Internet: källkritik & söktips! Källkritik Att värdera information Det finns mycket att tänka på när du värderar information och källor på internet, eftersom vem som helst kan lägga ut vad som helst på nätet. Källkritik går ut på att se om materialet är tillförlitligt. Använd om möjligt primärkällan; försök att se var informationen ursprungligen kommer ifrån. En primärkälla har förstahandsuppgifter. Varje gång information förmedlas kan fakta missförstås eller felaktiga förenklingar uppstå. Jämförelse kan inte alltid användas för källkritiska resonemang. En uppgift, källa, kan inte betraktas som sann för att den säger samma sak som de flesta andra gör, därför att uppgifterna kan komma från samma oriktiga källa. Observera att om två faktapåståenden som kommer från olika d.v.s. oberoende källor säger samma sak, så ökar tillförlitligheten. En av internets stora fördelar är den rika tillgången till olika källor som gör det möjligt att jämföra olika källor. En faktabok utgiven på ett bokförlag, har i de flesta fall skrivits av någon med expertkunskaper samt granskats av en redaktör. Felaktiga uppgifter och översättningsfel förekommer även i böcker. I tidningar förekommer inte sällan faktafel, eftersom de produceras snabbt och inte granskats av någon expert. Att granska hemsidor Vem har lagt ut hemsidan? Vad är syftet? Finns det en källförteckning?
Är informationen aktuell? Källans sätt att uttrycka eller formulera sig. De viktigaste frågorna du ska ställa om en hemsida är vem som lagt ut den och varför. Hittar du ingen upphovsman någonstans på sidan så använd inte materialet som fakta. Vill du veta mer om den som skrivit texten sök på namnet i någon sökmotor för att se i vilka andra sammanhang han eller hon förekommer. Du kan också få en bild av hur andra bedömer sajten genom att ta reda på vilka som länkar till den. Vad är syftet? Är syftet att informera, påverka eller sälja? Är det fakta eller någons åsikter? Vem vänder man sig till? Vad vill man uppnå? Är den aktuell? När är sidan utlagd? När ändrades den senast, d.v.s. när uppdaterades den senast? Källans sätt att uttrycka sig. Hur uttrycker man sig? Sakligt? Känslomässigt? Sök gärna i NE www.ne.se Åtminstone för grundläggande eller kontroversiella fakta. Jag vill rekommendera följande film från internetkunskap.se där Jerry talar om källkritik http://www.youtube.com/v/eebw79vczs&hl=sv_se&feature=player_embedded&version=3 Mer information om att granska hemsidor kan du läsa här på Luska http://www.lund.se/luska/vanstermenystartsida/sokskola/kallkritik Webbadresser I adressen finns en beteckning som anger vem som administrerar adressen. Svenska sidor markeras med.se, finska med.fi, norska med.no, danska med.dk, Storbritannien med.uk och Tyskland med.de o.s.v. USA är dominerande på internet, och därför bryr man sig i regel inte om att ange nationalitet på amerikanska adresser, men ibland står.us. Webbsidor kan kapas och innehållet stämmer då inte överens med vad den som skapade webbsidan önskar. Så kallade dubbelgångare och hemsidor med falsk information Svenska regeringen registrerade adressen www.levandehistoria.se för att informera om judeutrotningen under andra världskriget, men historieförvrängare och nynazister har registrerat sajten www.levandehistoria.com som i dag leder vidare till www.sannhistoria.org. Om man vill veta vem som ligger bakom en viss sajt kan man söka på webbadressen (utan www.) på http://www.whois.com (alla adresser utom.nu och.se ) och där få fram Registrant Name: Karl Svensson, för sajten www.sannhistoria.org.därför sökte jag på karl svensson historia. Han är en av många som på internet har specialiserat sig på att förneka att förintelsen ägt rum
trots alla bevis för motsatsen. Jag vill inte rekommendera läsning av vad han skriver utan www.levandehistoria.se och böcker om judarnas historia. Adresser som slutar med.se kan du kolla på https://www.iis.se. Klicka på Ta reda på ägaren av en webbadress under sökrutan. Det finns fler så kallade dubbelgångare på nätet, t.ex. www.whitehouse.net Originalet eller den riktiga sidan är www.whitehouse.gov (gov och edu är reserverade domäner.) En sida som ser seriös ut är www.malepregnancy.com, RYT Hospital s hemsida som beskriver hur manlig befruktning går till. Om man söker link:www.malepregnancy.com i Googles sökruta, får man fram alla som länkar till sidan. I detta fall: inget sjukhus men bl.a. Parody Websites. Det finns också många svenska s.k. falska webbsidor. Ibland kan man backa eller sudda i webbadressen bakifrån (och söka igen) för att hitta någon ansvarig för sidan. Webbadressen ger inte alltid information om vem som ligger bakom sajten. Hittar du inga vanliga gatuadresser eller e-postadresser kan du tvivla på upphovsmannens goda avsikter. Söktips Det är viktigt att hitta bra sökord, d.v.s. ord som är specifika och beskriver det du vill hitta. Då får du troligen relevanta sökträffar, d.v.s. sådana som är av intresse i det aktuella sammanhanget. Det är också bra att försöka se sökt text på webben framför sig. Sök t.ex. astrid lindgren föddes (inom citationstecken). Nästan alla de större sökmotorerna lägger ett automatiskt och mellan sökorden. Den vanligaste metoden att utesluta ord är att skriva ett minustecken framför ord man inte vill ha med. Tänk på vilka ord du bör utesluta i sökningen. Exempel: jaguar cars -football Skriv OR mellan sökorden om du vill ha eller. Använd citationstecken runt sökorden när du söker efter en fras som hör ihop, exempelvis what a school thinks Sökspråket är inte likadant i alla sökmotorer. För att få reda på hur den sökmotor du ska använda fungerar får du läsa sökmotorns hjälpfiler. Här är några söktips för Google: related: utan mellanslag framför sökt webbadress link: utan mellanslag framför sökt webbadress site: utan mellanslag framför sökt webbadress.
Om du vill hitta webbsidor som liknar en du tycker om så kan du söka related:www Exempel: skriv i sökrutan related:www.ecosia.org Då får du förslag på liknande sidor (ibland vidstäckt tolkat). Sök link:www för att ta reda på vilka som länkar till sidan. Det kan ibland visa att sidan inte är seriös. Exempel: link:www.malepregnancy.com En mycket bra sökfunktion är att du kan söka t.ex. internetcensur site:www.reportrarutangranser.se och få den största artikeln om detta. Om du söker t.ex. tsunami site:www.aftonbladet.se får du intressantare sökträffar och bättre bilder än om du går in på www.aftonbladet.se och använder deras sökruta. Om du vill använda Google sök gärna med www.google.com. Till vänster finns More search tools eller Show search tools All results. Efter klick kan du t.ex. sortera efter Reading Level och söka i Dictionary m.m. Längst ned under More search tools kan du välja Verbatim och då söker Google exakt på dina sökord. Ordagrant finns (nu också) längst ner om du klickar på Fler verktyg på www.google.se. (Februari 2012: Google gör ofta ändringar). Du kan begränsa din sökfråga med intitle:sökord. Inget mellanslag mellan intitle och sökordet. Exempel: Om du söker intitle:search får du bara sökträffar där ordet search finns i titeln. Söktjänster Det finns två sorters söktjänster: 1. Sökmotorer, även kallade sökmaskiner eller sökrobotar. 2. Länksamlingar, även kallade ämneskataloger eller ämnesportaler. Fördelen med länksamlingar är att länkarna oftast är kvalitetsbedömda av människor som väljer ut vilka länkar som ska ingå. Nackdelen är att de är mycket mindre i omfång. Exempel på två bra länksamlingar för skolarbete är Luska www.lund.se/luska (kan söka i om du också skriver luska i sökrutan) och Länkskafferiet www.lankskafferiet.org (du kan söka i). Tänk på vad saker sorterar under när du bläddrar i en länksamling. Använd någon sökmotor och leta på sökord när du a) vill leta efter särskilda ord eller begrepp b) vill ha svar på en given fråga c) vill ha en specifik sida snarare än ett ämne d) söker efter ett ämne som är svårt att placera in i en kategori Använd en länksamling om du vill a) veta mer om ett ämnesområde
b) se vilka webbplatser som finns inom ett ämne du inte vet så mycket om c) vill ha kvalitetsgranskade länkar Exempel på två länksamlingar (igen) för skolarbete & två gröna sökmotorer Det finns flera speciella länksamlingar för skolarbete. Lunds skolbibliotekarier har gjort en länksamling som är indelad efter skolans ämnen; Luska www.lund.se/luska Luska har också många Temasidor. Luska betyder ungefär undersöka, lista ut, ta reda på. Länkskafferiet www.lankskafferiet.org är en annan bra länksamling för skolarbete. Den gröna sökmotorn www.ecosearch.org använder Google. Du planterar regnskog när du använder Ecosia www.ecosia.org: söker med Bing och Yahoo. Bilderna kommer från Google. Creative Commons är en ideell organisation som hanterar upphovsrätt Creative Commons-licenser är fria att använda under olika villkor. Upphovsmannens (skaparens) namn skall alltid anges. Licenserna är skapade för internet. Det finns många webbsidor på internet som är fria att använda. Här följer en länk där du hittar material som du kan dela med andra, d.v.s. är fritt att återanvända http://search.creativecommons.org/här förklarar Kristina Alexandersson om Creative Commons-licenserna www.creativecommons.se/omcc/licenserna. Här är originalet för den som vill läsa på engelska (symbolerna är längre ned på sidan) http://creativecommons.org/licenses Databaser: NE, Landguiden, Alex författarguide, Medierakivet & Artikelsök Det finns fem databaser som är tillgängliga på din dator (åtminstone när du är på skolan). De är NE, Landguiden, Alex författarguide, Mediearkivet & Artikelsök. De finns under Genvägar till höger på Luska www.lund.se/luska Referensdatabaser är hänvisningsdatabaser, d.v.s. sådana databaser som ger hänvisningar till källor. Exempel är ArtikelSök med hänvisningar till artiklar ur svenska dagstidningar och tidskrifter. En referensdatabas hänvisar alltså till var en viss artikel har publicerats. I ArtikelSök indexeras, d.v.s. förtecknas, innehållet i 440 tidskrifter och 12 svenska dagstidningar. I fulltextdatabaser återges hela artiklar. Exempel är Mediearkivet, som är en databas med artiklar i fulltext ur bl.a. Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Tidningarnas Telegrambyrå och viss fackpress. Allmänna tips Google Alerts www.google.se/alerts är e-postmeddelande som innehåller de senaste relevanta Google-resultaten, baserat på en sökfråga eller ett ämne. En Google Alert går snabbt att skapa, ändra eller avluta.
Om du kan adressen och söker på den men sidan inte kan visas så kan det hjälpa att kapa webbadressen bakifrån. I Google kan du gå in på den cashade versionen om du inte behöver absolut aktuellt material. Tangentkombinationen Ctrl + F eller Cmd+F öppnar ofta en sökruta där du kan söka ett valt ord på internetsidan. Bra om du vill ha begränsad information och inte vill läsa hela sidan. Med tangentkombinationen Ctrl + Z eller Cmd + Z kan du radera eller ångra senaste felaktiga inmatning i datorn. Skriv källhänvisningar d.v.s. källor: var du hämtat uppgifterna t. ex. Böcker: författare, titel, årtal, förlag Webbsidor: författare, sidans namn, URL = webbadress (gärna datum) Artiklar: författare, tidskriftens namn, årtal, nummer, sidor Sociala medier Wikipedia är ett stort användabaserat uppslslagsverk. Artiklarna har ofta ett utmärkta länkar i slutet. WebbIT har gjort en kort film om hur du bör granska Wikipedia. http://webbit.se/wikipedia-kaellkritik På Twitter finns ideella organisationer, nyhetsmedier som t.ex. BBC, Radio Australia, toppjournalister och här hittar du snabbt aktuell information. Man kan söka på hastags #:fritt översatt ämnesord. (skrivs ihop) Exempel: #humanrights. Se upp för köpta länkar Fenomenet köpta länkar kallas sponsrade träffar. Det går till så att företag köper de sökord de vill bli förknippade med. Det anges med liten text att det är sponsrade länkar eller Ads. Det föränderliga internet m.m. Detta är, liksom de flesta, en berättande källa: felaktigheter kan förekomma. Internet förändras ofta snabbt, varför information om webben fort kan bli inaktuell. Om du upptäcker en felaktighet eller tycker att jag glömt något viktigt, maila gärna mig eller kom till biblioteket och berätta. Den sida jag gillade mest av the last page of the internet OR the last internet page www.jacksjoint.com/last_page_of_the_internet.htm (sept. 2011) Författaren Nicholas Carr skriver i boken What the Internet is Doing to Our Brains att han märkt hos sig själv och vänner att ett för flitigt användande av internet kan leda till svårigheter att koncentrera sig, läsa böcker samt att tänka klart. Jag säger inte att Carr har fel i sina
observationer, men personligen tycker jag att det är innehållet inte mediet som är viktigast. Jag anser att det finns böcker utan väsentligt innehåll och fantastiska texter på internet. Solveig Eiriksson Bibliotekarie Järnåkraskolan solveig.eiriksson[at]lund.se Källor (Litteratur och länkar) Böcker Alvarado, Nadine & Larsson, Sara (2008) Effektiv sökning på Internet. Från Alex till Wikipedia. Lund: BTJ förlag. Carr, Nicholas (2010) What the Internet Doing to Our Brains. New York. London : W. W. Norton & Company (s. 7) Leth, Göran & Thuren, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet Att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups Utbildning. Våge, Lars & Dalianis, Hercules & Iselid, Lars (2003). Informationssökning på Internet, Lund: Studentlitteratur. Lämkar (Länkar i texten har jag inte här). BTJ om Artikelsök http://corp.btj.se/?id=836 (sept. 2011) Google Alerts www.google.se/alerts (sept. 2011) Google Help Center Advanced Operators http://www.google.com/intl/en/help/operators.html Google webbsökning Hjälp www.google.com/support/websearch/bin/answer.py?answer=136861(sept. 2011) Google Operating System http://googlesystem.blogspot.com/2011/11/googleverbatim.html How to Use Google Search More Effectively by Josh Catone http://ht.ly/7eups (nov 2011) Mediearkivet www.retriever-info.com/se/tjaenster/research.html
Search Engine Watch: Google Introduces Verbatim Searching http://searchenginewatch.com/article/2126346/google-introduces-verbatim- Searching (nov 2011) Skolverket: Kolla källan http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik (sept. 2011) Skolverket. Nya villkor för källkriken. Text: Stefan Pålsson http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/artiklar/nyavillkor (sept. 2011) Twitter https://twitter.com Det finns även andra Twittertjänster. (sept. 2011) IT-pedagogen Ronny Anderssons kurs (Maj 2011) Sidan uppdaterad: 2011-02-24