Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt innan du ansöker 5 Ansökan 6 Vad händer sedan 6 Översikt över modellen 7 Kartläggning/samtal med vägledare 8 Reflektion 8 Självskattning 9 Utlåtande från ämnesbedömare 9 Bedömningssamtal 10 Bedömning 10 Förslag på bedömningsredskap 11 Andra bedömningsredskap som kan användas 11 Formellt beslut/ Uppföljande samtal 12 Kompletterande studier/ Individuell studieplan 12 1

Dokumentation 12 Bilagor Självskattningsformulär 2

Bakgrund En ändring i högskoleförordningen (SFS 2002:726) infördes 1 januari 2003 som innebär att en sökande kan vara behörig p.g.a. att han eller hon genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I propositionen Den öppna högskolan som bl.a. utgör förarbete till den ändring som sen kom i högskoleförordningen anför regeringen att reglerna för behörighet måste ändras så att man undanröjer de hinder som ställs upp för dem som har s.k. reell kompetens för sökt utbildning. Denna princip bör gälla för grundläggande behörighet, särskild behörighet och tillgodoräknande. Det betyder alltså att högskolorna kan göra bedömningar av en individs reella kompetens i två hänseenden, dels för att avgöra om en sökande har förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen, dels för att avgöra om en sökande kan få sina kunskaper tillgodoräknande i en högskoleutbildning. Inledning Den som har kunskap och färdigheter som motsvarar det innehåll och de lärandemål som kursplanen/kursplanerna omfattar har möjlighet att ansöka om ett tillgodoräknande av den reella kompetensen, och kan på så sätt förkorta tiden i sin utbildning. Att få sin kunskap bedömd gentemot kursplanernas lärandemål kan vara ett tidskrävande arbete. Studenten ska kunna bevisa sina kunskaper motsvarande det innehåll och de lärandemål som kursplanen/kursplanerna omfattar. Det finns inga garantier för att en bedömning av reell kompetens leder till ett tillgodoräknande, allt beror på om studentens kunskaper motsvarar kursplanernas innehåll och lärandemål. Inom andra utbildningssammanhang används begreppet validering för att beskriva motsvarande process som inom högskolan beskrivs som bedömning av reell kompetens. Anledningen till att vi använder begreppet bedömning av reell kompetens är att detta begrepp används i de lagar och föreskrifter som styr högskolans arbete. Definitioner och begrepp Reell kompetens är den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon 3

har formella bevis på den eller inte. (SUHF 2003) Reell kompetens kan sägas vara "det befintliga men ännu inte dokumenterade". Validering är en strukturerad metod för bedömning, värdering, dokumentering och erkännande av kunskaper och kompetenser som en person har oberoende av hur den förvärvats (den reella kompetensen) (Ds 2003:23). Tillgodoräknande Beslut om att viss utbildning, kunskap eller färdighet förvärvad i yrkesverksamhet får ingå i kurs eller examen. (HSV, Begreppsmanual). Uttrycket tillgodoräknande används dock i ett vidare begrepp i Högskoleförordningen kapitel 6. Vägledning Begreppet vägledning beskrivs av Gunnel Lindh som en professionell verksamhet som bedrivs inom arbetsförmedling, inom skolväsendet eller inom någon annan institution med syfte att hjälpa människor att få ett bättre beslutsunderlag för att åstadkomma en planering som har att göra med arbete och/eller utbildning på kort eller lång sikt. (Vägledningsboken, Gunnel Lindh, sid 16. ) Roller De roller som är särskilt viktiga i processen är studenten, studievägledaren och ämnesbedömaren. Studenten - ska ges möjlighet att delta i processen samt kunna påverka processen, t.ex. genom att ge förslag på bedömningsredskap etc. Det är viktigt att studenten är aktiv och förstår sin roll vad gäller identifieringen av den egna kunskapen. Studievägledaren - är studentens kontaktperson genom hela processen. Studievägledaren är den som informerar studenten om processen från ansökan om tillgodoräknande till kompletterande studier. Ämnesbedömare - är den som bedömer det material som studenten lämnat in för bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Ämnesbedömaren är också den som tar kontakt med den sökande för ett bedömningssamtal och lämnar ett skriftligt yttrande till avdelningschefen och studievägledaren efter sin bedömning. 4

Ämnesbedömare kan vara ämnesföreträdare eller annan ämneskunnig person på respektive akademi. Beslutsfattare - är avdelningschef eller person som denne delegerat beslutsrätten till. Viktigt innan du ansöker Studentfinansiering Innan du ansöker om tillgodoräknande bör du fundera över din studiefinansiering. Det svenska studiemedelssystemet utgår från genomförda kurser, du får alltså inget studiemedel för den tid som du lägger ned under bedömningen och inte heller för de högskolepoäng som tillgodoräknas. Behöver du komplettera med studier kan du ansöka om studiemedel för de högskolepoäng du kompletterar. Om du har ersättning från arbetslöshetskassa måste du diskutera med denna innan processen bedömning av reell kompetens påbörjas. I vissa särskilda fall tillåter arbetslöshetskassan att du får ersättning under bedömningsdelarna. Bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande är en relativt ny företeelse i det svenska högskolesystemet. Därför känner många arbetsgivare inte till vad bedömning av reell kompetens innebär. Du kan därför behöva kunna beskriva vad det är och hur det går till. Modellen är indelad i tre faser. I den inledande fasen görs en kartläggning och en plan för ärendets gång. I den andra fasen bedöms dina kunskaper gentemot kursplanernas lärandemål och i den tredje fasen fattas formella beslut i ärendet och plan för eventuella kompletterande studier upprättas. Syftet med tillgodoräknandet Innan du lämnar in en ansökan om tillgodoräknande bör du fundera över ditt syfte med tillgodoräknandet, eftersom detta kommer att prägla den fortsatta processen. Vill du få din kompetens bedömd för att kunna komplettera med de delar som eventuellt saknas, och sedan kunna ansöka om examen eller är du intresserad av att bara få din kompetens prövad och dokumenterad? 5

Ansökan För att högskolan ska kunna påbörja arbetet med ditt tillgodoräknande krävs att du lämnar in en ansökan om bedömning av reell kompetens för tillgodoräknade. Information om hur ansökan görs finner du på högskolans hemsida (länk infogas när den finns). Enligt högskoleförordningen är det enbart den som är student vid högskolan, dvs. är antagen och bedriver studier som kan ansöka om ett tillgodoräknande. Boka tid med studievägledare Vi rekommenderar att du bokar in ett samtal med en studievägledare. Studievägledaren informerar dig om hur processen går till och finns med som ett stöd när du ska fylla i ansökan. När du ansöker om tillgodoräknande ska du använda blanketten Ansökan om tillgodoräknande, se bilaga. Studievägledaren kommer att förse dig med kursplaner för de kurser din ansökan avser och blanketten självskattningsformulär, se bilaga. Utifrån självskattningsformuläret ska du skriva om du vill tillgodoräkna en hel kurs/kurser eller ett delmoment i en kurs/kurser. Beskriv sedan utifrån självskattningsfrågorna hur du fått kunskaper som motsvarar kursplanernas lärandemål samt om möjligt under vilken period du inhämtat dessa kunskaper. Bifoga dessutom en meritförteckning, där du anger vilka aktiviteter, t.ex. anställningar och utbildningar du har och styrk uppgifterna så långt det är möjligt med t.ex. intyg och betyg. Studievägledaren och studenten kommer överens om en lämplig tidsram då dokumentationen, dvs. självskattningsformuläret m.m. ska lämnas/skickas in. Vad händer sedan? När ansökan kommit in till högskolan diarieförs den och går sedan till den studievägledare som kommer att ha ansvar för ditt ärende fram till beslutet. Innan processen påbörjas fullt ut kommer en ämnesbedömare, dvs. en lärare i den utbildning som ansökan avser, att göra en första bedömning av det material du skickat in tillsammans med ansökan om tillgodoräknade samt den information som studievägledaren samlat in under samtalet med dig, när du fyllde i ansökan. Anser ämnesbedömaren att det inte finns tillräckligt att bedöma 6

kommer mer information och material att begäras in eller så ges redan här ett avslag på ditt tillgodoräknande. Finns det underlag att bedöma kommer det mer omfattande bedömningsarbetet att påbörjas. När du ansökt om ett tillgodoräknande har högskolan en skyldighet att fatta ett beslut, antingen i form av ett tillgodoräknande eller i form av ett avslag på din ansökan. Översikt över modellen Steg 1 Kartläggning Ansökan Samtal med studievägledare Självskattningsformulär Utlåtande från ämnesbedömare Steg 2 Bedömning Bedömningssamtal Bedömningsredskap Steg 3 Beslut Formellt beslut Uppföljande samtal med studievägledare Kompletterande studier/ individuell studieplan 7

Kartläggning/Samtal med vägledare Det första som görs är en kartläggning där studievägledaren och du som student träffas. Studievägledaren kartlägger ditt syfte med ansökan om tillgodoräknande, informerar dig om hur processen kommer att gå till och hur det kan påverka de framtida studierna, vad som ska bedömas och vad som förväntas av dig. Studievägledaren finns också med som ett stöd när du ska fylla i ansökan, ser till att alla nödvändiga uppgifter finns med i ansökan om tillgodoräknande samt att nödvändiga dokument har bifogats, även det som studievägledaren har dokumenterar under samtalet med dig. Om det finns formella meriter, dvs. avslutade högskolekurser från annat svenskt lärosäte, kan de tas med i examen utan att kurserna går in i processen kring bedömning av reell kompetens. Formella meriter från utländsk högre utbildning ska alltid tillgodoräknas. För mer information se den lokala tillgodoräknandeordningen vid Mälardalens högskola. Studievägledaren dokumenterar samtalet. Reflektion Reflektion innebär att fundera över sitt sätt att arbeta, hur arbetet utvecklas och vilka resultat man uppnår. Reflektion är av största vikt för förståelsen av lärandet. Det handlar om att medvetet och kritiskt betrakta sin kunskapsutveckling. Lärandet hänger intimt ihop med reflektion, vi lär inte utan att reflektera över vad vi ser, hör och upplever eller blir informerade om. Reflektion är ett sätt att göra all möjlig kunskap till sin egen kunskap, se helheter och öka den egna förståelsen för sin omvärld och lära sig ett sätt att lära. Genom reflekterande situationer lär man sig att fundera kring problem på ett sätt som leder till ytterligare kunskap. I arbetsmaterialet för bedömning av reell kompetens framtaget av Validering West menar man att det kan vara bra att utgå från frågorna nedan när du reflekterar kring lärandemålen i kursplanen; 8

Kan jag det som ingår i målet i kursplanen? När lärde jag mig det? Hur har jag lärt mig det? Kan jag visa att jag kan det genom att beskriva en situation eller händelse? Kan jag styrka det på något sätt, t.ex. genom något av mina intyg eller betyg? Ungefär samma frågor hittar du i självskattningsformuläret som du ska använda dig av. Självskattning Självskattning är en viktig del i processen kring bedömning av reell kompetens, framför allt för att reflektera kring och bli medveten om den egna kunskapen samt relationen mellan den egna kunskapen och de aktuella lärandemålen i kursplanerna. Med hjälp av självskattningsfrågorna i formuläret ska du som student pröva dina kunskaper gentemot kursplanernas lärandemål och utförligt motivera dina bedömningar. Självskattningsformuläret är ett viktigt underlag för din syn på den egna kunskapen och som underlag i den bedömning som ämnesbedömaren ska göra. Utlåtande från ämnesbedömare Bedömningarna av dina kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål görs av en bedömare med goda ämneskunskaper. Innan bedömningsarbetet inleds tittar ämnesbedömaren igenom det material du skickat in samt eventuell information från studievägledaren. Ämnesbedömaren gör en första bedömning om det finns tillräckligt med underlag för att gå vidare med ansökan eller om du måste komplettera med mer material eller information. Du kontaktas då av studievägledare om kompletterande information behövs. I de fall ämnesbedömaren inte anser att det finns underlag för att påbörja en fördjupad bedömning ska beslut om avslag på tillgodoräknandet fattas. Ett avslag kan överklagas, se rubriken Formellt beslut/uppföljande samtal. Om det finns underlag att bedöma kommer det mer omfattande bedömningsarbetet att påbörjas. 9

Bedömningssamtal Oavsett vilka redskap eller metoder som används för att bedöma kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål ingår oftast ett bedömningssamtal. Att medvetandegöra kunskap genom samtal är det centrala i bedömningen av reell kompetens. Det är ämnesbedömaren som bokar tid för samtal med dig. Under samtalets gång diskuterar du och ämnesbedömaren dina kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas lärandemål. Under bedömningssamtalet gör ämnesbedömaren den slutliga bedömningen av dina kunskaper gentemot lärandemålen. Samtalet ska ge dig möjlighet att förtydliga eller ytterligare beskriva dina kunskaper. I samband med samtalet har du också möjlighet att föreslå andra bedömningsredskap som bättre visar på dina kunskaper. I bedömningssamtalet är det viktigt att bedömaren skapar ett förtroendefullt klimat präglat av lyhördhet. Samtalet ska inte upplevas som en utfrågning, utan du ska ha möjlighet att förtydliga och ytterligare beskriva dina kunskaper. Genom att ställa frågor och be dig att återberätta och t.ex. fånga processer och hitta kategorier, i form av kursmål i fall det är aktuellt, blir ditt kunnande synligt. Ämnesbedömaren kommer att stödja dig för att du ska kunna sätta ord på ditt kunnande i förhållande till olika situationer och erfarenheter. Självskattningsmaterialet utgör en grund för bedömningssamtalet liksom de bedömningsredskap som använts. Bedömning I samband med bedömningen kan olika bedömningsredskap användas. Ämnesbedömaren tillsammans med dig och ev. studievägledaren samråder om vilka bedömningsredskap som ska användas. 10

Förslag på bedömningsredskap Fallstudier Du som student ges möjlighet att diskutera och argumentera kring verkliga fall, filmsekvenser etc. via vetenskapliga artiklar. Du kan se korta filmer som beskriver situationer som uppkommer i det yrke som utbildningen förbereder för. Ditt uppdrag blir att diskutera/presentera en lösning eller ett förklaringssätt för hur problemet eller situationen kan lösas. Metoden fungerar bäst när det är flera studenter som ska bedömas inom samma område. Redovisning sker skriftligt eller muntligt. Medbedömare En medbedömare är en utomstående person som gör en bedömning av dina kunskaper gentemot kursplanens mål. Exempel på medbedömare kan vara t.ex. annan ämneskunnig person eller branschkollega. Praktiska prov/laborationer Använda redan etablerade eller nya praktiska prov och/eller laborationer Skriftliga redogörelser Du kan antingen redogöra för dina kunskaper gentemot kursplanens lärandemål, eller genom andra övningar/uppgifter som du får av läraren, t.ex. självskattningsformuläret men också med andra mer fördjupande frågor som är specialanpassade för ämnet. Här kan skriftliga test eller kursens tenta/tentor också användas som de är eller modifierade. Andra bedömningsredskap som kan användas Autentiska bedömningar - bedömningspraktik Du kan visa din kunskap genom praktiska moment. Bedömningspraktik innebär att du är ute på en arbetsplats eller i en utbildningsmiljö på högskolan. Vid bedömningspraktik krävs att en handledare är med samt deltar i bedömningen. Annat som kan styrka kompetens 11

Du kan samla bevis på din kunskap genom teckningar, ljudinspelningar, videofilmer eller fotografier. Medlärare Du får planera och genomföra undervisning för en grupp med andra studenter. En ämnesbedömare deltar och gör en bedömning utifrån kursplanens mål. Formellt beslut/ Uppföljande samtal Eftersom du lämnat in en ansökan om tillgodoräknande ska ett formellt beslut fattas i ärendet. Till ärendet ska det finnas ett skriftligt underlag för beslutet, det är blanketten om tillgodoräknande som ska användas, se bilaga. Ett eventuellt avslag ska vara motiverat. När beslutet är fattat kommer du att underrättas om beslutet samt få information om möjligheten att överklaga beslutet, se bilaga. Studievägledaren ska erbjuda ett uppföljande samtal med dig, där du får information om utfallet av bedömningen. I samtalet ska även en diskussion kring eventuellt kompletterande studier ingå, där du får förslag på hur de kompletterande studierna kan genomföras och hur examinationen ska gå till. Kompletterande studier/individuell studieplan Utifrån det uppföljande samtalet ska studievägledare tillsammans med dig upprätta en individuell studieplan för de delar som saknas. De kompletterande studierna kommer antingen genomföras genom att du deltar i den ordinarie undervisningen i kursen eller i en flexiblare form, där du får olika uppgifter att arbeta med, som sedan examineras av examinator. Vilken av formerna beror på hur stor del av en kurs som ska kompletteras samt hur kursen ligger i förhållande till tidplanen för komplettering. Dokumentation Dokumentation är en viktig del av processen. Studievägledaren kommer att dokumentera processen i flera syften, bl.a. för att du som student ska kunna ha insyn i ditt ärende. Den samlade dokumentationen i ärendet utgör underlag för beslutet om tillgodoräknande. I dokumentationen ska det framgå hur dina kunskaper bedömts, vem som bedömt dem och på vilket sätt de motsvarar kursplanernas mål. 12

Bilaga Självskattningsformulär När du reflekterar kring lärandemålen i kursplanerna ska du ta hjälp av självskattningsfrågorna nedan. Du reflekterar över dina kunskaper gentemot lärandemålen i kursplanen/kursplanerna. Skriv om du vill tillgodoräkna hela kursen eller ett delmoment i en kurs. När du reflekterar kring lärandemålen i kursplanen/kursplanerna vill vi att du utgår från frågorna nedan i samtliga delar du vill tillgodoräkna. Omfattning Det är rimligt att tänka sig att frågorna 1-4 nedan omfattar minst 3 st. A-4 sidor, teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12, normalt radavstånd. Frågor 1. På vilket sätt har du kunskap som motsvarar det innehåll och de lärandemål som kursplanen omfattar? Ge en utförlig redogörelse som beskriver din kunskap. 2. När och var lärde du dig det? Motivera utförligt ditt svar. 3. Hur har du lärt dig det? Motivera utförligt ditt svar. 4. Beskriv en situation eller ett sammanhang där du kan visa denna kunskap. Motivera utförligt ditt svar. 5. Kan du styrka det på något sätt, t.ex. genom intyg eller betyg? Bifoga dessa med ditt svarsdokument. Numrera varje kurs för sig och skriv en sammanfattning av svaret på frågorna för varje kurs på ett separat blad, se exempel nedan. 1 Kursens namn, antal hp: Företagsekonomi, grundkurs, grundnivå 30 hp Namn på ev delkurs/delkurser, antal hp, t.ex: Delkurs1: Marknadsföring, 9 hp Delkurs1: Här följer min sammanfattning utifrån frågorna ovan