1. Frågeformuläret hänvisar till alla allmänna institutioner för filmarv, även de med lokal eller regional särprägel, i medlemsstaterna.

Bilaga Frågeformulär om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation 1 av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (nedan kallad rekommendationen) Anmärkningar: 1. Frågeformuläret hänvisar till alla allmänna institutioner för filmarv, även de med lokal eller regional särprägel, i medlemsstaterna. 2. För att förenkla rapporteringen är frågeformuläret uppbyggt enligt bilaga II till den andra genomföranderapporten. Om situationen är oförändrad sedan 2009 års rapport, kryssa för INGEN FÖRÄNDRING. Frågor: 1. TABELL 1 - INSTITUTIONER FÖR FILMARV 1.1 Vilka lämpliga organ har utsetts för att på ett självständigt och yrkesmässigt sätt arbeta för allmänhetens intresse enligt punkt 2, med en försäkran om att dessa organ har tillgång till de bästa finansiella och tekniska resurserna på marknaden? Svar: Stiftelsen Svenska Filminstitutet (SFI), Kungl. biblioteket (KB) 1.2 Vad uppgår deras budget till 2011? Svar: Budgeten för SFI:s avdelning Filmarvet samt Cinemateket uppgår till 32 MKr. Budgeten för den del av KB:s avdelning för Audiovisuella medier som arbetar med filmarv uppgår till 9MKr. 1.3 Hur ser arbetsstyrkan ut för 2011 (personal som arbetar med filmarvet)? Svar: SFI: 34 anställda, KB: 11 anställda. 1.4 Ange alla institutioner för filmarv, även de med regional eller lokal särprägel, och deras webbplatser. Svar: Stiftelsen Svenska Filminstitutet (SFI), www.sfi.se, Kungl. biblioteket (KB), www.kb.se 1.5 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: 1 januari 2011 övergick verksamheten vid Filmarkivet i Grängesberg (se nedan under punkt 2.1) från SFI till KB. 1 EUT L 323, 9.12.2005. http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/site/en/oj/2005/l_323/l_32320051209en00570061.pdf Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel - Belgium. Telephone: (32-2) 299 11 11. Office: BU25 6/183. Telephone: direct line (32-2) 2954381. Fax: (32-2) 2965298. E-mail: marisol.perez-guevara@ec.europa.eu

I juni 2011 fattade SFI:s styrelse beslut om att fr.o.m. 2012 bedriva fotokemisk laboratorieverksamhet i egen regi ( se vidare under 6.2). 2. TABELL 2 JURIDISKA ÅTGÄRDER / DEFINITION AV FILMER SOM INGÅR I DET NATIONELLA FILMARVET 2.1 Ange de juridiska och administrativa åtgärder som främjar målen i 2005 års rekommendation om filmarvet Svar: Producenter till biofilm som erhåller produktionsstöd från SFI är enligt avtal förbundna att leverera säkerhetsmaterial till SFI. Övrigt film- och filmrelaterat material (svensk film som inte fått stöd från SFI, samt utländsk film) förvärvas till SFI i form av frivilliga depositioner. Svensk lagstiftning omfattar inte pliktexemplarsleverans av biograffilm i originalformat. Filmarkivet i Grängesberg, som sedan 1 januari 2011 är en del av KB, ansvarar för film på filmbas som ej producerats med avseende på biografvisning, i huvudsak industri-, förenings-, beställnings- undervisnings- och amatörfilm i smalfilmsformat. 2.2 Hur definieras biofilmer som ingår i det nationella filmarvet? Svar: SFI - som har till uppgift att hantera det svenska filmarvet - har definierat det nationella filmarvet som all film som visats på biograf i Sverige, eller som under perioden 1911-2010 har underställts förhandsgranskning av Statens biografbyrå med avseende på biografdistribution, eller som erhållit produktionsstöd från SFI. 2.3 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: Definitionen har omformulerats så att alla filmer som erhåller produktionsstöd av SFI ingår i det nationella filmarkivet, oavsett om dessa kommer att visas på biograf eller ej. Bakgrunden är utvecklingen av alternativa distributionsformer, som innebär att de filmer som erhåller produktionsstöd från SFI i framtiden inte nödvändigtvis också kommer att ha biografdistribution. 3. TABELL 3 DEPONERING AV BIOFILMER SOM INGÅR I DET NATIONELLA AUDIOVISUELLA ARVET 3.1 Hur definieras typen av deponering? a) Pliktexemplar b) Obligatorisk deponering av offentligt finansierade biofilmer c) Frivillig deponering Svar: Se fråga 2.1. 3.2 Vilket material måste deponeras? Svar: För de filmer som omfattas av avtalsenlig leverans av säkerhetsmaterial definierar SFI vilket material som måste deponeras. Materialtypen varierar beroende på produktions- och distributionsformat: - För film som fått produktionsstöd och distribuerats på filmbas ska antingen 35mm interpositiv eller negativ + lågkontrastkopia deponeras. 2

- För film som fått produktionsstöd och distribuerats i bandformat ska DigiBeta- eller HDCamkassett levereras. - För film som fått produktionsstöd och endast distribueras i digitalt format ska DCDM eller okrypterad DCP levereras. (Kriterier ska fastställas i slutet av 2011). - Frivilliga depositioner sker ibland annat form av visningskopior, negativ, interpositiv, slutmix. 3.3 Vilken tidsfrist gäller för deponering? Svar: För avtalsenlig leverans av säkerhetsmaterial gäller 6-12 månader efter filmens biografpremiär. För frivillig deposition finns ingen tidsfrist. 3.4 Finns det någon kontroll av att den obligatoriska deponeringen följer bestämmelserna? Svar: Se 3.5. 3.5 Finns det någon kontroll av kvaliteten på det deponerade materialet? Svar: Allt material som inkommer till SFI i form av avtalsreglerad leverans kontrolleras. Om materialet inte godkänns, måste producenten framställa nytt material, i annat fall får producenten inte fullt produktionsstöd, och kan heller inte söka nytt stöd för framtida produktioner. 3.6 Finns det några särskilda problem eller bästa praxis att rapportera i fråga om insamling av biofilmer? Svar: Fr.o.m. 2012 kommer en del biografvisad film endast att föreligga i digitala biografformat. Kriterier för vilken typ av material som ska lämnas in till arkivet, såväl avtalsenlig leverans av säkerhetsmaterial som frivillig deponering, kommer att fastställas av SFI under hösten 2011. Det är i dagsläget osäkert om SFI kommer att erhålla frivilliga depositioner av utländsk, digital, biografvisad film i originalformat. SFI kommer inte ta emot depositioner av krypterade filer. 3.7 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: Se 3.6. 4. TABELL 4 DEPONERING AV MATERIAL FÖRUTOM BIOFILMER SOM INGÅR I DET NATIONELLA AUDIOVISUELLA ARVET 4.1 Finns det någon bestämmelse/praxis i medlemsstaten för hur insamlingen av biofilmer som inte ingår i det nationella audiovisuella arvet ska gå till? Svar: Enligt definitionen ovan (se 2.2) ingår alla biofilmer i det nationella filmarvet. 4.2 För annat material med rörliga bilder utöver biofilmer? Svar: KB ansvarar för insamling av film på filmbas som inte visats på biograf (se 2.1). KB ansvarar också för pliktexemplarsleveranser av televisionsmaterial, samt för pliktexemplar av biofilmer i lågkvalitativa påseendeformat för forskningsändamål. 3

4.3 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: Filmarkivet i Grängesberg övergick 1 januari 2011 till KB (se ovan 1.5.). 5. TABELL 5 KATALOGISERING OCH DATABASER 5.1 Beskriv era katalogiseringsrutiner. Svar: SFI:s arkivmaterial är katalogiserat och registrerat i SFI:s filmdatabas enligt regler som följer den internationella filmarkivfederationen FIAF:s katalogiseringsregler och katalogiseringsregler för svenska bibliotek (KRS). 5.2 Beskriv era filmografiska databaser. Svar: SFI:s bestånd av arkivmaterial är registrerat i SFI:s filmdatabas. Filmdatabasen innehåller också filmografiska uppgifter till dessa filmer. Därutöver innehåller filmdatabasen även filmografiska uppgifter om all film som visats på biograf i Sverige, oavsett om filmen finns i samlingarna eller inte. Via www.sfi.se tillgängliggörs alla filmografiska uppgifter som finns i databasen. Fullständiga uppgifter om hela SFI:s bestånd av arkivmaterial är publikt tillgängliga i SFI:s bibliotek. 5.3 Hur säkerställs utbyte mellan era databaser med databaser i andra medlemsstater? Svar: SFI deltar i samarbetet kring Metadata Standards for Cinematographic Works. www.filmstandards.org 5.4 Har ni genomfört, eller planerar att genomföra den europeiska standarden EN 15744:2009, Identifikation av film Minimilista över metadata för filmverk och/eller EN 15907, Filmidentifiering Ökade möjligheter för utbyte av metadata Datastrukturer? Svar: Nuvarande metadatastruktur överensstämmer med EN 15744:2009 med undantag för genrebestämning. 5.5 Finns det några särskilda problem eller bästa praxis att rapportera i fråga om katalogisering och databaser? Svar: I den interna versionen av databasen, och den version som är tillgänglig i SFI:s publika datorer, finns numera också digitala kopior av stillbilder, programblad etc. Av rättighetsskäl kan detta digitaliserade arkivmaterial inte göras tillgängligt i den externa versionen av filmdatabasen. 5.6 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: I den interna versionen av databasen, och den version som är tillgänglig i SFI:s publika datorer, finns numera också digitala kopior av stillbilder, programblad etc. 6. TABELL 6 BEVARANDE OCH RESTAURERING 6.1 Vilka åtgärder/program har vidtagits för att garantera bevarandet av deponerade biofilmer? 4

Svar: Filmmaterial bevaras i för ändamålet optimalt avsedda frys- och kylkasematter, i enlighet med bästa praxis-rekommendationer utfärdade av den internationella filmarkivfederationen FIAF. De klimatkontrollerade kasematterna har följande egenskaper: a) minus 6ºC och RH 35% (negativ och masterkopior), b) plus 6ºC och RH 35% (visningskopior) och c) plus 4ºC och RH 30% (nitratmaterial). Nytt bevarandematerial på filmbas tas fram i mån av behov via fotokemiska laboratorieprocesser. Film som endast föreligger i videoformat (huvudsakligen kort- och dokumentärfilm på DigiBeta- och HDCam-kasetter) med kort livslängd digitaliseras till filer i öppna ISO-standardformat. Under hösten 2011 kommer kriterier att tas fram för vilka format SFI kan acceptera vad gäller filmer som endast föreligger i digitalt format, i form av DCDM och okrypterade DCP, och hur dessa filer ska lagras. 6.2 Ange vilka åtgärder eller program som finns för restaurering. Svar: Nytt bevarande- och visningsmaterial till filmer i samlingarna tas fram i enlighet med av SFI årligen upprättade restaurerings- och omkopieringsplaner. Huvudparten av detta arbete sker helt och hållet med fotokemiska laboratorieprocesser. Dessa tjänster har hittills upphandlats externt, men i takt med skiftet från analog till digital teknik inom industrin vad gäller produktionen av ny film upphörde det sista kvarvarande fotokemiska laboratoriet med sin verksamhet i september 2011. Som en konsekvens av detta kommer SFI fr.o.m. 1 januari 2012 att bedriva fotokemisk omkopierings- och restaureringsverksamhet i egen regi. I sällsynta fall där fotokemiska processer är otillräckliga har SFI använt sig av digitala mellansteg i restaureringsprocessen, vilka dock är mycket kostsamma. 6.3 Finns det undantag som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället tillämpat i den nationella lagstiftningen om upphovsrätt? Det här undantaget gör att medlemsstaterna får godkänna fall av reproduktion, utan direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell vinning, som utförs av allmänna bibliotek eller av arkiv. Svar: Den möjlighet som finns i artikel 5.2 c i direktivet att föreskriva undantag till förmån för bibliotek och arkiv har inte föranlett några direkta lagändringar i svensk lagstiftning. Det finns sedan tidigare bestämmelser i den svenska upphovsrättslagen som möjliggör för vissa bibliotek och arkiv att kopiera upphovsrättsligt skyddat material för bevarande-, kompletterings- och forskningsändamål, för användning i läsapparater och för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original. Kopieringen får ske med såväl analog som digital teknik. 6.4 Finns det några särskilda problem eller bästa praxis att rapportera i fråga om bevarande och restaurering? Svar: Se 6.1 och 6.2. 5

6.5 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: Fotokemisk laboratorieverksamhet i egen regi (se 6.2) samt arbete med digitalisering av filmer som endast föreligger i videoformat. 7. TABELL 7 TILLGÄNGLIGHET, YRKESUTBILDNING OCH UTBILDNING 7.1 Har lagstiftningsåtgärder eller administrativa åtgärder vidtagits för att utsedda organ ska kunna göra de deponerade biofilmerna tillgängliga för utbildning, kulturella ändamål, forskning eller andra liknande icke-kommersiella ändamål, i enlighet med bestämmelserna om upphovsrätt och närstående rättigheter? Beskriv de åtgärder som vidtagits. Svar: Inga lagstiftningsåtgärder har vidtagits. För att tillgängliggöra materialet görs deponerade visningskopior tillgängliga för SFI:s egen verksamhet, samt genom utlån till externa användare om erfoderliga tillstånd från rättighetsinnehavare först inhämtas. Material lånas också ut till KB för framställande av påseendekopior för forskning (också med tillstånd från rättighetsinnehavare). Deponerat säkerhetsmaterial (interpositiv, lågkontrastkopior, negativ) är inget visningsmaterial och görs därför inte tillgängliga annat än till rättighetsinnehavaren. Det finns dock möjlighet att se dvd-kopior av obligatoriskt deponerade filmer i SFI:s bibliotek. 7.2 Har lämpliga åtgärder vidtagits för att se till att personer med funktionshinder har tillgång till de deponerade biofilmerna, i enlighet med bestämmelserna om upphovsrätt och närstående rättigheter? Beskriv de åtgärder som vidtagits. Svar: Döva eller hörselskadade har enligt den svenska upphovsrättslagen rätt att få ett filmverk kopierat i en sådan form som de behöver för att kunna ta del av verket. Regeringen beslutar vilka bibliotek och organisationer som får kopiera. 7.3 Vilka åtgärder har vidtagits för att främja yrkesutbildning inom samtliga filmarvsrelaterade områden? Den 1 januari 2010 infördes konstnärliga examina på forskarnivå. Syftet är att ge konstnärlig forskning möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ge fördjupning i konstnärliga frågeställningar och arbetsmetoder. Tillstånd för att få utfärda konstnärliga examina på forskarnivå beslutas av Högskoleverket. Som ett resultatet av sammanslagningen av Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet bildades den 1 januari 2011 Stockholms dramatiska högskola. Den nya högskolan har utbildningsprogram för de flesta yrken i de konstnärligt skapande branscherna och skapar en central plats för utveckling, dialog och kunskapsbildning inom film, radio, tv och teater. 7.4 Vilka åtgärder har vidtagits för att främja användning av filmarvet som ett sätt att förstärka den europeiska dimensionen inom utbildning och främja den kulturella mångfalden? Svar: Filmarvet tillgängliggörs bl.a. genom SFI:s verksamhet inom Film i skolan, Cinemateket och www.filmarkivet.se. 6

7.5 Vilka åtgärder har vidtagits för att uppmuntra och främja undervisning i bild, filmstudier och mediekunskap på alla utbildningsnivåer samt inom yrkesutbildningsprogram eller europeiska program? Svar: SFI stödjer Sveriges kommuner vad gäller filmpedagogisk verksamhet på såväl grundskole- som gymnasienivå, bl.a. genom framställandet av filmhandledningar, som finns tillgängliga via www.sfi.se. 7.6 Finns det några särskilda problem eller bästa praxis att rapportera i fråga om tillgänglighet, yrkesutbildning eller utbildning? Svar: Bästa praxis: - Den filmpedagogiska verksamhet som bedrivs är mer inriktad på mediekunskap och studier av samtida film än på filmarvet. Under 2010 tog SFI därför fram en dvd med 40 kortfilmer och excerpter ur långfilmer såväl svensk som utländsk film från perioden 1895-1929 att användas i undervisningssyfte. Denna dvd-antologi presenterades vid filmexpertmötet i Bryssel i september 2010. - Bildandet av Stockholms dramatiska högskola i syfte att etablera en vital lärandemiljö som stimulerar studenter, lärare och forskare att mötas och överskrida gränserna för varandras konstarter. Den nya högskolan rymmer den konstnärliga processens alla viktiga aktörer. För studenterna kan detta leda till fler möjligheter att skapa kraftfulla konstnärskonstellationer redan under studietiden, vilket ger ett större handlingsutrymme i relation till arbetsmarknaden. Ett problem för de personer som arbetar eller avser att arbeta inom filmarkivarieområdet är att det saknas en yrkesutbildning för dessa i Sverige, inom såväl analog som digital filmhantering. 7.7 Har det skett någon förändring jämfört med 2009? Svar: Se 7.6, angående dvd-antologin och bildandet av Stockholms dramatiska högskola. 8. TABELL 8 EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA AKTIVITETER 8.1 Sker samarbete med andra institutioner för filmarv, utgivararkiv eller andra kulturinstitutioner i Sverige? Svar: Samarbete sker mellan SFI och KB, t.ex. i projektet filmarkivet.se, där filmer ur såväl SFI:s som KB:s samlingar tillgängliggörs via internet. SFI och KB har också fortlöpande dialog om konsekvenserna av digitaliseringen av landets biografer. KB samarbetar, förutom med SFI, även med Sveriges Televison AB när det gäller journalfilmer. 8.2 Har det etablerats bilateralt samarbete med institutioner för filmarv i andra medlemsstater? Svar: Bilaterala samarbeten har alltid varit en integrerad del av SFI:s filmarvsverksamhet, både vad gäller restaurering, tillgängliggörande och kunskapsutbyte. KB deltar idag inte i några bilaterala filmsamarbeten inom EU. 8.3 Deltar Sverige i europeiska projekt? Vilka i så fall. 7

Svar: SFI är medlem av den europeiska filmarkivfederationen ACE, och deltar i deras projekt, t.ex. European Film Gateway (EFG). KB deltar idag inte i några europeiska filmprojekt. 8.4 Deltar Sverige i internationella aktiviteter? Svar: Förutom medlemskapet i ACE (se 8.3) är SFI också medlem i den internationella filmarkivfederationen FIAF. SFI deltar därutöver i internationella sammanhang vad gäller seminarier, festivaler samt manifestationer utomlands av restaureringar av det svenska filmarvet, samt genom bilaterala samarbeten som rör restaurering och kunskapsutbyte. KB deltar idag inte i några internationella aktiviteter inom filmområdet, men avser att göra det framöver. 9. TABELL 9 UPPFÖLJNING AV PRIORITERINGAR Vilka åtgärder har vidtagits i Sverige för följande områden sedan 2009? Ange även om ni planerar åtgärder för varje område under 2012/2013. Insamling 9.1 Har Sverige infört efterlevandemekanismer för pliktexemplar eller avtalsenlig deponering? Svar: Ja, dessa mekanismer fanns redan 2009. 9.2 Har Sverige infört systematiska kvalitetskontroller av deponerat material? Har begreppet god kvalitet definierats i de rättsliga instrument som utgör pliktexemplaret eller den obligatoriska deponeringen, om det ännu inte är fallet? Svar: Ja, systematiska kvalitetskontroller av kontraktsbunden leverans fanns redan 2009. 9.3 Har Sverige aktivt stött frivillig deponering av biofilmer och relaterat filmmaterial? Har ni sett till att alla deponeringar åtföljs av kontrakt? Har ni använt modellkontrakt för frivillig deponering undertecknade av ACE och FIAPF? Svar: SFI uppmuntrar distributörer, producenter och rättighetsinnehavare att frivilligt deponera material. Vissa deponeringar åtföljs av kontrakt. Modellkontraktet upprättat mellan ACE och FIAPF har hittills inte använts i samband med frivilliga depositioner. Katalogisering och inrättande av databaser 9.4 Är Sveriges databaser helt och hållet tillgängliga och sökbara via internet? Svar: SFI: se 5.2. KB:s beståndskatalog (Svensk mediedatabas) är sökbar via internet. (www.smdb.kb.se) 9.5 Har er institution deltagit i den rådgivning som finansieras av EU för genomförande av de europeiska standarderna EN 15744:2009 och EN 15907:2010 om utbyte mellan filmdatabaser? Har ni genomfört eller planerar ni att genomföra de standarderna? Svar: se 5.3 och 5.4. 8

Bevarande 9.6 Har ni fastställt en långsiktig strategi för det nationella filmarvet samt nationella bevarandeplaner? Svar: Sedan 2007 har arkivet en skriftlig collection policy som antagits av SFI:s styrelse, kallad Riktlinjer för Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet, där principer och regler för arbetet med insamling, katalogisering, bevarande, restaurering och tillgängliggörande är fastlagda. Detta policydokument reviderades senast i mars 2011. Därutöver tas årsvisa restaureringsplaner och verksamhetsplaner fram. En plan för framtida bevarande av digital född film utarbetas under 2011. Restaurering 9.7 Har ni upprättat restaureringsplaner, inklusive prioriteringssystem i linje med tillgängliga budgetmedel? Svar: SFI upprättar årligen en omkopierings- och restaureringsplan. 9.8 Har ni vidtagit ytterligare åtgärder för att locka till er finansiering utöver statliga medel för restaureringsprojekt, till exempel från rättighetsinnehavare och från filantropiska institutioner eller kulturinstitutioner? Svar: Nej. 9.9 Har ni inrättat partnerskap med andra institutioner för filmarv för europeiska restaureringsprojekt? Svar: Detta sker genom bilaterala samarbeten för enskilda projekt. 9.10 Har ni avtal med rättighetsinnehavare för icke-kommersiell exploatering av restaurerade arbeten? Svar: Nej. Tillgänglighet 9.11 Har ni upprättat avtal med rättighetsinnehavare för att få rättighet till kulturell användning av filmer och filmrelaterat material? Svar: SFI har en överenskommelse med den största rättighetsinnehavaren AB Svensk Filmindustri om visningar på Cinemateket - som sker utan att visningsavgift behöver erläggas - och om kulturell användning av stillbilder och annat filmrelaterat material. Utbildning och mediakunskap 9.12 Har era institutioner för filmarv och skolor försökt nå avtal med rättighetsinnehavare för att få tillstånd att använda filmer i undervisningssyfte? Svar: Inte utöver det projekt som nämns under 7.6. 9.13 Har ni utvecklat nationella strategier för film och ungdomar? 9

Svar: Ja, den senaste strategin antogs av SFI:s styrelse i september 2011. Yrkesutbildning 9.14 Har ni infört, eller övervägt att införa, tillfälligt utbyte av akademiker mellan europeiska institutioner för filmarv för att förbättra yrkesutbildningen? Svar: Inga utbyten utöver bilaterala studiebesök från/till andra filmarvsinstitutioner. Inga särskilda riktade insatser mot konstnärliga utbildningar har gjorts för att förbättra mobiliteten. Dock har generella satsningar gjorts för att få fler svenska studenter och lärare att resa ut och delta i undervisning vid utländska lärosäten. 10. TABELL 10 ÅTGÄRDER I FRÅGA OM UTMANINGARNA I DEN DIGITALA TIDSÅLDERN FÖR INSTITUTIONERNA FÖR FILMARV Kommissionen genomför en omfattande undersökning av de utmaningar och möjligheter som den digitala tidsåldern innebär för institutionerna för filmarv 2. Vi skulle också vilja få följande information om vilka åtgärder som vidtagits sedan 2009 och vilka åtgärder som planeras för att kunna möta den digitala tidsålderns utmaningar: 10.1 Insamling/förvärv av digitalt material (distribuerat via biografer eller nya kanaler). Har ni uppdaterat de rättsliga instrument som fastställer pliktexemplaret eller den obligatoriska deponeringen av filmer för att täcka filmer som produceras oavsett media? Har ni fastställs standarder för villkoren för inlämnande av digitala filmer till arkiv och villkoren för deras bevarande? Skulle europeiska standarder vara till hjälp på dessa områden? Svar: Kriterier och standarder för insamling av filmer som endast föreligger i digitala format tas fram av SFI under hösten 2011, både vad gäller kontraktsbunden leverans och frivilliga depositioner (se ovan under 3.6.) 10.2 Lagring/bevarande av och långsiktig tillgång till digitalt material som kan komma att kräva regelbunden migrering till nya format eller stöd: Har ni fastställt riktlinjer för digitalt bevarande? Sker det någon jämförelse mellan institutionerna för filmarv med övriga sektorer som står inför samma utmaningar? Investerar ni i forskning om långsiktigt bevarande av digital film? Har ni investerat i den utrustning och yrkesutbildning som behövs för att man ska kunna garantera att biofilmer långsiktigt kan bevaras i digitalt format? Har ni inrättat, eller övervägt möjligheten att inrätta, gemensamma digitala arkiv för att attrahera experter och sänka kostnaderna? Svar: I samband med att kriterier för insamling av digitalt biografmaterial (se 3.6) kommer också en plan för det långsiktiga digitala bevarandet att tas fram. När planen är fastställd kommer investeringsbehoven i utrustning och kompetens att vara identifierade. SFI samarbetar också med andra institutioner inom ramen för det samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet som Riksarkivet har fått regeringens uppdrag att inrätta. 2 http://www.dae-filmheritage.eu/index.html 10

10.3 Tillämpning av digital teknik för restaurering. Investerar ni i forskning om digital teknik för restaurering? Svar: SFI har vid enstaka tillfällen använt sig av digital teknik för restaurering i de fall där fotokemiska laboratorieprocesser visat sig vara otillräckliga. Dessa restaureringar har genomförts hos externa, kommersiella laboratorier, och SFI har nyttjat den forskning som dessa bolag investerat i eller upphandlat. 10.4 Digitalisering / integrering i Europeana: Har ni upprättat strategier och planer för digitalisering av filmarv? Vilka åtgärder har ni vidtagit för att digitalisera filmer och göra dem tillgängliga för Europeana, framförallt genom sammanställare, antingen nationella eller sektorsvisa? Svar: SFI driver filmarkivet.se tillsammans med KB. Årliga handlingsplaner för detta projekt upprättas. Det är främst kort- och dokumentärfilmer ur samlingarna som tillgängliggörs via filmarkivet.se. Under hösten 2011 undersöks möjligheterna att länka dessa filmer också till European Film Gateway (EFG), som är en sektorsvis sammanställare till Europeana, upprättad av de europeiska filmarkivfederationen ACE. Detsamma gäller digitala kopior av annat arkivmaterial i SFI:s samlingar, som t.ex. stillbilder, affischer och programhäften. Vad gäller framställandet av högkvalitiativa digitala filmkopior för biografbruk av de analoga samlingarna upprättar SFI en plan för detta under hösten 2011. Genomförandet av detta kommer dock att kräva stora resurser. 10.5 Åtkomst till samlingarna via internet: Vad har ni gjort för att undersöka olika vägar för att med hjälp av ny teknik ge åtkomst till filmarvet? Svar: I februari 2011 lanserades www.filmarkivet.se. I oktober 2011 finns ca 500 filmer tillgängliga via internet utan kostnad för användare, varav ca 65% kommer från SFI:s samlingar och ca 35% från KB:s samlingar. Projektet presenterades vid filmexpertmötet i Bryssel i september 2011. 10.6 Digital projicering och filmarv: Har ni tagit med filmarkiv i er strategi för att utrusta europeiska biografer med digitala projektorer? Svar: SFI har på eget initiativ utrustat båda sina biografer med 2K-projektorer, som kan uppgraderas till 4K. 11. TABELL 11 - FILMPOLITIK OCH FILMARV Omfattas filmarvet helt och fullt av Sveriges filmpolitik? Har ni övervägt att sammanlänka finansieringen av filmproduktion och filmarv? Exempelvis kan filmer som finansierats med allmänna medel deponeras och göras tillgängliga för kulturella och utbildande ändamål genom erkända institutioner för filmarv. Detta kan genomföras i praktiken genom att kräva att de producenter som fått bidrag godkänner följande: Institutioner för filmarv arrangerar kulturvisningar av sådana filmer utan avgift. Filmerna får användas i utbildande syfte (visningar i skolor, utdrag ur filmerna kan göras tillgängliga i undervisningssyfte). Utdrag ur filmerna kan göras tillgängliga på Europeana. Har det skett någon förändring jämfört med 2009? 11

Svar: Filmarvet omfattas av svensk filmpolitik genom SFI:s uppdrag att samla in, bevara och tillgängliggöra filmarvet och den statliga finansieringen. Finansieringen av ny svensk film är kopplad till filmarvet genom att visst material enligt kontrakt ska levereras till arkivet. Detta görs med syftet att filmerna ska finnas kvar också för kommande generationer. (se 3.2). Det finns inget regelverk som medger att SFI kan anordna visningar av filmer utan avgift, eller att utdrag ur filmer kan göras tillgängliga på Europeana. Vad gäller visning av filmer i utbildningssyfte finns endast den lagstiftade, enskilda forskningstillgänglighet som följer av KB:s uppdrag. Ingen förändring på området har skett sedan 2009. 12. TABELL 12 - FRAMSTEG I FRÅGA OM DE PROBLEM SOM PÅTRÄFFADES I DEN FÖRSTA GENOMFÖRANDERAPPORTEN Vilka åtgärder har vidtagits för att lösa de problem som påträffats eller hantera de svagheter som fastställts i tabell 12? Svar: Under hösten 2011 kommer en detaljerad plan för långsiktigt bevarande av digital film att tas fram. 13. TABELL 12 BÄSTA PRAXIS Finns det någon bästa praxis inom området för filmarv i medlemsstaten som bör nämnas i rapporten? Svar: Samarbetet mellan SFI och KB i det gemensamma projektet filmarkivet.se. Digitalisering av de biofilmer som endast föreligger i videoformat. SFI:s inrättande av fotokemisk laboratorieverksamhet i egen regi. 14. TABELL 13 BEHOV AV YTTERLIGARE EU-ÅTGÄRDER? Kan ni kommentera förslagen till ytterligare EU-åtgärder inom något av områdena för filmarv som medlemsstaterna lägger fram i tabell 13? Vilket/vilka av dem kan ni tänka er att stödja? Har ni andra förslag på ytterligare EU-åtgärder? Svar: SFI kan stödja tanken på utbildnings- och fortbildningsprojekt på europeisk nivå, såväl vad gäller analog som digital filmhantering. SFI kan även stödja en fortsatt diskussion kring det förslag som förs fram i dokumentet Challenges of the Digital Era for Film Heritage Institutions om inrättande av en styrgrupp på EU-nivå. 15. UPPFÖLJNING AV RÅDETS SLUTSATSER OM DET EUROPEISKA FILMARVET, INKLUSIVE UTMANINGARNA I DEN DIGITALA TIDSÅLDERN Har ni ändrat filmarvspolitiken som följd av uppmaningarna i rådets slutsatser om det europeiska filmarvet, inklusive utmaningarna i den digitala tidsåldern av den 18 19 november 2010 3. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms data/docs/pressdata/en/educ/117799.pdf 12

Svar: I oktober 2011 lanserade regeringen strategin It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. (Se http://www.regeringen.se/sb/d/14216/a/177256, finns tyvärr endast på svenska för närvarande). Strategin syftar till att samla alla pågående aktiviteter för att ta till vara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Denna omfattar även insatser när det gäller kulturarvet. En särskild nationell strategi för digitalisering av kulturarvet (inklusive det audiovisuella arvet) håller på att tas fram av Kulturdepartementet. 13