ärtor, klocka med sekundangivelser och penna E Gör om försöket men utan att använda vare sig tumme eller lillfinger. F Anteckna resultatet. Vilken betydelse har lillfingret? G Byt roller. A Hur lång tid tror du det tar att plocka ut 10 ärtor ur en skål och sedan lägga tillbaka dem i skålen. Anteckna din hypotes. B Utför försöket och anteckna resultatet. Stämde din hypotes? C Vilken blir din hypotes om du gör om samma sak, fast utan att använda tummen. Stämde hypotesen? Förklara resultatet. D Håll fingrarna runt en penna utan att använda tummen och låt sedan kamraten försöka dra loss den.

15.4 20. Muskler i mikroskop Du behöver: Färdiga preparat av olika sorters muskler och ett mikroskop. A Studera, ange förstoring och rita av färdiga preparat av olika sorters muskler i mikroskop. B Ta med hjälp av sidan 308 i grundboken, eller sidan 162 i lightboken reda på var de olika mukeltyperna finns och hur de arbetar. Anteckna.

15.4 OH 3 Muskelns byggnad