ATTRAKTIV SMÅSTAD! BEHOVSANALYS INFÖR PLAN FÖR SALA STAD
BEHOVSANALYS - SAMMANFATTNING Aros Arkitekter har på uppdrag av Sala kommun gjort en behovsanalys för Sala stads framtida utveckling, som ett underlag för processen med framtagande av en ny fördjupad översiktsplan för staden Sala. Tyngdpunkten i analysen har legat på att se stadens styrkor och brister ur ett omvärldsperspektiv. Analysen utmynnar i ett antal rekommandationer för inriktningen på den kommande översiktsplaneringen. Att koppla dessa rekommendationer till platser i den fysiska miljön är en uppgift för den kommande översiktsplaneproccesn, varför sådana i stort sett saknas i denna rapport, annat än i exemplifierande termer. Slutsatsen av denna analys är att Sala som stad med sitt strategiska läge och tydliga särprägel har goda förutsättningar för en god utveckling på sikt. Förbättrade pendlingsmöjligheter och kortare resavstånd till Stochkolm och övriga Mälardalen gör att Sala som bostadsort och som plats för investeringar kan dra mycket stor nytta av denna ökade regionalisering. Salas existensberättigande utgörs av dess historiska förankring i och med gruvan som staden fortfarande bär spår av. Dessa bör dock ytterligare tydliggöras i den fysiska miljön, och de historiska fragmenten; dammsystemet, gruvan och rutnätsstaden, tydligare bindas samman. Staden upplever en positiv trend för den lokala handeln och stadskärnan har stärkt sin roll som ett attraktivt småstadscentrum med ett levande folkliv dagtid. Stadens nöjes- och kulturutbud måste dock förstärkas för att göra staden mer attraktiv som boendemiljö, framförallt för den unga generationen. Hotell- och restaurangnäringen är underutvecklad liksom tillgången på större zlokaler för framträdanden och konferens. I staden finns möljigheter till att skapa fler smultronställen - lokala destinationer för upplevelser inom kultur- och nöjesliv. Staden kan redan idag erbjuda en attraktiv boendemiljö för de många som önskar sig en livsmiljö i en utpräglad småstadsmiljö som har det mesta av utbud och nära till såväl natur som storstad. Översiktsplaneringen behöver dock inriktas mot att planera för att lösa upp knutarna på bostadsmarknaden genom att tillskapa fler attraktiva lägen för ny bebyggelse. Staden bör utnyttja sitt vattennära läge mer och förtäta inom gångavstånd till centrum. Stadskärnans attraktivitet är känd och uppskattad bland lokalbefolkningen och präglar salabornas självbild och identitet. För besökaren är dock stadens särprägel och kvaliteter svåra att skönja vid stadens infarter och i stadslandskapet i stadens utkanter. Begreppet Sala som Silverstaden bör vidgas till att tydligare innefatta de värden som tillsammans med själva gruvområdet bildar stadens särprägel: kulturarvet, småstadskaraktären och närheten till vatten. Dessa värden bör tydliggöras mera vid stadens entréer och bindas samman tydligare genom god planering av den fysiska miljön.
inledning innehåll INLEDNING... 5 Bakgrund Vad är det Du håller i handen? Samverkan och medborgardialog Analys... 6-27 Bebyggelsehistoria - kulturarv tillgångar och Brister Stadens profil, särprägel och marknadsföring Salabornas självbild Stadens förhållande till omgivnigen Rekommendationer om stadens utvecklingsbehov... 28-47 Kulturarv Geografiskt läge, kommunikationer och näringsliv Nöje, kultur och idrott Stadskärnan - folkliv, handel och karaktär Boende Stadens profil, särprägel och marknadsföring Sammanfattande rekommendationer i kartbild
INLEDNING Bakgrund Sala kommun står inför strategiskt viktiga beslut beträffande stadens framtida utveckling. Kommunen har dock fram till nu saknat gemensamma strategier och visioner för stadens utveckling, samtidigt som staden står inför flera utvecklingsprojekt. I en allt hårdare omvärldskonkurrens behöver staden samla sina krafter och positionera sig. Sala kommun har därför påbörjat ett arbete med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen, Plan för Sala stad. För att få en kraftfull start på detta arbete samt se staden med externa ögon, har kommunen handlat upp Aros Arkitekter för att göra en inledande behovsanalys. I analysen ska bland annat Salas tillgångar och brister, självbild och identitet, särprägel samt stadens förhållande till omgivningen utkristalliseras och mynna i rekommendationer om hur staden ska kraftsamla och inrikta sig inför framtiden! Vad är det du håller i handen? Denna rapport ska utgöra underlag för det fortsatta arbetet med Plan för Sala stad, en fördjupning av översiktsplanen. Behovsanalysen är tänkt att fungera som en analys och kreativ idégivare i uppstarten av planarbetet. Behovsanalysen är inte ett heltäckande analysdokument över vilka frågor som översiktsplanearbetet ska fokusera på fortsättningsvis, utan redovisar Aros Arkitekters bild av vilka frågot som är viktigast för staden Sala ur ett utvecklingsperspektiv. Perspektivet i analysen och rekomendationerna har tagit sikte på den närmaste femtonårsperioden, fram till år 2024, som också utgör året för stadens 400-årsjubileum. Fördjupningen av översiktplanen är ett långsiktigt dokument som är politiskt vägledande och visar viljeriktning för användandet av mark och vatten samt visioner och mål. Samverkan och medborgardialog Salas invånare har bjudits in i arbetet genom intervjuer och två öppna möten. Synpunkter och idéer från allmänheten och aktörer inom näringsliv-, kultur- och föreningsliv samt inom offentlig sektor har vävts in i analysarbetet och ingår på så vis i denna rapport. Projektledare för Plan för Sala stad är Anna Jägvald, planarkitekt på Sala kommun. Övriga i den kärngrupp som stämt av innehållet i denna skrift är Håkan Svärd planeringsoch utvecklingschef på Sala kommun, Jan-Olov Friman kommunchef, Anders Carlstedt chef arbetsmarknadsoch utbildningsförvaltningen, Linda Wallin centrumutvecklare/företagscentrum i Sala samt Håkan Ahlgren, Sala stadsutvecklingsföreningen. Aros Arkitekters projektgrupp har bestått av Göran Reierstam, Linda Sjögren och Petra Halvarsson. inledning 5
analys 6
analys Varje stad och tätort har sin särskilda blandning av bostäder, arbetsplatser, näringsliv, utbildningar och utbud av kultur, besöksmål och fritidsaktiviteter. Det blandade utbudet utgör, tillsammans med balansen i daglig in- och utpendling samt invånarnas bild av sin stad som boplats, ortens specifika förutsättningar. Ortens roll och förhållande till omgivningen spelar också en viktig roll. Historik - stadens uppkomst (1500-1600-tal) Sala silvergruva har anor från 1100-talet och innehöll rika fyndigheter av både silver, bly och zink. Det finns skriftliga belägg i Sten Sture dy:s privilegier för att brytning börjat år 1512. Under 1500-talet hade gruvan sin storhetstid och var då en av landets viktigaste industrier. Det var med silver från Sala som Sverige kunde betala sina utlandsskulder och sätta upp härar till strid. analys Genom att analysera platsen uppmärksammas betydelsefulla aspekter i den byggda miljöns karaktär samt vilka krafter som skapat och format platsen. Genom att betrakta och uppleva dessa egenskaper tillsammans med de ovan nämnda specifika förutsättningarna fås en djupare förståelse för de unika tillgångar staden har och vilka möjligheter den inrymmer. Bebyggelsehistoria - kulturarv Sala i landskapet Sala ligger i gränstrakten mellan Mälardalens slättområden i sydöst och Bergslagens skogsområden i nordväst. Centrala Sala är helt byggd på slätten och genomkorsas av en naturlig å, i kombination med grävda dammsystem. Vattnet rinner från ett sjösystem nordväst om staden och söderut ner mot Mälaren. Brytning och malmhantering behövde vattenkraft för att fungera. Sjön Långforsen norr om Sala, som ingår i ett sjösystem med ursprung från Dalälven, blev därför uppdämd. Från Långforsen grävdes kanaler som ledde och reglerade vattentillförseln till gruvan. Sala stad anlades på ett område som tidigare i stort saknade bebyggelse. Anledningen till detta var att det runt Sala silvergruva hade framvuxit en delvis förslummad gruvby med enkla byggnader. Planer fanns om att göra byn till stad. Byn hade dock en otydlig struktur, låg i delvis svårbyggd och kuperad terräng samt saknade inte minst den ståndsmässighet som var lämplig för att utgöra Riksens förnämsta Clenodium. Gruvbyn jämnades därför med marken till förmån för den nya staden. 7
analys Rutnätsstaden Sala Stadsbyggnadsidealet med rutnätsstäder kom till Sverige på 1600-talet. Rutnätsstaden var lättare att brandskydda än de täta asymmetriska medeltidsstäderna eftersom att gatorna var lättframkomliga och husen inte stod så tätt. De skapade även ett ordnat stadsmässigt utseende som gick att bygga på i valfri riktning vilket gav en mångfald av rörelsemöjligheter. I april 1624 fick den nya staden Sala stadsprivilegier av Gustav II Adolf och var då en av Sveriges första rutnätsstäder. Det rätvinkliga gatusystemet bildade kvarter i form av rektanglar och kvadrater och i centrum lämnades plats för ett kvadratiskt torg. I väst och norr avgränsades staden av det damm- och kanalsystem som försörjde gruvan. I söder och öster avgränsades staden av breda planteringar utmed Kålgårdsgatan och Ringgatan. Gatorna gjordes relativt breda jämfört med den tidens gatumått, generellt sett 7-9 meter. I en tomt ingick förutom en byggnadsrätt i staden och en gruvdel också en så kallad bergsmansjord en betes- och odlingsmark utanför staden. På grund av detta var det länge omöjligt att bygga något utanför den ursprungliga rutnätsstaden. Boningshusen var först i en eller två våningar och låg i regel mot gatan. Inne i kvarteret mot gårdsplanen fanns ekonomibyggnader som hörde jordbruket till så som stallar, lador och fähus. Nedan ses stadsplanen från 1635. Staden skiljs officiellt från gruvan, handeln accelererar (1700-1850-tal) Staden förändrades inte i någon större utsträckning efter 1736-års brand fram till 1800-talet. Runt 1850 fick byggnaderna en mer ståndsmässig karaktär i och med att fler hus kläddes med panel och fick tegeltak.. En förskjutning av stadens verksamhet skedde och handel fick ett ökat utrymme. I och med bergsrättens upphörande, då gruvan genom försäljning övergick i ett nybildat aktiebolag, löstes alla direkta band mellan stad och gruva upp år 1887. 8
Industrialism, staden som naturlig mötesplats (1850-1900) I och med industrialismens intåg flyttade fler och fler människor till staden. 1776 var folkmängden 2253 personer och hade 1876 ökat till 4556 personer. Sala stad blev nu den naturliga marknadsplatsen och centralort för större delen av landsortbefolkningen. 1873 kom järnvägen till staden och stationshuset uppfördes. analys I 1879 års stadsplan infogades området mellan Lillån och järnvägen. I området byggdes fram till 1920 främst större villor, oftast i ljus putsfärg och med stor snickarglädje. I och med den nya planen fördes stadsgrönskan in i staden i form av trädplanterade gator, esplanader och promenadparker på Lillåns holmar med omgivande stränder. Mark reserverades också för den blivande stadsparken och för planteringar utmed Ringgatan och Kålgårdsgatan. Torgets läge i staden markerades i norr och söder med tillkomsten av Södra och Norra Esplanaden. Detta tillskott av villabebyggelse storvillor och esplanader är ger idag tillsammans med rutnätsstaden ett stort bidrag till Sala stads särprägel, se bild till höger. 1900-tal, staden breder ut sig Nya industrier etablerade sig främst norr och nordost om staden runt och efter sekelskiftet. Exempelvis uppfördes Valla folkskola strax söder om innerstaden, ett större lasarett och Västmanlands Trängkår T5. I och med egnahemrörelsen främst under 1930-talet tillkom nya villaområden i de västra och södra delarna av staden. Salberga specialsjukhus för utvecklingsstörda byggdes 1930. Befolkningsmässigt var början av 1900- talet väldigt expansivt. Vid 1914-års slut bodde 7625 Befolkningskurva för Sala inom nuv. kommun 1600-2008 källa: SCB
analys personer i Sala och befolkningen ökade därefter markant för att 1950 inrymma 20 500 kommunmedborgare. Runt sekelskiftet förekom endast i undantagsfall ny bebyggelse inom den ursprungliga rutnätsstaden då bebyggelsen här var så pass tät. Först under 1940-talet och framåt revs hela kvarter och ersattes av flerfamiljshus. Den varierande gatubilden ersattes med större sammanhängande byggnadsblock eftersom flerfamiljshusen byggdes i större enheter. Bostadsbyggandet fortsatte i stadens utkanter i allt mer standardiserade former. Vanlig nybebyggelse var villor samt rad- och kedjehus. Levnadsstandarden höjdes och det gick bra för industrin. Under 1950-60 talet byggdes en del nya hus i innerstaden som exempelvis Folkets hus och affärskvarter längs Bergsmansgatan. 1972 infogas två små kedjehusområden i området mellan Lillån och järnvägen av Anders Diös. Tidigare bestod hela det ena kvarteret av en enda tomt med en större villa omgiven av en äldre trädgård. I övriga staden breder villamattor från blandade tidepoker ut sig, exempelvis bostadsområden som Skuggan och Gärdesta. Utvecklingen av parker och grönområden Grönstrukturen i Sala är rik och ligger i direkt anslutning till innerstaden. I och med vattensystemet via gruvan vidare till Ekebydamm över till Lillån har grönstrukturen varit essentiell för stadens tillblivelse. Vid Ekebydammens utlopp i Lillån fanns enligt 1799-års stadsplan också en myntverkstad, vilket än mer berättar om den betydelsen som grönstrukturen längs vattenvägarna har haft i Sala. Kanalerna, dammarna och stadsparken avsattes som grönområden från 1879-års stadsplan och framöver. Vidare finns två stora esplanader av främst lind i nordsydlig riktning. I området mellan Lillån och järnvägsstationen finns en mer ymnig grönska med trädplantering längs vägarna och öster om järnvägstationen finns en dåligt utnyttjad järnvägspark. I västra delen av Sala finns stora skogspartier som är värdefulla och uppskattade av stadsborna som närrekreationsområden. Sen 1987 klassas Sala innerstad som riksintresse för kulturmiljön. Riksintresset inbegriper både gruva och stad då kopplingarna däremellan är så starka. Inramningen av denna hedersamma utmärkelsen är dock inte synliggjord. 10
Slutsatser - Staden har en anrik historia i och med gruvans stora inverkan på omlandet; dammsystemet och stadskärnan. - Salas ursprungliga stadskärna är i sin struktur i stort sett oförändrad sen 1600-talet. Trots stadsbränder finns ett antal 1600-talshus bevarade och ett stort antal hus både från 1700 och 1800-tal. Detta ger att Sala idag har många gamla gårdsbildningar och skyddade trähus. Bortsett från gamla Stadshotellet och några kvarter längs Drottninggatan/Bergsmansgatan/Hyttgatan och Trädgårdsgatan, har relativt få byggnader rivits under de expansiva 1950-60 och 70-talen då många andra Svenska stadskärnor sanerades från gamla trähus för att ge plats åt mer modern bebyggelse. - Stadskärnan följer, som en av Sveriges första städer, rutnätsstrukturen och har många äldre karaktärsskapande byggnader. Kungsgården är en av Sveriges få kvarvarande kungsgårdar och vid Måns Ols finns en fin äldre restaurangbyggnad byggnad samt kallbadhus och badplats. - En tydlig gräns mellan kvartersmark och gata är betydande för den stadsmässighet som präglar innerstaden. Där byggnader inte omslöt kvarteret har luckorna fyllts igen med portar, plank, trästaket och klippta häckar. - Stadens historia har tydligt format dagens grönstruktur. Redan tidigt avsattes dammarna och stadsparken som grönområden i stadsplaner och staden har därför mycket grönska i nära förbindelse med rutnätsstaden, vilket skapar karaktär. analys - Karaktärshusen är en mycket viktig del av Salas riksintresse för kulturmiljön. Trästadskvarten och de ljusa pastellhusen med dess småbutiker i samklang med rutnätsgatorna och Salas dagtid rika gatuliv är en tydlig och intressant karaktär för besökare att uppleva. Flera av karaktärshusen är i behov av upprustning. - Det finns samband i stadens kulturhistoria som det idag inte tagits något samlat grepp kring och som därför heller inte framträder speciellt tydligt ur bland annat marknadsföringsmässig synvinkel. - Kulturarvet gör att Salabor känner stolthet och identitet med sin stad samt att utomstående dras till staden för dess unika utseende och karaktär. 11
analys 12
tillgångar och brister Geografiskt läge, kommunikationer och näringsliv Salas strategiska läge rent geografiskt med koppling till större arbetsmarknader i samtliga väderstreck, och i synnerhet mot Mälardalen och Storstockholm, är gynnsamt och ger möjligheter för utveckling. I synnerhet i en framtid med förbättring av kommunikationsmöjligheterna mot Stockholm, Uppsala och Västerås. Om restiden i en framtid kan komma att kortas ytterligare, blir Salas läge än mer attraktivt. idag ett embryo till klusterbildning i Sala. Kriminalvårdsanstalten utgör också ett viktigt bidrag till Salas arbetsmarknad. Det finns en relativt stor sektor av byggföretag orienterade mot Mälardalen och Storstockholm. Sala har flera områden med planlagd mark för nya industriverksamheter. De låga etableringskostnaderna jämfört med Uppsala eller Stckholm innebär en konkurrensfördel för nya etableringar. Salas stadsnära naturtillgångar samt markfyndigheter i form av t.ex. mineraler kan i framtiden komma att vara en allt viktigare tillgång. En återöppning av Sala Silvergruva tycks heller inte vara alltför avlägsen, i och med stigande världsmarknadspriser på mineraler som silver. analys Illustrationen på nästa uppslag anger ungefärliga restider till närbelägna orter och städer. Inom en radie av 2 timmars körtid från Sala når man 2,9 miljoner människor. Både väg- och tågförbindelserna är idag undermåliga utifrån resandefrekvens. Trots detta har andelen Salabor som pendlar ut från staden ökat från 10 till 35% mellan åren 1990 till 2007. Kommunens egna arbetstillfällen har ökat med 6 % de senaste tio åren. Näringslivet har en varierad sammansättning och domineras inte av en någon specifik verksamhet. De största branscherna är vård- och omsorg, utbildning och forskning, tillverkning/utvinning och handel och kommunikation, vilka tillsammans står för drygt 60 % av arbetstillfällena. Tekniska industrier/verkstadssektorn utgör 13
analys Pendlingsavstånd från Sala med bil eller tåg. 14
Kultur, nöje och idrott I centrum har kvarteret Täljstenen utvecklats som stadens kulturkvarter med bland annat Aguélimuseum, skaparverkstad, café och mindre scen. Biblioteket, som har ett anmärkningsvärt högt besöksantal, ligger också i kvarteret. I Sala arrangeras varje år flera mindre kulturfestivaler; bl.a. fyrverkeriorkestern och kulturnatta. Det finns bredd på musiklivet i Sala. Flera mindre scener finns i staden och spelningar hålls i bland annat kvarteret Täljstenen, medan konserter inom olika musikgenrer äger rum i någon av stadens kyrkor eller skolaulor och på sommaren på torget eller i stadsparken. Rikskända artister besöker ofta den av den ideella föreningen Rockland drivna klubblokalen vid Drottning Kristinas schakt. En centralt belägen större offentlig scen saknas. Staden har även behov av attraktiva övernattningsmöjligheter och lokaler för större möten och konferenser. Idag ber våra besökare att få bo någon annanstans (än i Sala). Man minns var man bor och om hotellet varit bra eller inte och det präglar intrycket av hela staden. Så uttrycker Metsos personalchef problemet med brist på övernattingsmöjligheter för bl.a. affärslivet i Sala med god hotellstandard. I och med bristen på övernattningsmöjligheter och lokaler har idag Sala små möjligheter att vara värd för exempelvis större konferenser. Som plats för rekreation har Sala mycket att erbjuda. Gröna gången är en vacker promenad längs med dammsystemet som förbinder silvergruvan med Måns Ols badplats. Längs med Pråmån/RV 70 finns ett, om än bitvis dåligt framlyft, gångstråk som förbinder närrekreationsområdet kring dammarna med den centrala staden. Stadsparken med Ekebydamm och Lillån utgör en mycket högvärdig parkmiljö mitt i centrala Sala ur såväl rekreationshänseende som historisk anknytningspunkt. Det stora öppna gräsytorna vid Lärkan är dock inte välkomnande ur rekreationssynpunkt. Idrott är en stor fritidssysselsättning i Sala och det finns ett aktivt föreningsliv som understödjer denna. Verksamheten karaktäriseras snarare av bredd än av elit. Motions- och sportanläggningen Lärkan innefattar idag bland annat en sporthall, ishockeyhall, en regionalt känd simhall samt bollplan och friidrottsanläggning. Anläggningen är i stort behov av upprustning. analys 15
analys 16 Stadskärnan - folkliv, handel och karaktär Staden har en levande stadskärna med flera attraktiva gågator som trafikeras av ett myllrande folkliv. Det livfulla stadslivet dagtid är ovanligt stort i jämförelse med andra städer av liknande storlek. Innerstadens fysiska struktur med småskaligt rutnät, torg, gågator, park, vatten och anrika byggnader stimulerar detta, liksom stadens unika utbud av småbutiker och att många arbetsplatser och servicefunktioner är centralt belägna. Torget ligger mycket strategiskt placerat och är en mötesoch handelsnod med rik kulturhistoria, men kan utvecklas ytterligare. Järnvägen, Ringgatan och Sörskogsleden utgör barriärer i staden och gör att rörligheten till och från stadskärnan och att hela stadens fysiska struktur är nedsatt. I synnerhet upplevs området norr om järnvägen som avskärmat, vilket hämmar både bostads- och verksamhetsutvecklingen för detta område. Under kvällstid är Sala, vad gäller folkliv, den myllrande dagtidens raka motsats. Centrum inrymmer många caféer och restauranger men kvällstid är nästan inget öppet. I avsaknaden av en kvällsmötesplatser framstår Sala som en sovstad kanske som en förort till Västerås, där kvällslivet istället äger rum! En tillgång är den småstadscharm som staden besitter med närhet till natur, kultur, världen och centrum. En salabo uttryckte det hel med att allt finns här fast i mindre skala. Värdet består mycket i en mer personlig kontakt och service och en social närhet och trygghet. Småstadskänslan upplevs även ge en god livskvalité och vara en bra uppväxtmiljö för barn. Stadens handel präglas av ett unikt utbud av småbutiker som inte tillhör större kedjor, men inrymmer även ett flertal större koncernaffärer och en ny galleria. Staden har dock ett utflöde av handelsintäkter inom sällanköpshandel, framförallt vad gäller detaljhandel annat än kläder. Stadens centrum behöver för en långsiktig stabilitet och för att salaborna skall kunna utföra de flesta av sina inköp hemmavid, utvidgas och diversifieras, samtidigt som de befintliga butikerna värnas. Något som skulle göra stadskärnan i sig mer attraktiv. Parkeringstillgången upplevs idag av många, i synnerhet av butiksinnehavarna, vara bristfällig vid handelshögtryck. Sala har ännu inte, likt många andra städer, fått någon större extern detaljhandelsetablering utanför stadskärnan. Detta är en fördel för möjligheterna att stärka Sala stadskärnas roll som handelscentrum. Kartan på mostående uppslag beskriver Sala stad utifrån huvuddragen i dess karaktär. Staden karaktäriseras av några tydliga noder - attraktionspunkter mellan vilka man rör sig antingen över systemet av grönområden och dammar eller genom (runt) upplevda och verkliga barriärer.
analys Kungsgården Måns Ols bad och restaurang GR ÖN ST RU K TU R Idrottscenter Lärkan Kv. Täljstenen Stadsparken Stora Torget Attraktionspunkt Barriär Gruvområdet Grönstråk Tillgångar och brister i ett geografiskt perspektiv. 17
analys Boende En annan viktig framtidsfråga är att få igång den idag homogena och trögrörliga bostadsmarknaden. Det finns lediga bostäder, men inte de som efterfrågas i den breda gruppen av bostadssökande, dvs bostäder i mellanprisklassen, bostäder vid natursköna omgivningar eller centralt samt ungdoms-, senior- och äldrebostäder i blandade upplåtelseformer. Att centrala staden inom rutnätsstaden samt områdena nära dammsystemet och Måns Ols är mycket attraktiva som bostadslägen, avslöjar den stora prisskillnad som råder på den lokala bostadsmarknaden mellan dess och övriga lägen. Fyrtiotalistgenerationen bor billigt rent driftsmässigt i sina småhus och attraktiva boendealternativ saknas för denna boendekategori som skulle skapa rotation bland egnahemsboenden till förmån för yngre barnfamiljer. Salas bebyggelsestruktur består idag av ett antal boendeenklaver som är orienterade runt den historiska stadskärnan i framförallt sydlig och västlig riktning. På grund av järnvägens barriäreffekt har en utbyggnad av staden norr och österut till stor del hindrats. Utöver stadsdelen direkt söder om stadskärnan avviker 1900-talets stadsdelar från rutnätsstadens struktur och är i flera fall mer introverta i sin gatu- och kvartersstruktur. De flesta enklaver är i stort sett homogena i arkitektur och tidsepok. I termer av boendekvalitet är utbildning och vård viktiga faktorer. I Sala finns behov av ökad sjukvårdsservice inom bland annat akutsjukvård. För att kunna erbjuda en högkvalitativ skolutbildning i Sala i framtiden krävs framförhållning och anpassning i form av förbättrad omvärldsbevakning, regionalt samarbete och pedagogisk utveckling. Etableringen av det nya ABB-gymnasiet är ett positivt exempel. Staden kan även inrymma fler yrkesutbildningar. 18
analys FLERFAMILJSHUS KARAKTÄRSBYGGNADER RUTNÄTSSTADEN CENTRUMNÄRA SMÅHUSBEBYGGELSE Karaktärsbyggnader Rutnätsstaden Flerfamiljshus Centrumnära småhusbebyggelse Stadens bebyggelsekaraktärer 19
analys Slutsatser Tillgångar Strategiskt läge ur ett regionalt utvecklingsperspektiv Den lokala arbetsmarknaden är bred och därför minde känslig för störningar såsom lågkonjunktur eller branchvisa omstruktureringar. Låga etableringskostnader jämfört med Storstockholm och Uppsala Täljstenen har utvecklats till ett samlat och välkänt kulturkvarter Ett relativt stort musikliv Centrala staden omges av flera mycket vackra promenadstråk och av lättillgängliga rekreationsområden Idrottslivet har en stor bredd Levande stadskärna med ett rikligt folkliv under dagtid Sala har en småstadscharm och en utbudsmix bestående av unika butiker som i sig utgör destinationer som attraherar besökare från andra städer. Staden saknar externa handelsetableringar vilket hotar centrumhandelns överlevnad Staden erbjuder några mycket attraktiva bostadslägen i den centrala staden och i de vattennära områdena Brister Utpendlingen har under det senaste decenniet ökat betydligt mer än utvecklingen av antalet lokala arbetstillfällen vilket på sikt riskerar öka utflyttningen Ändamålsenliga större offentliga scener och konsertlokaler saknas i staden liksom anläggningar för större konferenser Hotellutbudet i staden är bristfälligt vilket påverkar turism och näringsliv Stadens närrekreationsområden och kopplingarna mellan dammarna är på några platser otydliga, exempelvis vid Lärkan och Pråmåns södra del Stadskärnan har ett underutvecklat utbud av kvällsaktiviterer och service, såsom exempelvis restauranger, caféer m.m. Stadens handelsindex är svagt, d.v.s många av Salabornas inköp görs i omkringliggande städer, främst Västerås. Stadens utbud inom sällanköpshandeln är underutvecklat Parkeringstillgången är britsfällig eller i varje fall otydlig i centrum, vilket missgynnar handeln Järnvägen saknar flera välbehövda planfria korsningar, vilket skapar barriärer mot stadens nordöstra delar 20
Stadens profil, särprägel och marknadsföring Sala är en fantastisk stad med många särarter att bygga vidare på. Dessa särarter bildar tillsammans stadens profil. Staden förlitar i dag sin profilering mycket mot gruvan - Silverstaden. Detta ger en speciell karaktär och sätter prägel på staden, men är troligtvis inte tillräcklig som ensam bärare av att kommunicera budskapet om Sala som en attraktiv besöksort och boendealternativ. En besöksgruva i sig lockar inte många nya invånare eller företag och är inget som Salaborna själva besöker mer än några gånger i sitt liv. Gruvan är dock en stark identitetsbärare och har ett stort kulturellt värde och verkar som turistmagnet. Salas särprägel består framförallt av tre komponenter: i dess kulturarv; stadens rika historia som bär spår i såväl stadskärnan, stadsparken som i stadens närmaste omgivningar, i småstadskaraktären; närheten och intimiteten i en sådan miljö, och i vattenkontakten: tillgången till stadsnära vattenmiljöer i form av dammsystem och badsjöar. Det är dessa tre kvaliteter i kombination; och inte bara Silverstaden Sala i sig som gör staden unik. I och med den nya förbifarten i nordsydlig riktning har centrala Sala tappat den naturliga kontakt med förbipasserande som tidigare fanns. Även från Uppsala- och Västeråshållet blir uppfattningen av Salas karaktär och kvaliteter svag då passage sker i utkanten av staden. Dess entréer är dessutom otydliga och består av öppna kvarter av industri- och blandad bebyggelse. Annonseringen av (centrala) Sala som en levande och vibrerande stadskärna med höga kulturmiljöer blir därmed svag. Infartsskyltar och andra stadsentréinstallationer verkar i dagsläget inte heller understödjande för Sala och dess värden. Kulturmiljö, småstadskänsla och vattenkontakt; Salas kvaliteter som tillsammans skapar dess särprägel Slutsatser - Stadens särarter bildar tillsammans möjligheter för en tydlig profilering av Sala som en god livsmiljö. - Stadens entréer annonserar inte idag dessa värden på ett tydligt sätt. analys 21
analys 22
Salabornas Självbild I kunskaps- och informationssamhället ökar betydelsen av hur orten uppfattas som attraktiv boplats. I syfte att ta reda på hur Salaborna själva ser på sin ort idag och om det finns en viss mentalitet har intervjuer och medborgarmöten med olika grupper av människor och aktörer hållits. Salaborna upplever sig: vara småstadsbor ha nära till allt ha en rik historia inte vara en del av Storstockholm att de är Salabor, snarare än Västmanlänningar. Det vill säga det finns en starkare lokal stadsmässig identitet än regional sådan. Citat från samtal om vad som är bra respektive dåligt med att bo i Sala: - ALLT FINNS! - NÄRHET TILL ALLT! - DÅLIGT UTBUD! - DÖTT Det finns en generationsklyfta mellan yngre och äldre i stoltheten över att vara salabo. Man identifierar inte sig själv som en utpräglad företagar- eller entreprenörskommun, ej heller som en kulturkommun, men som en stad med en stolt historia. Det finns också ett stort engagemang för lokala frågor. I staden råder en avsaknad av större sociala skiktningar och en relativt icke-hierarkisk syn på människors samhällsställning. Det råder en allmän uppfattning om att andra salabor är trevliga och har det bra. Slutsatser - Stärk självkänslan ytterligare genom att odla och synliggöra Salas särprägel. - Invånare eller f.d. invånare i Sala är ortens främsta marknadsförare. Se till att budskapet som vidareförmedlas är positivt och återspeglar salabornas sanna självbild! - En stor andel av de nyinflyttade är hemvändare. En bra självbild och självkänsla ökar möjligheten att få tillbaka ungdomarna till Sala efter att de provat sina vingar, då som föräldrar. analys 23
analys 24
Stadens förhållande till omgivningen För närvarande har kommunen en positiv befolkningstillväxt, plus 34 personer under år 2007. De senaste tio åren har dock befolkningen sjunkit med 1,4 %. Sett ur ett långt perspektiv, under de senaste 50 åren, har befolkningen varit i princip konstant. Detta är ett anmärkningsvärt styrkebesked jämfört med många andra städer i samma storlek. Globala scenarier Denna rapport skrivs i ett läge då en allvarlig global finansiell kris pågår. De utvecklingsscenarier som kan ses för Sala och dess bebyggelseutveckling kan förändras till följd av denna och andra liknande omfattande yttre påverkansfaktorer på makroekonomin, samhällskulturen eller miljön. En utdragen internationell lågkonjunktur drabbar svensk utrikeshandel och därmed också de exportberoende företag som finns i Sala. Stadens näringsliv är också tydligt exponerat mot den konjunkturkänsliga byggsektorn vilket utgör ytterligare ett hot. Ekonomisk press kan dock också innebära ökad orientering av verksamheter bort från högkostnadslägen i storstaden och mot en lågkostnadskommun som Sala. Globala klimatförändringar utgör ett hot mot kustnära områden då vattennivåerna förväntas stiga. Centrala Europa förväntas enligt prognoser allt oftare drabbas av torka. Extrema nederbördsdagar beräknas bli vanligare vilket kan öka översvämningsrisker i sjönära områden även i Sala. För mellansverige spås dock högre årsmedeltemperaturer medföra ökade skördar och längre somrar, och därmed mer turism så för Sala med omnejd kan dessa globala orosmoln tvärtom innebära möjligheter. Samhällskulturens sedan decennier tillbaka ständigt pågående urbanisering och ökade fokus på storstäderna är inte för alltid given utan kan komma att förändras - en ny grön våg - till följd av exempelvis drastiska förändringar i den globala ekonomins funktionssätt eller förändringar av miljön. En ökad regionalisering kan också förändra de långsiktiga flyttströmmarna i nya riktningar. Förhållande till Storstockholm - storstadsregionen Stockholm utgör sedan decennier tillbaka den stora tillväxtmagneten i Sverige. Sedan 1960-talet har Stockholms andel av Sveriges befolkning stigit från 18 till drygt 21 procent. Samtidigt producerar stockholmsregionen 25% av Sveriges samlade BNP. Stockholm är också den enda region i Sverige som har en genomsnittsinkomst som överstiger det nationella och europeiska genomsnittet. Storstockholm utgör därmed med sina två miljoner invånare en stor marknad för företag i Sala att marknadsföra sig mot, dels en stor arbetsmarknad som blir tillgänglig om och när pendlingsavstånden är rimliga. Inte bara ekonomiskt har Storstockholm en stark drag- analys 25
analys ningskraft, utan även kulturellt. Jämfört med andra regioner drivs inflyttningen till staden av framförallt unga människor, inte enbart utifrån erbjudandet om ett nytt jobb, utan också för att storstaden i sig utgör en attraktionskraft. Här spelar medias allmänna positiva bild av storstadslivet en förmodad stor roll. Genom filmer, TV-serier och reportage speglas storstäder som Stockholm som platser där allting händer. I jämförelse med andra europeiska storstäder har Stockholm också sin dragningskraft i dess vackra läge och utbredda vattenkontakt. Alla europeiska storstäder växer inte av egen kraft, till storleken måste ytterligare livsmiljövärden kopplas för att en storstadsregion skall uppleva befolkningstillväxt. 26 Att ligga granne med en storstadsregion är enligt många studier övervägande positivt för en mindre ort. Det ger tillgång till en stor arbetsmarknad och avsättning för varor och tjänster. Den fortgående storstadsurbaniseringen innebär också att regionen vidgas. Numera talas allt oftare om hela Mälardalen som en sammanhållen storstadsregion. Inte minst har utbyggnaden av Mälarbanan och Svealandsbanan bidragit till att knyta ihop kommunerna kring Mälaren till en region. Enköping marknadsför sig exempelvis numera som en del av Capital of Scandinavia. Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, sammanfattar sambandet mellan regional och ekonomisktillväxt i rapporten Urbanisering, Storstäder och Tillväxt, 2006 ur SvD, dec 2008, artikelserie om Stockholms tillväxt med att efterhand som den ekonomiska utvecklingen fortskrider och inkomstnivån höjs sker det en decentralisering av de urbana aktiviteterna och de allra största städerna minskar i relativ betydelse. Spridningsförloppet är orsakat av att ekonomin har nått en utvecklings-
fas där det finns ekonomiska möjligheter att bygga ut infrastrukturen och sprida resurserna till omlandet. Dessutom uppkommer negativa storstadseffekter som högt kostnadsläge och trängsel som gör att storstädernas attraktionskraft minskar och särskilt för standardiserad varuproduktion som inte är beroende av storstadslokalisering för att fungera och vara konkurrenskraftig. Detta innebär dock inte automatiskt ett uppsving för landsbygden utan snarare att mindre och medelstora städer kan dra nytta av detta utvecklingsförlopp. I Salas fall ser man detta återspeglas bl.a. i en relativt stor andel av sysselsättningen riktad mot byggnadsindustrin, med en tydlig fokusering mot marknaden i Stockholm. Grannkommuner Kommunerna runt Sala har under det senaste decenniet utvecklats olika beroende på i vilket väderstreck man tittar. Generellt sett växer befolkning i kommunerna söder om Sala som har kontakt med Mälaren, medan kommunerna i Bergslagen och Heby tappar invånare. Befolkningsströmmarna och därmed köpkraften rör sig alltså mot Mälardalsregionen. Sala ligger mitt i brytpunkten mellan Mälardalen och Bergslagen vilket på ett nästan symptomatiskt vis avspeglas i kommunens sedan länge i det närmaste konstanta invånarantal. I den närmaste större staden - Västerås - finns regionens större högskola och staden utgör också ett stort centrum för detaljhandel och nöjesliv. Västerås utgör liksom Uppsala, i och med tillgången till högre utbildningar, stora magneter för Salas unga befolkning. Bergslagens kommuner saknar den dragningskraft som högskolor utgör. Närmaste högskola norr om staden ligger i Falun- Borlänge eller Gävle, mer än 10 mil från Sala. Avesta kan med sina 21 000 invånare 4 mil från Sala betraktas som dess tvillingstad. Avesta har dock ett större detaljhandelsutbud än Sala, kanske till följd av dess större omland. För invånarna i Heby, 1 mil från Sala, och med 13 000 invånare i kommunen, utgör Sala till viss del den lokala centralorten. Sala tar en stor del av Hebybornas detaljhandelkonsumtion och kulturellt sett stärks sambandet mellan orterna av att de delar lokaltidning; Sala Allehanda. Slutsatser - Yttre störningar kan på både kort och lång sikt förändra utvecklingsscenarierna för Sala. - Närheten till Storstockholm med dess stora dragningskraft innebär vissa hot men framförallt stora möjligheter ur ett uvecklingsperspektiv för en småstad som Sala. - Tyngdpunkten runt Sala förskjuts alltmer, demografiskt sett, mot området runt Mälaren. - Tillgång till högre utbildning drar unga från Sala. analys 27
rekommendationer 28
REKOMMENDATIONER OM STADENS UTVECKLINGSBEHOV I detta kapitel redogörs för slutsatser av den behovsanalys som gjorts av staden Sala under hösten och vintern 2008-2009. Som grund för rekommendationerna ligger inte enbart en rent vetenskaplig syn på stadens utvecklingsbehov ur ett stadsbyggnadsperspektiv, utan även förslag och synpunkter som kommit rapportförfattarna till del i den medborgardialog som pågått under samma period. Offentliga ostrukturerade intervjuer med salabor i olika åldersgrupper, samt djupintervjuer med nyckelpersoner i olika samhällsfunktioner har tjänat som kunskapsbas utöver det traditionella ortsanalysarbetet. Inte alla brister i staden och dess funktionssätt som framkommit under analysarbetet och medborgardialogen har resultat i rekommendationer eller förslag till åtgärder. Rekommendationerna är kategoriserade och utvalda utifrån dignitet och utifrån vad som i ett brett perspektiv kan sägas ha bäring på den kommande planprocessen för Plan för Sala stad. Därmed har en del synpunkter och brister utelämnats av den enkla anledning att det ligger utanför ramen av denna rapport. Bristande tillgång till sjukvårdsservice lokalt i Sala är exempelvis något som återkommer i såväl analys som medborgardialog vad gäller boendekvalitet i Sala. Då denna brist i stort sett helt ligger utanför ramen för vad som kan åstadkommas med god stadsplanering, så är frågan lämnad därhän i detta kapitel. Rekommendationernas syfte är att kunna tjäna som planeringsunderlag, inriktningsmål och vision för den kommande fördjupade översiktsplaneprocessen. Rekommendationerna är i sig inte förslag till specifik markanvändning inom olika delar av staden, utan skall ses mer generellt och övergripande. Därmed är i den mån specifika geografiska platser pekas ut i denna text att betrakta som exempel, mer än som specifika förslag till markanvändning. Frågor om den konkreta markanvändningen lämnas till den fortsatta processen. För varje rekommendationsdel finns exempel från andra svenska städer och kommuner som föredömligt arbetat med i den riktning som rekommendationen visar på. Dessa exempel har valts ut som benchmarkingsobjekt utifrån deras jämförbarhet i termer av storlek och geografiskt läge i förhållande till Sala. rekommendationer 29
rekommendationer GEOGRAFISKT LÄGE, KOMMUNIKATIONER OCH NÄRINGSLIV Sala har under de senaste två årtiondena fått en allt större såväl in- som utpendling. Numera pendlar ca 35% av Salas befolkning till arbete i någon annan kommun. Flera undersökningar visar samtidigt att viljan hos de flesta avtar hastigt om pendlingstiden överstiger 45 minuter. Vid pendling med tåg är för de flesta acceptansen något högre för längre pendlingstid; upp till ca en timmes restid. Med förbättrade allmänna kommunikationer; framförallt tågförbindelsen längs med Dalabanan till Stockholm, men också tågoch vägförbindelser i de andra färdriktningarna i Mälardalen, tillgängliggörs en mångdubbelt större arbetsmarknad inom detta pendlingsavstånd. Inom aktuella väg- och järnvägsplaner med sikte mot omkring år 2020 finns förbättringar av Dalabanan så att restiden mellan Sala och Stockholm då kommer att förkortas till under en timme, upprustning av järnvägsförbindelsen mot Västerås samt 2+1 körfältsvägar till Enköping och Uppsala. Dessa framtida kraftigt förbättrade restider mot Mälardalen och Stockholm bör Sala stad ha som en planeringsmässig utgångspunkt ur ett översiktsplaneperspektiv. Salas kostnadsläge för såväl bostäder som för näringslivsetableringar; industrimark exempelvis, är lägre än i Uppsala, och betydligt lägre än Stockholmsregionen. Detta innebär i kombination med de bättre pendlingsmöjligheterna, en stor tillgång till arbetskraft inom avstånd för inpendling. Staden bör därmed ur planeringshorisonten år 2024 ha beredskap för nya verksamhetsetableringar som har behov av (planlagd) tomtmark för sin verksamhet. Vissa företag och verksamheter ställer krav på korta ledtider för sina nyetableringar. Hög planberedskap för attraktiv industrimark innebär därmed en klar konkurrensfördel, sett ur ett regionalt perspektiv. Allt fler kommer i framtiden att stiga av och på vid Sala station 30
Slutsatser - För att Sala ska få en positiv utveckling är det en grundförutsättning att kommunikationerna till närregionen och till Mälardalen och Stockholm i synnerhet förbättras kraftigt. - Det är troligt att Sala inom en överskådlig framtid kommer att komma inom pendlingsavstånd för större delen av Stockholmsregionen. Detta innebär långsiktigt mycket goda utsikter för att bli ett attraktivt storstadsnära alternativ för boende och verksamheter. Staden bör därför ha beredskap för ett framtida kraftigare expansionstryck som följd av detta förbättrade kommunikationsläge. - Järnvägsstationen är en viktig nod att utveckla i takt med att kommunikationerna förbättras. Stationen måste samla många trafikslag och vara tillgänglig, både vad gäller fysisk utformning som läget i staden. Salbergaanstalten är ett exempel på en större och ytkrävande nyetableringi Sala under de sista åren som kunnat dra fördel av Salas låga kostnadssläge jämfört med Stockholmsregionen, men som ändå har stor tillgäng till arbetskraft inom pendlingsavstånd. rekommendationer 31
rekommendationer KULTURARV Sala och Sverige har ett unikt kulturarv med många kvaliteter i silvergruvan som under 1600-talet och tidigare gav stora intäkter till den svenska statskassan. Som kulturmiljö bär inte gruvområdet en separat historia skild från staden, utan stadsbildningen Sala och dess rutnätsstad bildar tillsammans med damm- och kanalsystemet kring centrum och gruvan en kulturhistorisk enhet. För den oinsatte förstagångsbesökaren är dock detta samband svårt att uppfatta och avläsa i stadsmiljön. Genom att rent fysiskt tydliggöra miljön och stråken mellan Salas stadskärna, gruvområdet och Månsols, bl.a. genom upprustning av närområdet kring Pråmån, så tydliggörs detta samband. Sala och den centrala stadskärnans kulturmiljövärde bör medvetandegöras för såväl besökare som invånare som kanske huvudmålet, framför gruvan, som upplevelse av kulturminnet Sala silvergruva. Slutsatser - Lyft fram det gemensamma värdena marknadsföringsmässigt: rutnätsstaden som tillgång och attraktion, gruvan, dammarna och Måns Ols som kopplade och förstärkande av denna attraktiva stadskärna (inte tvärtom!) - Knyt ihop gruvan, dammarna och staden rent fysiskt och upplevelsemässigt! Iordningställ en hel rekreationsrunda längs vattenvägarna också med den saknade delen mellan Långforsen och Ekebydamm (Staden), se kartillustration nästa sida - Bygg vidare på och marknadsför stadskärnans utmärkelse som riksintresse Sala, gruvmiljön liksom Sätra Brunn, hade sin storhetstid under 16- och 1700-talen. Ett annat sätt att lyfta fram värdet av Salas kulturhistoriska värde vore att skapa offentliga evenemang och installationer i den offentliga miljön som anspelar på kulturen och arkitekturen under dessa århundraden. För att ytterligare öka medvetenheten om byggnader och platsers kulturhistoriska värde bör de märkas ut. - Ta hand om kulturarvet bättre och förbättra upplevelsen av det bland annat genom att rusta fastigheter varsamt och arbeta mer med gatumiljöerna 32
LÅNGFORSEN STADEN rekommendationer Pråmån bör rustas upp till en ordentlig parklänk mellan stadskärnan och gruvområdet. Särskild vikt bör läggas vid passagerna av de stora vägarna. GRUVAN Illustrationskarta som visar vattensambandet i triangeln Gruvan, stadskärnan och Långforsen. Länken mellan Långforsen och gruvan samt Pråmåns södra del (vid Gruvan) bör tydliggöras och stärkas! 33
rekommendationer 34 NÖJE, KULTUR OCH IDROTT Kännetecknande för Salas centrum är framförallt dess gågator kring torget som såväl vardagar som lördagar har ett myllrande folkliv. Så pass många flanörer som finns här motsvarar egentligen folklivet i en betydligt större stad än en av Salas storlek. Man tar sig till sitt centrum för att promenerandes ta del av dess shoppingutbud, rika kaféutbud och andra målpunkter under dygnets ljusa timmar. Salas centrum inrymmer många kaféer och restauranger men kvällstid är nästan inget öppet. Några få, men framgångsrika mötesplatser för vissa målgrupper finns, såsom Rockland vid Silvergruvan eller Stadshotellets och dess evenemang under veckosluten. Många salabor besvarar dock frågan om eventuella brister i stadens utbud att de saknar exempelvis kvällsöppna kaféer, musikkaféer, pubar och restauranger. I avsaknaden av kvällsmötesplatser framstår Sala som en sovstad kanske som en förort till Västerås, där kvällslivet istället äger rum! Sala har en stor potential i att tillskapa nya lägen för restaurang- och kafélokaler eller för andra nöjesinrättningar. Attraktiviteten av restaurangen vid Måns Ols visar på den stora efterfrågan av sådana destinationer i attraktiva lägen, såsom nära grönska och vatten eller i någon av stadens karaktärsbyggnader och historiska bebyggelsemiljöer. Ett exempel på sådan potential är exempelvis den idag outnyttjade matsalspaviljongen i modern arkitektur vid Sala lasarett med direkt utsikt över Stadsparken och Ekebydamm. Sala saknar också en funktionell offentlig scen och samlingslokal/konsertsal av större format som kan utgöra plattform för det lokala kulturlivet inom teater och musik eller för konserter och andra arrangemang. Detta verkar hämmande för utvecklingen av stadens kulturliv, och Sala går också miste om många möjligheter att koppla turistvärdet i form av silvergruvan till något annat mervärde såsom musikkonserter, konferens- och kongressmöjligheter m.m. Staden får därför av naturliga skäl ett större utflöde än nödvändigt av konsert- och teaterbesök gentemot andra städer såsom Västerås, Uppsala och Stockholm. För att nå framgång och engagemang inom idrotten krävs bra anläggningar. Med dagens anläggningar, i synnerhet fotbollsplanen på Silvervallen är det svårt att känna medgång. Många idrottare i Sala är skeptiska för att många anläggningar historiskt sett legat i långbänk. En satsning på Lärkans idrottsfält skulle ge ett uppsving för Salaidrotten. Att samla idrott till samma ställe ger även positiva samordningsfördelar och området skulle kunna utvecklas så att hela familjen kan umgås på samma ställe.
rekommendationer Matsalen vid Sala lasarett Slutsatser - Sala behöver en större samlad attraktiv publik scen och konsertsal som en plattform för det lokala musik- och teaterlivet och andra arrangemang - Sala har behov av hotell- konferenslokaler som kan skapa mervärde för turism och det lokala näringslivet - Sala behöver fler attraktiva lägen för restauranger och uteställen som kan fungera som destinationer och attraktioner kvällstid - Idrottsanläggningarna vid Lärkan har stor potential att utvecklas till stadens stora idrotts- och friluftsområde 35
rekommendationer Avsaknad en av en egen konsertsal eller offentlig scen för Salas kulturliv gör att exempelvis musikarrangemang finner lokaler utanför staden. Jämförelse - Vara konserthus I Vara, med 16 000 invånare i kommunen och 250 000 boende inom fem mils radie, invigdes år 2003 ett konserthus/kulturhus med 517 sittplatser. Att en sådan liten kommun byggt sitt eget konserthus har väckt stor uppmäksamhet och förundran i medier och svenskt kulturliv. Sedan starten har man haft besök av många orkestrar och kända artister och Vara har etablerats som en destination för musikunderhållning inom flera genrer. I huset blandas fredagsklubbar och lördagsfikor med familjeföreställningar och skolföreställningar. Klassisk musik möter jazz, country, pop och rock. Det bjuds på dans, teater, opera, musikal och stå-upp-komik. Huset är sammanbyggt med gymnasium och rymmer även konferensrum, restaurang och kaféscen. En nyproducerad rapport från Handelshögskolan påvisar att anläggningens värde (samhällsekonomiska effekter) med stor marginal överstiger de regionala- och kommunala bidragen som uppgår till 2,9 respektive 9,5 mkr/år. Mellan år 2000 och 2006 växte bruttoregionprodukten med 33 % och kommunen har även tilldelats flera prestigefulla priser. Årets kulturkommun 2005, Årets kommun 2006 samt Årets företagarkommun 2006 och 2008. 36
rekommendationer Entrén vid Vara konserthus 37